Upprättad:
Reviderad:
2012-02-16
/acw
Viral hemorragisk feber (VHF) – omhändertagande och
åtgärder vid misstanke
Utfärdad av: Bo Claesson
Godkänd av: Rune Wejstål
Granskad av:
Godkänd datum: 2012-02-16
Viral hemorragisk feber (VHF) bör övervägas hos patient med oklar hög
feber inom tre veckor efter vistelse i område med förekomst av VHF samt
oförklarliga blödningsmanifestationer (inte enbart blodig diarré), särskilt
efter längre vistelse i Afrika på landsbygden och/eller inom sjukvård, där
fall med VHF kan förekomma.
Misstanke skall även finnas vid fall med oklar feber och nära kontakt
med förmodat VHF – fall eller känd exposition för laboratorieprover eller
djur med möjlig VHF – smitta.
Åtgärder:
1. Infektionsbakjour kontaktas.
2. Undersökning på isoleringsrum på mottagningen, avd 301 eller
avd 302, beroende på patientens allmäntillstånd.
3. Föreligger blödningsmanifestation används skyddsutrustning, se
nästa sida
Vid stark misstanke om VHF kontaktar IK-bakjour Högisoleringsgruppen i
Linköping och jourhavande smittskyddsläkare i VG-region.
Högisoleringsgruppen: via infektionsbakjouren i Linköping
010-1030000
Smittskyddsinstitutet TiB/Smittskyddsjouren
08-4572300
Socialstyrelsen, Tjänsteman i beredskap (TiB) via SOS alarm
060-1090011
Vid verifierat fall eller stark misstanke på VHF skall kontakt tas med
Högisoleringsgruppen för ev. transport till Högisoleringsenheten i Linköping för
fortsatt vård.
Nationell handlingsplan för vård av patienter med högsmittsamma
allvarliga infektioner finns nu hos Socialstyrelsen för godkännande.
Sida
1
Upprättad:
Reviderad:
2012-02-16
/acw
Vårdrutiner Skyddsutrustning:
vid VHF
Sjukhusets kläder
Infektion
Ovanpå en vätsketät skyddsrock med mudd. Art.nr
SU
311830
Plastförkläde
Mössa op hjälm art. nr 310322 Mölnlycke Health
care AB
Visir
Andningsskydd FFP3 klassat med ventil
Stövlar
Dubbla operationshandskar
Utrustningen finns på mottagningen, avd 301 och 302
Maten serveras på engångsmaterial
Avfall hanteras som smittriskavfall enligt SU rutin.
Dränagepåsar eller liknande (tex KAD) gör en knut på
slangen. Lägg kateterpåsen i en plastpåse
(dubbelförpackning).
Isoleringsrum skall ha egen spoldesinfektor och frystoalett,
se särskild rutin bilaga 3.
Bilaga 1: Tabell över olika typer av VHF
Bilaga 2: Karta, utbredningsområden av VHF
Bilaga 3: Rutin för omhändertagande av urin och fekalier från patient
med misstänkt/konstaterad hemorragisk feber
Rune Wejstål
Verksamhetschef
Bo Claesson
Överläkare
Sida
2
Upprättad:
Reviderad:
2012-02-16
/acw
Bilaga 1.
Virala hemorragiska febrar
Agens
Värd/vektor
Inkubationstid
Ebola-virus
okänd
2-21 dagar (42 d)
Utbredningsområde
(rapporterade fall)
Afrika söker om Sahara
Filovirus
(apor, antiloper,
fladdermöss?)
Marburg-virus
okänd
3-9 dagar
Afrika söder om Sahara
Filovirus
(fladdermöss?)
Lassa-virus
gnagare
3-21 dagar
Västafrika
Arenavirus
Mastomys natalensis
Crimean-Congo HF
flera däggdjur
Bunyavirus
fåglar
fästingar
1-3 dagar efter
fästingbett
5-6 dagar efter
kontaktsmitta
Afrika söder om Sahara,
forna Sovjetunionen,
sydöstra Europa, Eurasien,
Mellanöstern och västra
Kina
Sydamerikanska
VHF
gnagare
7-16 dagar
Junin: Argentina (marsoktober)
Machupo: nordöstra Bolivia
Arenavirus
(juli-september)
Junin-, Machupo-,
Guanarito-, SabiáChaprevirus
Guanarito: Venezuela
Chapre: Bolivia
Sida
3
Upprättad:
Reviderad:
2012-02-16
/acw
Bilaga 2.
Geografisk utbredning av Ebola HF, Marburg HF, Lassa HF och KrimKongo hemorragisk feber.
Ebola hemorragisk feber
-känd och förväntad utbredning
(Emerg Infect Dis. 2004 Jan;10(1):40-7)
Lassa feber
(BMJ. 2003 Nov 29;327(7426):1271-5)
Marburg hemorragisk feber
-känd och förväntad utbredning
(Emerg Infect Dis. 2004 Jan;10(1):40-7)
Krim-Kongo hemorragisk feber
(WHO Fact sheet 2004)
Sida
4
Upprättad:
Reviderad:
2012-02-16
/acw
Bilaga 3.
Rutin för omhändertagande av urin och fekalier från
patient med misstänkt/konstaterad hemorragisk
feber
Utfärdad av: Anette Ericsson
Godkänd av: Rune Wejstål
Granskad av: vårdhygien
Godkänd datum:
Urin och fekalier från en patient med misstänkt/ konstaterad
hemorragisk feber får inte komma ut i det kommunala avloppsnätet. Vid
dessa tillfällen ska därför en frystoalett tas i bruk för att på ett ur
miljösynpunkt säkert sätt hantera detta avfall.
Frystoaletten finns att hämta i gamla röntgenförrådet rum 1103 på plan
1 och installeras på rummet enligt medföljande instruktion.
Fekalier och urin töms i den medföljande ekopåse som placerats i
frystoaletten. Avfallet fryses omedelbart och luktar inget. När påsen blivit
full så placeras den i en riskavfallsbehållare som märkts med två
etiketter, humanbiologiskt avfall och miljöfarligt avfall. Lägg ett
hygienunderlägg i botten av behållaren för att suga upp ev läckage från
påsen.
Om patienten kräks så läggs även detta i toaletten alt. direkt i
riskavfallsbehållaren.
Kylförvarat avfall hämtas på transportenheten för avgående gods på
fredag förmiddag, varför det är lämpligt att skicka behållaren dit på
torsdag eftermiddag. Vaktmästarna hämtar behållaren på avdelningen
tillsammans med övrigt avfall.
För att undvika att urin och fekalier hälls ut i den fast installerade
toaletten och i spoldekontaminatorn så tejpas locken. Allt material
desinficeras när patienten lämnat avdelningen. Alternativt används
engångsmaterial.
Rune Wejstål
Verksamhetschef
Anette Ericsson
Vårdenhetschef
Sida
5
