Nederbörd
• Varm luft kan innehålla vattenånga som avdunstat vid jordytan.
• När luften stiger avkyls den och vattenångan kondenseras, alltså
omvandlas till små vattendroppar och moln bildas.
• Allt eftersom luften fortsätter att stiga kondenseras alltmer
vattenånga. Till slut kommer de små vattendropparna bilda större
droppar som faller ner mot jordytan som regn
• Varför kan varm luft bära vattenånga? Värmeenergin bildar
rörelseenergi. Molekylerna börjar röra sig, expanderar, tar mer plats
och i utrymmet däremellan finns plats för vattenångan
(vattenmolekyler)
• Kall luft drar ihop sig, blir tätare, inget utrymme för vattenånga.
Vattenångan kyls också ner och faller mot marken.
Orografisk nederbörd - sluttningsregn
Lb. s. 32
Konvektionsnederbörd - åskregn
Lb. s. 32
Frontnederbörd
Lb. s. 32
