Meteorologi
Läran om vädret
VARFÖR VARIERAR VÄDRET?
• Solen värmer jordklotets delar olika mycket, det
sätter luften i rörelse för att jämna ut tryck- och
värmeskillnader.
• Solen värmer jordytan
luften värms sedan
underifrån av jordytan.
• Vädret påverkas också av jordens rotation, havens
temperatur och vilken naturtyp man befinner sig i,
t.ex. barrskog, regnskog, öken eller kalfjäll.
• Klimat ≈ Är normalvädret för en plats eller region
över längre tidsperioder.
VÄDERPROGNOS
• Väderprognos är en vetenskaplig förutsägelse om
vädret för en tid framåt (ofta 5-10 dagar).
• Väderprognoser produceras av meteorologer.
• En prognos sker i tre steg,
1. Datainsamling (från väderstationer, fartyg, satelliter,
väderballonger och radar).
2. Datorbearbetning (Dator samlar rådata och
konstruerar prognosmodeller).
3. Förädling (prognosdata sammanställs till
lättbegripliga och överskådliga väderprognoser för
allmänheten).
HÖGTRYCK OCH LÅGTRYCK
• Solen sätter luften i atmosfären i rörelse.
• Lågtryck L – Bildas då varm luft som har låg
densitet stiger uppåt. Ger i regel regn och
blåst på sommaren.
• Högtryck H – Bildas då kall luft som har hög
densitet sjunker till marken. Ger i regel klart
och soligt på sommaren och kalla nätter på
vintern.
VÄDERFENOMEN
• Dimma – mycket små regndroppar som svävar i
luften. Bildas då fuktig luft kyls ner.
• Hagel – Bildas då vatten virvlar omkring i molnen
och omväxlande fryser och smälter. Iskristallerna
blir större och större, till slut faller de ner.
• Åska – Uppkommer genom gnidning när kraftiga
vindar påverkar molnen. Blixten består av
elektroner som går mellan molnen och marken
för att jämna ut skillnaden i elektrisk laddning.
VIND
• Vindar – Uppstår när luft rör sig från ett högtryck
mot ett lågtryck. Tryckskillnaden påverkar
vindhastigheten.
• Vindriktning – Den riktning varifrån det blåser.
• Vindhastighet – Mäts i m/s (kallas sekundmeter).
Ord som beskriver vindhastighet är t.ex. måttlig
vind, bris, styv kuling och storm. (se. tabell s. 36)
• Vindstyrka – Beskriver vilka verkningar vinden har
på olika föremål, t.ex. vid storm kan stora träd
ryckas upp med rötterna. Mäts i enheten beaufort
(uttalas båfår).
Moln
• Moln är en synlig samling av små partiklar, i
regel mycket små vattendroppar, iskristaller
eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären.
• Moln bildas vanligen då vattenånga
kondenseras på mycket små partiklar som
svävar högt upp i atmosfären.
Varmfront och kallfront
• Gränsen mellan stora luftmassor som är varma
och kalla kallas fronter.
• Varmfront – Varm luftmassa som rör sig mot en
kall luftmassa. Den varma luften tvingas upp på
högre höjd, avkyls, bildar moln och vi får
ihållande nederbörd.
• Kallfront – Kall luftmassa som rör sig mot en varm
luftmassa. Den kalla luften pressar upp den
varma luften på högre höjd. Luften rör sig
snabbare uppåt än i varmfronten. Därför ger den
ofta häftiga skurar.
Nederbörd
• Till nederbörd räknas snö, hagel och regn.
• Mäts med regnmätare (hagel och snö smälts
innan mätning).
• Enhet för mätning av nederbörd är mm.
• Underkylt regn – Under speciella förhållanden
kan regndroppar ha lägre temperatur än 0 °C.
Då de träffar marken bildas omedelbart ett
tunt halkigt islager.
Luftfuktighet
• Luft kan bara ta upp en viss mängd
vattenånga.
• Ju varmare luften är, desto mer
ånga kan den innehålla.
• Mättad luft = Den maximala mängd
vattenånga luften kan innehålla.
• Relativ fuktighet = Hur stor del
vattenånga luften innehåller
jämfört med när den är mättad.
Anges i procent.
• Mäts med hygrometer.
