Väder

Varför har vi olika väder?
 Väder beror på att luften rör sig.
 Rörelserna beror på att solen värmer luften – och
luften värms olika mycket på olika ställen av jorden.
Jämför norr och söder, jämför hav och land.
 Detta ger vindar och havsströmmar.
 Fuktiga vindar bildar moln. Senare regnar/snöar det ur
molnen.
Väder…
…är en kombination av:
 Lufttryck
 Temperatur
 Luftfuktighet
 Densitet
 Molnighet
 Nederbörd
 Vind
 Landskapet påverkar också: t ex. höga berg/lågland
eller kust/inland
Väderprognos
Väderobservationer samlas
in via:
 Stationer på marken
 Flyg och båtar
 Satelliter
 Satelliter har gett oss
mycket bättre möjligheter
att förutsäga vädret
eftersom satelliterna ger så
mycket information
Väderkartor
Front
 Om två luftmassor med olika temperatur möts så
kommer de inte blandas utan det bildas en ganska
skarp lutande gräns mellan dem.
 Gränsen mellan två luftmassor kallas front.
 Det finns varmfront och kallfront.
Varmfront
 Varm luft tränger undan kall luft
 Varm luft glider upp på den kalla – avkyls och moln
bildas.
 Molnen ger nederbörd.
 En varmfront kan vara 20-50 mil lång.
 Rör sig med 30-50 km/h
Kallfront
 Kall luft tränger undan varm luft.
 Kall luft tränger in under varm luft – som lyfts upp och
avkyls. Det bildas moln som ger kraftigt regn och åska.
Det blir blåsigt.
 En kallfront är ca 10 mil
 Rör sig snabbt, 50-75 km/h
Högtryck och lågtryck
 Värmen från solen skapar högtryck och lågtryck, bild s
203
 När luften vill utjämna tryckskillnaden så uppkommer
vindar.




Normalt lufttryck i Sverige är 1013 hPa.
Lufttryck mäts med barometer.
Lågtryck: molnigt, blåsigt, nederbörd.
Högtryck: klart, soligt, kallt på vintern, varmt på
sommaren, uppehåll
Bris
 Sjöbris: på dagen värms marken snabbare än havet.
Luften stiger över land – trycket sjunker – luft utifrån
vattnet blåser inåt lan d för att ersätta luften över land.
 Landbris: sker på natten, motsatsen mot sjöbris.
Nederbörd
 Moln är kondenserat vatten – vattendroppar.
 När molnen blir tillräckligt tunga börjar det regna.
 Hagel – regndroppar som åkt upp och ner några
gånger, frusit till is och ökat i storlek.
 Dimma – luften nära marken har kylts så att vattnet
kondenserat.
Åska
 Blixten uppkommer för att moln och mark har olika
laddning. Blixten utjämnar detta.
 Det kan också vara olika laddning i molnet, t ex
positivt i övre delen och negativt i nedre delen.
 Strömmen i blixten är stor och hettar upp luften så att
den glöder. Blixtkanalen upphettas och det hörs en
knall.
 Blixten går fortare än knallen. Knallen/mullret färdas
ca 1 km på tre sekunder(340 m/s). Om t ex knallen
hörs efter fyra sekunder så är åskan 4 ∙ 340 =1360 m
bort.
Skydda sig mot åskan
 En person vartannat år dör av åskan. Åskan startar
också många bränder.
 Åskan slår ner i högsta punkten: när åskan går ska man
inte stå under ett ensamt träd, vara ute på öppna fält ( t
ex fotbollsplaner), vara på sjön i en liten båt.
 Åskledare: finns på hus som skydd. En antenn fångar
upp åskan och leder ner den i marken.