Vatten och luft

VATTEN OCH LUFT
VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV?
VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN?
VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT?
HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ
BEDÖMNINGSMATRIS
• DU FÅR NU UT DEN MATRIS SOM FINNS I ÄMNET NO
• VI MARKERAR MED KRYSS VILKA KUNSKAPSKRAV VI ARBETAR MOT UNDER DETTA
ARBETSOMRÅDE
CENTRALT INNEHÅLL
•
KEMIN I NATUREN
•
ENKEL PARTIKELMODELL FÖR ATT BESKRIVA OCH FÖRKLARA MATERIENS UPPBYGGNAD, KRETSLOPP OCH OFÖRSTÖRBARHET. PARTIKLARS RÖRELSER SOM FÖRKLARING TILL
ÖVERGÅNGAR MELLAN FAST FORM, FLYTANDE FORM OCH GASFORM
•
VATTNETS EGENSKAPER OCH KRETSLOPP
•
LUFTENS EGENSKAPER OCH SAMMANSÄTTNING
•
KEMIN OCH VÄRLDSBILDEN
•
NÅGRA HISTORISKA OCH NUTIDA UPPTÄCKTER INOM KEMIOMRÅDET OCH DERAS BETYDELSE FÖR MÄNNISKANS LEVNADSVILLKOR OCH SYN PÅ VÄRLDEN
•
KEMINS METODER OCH ARBETSSÄTT
•
ENKLA SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR. PLANERING, UTFÖRANDE OCH UTVÄRDERING.
•
DOKUMENTATION AV ENKLA UNDERSÖKNINGAR MED TABELLER, BILDER OCH ENKLA SKRIFTLIGA RAPPORTER.
•
TOLKNING OCH GRANSKNING AV INFORMATION MED KOPPLING TILL KEMI, TILL EXEMPEL I FAKTATEXTER OCH TIDNINGSARTIKLAR
MÅL
NÄR DU HAR ARBETAT MED DET HÄR KAPITLET SKA DU:
• VETA VAD EN VATTENMOLEKYL BESTÅR AV.
• KÄNNA TILL VATTNETS OLIKA FORMER.
• KUNNA BESKRIVA VATTNETS KRETSLOPP.
• VETA ATT VISSA ÄMNEN KAN LÖSAS I VATTEN.
• KUNNA BERÄTTA VAR VATTNET I KRANEN KOMMER IFRÅN.
• VETA VAD LUFT ÄR.
• VETA NÅGOT OM HUR MÄNNISKAN KAN PÅVERKA VATTEN OCH LUFT.
VATTNET PÅ VÅR PLANET
ARBETSBLAD 1- RITA OCH SKRIV OCH VATTEN OCH LUFT
• DET MESTA AV JORDENS YTA TÄCKS AV HAV SOM BESTÅR AV SALTVATTEN
• DET FINNS SÖTVATTEN I SJÖAR, ÅAR, BÄCKAR OCH MYRAR
• DET FINNS VATTEN VID POLERNA SOM ÄR FRYST TILL SNÖ OCH IS
• VATTNET LÄNGST NER I MARKEN KALLAS GRUNDVATTEN, DET ÄR SÖTVATTEN
• LUFTFUKTIGHET ÄR VATTEN SOM VI INTE SER, DET FINNS I LUFTEN
• HÄMTA EN HUNDRARUTA OCH MÅLA JORDENS VATTEN MED OLIKA FÄRGER
VATTEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR LIV
• VATTEN ÄR ETT AV DE VIKTIGASTE ÄMNENA PÅ VÅR JORD
• ALLT SOM LEVER INNEHÅLLER VATTEN
• DU INNEHÅLLER CIRKA 70% VATTEN
• BÅDE VÄXTER OCH DJUR GÖR AV MED VATTEN OCH BEHÖVER FÅ I SIG MER
• DE FLESTA DJUR ANDAS UT VATTENÅNGA, PRECIS SOM DU
VATTENMOLEKYLEN
VÄTE SKRIVS H
SYRE SKRIVS O
• EN VATTENDROPPE ÄR UPPBYGGD AV SMÅ, SMÅ DELAR
• DELARNA KALLAS FÖR ATOMER (ODELBAR)
• NÄR FLERA ATOMER SITTER IHOP KALLAS DET FÖR MOLEKYL
• I VATTEN FINNS DET TVÅ OLIKA SLAGS ATOMER: VÄTE OCH SYRE
• EN VATTENMOLEKYL BESTÅR AV TRE ATOMER: TVÅ VÄTEATOMER OCH EN SYREATOM
• DU SKA NU BYGGA EN VATTENMOLEKYL
ARBETSUPPGIFTER – SKRIV I DIN NO-BOK
1.
