Uppsala Universitet
Exkursion: Öland
Gruppuppgift: Bredinge
Caroline Hemme, Noor Gharib,
Fanny Hussénius, Pernilla Hjalmarsson
Bredinge
1
Uppsala Universitet
Exkursion: Öland
Gruppuppgift: Bredinge
Caroline Hemme, Noor Gharib,
Fanny Hussénius, Pernilla Hjalmarsson
Syfte:
Syftet med denna uppgift är att vi skall kunna se hur ett landskap har förändrats och
varför. Vi skall få en förståelse för de påverkande faktorerna och vad det gör med
landskapet genom de olika verktygen vi har fått använda oss av. Alltså att kunna läsa
och jämföra ett landskap.
Metod/Material:
Vi använde oss utav olika kartor från 1945- 2004 där vi kunde studera byn Bredinge.
Vi observerade, jämförde, intervjuade byborna med hjälp av anteckningar,
fotograferade och vandrade runt i byn.
Inledning:
Vi åkte på exkursion till Öland för att lära oss analysera, läsa och förstå landskapet på
Öland och dess förändringar. Öland lutar och är i olika grader, och har väldigt mycket
alvarmark som är väldigt speciellt för landskapets karaktär samt betydande för Ölands
invånare och dess försörjning. Vi fick i uppdrag att jämföra landskapet och dess
förändringar från 1940- talet och framåt, som vi skulle lösa gruppvis. Vår grupp blev
tilldelade byn Bredinge där vi blev avsläppta och började våra fältstudier, intervjuer
och kartstudier. Vi blev väldigt nyfikna på situationen med alvarmarken och hur
bönderna kunde underhålla den samtidigt som deras jordbruk.
Bakgrund:
Byn Bredinge är sedan flera år tillbacka en bondby som arbetade med mjölkkor och
spannmål vilket har gått i arv i flera generationer. Idag är bredinge fortfarande en
bondby med 18 stycken bofasta där de flesta försörjer sig på lök, spannmål, ärtor,
bruna bönor, vete, korn och fröodling. Marken nedanför landborgen i området är
väldig bördig moränlera och har då bra förutsättningar för jordbruk.
2
Uppsala Universitet
Exkursion: Öland
Gruppuppgift: Bredinge
Caroline Hemme, Noor Gharib,
Fanny Hussénius, Pernilla Hjalmarsson
Alvaret:
Mestadels av Öland består av alvarmark, med ett jordtäcke som är väldigt tunt,
tunnare än 30 cm. Detta gör att man kan se bergarter genom jordtäcket på
satellitbilder. Alvarsområdet kring Öland är det största sammanhängande runt
Östersjön. På vissa ställen i alvaret så finns bäckar, ex: Penåsa bäcken som bidrar till
trädens fortlevnad men runt andra områden så är byborna tvungna att underhålla
alvarmarken själva med hjälp av statens finansiella bidrag för att behålla alvarmarken
som turistattraktion och naturmångfald. Alvaret utnyttjas på olika sätt, oftast används
det som betesmark och den bördiga marken används som odlingsmark.
Bredinge förr och nu:
Majoriteten av husen i byn är från början av 30- talet då det mesta är kvar som det ser
ut idag, men fasad och tak på husen har renoverats och förfinats. Dem statliga
vägarna har blivit asfalterade medan gårdsgator fortfarande är grusbelagda.
Husmurarna är fortfarande i samma skick
som förr och består av kalksten. Ett fåtal
hus har kommit till på senare tid och även
har ett par stycken brunnit ner. Runt 40talet så hade byn ca: 100 st bofasta men
de har med tiden flyttat ut och är idag
bara 18 st. majoriteten av invånarna är
från den äldre generationen från 30-50talet. I princip har alla gårdar gått i arv.
Ex: Arne Ohlsson, ägare till gårdshandeln berättade att gården han bor i har gått i arv
i 13 generationer.
3
Uppsala Universitet
Exkursion: Öland
Gruppuppgift: Bredinge
Caroline Hemme, Noor Gharib,
Fanny Hussénius, Pernilla Hjalmarsson
Gårdshandeln är den enda som idag lever kvar, innan fanns handelsboden som
försvann 1961 samtidigt som järnvägsstationen.
Genom att studera den ekonomiska
kartan över Sverige, uppmärksammar vi
att vissa åkerlappar har sats ihop och
andra tagits bort. Förr var det mycket
mer kreatur på byn, men har nu på
senare år smått kommit tillbacka.
Potatisboden/gårdshandeln:
I byn finns en gårdshandel där säljs livsnödvändiga råvaror. Vissa av varorna kom
från olika gårdar runt i byn men de flesta varorna kommer från andra håll i Sverige.
Gårdshandeln har funnits sen 1917 och har gått i arv sen dess. På gården finns ett 100
år gammalt träd som ägarna stolt visade upp. Redan så fick vi intrycket av att affären
var i ett gammaldags skick. Vi gick in och tog en titt i affären och vårt intryck
stämde. Det fanns också en trygghetskänsla gentemot byborna emellan då vi såg att
dagskassan låg framme. Betalningssystemet fungerar på sätt att man betalar själv och
tar det man behöver eller skriver upp det på krita. Butiksbiträdet var inte alltid där,
vilket visar för att de litar väldigt mycket på varandra. De var som resten av byborna
väldigt trevliga och öppna mot oss.
