Vatten – jordens vanligaste ämne
Utan vatten - inget liv
Vatten finns överallt i naturen. Det finns i sjöar, älvar och i de stora
inlandsisarna på nord- och sydpolerna. Det finns i luften och i
marken, i alla växter och i alla djur. Också du själv består till största
delen av vatten. En människa kan inte leva många dagar utan vatten,
utan vatten skulle inget liv finnas på vår jord.
Varifrån kommer vattnet?
Det vatten som finns på jorden har alltid funnits här, ända sedan
jorden skapades. Det kommer inget nytt vatten hit och inget vatten
försvinner. Samma vatten som du dricker idag kan en dinosaurie ha
druckit för många miljoner år sedan. Samma vatten ska också dina
barn och barnbarn dricka en gång i framtiden. Det är därför det är
så viktigt att vi är rädda om vårt vatten så att det inte blir
förorenat.
Saltvatten och sötvatten
Det mesta av allt vatten som finns på jorden finns i haven. Där är
vattnet salt. Saltet som finns i haven kommer dit med grundvattnet.
När grundvattnet sakta rinner genom markerna tar det med sig
salter som finns där. Salterna följer med grundvattnet ut i haven.
När vattnet i havet värms upp och avdunstar som vattenånga, stannar
saltet kvar i havet. Nytt regnvatten späder ut det salta.
Vi människor kan inte dricka saltvatten för då blir vi sjuka. En del
djur kan dock dricka saltvatten, tex säl och mås. De har under åren
de levt vid vatten anpassat sig till att tåla saltvatten.
Vanligt vatten som inte är salt, kallas ibland för sötvatten. Det finns
i älvar, sjöar och åar och det är sötvatten som kommer ut
vattenledningen när vi vrider på kranen. Sådant vatten kan vi dricka
när vi blir törstiga.
Vattnets kretslopp
1. Solens strålar värmer upp jordens yta. Hav och sjöar värms upp
och då avdunstar en del vatten. Det flytande vattnet blir då till
vattenånga. Ångan stiger uppåt.
2. Högre upp blir vattnet kallare. Då kyls vattenångan av och blir till
små vattendroppar, den kondenseras. Vattendropparna klumpar ihop
sig mer och mer, och så småningom samlas de till moln.
3. När dropparna i molnen blir för stora och tunga, faller de ner som
regn och snö.
4. En del av regnet som faller på marken tas upp av växter och en del
rinner ut i bäckar, åar, älvar och hamnar så småningom i havet. En del
av regnet sipprar ner i jorden mot grundvattnet, som rör sig mycket
långsamt mot havet.
Vattnets former
Vanligt vatten är, som du vet, flytande.
Vatten kan också finnas i fast form - då är det is
och i form av gas – då kallas det vattenånga.
Om vatten är i flytande, fast eller gasform beror på hur varmt det
är. När det är kallt, stelnar vatten och fryser till is.
Vatten fryser vid 0◦C.
När vattnet blir varmt blir det till gas, det avdunstar.
Vatten kokar och övergår till gasform vid 100◦C
Vatten är det enda ämne som finns i alla dessa tre former i naturen.
Vattenånga stannar inte alltid kvar i luften. Ibland blir den
flytande vatten igen. Detta kallas för kondensation och sker
när vatten kyls ner. Kall luft kan inte hålla kvar så mycket
vattenånga som varm luft så därför kondenseras en del
vattenånga och bildar små droppar av flytande vatten. De
vita strecken efter flygplan högt upp i luften har bildats
genom kondensation.
Vattnets densitet
Varför flyter en del föremål medan andra sjunker?
Vatten försöker alltid att bära upp fasta föremål.
Om föremålen är tunga för sin storlek, sjunker de. Är de lätta för sin
storlek så flyter de.
Om ett föremål är tungt för sin storlek säger man att det har hög
densitet. En tegelsten har högre densitet än ett vedträ eftersom
molekylerna i tegelstenen ligger tätare packade än i vedträet.
När man sänker ner föremål i vatten,
tränger det undan en del vatten.
Om mängden vatten som trängs undan
väger mer än föremålet så flyter
föremålet. Om det vatten som trängs
undan väger mindre än föremålet,
sjunker föremålet.
Föremål som är helt under vatten förlorar lika mycket i vikt som
vattnet det tränger undan väger.
Ytspänning
Om man tittar på en regndroppe eller en
droppe från en kran ser man att de minsta
dropparna är nästan perfekt runda. Det
beror på att vattenytan hålls ihop av en
stark kraft som kallas ytspänning och som
gör att det ser ut som om vattnet har en
tänjbar ”hinna” runt omkring sig.
En del insekter kan gå på
vattenytan utan att sjunka. Ytans
hinna är tillräckligt stark för att
bära dem.
Ytspänningen beror på att alla byggstenarna (molekylerna) i vattnet
vill hålla ihop så mycket som möjligt när de möter ett annat ämne.
Man brukar likna det vid att vattenmolekylerna håller varandra i
handen vid vattenytan.
Om du häller kanel i glas med vatten kommer
kanelen att lägga sig på ytspänningen. Prova att
stoppa ner ett finger och du kan dra upp det
igen utan att bli blöt. Kanelen gör att ditt finger
inte tar sig igenom vattnets ytspänning.
Vattenrening
Det mesta av det vatten som vi använder för att dricka, tvätta i eller
laga mat med kommer från sjöar, floder eller brunnar. I världens
rikare länder renas vattnet före och efter användning.
Om man bor i en stad eller i ett samhälle fungerar vattenrening så
här:
1. Vatten pumpas vatten in från en sjö eller en flod till ett
vattenverk.
2. I vattenverket tas smuts bort och klor tillsätts för att döda
eventuella bakterier.
3. Sedan pumpas vattnet vidare till våra hus.
4. I städer och samhällen spolas sedan det använda vattnet till
reningsverk där smutsen tar bort och gör vattnet rent.
5. Därefter släpps vattnet ut i sjöar och floder igen.
Bor man på landet har man oftast en brunn där man själv pumpar upp
och renar grundvattnet. Avloppsvattnet släpps ut i ett eget avlopp
som renar vattnet innan det släpps ut i naturen.
I världens fattigare länder har man inte möjlighet att rena vattnet
utan människor får ofta använda smutsigt vatten. Detta orsakar en
hel del sjukdomar som t.ex. dysenteri och kolera. Varje år dör två
miljoner barn i världen på grund av sjukdomar som de drabbas av
eftersom de dricker smutsigt vatten.