FÖRKLARA FÖLJANDE BEGREPP: GRUNDVATTEN, SÖTVATTEN, SALTVATTEN, LUFTFUKTIGHET
2.
ALLT ÄR UPPBYGGT AV SMÅ SMÅ DELAR. VAD KALLAS DE SMÅ DELARNA?
3.
VAD BETYDER ORDET ATOM?
4.
FÖRKLARA VAD EN MOLEKYL ÄR.
5.
VAD BESTÅR EN VATTENMOLEKYL AV?
6.
RITA EN VATTENMOLEKYL OCH SKRIV UT DE KEMISKA BETÄCKNINGARNA
VATTNETS FORMER
• VATTEN FINNS I TRE OLIKA FORMER (DE FLESTA ÄMNEN FINNS I DESSA FORMER)
• FAST FORM – IS (VATTNET STELNAR OCH FRYSER TILL IS) – 10 GRADER
• FLYTANDE FORM – RINNANDE VATTEN + 15 GRADER
• GASFORM – OSYNLIG VATTENÅNGA + 120 GRADER
• VI TITTAR PÅ BILDEN PÅ SIDAN 66 I GRUNDBOKEN.
AVDUNSTNING OCH KONDENS
• AVDUNSTAT – FLYTANDE VATTEN SOM BLIVIT VATTENÅNGA OCH SOM NU FINNS I LUFTEN.
MAN BEHÖVER INTE KOKA VATTEN FÖR ATT DET SKA AVDUNSTA, EX VATTEN I BLÖTA KLÄDER
SOM HÄNGS PÅ TORK AVDUNSTAR
• KONDENS – OM DU ANDAS PÅ EN KALL FÖNSTERRUTA BILDAS IMMA. IMMA ÄR SMÅ
VATTENDROPPAR SOM KOMMER FRÅN DIN VARMA UTANDNINGSLUFT. NÄR LUFTEN BLIR KALL
KAN DEN INTE HÅLLA KVAR VATTENÅNGAN LÄNGRE, DÅ BILDAS VATTENDROPPAR. VATTNET
•
KONDENSERAR.
ARBETSUPPGIFT – SVARA I DIN NO-BOK
1.
VILKA ÄR VATTNETS TRE FORMER?
2.
VAD KALLAS DET NÄR VATTNET ÄNDRAR FORM? PLACERA IN RÄTT ORD GENOM ATT SKRIVA
DEM VID RÄTT BESKRIVNING:
• FRÅN IS (FAST) TILL FLYTANDE VATTEN
AVDUNSTA
• FRÅN FLYTANDE VATTEN TILL VATTENÅNGA (GAS)
KONDENSERA
• FRÅN FLYTANDE VATTEN TILL IS (FAST)
FRYSA/STELNA
• FRÅN VATTENÅNGA (GAS) TILL FLYTANDE VATTEN
SMÄLTA
LABORATION – SKRIV EN LABBRAPPORT
• AVDUNSTNING 1
• MATERIAL – TVÅ SMÅ GLAS/MUGGAR, VATTEN, PENNA/TEJP
• GÖR SÅ HÄR – HÄLL I LIKA MYCKET VATTEN I DE TVÅ GLASEN. MARKERA YTAN MED ETT MÄRKE
PÅ UTSIDAN. STÄLL ETT GLAS PÅ ETT VARMT STÄLLE OCH ETT GLAS PÅ ETT KALLT STÄLLE.
• FRÅGESTÄLLNING – I VILKET GLAS TROR DU ATT VATTNET AVDUNSTAR SNABBAST? VARFÖR?
KONTROLLERA DINA GLAS VARJE NO-LEKTION. VAD HAR HÄNT EFTER EN VECKA?