4
Uppsala Universitet
Exkursion: Öland
Gruppuppgift: Bredinge
Caroline Hemme, Noor Gharib,
Fanny Hussénius, Pernilla Hjalmarsson
Resultat/Sammanfattning:
Vid vår observation/vandring runtomkring Bredinge fick vi ett djupare perspektiv och
förståelse för de små förändringar som skett i byn som inte visades på kartan från 40talet. I stort sett så är kartan från 40- talet oförändrad. Detta beror på att gårdarna och
arbetet har gått i arv och varit densamma i flera decennier. Dock har några hus
försvunnit och vissa kommit upp. Åkrarna ser desamma ut och även så fördelningen
av åkerlappar förutom att några få har gått ihop eller försvunnit. Åkermarkerna är
fortfarande privatägda. Jordbruket fungerar fortfarande på samma sätt och man odlar
samma saker som förr på Bredinge. Marken som bönderna använder för odling är
väldigt bra odlingsmark på grund av att det är bördig mark. Fast än den bördiga
marken med moränlera borde ha funnits på andra sidan där det nu är allvar mark.
Varför det är så är för att när Inlandsisen kom så har den fört med sig den bra jorden
från allvaret till Bredinge och som i många andra byar. Det förklarar varför marken är
bördig fast än det inte är i närheten av vatten. På grund av situationen så utnyttjar
bönderna marken på rätt sätt. Dem odlar på den bördiga marken och använder
allvarmarken som betesmark. I Bredinge som i andra gårdar runt om på Öland får
man bidrag av staten för att underhålla allvarmarken, eftersom staten vill behålla
allvaret i dess mångfald och i ett bra skick.
På 60 – talet tog SJ (statens järnvägar) över den lokala järnvägen på Öland. SJ tyckte
inte att dem tjänade så pass mycket för att behålla den. Efter ett tag så las järnvägen
ner, med järnvägstationens
nedläggning så försvann också
handelsboden, byns enda riktiga
mataffär. Det skedde på grund av att
ägaren blev gammal och sjuk och det
fanns ingen som ville ta över den.
Idag står denna byggnad tom.
5
Uppsala Universitet
Exkursion: Öland
Gruppuppgift: Bredinge
Caroline Hemme, Noor Gharib,
Fanny Hussénius, Pernilla Hjalmarsson
Om vi jämför antalet bofasta i byn från 40 – talet så är det en drastisk minskning. Idag
bor ca: 18 st personer i byn då det runt 40 – talet bodde ca:100 st. I våra intervjuer
fick vi reda på att den stora anledningen är arbetslöshet, akademisk vilja, inga
kommunala skolor i närheten eller infrastruktur. Dem flesta som bor kvar i området är
från 30 – talet och med denna analys kan vi dra en slutsats om några generationer
kommer verksamheten inte att gå runt.
Trots att byn är ganska öde så brukar den vara fylld med sommargäster, speciellt då
tyskarna finner Ölands sommarliv attraktivt så köper dem hus där. Kreaturen i byn
har även minskat drastiskt men har under de senaste även ökat successivt. Det fanns
mycket mjölkkor på gårdarna i byn men vid 50 – talets slut så kom mjölktankarna och
resulterade i en hårdare konkurrens. För att ens ha mjölktank så lönade det sig inte för
de små gårdarna i Bredinge med de fåtal mjölkkor de hade, därför gav de upp dem.
Efter det blev odlingen allt viktigare och mer fokuserad, vilket idag är den största
inkomstkällan.
Diskussion
Vi tycker att denna exkursion speciellt uppgiften var ett lärorikt och givande verktyg
för vår förståelse att kunna läsa och dra sammanband i ett landskap. Intervjuerna med
byborna var extra givande då vi tyckte att vi fick en personligare bild av det hela och
varför vissa saker hände. Ex: att handelsboden las ner på grund av sjukdom och att
ingen ville ta över. Även hur allt hade gått i arv i flera generationer. Vi fick även
uppleva små detaljer som vi tyckte gav oss förståelse hur deras gemenskap byggts
upp också genom generationer. Att studera kartorna efter att vi varit runt i byn i olika
tidsperioder och för olika syften fick vi ut väldigt mycket information av bland annat
marktyp, åkerlappar m.m.
6
Uppsala Universitet
Exkursion: Öland
Gruppuppgift: Bredinge
Caroline Hemme, Noor Gharib,
Fanny Hussénius, Pernilla Hjalmarsson
Källhänvisning:
Kartor:
Ekonomisk karta över Sverige, Kalmar län, 04627 Bredinge Edition 2 feb. 1977
4G So Ed 4, 2004
Sveriges Geologiska undersökning Ae nr 70
Fotograf:
Noor Gharib
7
