Vattnetskretslopp
Vattnets
kretslopp
Vattnets rörelser på jorden kan sägas beskriva ett
ändlöst kretslopp. Genom solens energi omvandlas
vattnet i havet och på kontinenterna till vattenånga som
av vindarna förs in över kontinenterna och faller ner som
regn eller snö. Gravitationen tvingar sedan vattnet att
söka sig till allt lägre liggande platser för att slutligen
hamna i havet igen.
Det är emellertid inte så att allt avdunstat vatten förs in från havet till kontinenterna.
Som synes av nedanstående bild sker den största vattenomsättningen över havet och
cirka 90% av avdunstningen från havet återförs direkt till havet.
Nederbörden över land har getts det realtiva värdet 1.
Varför är
havsvatten
salt?
När vattnet omvandlas från vätska till vattenånga är det bara vattenmolekyler som
avdunstar. Det alltså ren vattenånga som transporteras in över kontinenterna och faller
ner som regn eller snö. Under sin väg tillbaka till havet genom bäckar och floder följer
partiklar, kemiskt och biologiskt material med vattnet. När vattnet sedan avdunstar är det
bara vattenmolekylerna som lämnar havet medan partiklar och salter stannar kvar. Havet
fungerar alltså som en jättelik renings- och sedimenteringsbassäng. Eftersom havet
ständigt tillförs nytt material ökar salthalten kontinuerligt. Idag är salthalten i havet
3.6%.
Hur mycket
vatten
förbrukar vi?
Vi förbrukar inget vatten. Vi använder vatten. Man anser att den totala vattenmängden
på jorden och i atmosfären är konstant och förändras mycket lite. Däremot kan vattnet
tillfälligt stanna upp under sin oändliga resa; omvandlas till snö eller glaciärer, stanna
kvar i en människa under en kväll eller utnyttjas som kylsystem till en bilmotor. Förr eller
senare återgår allt vatten till naturens eget kretslopp.
http://aqua.tvrl.lth.se/course/VVR111/hydro/cykel.html (1 of 2) [2008-09-25 12:59:43]
Vattnetskretslopp
Hur mycket
vatten
finns det?
Man kan redovisa hur mycket vatten det finns på ett par olika sätt. Betrakta
nedanstående tabell. Kolumn 2 visar hur mycket och var vattnet finns vid en given tid
och kolumn 3 anger volymerna i procent. Under den streckade linjen finns det
färskvatten som människor, djur och växter kan tillgodogöra sig. Det utgör mindre än en
halv procent.
Emellertid, om man beaktar att vattnet ständigt är i rörelse blir bilden en annan. Kolumn
4 visar hur lång tid det tar för vattnet att helt förnyas i varje del av det hydrologiska
kretsloppet. Det tar t ex endast två veckor för att allt vatten i ett vattendrag skall vara
helt förnyat medan man kan hitta material i glaciärerna som är nästan 10 000 år
gammalt. Totalt sett är det en ytterst liten del av vattnet som deltar i kretsloppet varje år
men som framgår av kolumn 6 är ca 30% av årsomsättningen färskvatten som är
tillgängligt för människan.
Observera!
Att korrekt mäta vattenmängden på jorden är en omöjlig uppgift. Alla siffror som
presenteras skall användas med stort omdöme. Siffrorna skall i första hand användas för
att få en jämförande uppfattning om storleksordningen.
http://aqua.tvrl.lth.se/course/VVR111/hydro/cykel.html (2 of 2) [2008-09-25 12:59:43]