• SKRIV EN HYPOTES
LABORATION – SKRIV EN LABBRAPPORT
• AVDUNSTNING 2
• MATERIAL – TVÅ PLASTMUGGAR/GLAS, VATTEN, LOCK, PENNA/TEJP
• GÖR SÅ HÄR – HÄLL LIKA MYCKET VATTEN I DE TVÅ MUGGARNA, MARKERA YTAN MED ETT
MÄRKE PÅ UTSIDAN. STÄLL EN MUGG MED LOCK OCH EN MUGG UTAN LOCK PÅ SAMMA
STÄLLE. LÅT MUGGARNA STÅ EN VECKA OCH KONTROLLERA VAD SOM HÄNT.
• SKRIV EN HYPOTES
LABORATION – SKRIV EN LABBRAPPORT
• ISBITAR I ETT GLAS
• MATERIAL – ETT GLAS MED VATTEN, ISBITAR
• GÖR SÅ HÄR – LÄGG ISBITARNA I ETT LAG MED VATTEN. VÄNTA EN STUND. VAD HÄNDER? VAD
SER DU PÅ GLASETS UTSIDA? FÖRKLARA VAD SOM HÄNT.
• SKRIV EN HYPOTES
LABORATION – SKRIV EN LABBRAPPORT
• VÄXT I PÅSE (DEN HÄR GÖR VI GEMENSAMT I KLASSEN)
• MATERIAL – EN KRUKVÄXT, EN GENOMSKINLIG PLASTPÅSE, TRÅD/TEJP
• GÖR SÅ HÄR – SÄTT PLASTPÅSEN ÖVER EN VÄXT I KRUKA OCH KNYT MED TRÅDEN RUNT.
VÄNTA EN STUND. VAD HÄNDER?
• SKRIV EN HYPOTES
LABORATION – SKRIV EN LABBRAPPORT
• HANDEN I PÅSEN
• MATERIAL – EN GENOMSKINLIG PLASTPÅSE, EN GUMMISNODD, DIN EGEN HAND
• GÖR SÅ HÄR – SÄTT PLASTPÅSEN ÖVER DIN HAND OCH SÄTT GUMMISNODDEN RUNT. VÄNTA
EN STUND. VAD HÄNDER?
• SKRIV EN HYPOTES
• VI HAR GJORT FEM LABORATIONER
• VILKEN AV DESSA VISADE:
1.
ATT VATTEN AVDUNSTAR
2.
ATT VATTEN KONDENSERAR
3.
ATT ÅNGA BILDAS
4.
ATT IMMA BILDAS
VATTNETS KRETSLOPP
• BERÄTTA FÖR EN KAMRAT DET DU KOMMER IHÅG FRÅN VATTNETS KRETSLOPP
• ELEVERNA FÅR UT UPPGIFT 12 FRÅN ARBETSBOKEN SIDAN 47
• VI TITTAR GEMENSAMT PÅ NÄSTA BILD
VI GÖR ETT STORT KRETSLOPP TILL VÅR KORRIDOR
• LÅT ELEVERNA FÖRST RITA EN STOR BAKGRUNDSBILD PÅ ETT STÖRRE PAPPER. VÅTT-I-VÅTTTEKNIKEN PASSAR HÄR, EFTERSOM DET INTE SKA VARA DETALJER UTAN ENDAST, BERG, HIMMEL
OCH HAV. NÄR PAPPRET ÄR TORRT FÅR ELEVERNA KLISTRA IN REGNDROPPAR, FLODER, MOLN
(BOMULL), IS OCH ALLA PILAR SOM FÖRKLARAR VATTNETS KRETSLOPP I NATUREN. ANVÄND
OLIKA SLAGS PAPPER, T.EX. GLANSIGT PAPPER.
• EV GÖR VI ARBETSBLAD 3, PAPPERSBLOMMAN
VATTEN ÄR ETT LÖSNINGSMEDEL
ARBETSUPPGIFT FRÅN ARBETSBOKEN
• OM DU LÄGGER I EN SOCKERBIT I VATTEN SER DET UT SOM OM SOCKERBITEN FÖRSVINNER
EFTER EN STUND. SMAKAR DU PÅ VATTNET SÅ KÄNNER DU ATT DET ÄR SÖTT. SOCKRET FINNS
KVAR FAST DET INTE SYNS. VATTEN ÄR ETT LÖSNINGSMEDEL.
