Väder, klimat och växtlighet berör alla

Väder, klimat och växtlighet berör
alla
Lågtryck, högtryck och de stora
vindsystemen s. 176
 Solstrålars varierande infallsvinkel mot jordytan ger dubbelt
så mycket energi vid ekvatorn som vid polerna
 Ekvatorn – tropiska lågtrycksbältet/lågtryckszon
 Subtropiskt högtryck kring 30°Nord(kräftans vändkrets och
Syd (Stenbockens vändkrets).
 Norr om 30°N o 30 °S härskar västvindbältet – När relativt
varma luftmassor från vändkretsarna rör sig mot polerna och
möter de kalla luftmassorna från polarområden bildas den så
kallade Polarfronten
 Längs den fronten utvecklas så kallade vandrande lågtryck
eller cykloner. Som i vårt land ger ostadigt och regnigt väder
Vinden som energikälla s. 178
 Vind = luftmassor i rörelse
 Vind bildas genom att det uppkommer tryckskillnader i
lufthavet.
 Tryckskillnader uppstår genom solens ojämna
uppvärmning på jordytan
 Vid tryckskillnader på jordytan mellan två områden
strömmar luften från området med högt tryck till
området med lågt tryck
 Ju kortare avståndet är mellan högtrycksområdet och
lågtrycksområdet desto starkare vindar.
Vinden som energikälla
 Energikälla som människan har använt längst




Båtar
Kvarnar
Pumpar till vatten
I dag vindkraftverk
Temperatur och nederbörd s. 179
 Allmänt: varmast vid ekvatorn o kallare högre
breddgrader
 Både havsströmmar och vindar flyttar överskott av
värme till kallare trakter dvs där det är ett underskott =
vilket leder till en utjämning i temperatur mellan
områden. Exempelvis Golfströmmen
 Golfströmmen – varma vattenmassor från Karibiska
havet till Nordatlanten
 Varmt är det vid ekvatorn – men varmast är det vid
vändkretsarna (30°N o 30°S) på grund av den torra
luften.
Nederbördstyper s. 180
 Orografisk nederbörd
 Konvektionsregn
 Frontregn
 Nederbörd uppkommer genom att luft tvingas uppåt till
högre luftlager – den avkyls – temperaturen blir lägre än
daggpunkten = nederbörd.
 Det ovan nämnda sker av tre orsaker
Orografisk nederbörd
 Luftmassor kommer in över land = luftmassor bromsas
upp – luften tvingas i höjden
 Luftmassor in över bergområde = tvingas uppåt = avkyls
– vattenånga kondenseras = regn
 Andra sidan berget = regnskugga
 Exempelvis bakom Sveriges bergskedja
Konvektionsregn
 Solen värmer upp marken = nedre luftlagret uppvärmt =
luften blir lättare o stiger
 Uppvärmd luft stiger = kyls av o kondenseras
 = Konvektionsregn
 Tropikerna
 I vårt land ( varm sommarmorgon m klar himmel – under
dagen bildas moln, ibland till häftiga åskskurar
Frontregn
 Frontregn vanligast i Sverige
 Möte mellan en varm o en kall luftmassa
 Varm luft glider upp över kall luft – den kalla luften
ligger som en kil under den varma luften
 Varmluft stiger = avkyls
 Vattenånga kondenseras till moln som ofta ger
nederbörd
Klimattyper s. 181
 Temperatur
 Fyra zonerna




Polara
Tempererade
Subtropiska
Tropikerna
Växtigheten är beroende av
klimatet s191 Biosfären
 Luft, vatten o mark möts
 Biomer – livsmiljö för växter
 Biomer hänger ihop med klimattyper
 Jordens växtbälten