BRÄNNPUNKT
Efter Parisavtalet:
Nu behöver vi en
svensk klimatlag med
bindande utsläppstak
— Sverige och EU gör långt ifrån tillräckligt
för att genomföra sin del av det nya globala
klimatavtalet, säger WWFs expert Stefan Henningsson.
Det krävs mer ambitiösa nationella klimatmål med krafttag
mot bland annat transporternas och den tunga industrins utsläpp.
Vi som konsumenter måste också göra mer.
Text: Roger Olsson
BÅDE MILJÖORGANISATIONER OCH
FORSKARE har hyllat det klimatavtal
som förhandlades fram i Paris i december 2015. Det blev ingen upprepning av
fiaskot i Köpenhamn 2009. Och kanske mest överraskande: världen fick ett
skarpare mål för klimatarbetet. Den
globala uppvärmningen ska begränsas
till klart under två grader, och ansträngningar ska göras för att nå 1,5 grader.
Det främsta verktyget för att nå
målet är nationella klimatlöften, som
ska revideras och stärkas vart femte år.
Nästan alla världens länder har gjort
sådana åtaganden.
Den dåliga nyheten är att löftena inte
räcker för att nå målen och rädda världen från katastrofal uppvärmning.
Även om alla gör vad de lovat kommer
jordens medeltemperatur att höjas med
2,6 grader till år 2100 enligt det internationella energiorganet IEA.
EU-länderna har lovat minska sina
utsläpp av växthusgaser med 40 procent
till 2030 jämfört med 1990. Sverige ligger i framkant inom EU-familjen med
ett mål om 40 procent redan till 2020.
Och ändå är det långt ifrån tillräckligt
om vi vill ta vår del av ansvaret för att
hejda den globala uppvärmningen.
UTSLÄPPEN AV KOLDIOXID HAR STADIGT ÖKAT EFTER RIO
FNs klimatkonvention skrevs
under i Rio de Janeiro 1992.
Sedan dess har utsläppen
av växthusgaser i världen
ökat med närmare 50 procent, och de fortsätter att
öka. Större delen av ökningen har skett i Asien. Världens i dag största utsläppsland Kina har fyrfaldigat sina
utsläpp. USAs utsläpp är
idag ungefär lika stora som
1992, medan EU-ländernas
har minskat med 20 procent.
Globala utsläpp av koldioxid 1990–2012, miljarder ton
CO2
30
Övriga världen
20
USA
Asien
10
Europa
1990
1995
SÄRTRYCK FRÅN WWF EKO NUMMER 1 2016 Världsnaturfonden WWF wwf.se
2000
2005
2010
(Källa: World Resources Institute)
— 60 procents minskning till 2030
skulle vara i linje med ett tvågradersmål,
säger Stefan Henningsson. Nu när vi ska
nå ner mot 1,5 grader krävs ännu mer.
Så vad behöver göras?
— Miljömålsberedningen arbetar
just nu med förslag till en svensk klimatlag, fortsätter Stefan Henningsson.
WWF vill se en sådan lag med bindande
utsläppstak, helst redan i år. Sedan kan
alla delar av samhället tillsammans
sätta fart mot ett fossilfritt samhälle.
Vi bör ha målet att nå dit år 2030.
Premiera klimatsmart
Flera samhällssektorer är på rätt väg,
andra släpar efter. Transportsektorns
utsläpp har endast minskat obetydligt
sedan 1990, och tar man med även internationell flyg- och fartygstrafik i
bilden har de ökat.
— Vi behöver styrmedel som premierar de mest klimatsmarta fordonen
och straffar ut de sämsta, säger Stefan
Henningsson. Vi behöver också bygga ut
infrastrukturen för fossilfria drivmedel,
i synnerhet för elfordon.
— För att få bukt med den tunga industrins utsläpp måste EUs utsläppsrätter bli mycket dyrare. Vi förordar ett
fyr- eller femfaldigande av koldioxidpriset. Det behövs också ett kraftfullt stöd
Privata klimatmål
Stefan tycker att riksdagen borde göra
som Göteborgs Stad och sätta upp ett
klimatmål för privat konsumtion. Den
årliga koldioxidbudgeten för genomsnittsgöteborgaren ska ner till 3,5 ton
senast år 2035. Det är en fjärdedel av
dagens utsläpp.
Bilen, biffen, bostaden, börsen. Det
är en enkel minnesramsa som talar om
var de stora klimatvinsterna i vardagen finns att hämta:
• Hur vi väljer att transportera oss
och resa – och hur mycket vi reser.
• Maten är viktig. Det gäller inte
minst vår köttkonsumtion. Den som
väljer en burgare gjord på soja i stället
för nötkött minskar klimatbelastningen
till en tiondel.
• Energihushållning och val
av energikällor i våra bostäder.
• Sist men inte minst:
Hur vi placerar våra sparpengar.
VÄRLDENS LÄNDER
ARBETAR OLIKA
Ländernas åtaganden inför klimatmötet i Paris kallas för INDCs –
Intended Nationally Determined
Contributions. Många länder,
däribland EU och USA, har mål om
procentuella utsläppsminskningar.
Andra, däribland Kina och Indien,
lovar minska sina utsläpp i relation till den ekonomiska tillväxten.
Det kan betyda att utsläppen til�låts fortsätta öka, men utfallet är
beroende av vilka antaganden man
gör om den ekonomiska tillväxten.
Länderna laborerar dessutom
med olika basår och målår
för sina löften.
Att beräkna den totala effekten
av alla klimatlöften är därför en
avancerad operation, men de analyser som gjorts visar entydigt
att löftena inte räcker för att hålla
uppvärmingen under två grader.
Det krävs stöd till utvecklingsländernas åtaganden samt utsläppsminskningar på ytterligare 12 gigaton till år 2030 för att klara gränsen
på två grader – och förstås ännu
mer för att nå ner mot 1,5 grader.
12 gigaton motsvarar ungefär tre
gånger EUs totala årliga utsläpp.
wwf.se Världsnaturfonden WWF SÄRTRYCK FRÅN WWF EKO NUMMER 1 2016
Foto: Vladimir Salman / Shutterstock
till demonstrationsprojekt som stimulerar teknikutvecklingen.
Det är dock varken transportsektorn
eller industrin som har det allra största
klimatbetinget framför sig. Det är du
och jag, som konsumenter. Utsläppen
från privat konsumtion har visserligen
minskat något de senaste åren, men de
är fortfarande mer än dubbelt så stora
som 1999. Ökningen har till stor del
skett utanför Sveriges gränser. Vi konsumerar allt mer utrikesresor och importerade prylar.
— Om alla länder, finanssektorn
och företagen tar Parisavtalet på allvar
kommer utsläppen av vår konsumtion
att minska framöver, oavsett var i världen de sker, säger Stefan Henningsson.
Staten och företagen ska helt enkelt se
till att det blir lätt för oss konsumenter
att göra rätt. Men det betyder absolut
inte att vi kan sluta bry oss. Tvärtom,
våra val har stor betydelse.
Foto: nitinut380 / Shutterstock
Transportsektorns utsläpp har endast
minskat obetydligt sedan 1990, och tar
man med även internationell flyg- och
fartygstrafik i bilden har de ökat.