• MÅNGA ÄMNEN KAN LÖSA SIG I VATTEN, TILL EXEMPEL OLIKA NÄRINGSÄMNEN
• VATTNET TRANSPORTERAR NÄRINGSÄMNEN RUNT HOS MÄNNISKOR, DJUR OCH VÄXTER
• GIFTA ÄMNEN KAN OCKSÅ LÖSAS I VATTEN, DÅ FÅR VI FÖRORENAT VATTEN
• VET DU NÅGOT MER ÄN SOCKER SOM LÖSER SIG I VATTEN? LABORERAR OCH TEST DIG FRAM.
VATTEN I VÄXTER
• NÄR EN VÄXT BLIR TORRARE ÄN JORDEN SUGS VATTEN IN TILL VÄXTER
GENOM RÖTTERNA
• FRÅN VÄXTENS BLAD AVDUNSTAR DET HELA TIDEN VATTEN
• VÄXTEN BLIR TORRARE OCH BEHÖVER NYTT VATTEN FRÅN MARKEN
• GENOM RÖTTERNA SUGS VATTEN UPP I VÄXTEN IGEN
• VATTNET I MARKEN INNEHÅLLER MÅNGA LÖSTA NÄRINGSÄMNEN SOM FÖLJER MED UPP I
VÄXTEN. ÄMNENA TAS UPP AV VÄXTEN, DET ÄR BARA VATTEN SOM AVDUNSTAR FRÅN VÄXTEN.
VATTNET VI ANVÄNDER
• VI LÄSER TILLSAMMANS SIDORNA 72 – 73. VI TITTAR PÅ BILDERNA OCH DISKUTERAR
TILLSAMMANS.
• VI ARBETAR MED ARBETSBLAD 2
• VI GÖR EN LABORATION ”ATT RENA VATTEN”
VATTNET I VÄRLDEN
• I SVERIGE HAR VI FRI TILLGÅNG TILL RENT VATTEN I KRANEN. MEN HUR ÄR DET I RESTEN AV VÄRLDEN? TA REDA
PÅ HUR DET ÄR PÅ OLIKA HÅLL I VÄRLDEN (KARTA PÅ NÄSTA UPPSLAG) VAR DET ÄR VATTENBRIST? VARFÖR ÄR
DET VATTENBRIST OCH HUR PÅVERKAR DET MÄNNISKORNA SOM LEVER DÄR?
• HUR MYCKET VATTEN FÖRBRUKAR DU PÅ EN DAG?
SPOLA EN TOALETT = 6 L • DISK = 20 L *DUSCHA = 60 L • TVÄTTA KLÄDER = 30 L
I VÄRLDEN FINNS DET MÅNGA SOM FÅR KLARA SIG PÅ 10 LITER OM DAGEN. HUR LÅNGT SKULLE DET RÄCKA FÖR
DIG?
LUFT
• RUNT OMKRING OSS FINNS LUFT, DEN SYNS INTE, DEN LUKTAR INTE. NÄR DET BLÅSER KÄNNS
DEN TYDLIGT.
• LUFTEN RUNT JORDEN KALLAS ATMOSFÄR. DEN ÄR VIKTIG FÖR LIVET PÅ JORDEN. VI ANDAS
DEN, DEN SKYDDAR OSS FRÅN FARLIG STRÅLNING FRÅN SOLEN.
• LUFT ÄR EN BLANDNING AV GASER.
• LUFT INNEHÅLLER BL.A. KVÄVGAS (VANLIGAST) OCH SYRE (VI ANDAS IN DEN)
• SYRET ANVÄNDS I KROPPEN FÖR ATT MATEN SKA KUNNA OMVANDLAS TILL ENERGI.
LUFTEN ÄR EN BLANDNING AV GASER
• KOLDIOXID ÄR EN ANNAN VIKTIG GAS. NÄR DU (OCH DJUREN) ANDAS UT KOMMER DET UT
KOLDIOXID I LUFTEN. VÄXTERNA TAR UPP KOLDIOXIDEN OCH ANVÄNDER DEN FÖR ATT KUNNA
VÄXA. VÄXTERNA SLÄPPER UT SYRE SOM MÄNNISKOR OCH DJUR BEHÖVER.
• VÄXTHUSGASER – KOLDIOXID OCH METANGAS (HÅLLER KVAR SOLENS VÄRME PÅ JORDEN). VI
MÄNNISKOR SLÄPPER UT FÖR MYCKET VÄXTHUSGASER OCH DET PÅVERKAR VÅRAT KLIMAT
• METANGAS (SUMPGAS) BILDAS NÄR VÄXTER RUTTNAR. DEN BILDAS OCKSÅ I MAGEN NÄR MATEN
SMÄLTER. DU RAPAR OCH PRUTTAR UT DEN.
• KVÄVE ÄR DEN GAS SOM DET FINNS MEST AV I LUFTEN. DEN ÄR VIKTIG FÖR ATT ALLT LEVANDE SKA
KUNNA VÄXA
ARBETSUPPGIFT – SVARA I DIN NO-BOK
1.
VAD KALLAS LUFTEN RUNT JORDEN?
2.
LUFT ÄR EN BLANDNING AV GASER. VILKA GAS ÄR DET SOM BESKRIVS?
• DEN GAS DET FINNS MEST AV I LUFTEN
• DEN GAS SOM VI ANDAS UT (VEM BEHÖVER DEN?)
• DEN GAS SOM ALLA MÄNNISKOR OCH DJUR BEHÖVER
• DEN GAS SOM BILDAS NÄR VÄXTER RUTTNAR. SKRIV ÄVEN VAD DEN KALLAS
3. PÅ VILKET SÄTT ÄR KOLDIOXID EN VIKTIG GAS FÖR OSS PÅ JORDEN?
LABORATION – SKRIV EN LABBRAPPORT
• VÅTT ELLER TORRT?
• MATERIAL – ETT GLAS, PAPPER, VATTEN, DISKHO
• GÖR SÅ HÄR – KNYCKLA IHOP ETT PAPPER OCH TRYCK NER DET I BOTTEN PÅ ETT GLAS. VÄND
UPP OCH NER PÅ GLASET OCH KONTROLLERA ATT PAPPRET INTE RAMLAR UT. HÅLL GLASET
UPPOCHNER OCH STOPPA NER DET I VATTNET. TA UPP GLASET OCH VÄND DET RÄTT. TITTA PÅ
PAPPRET. KÄNN EFTER HUR DET KÄNNS. VAD HAR HÄNT? HUR KAN DET VARA SÅ, TROR DU?
• SKRIV EN HYPOTES
• ARBETSBLAD 5
• ARBETSBLAD 6
• PLUSSIDA FRÅN ARBETSBOKEN FÖR DE SOM ÄR SNABBA, SIDAN 51
• DET FINNS UPPGIFTER I HANDLEDNINGEN OM LUFT ATT VISA FÖR ELEVERNA. SKA VI ELLER
INTE?????
atmosfär
atom
avdunstning
fast form
flytande form
fostervatten
frysa
gasform
grundvatten
kondensering
kretslopp
luftfuktighet
lösningsmedel
molekyl
nederbörd
reningsverk
saltvatten
smälta
sötvatten
vattentorn
vattentäkt
vattenverk
vattenånga
växthusgas
BEGREPP – FÖRKLARA FÖR EN
KAMRAT
ÄMNEN
• LÄR DIG DE OLIKA ÄMNENA OCH DERAS KEMISKA BETECKNING
• KOLDIOXID
CO2
• KVÄVE
N
• METAN
CH4
• SYRE
O
• VATTEN
H2O
• VÄTE
H
AVSLUTNING AV ARBETSOMRÅDET
• SVARA PÅ FRÅGORNA ”HAR DU KOLL PÅ VATTEN OCH LUFT”
• VI AVSLUTAR MED ETT SKRIFTLIGT FÖRHÖR
• DU FÅR SEDAN UT DIN MATRIS DÄR VI TILLSAMMANS FYLLER I VILKA KUNSKAPSKRAV SOM DU
UPPNÅTT