För att få en ökad förståelse kring bildredigering så

Introduktion
I denna del kommer du att få information om grafik, färg, filformat och
bildredigeringsprogram.
Pixelgrafik (Bitmapp-, punkt- eller rastergrafik)
Pixelgrafik är uppbyggda av kvadratiska punkter. Dessa punkter/pixlar innehåller
färginformation och det är färginformationen i pixlarna som du förändrar i
bildredigeringssammanhang.
Exempel på programvaror för pixelgrafik:
Adobe Photoshop - Adobe Photoshop Elements
Jasc Paint Shop Pro
Gimp och Irfanview (Går att ladda hem från Internet)
Vektorgrafik (Objektgrafik)
Vektorgrafik är uppbyggd av linjer och kurvor, vilket definieras med hjälp av
matematiska formler. Fördelen med att använda vektorgrafik är att du kan
förstora/förminska bilden utan försämring samt att filerna blir relativt små i storlek.
Vektorgrafik använder man till logotyper, illustrationer och webbaserade animationer.
Exempel på programvaror för vektorgrafik:
Adobe Illustrator
Macromedia Freehand
Corel Draw
Observera! En bildskärm visar bilder med hjälp av
raster och det innebär att både pixel- och vektorgrafik
visas som pixlade bilder.
Färgdjup (Bitdjup eller pixeldjup)
Färgdjup anger hur mycket färginformation som ska visas eller skrivas ut för varje
pixel i en bild. Om du har ett större färgdjup innebär det att det finns fler färger att
tillgå och att färgåtergivningen blir mer exakt.
En pixel med färgdjup 1 kan ha två färgvärden; svart eller vitt. En pixel med färgdjup
8 har 256 möjliga färgvärden.
24 bitars färdjup
Innebär att bilden kan ha 16,7 miljoner färger. En 24 bitars bild innebär att den
innehåller 8 bitar Rött, 8 bitar Grönt och 8 bitar Blått. Eftersom varje färg sparas med
8 bitar så innebär det att färgen kan ha 256 olika nyanser av varje färg från svart (0)
till maximal nyansstyrka (255).
1 bit
4 bit
8 bit
16 bit
24 bit
16,7 milj.
67 770
256
16
2
färgnyanser färgnyanser färgnyanser färgnyanser färgnyanser
Färgläge
För att kunna visa och skriva ut bilder måste du bestämma vilket färgläge du vill
arbeta med. Standard är RGB-färg (Rött, Grönt och Blått) men det finns fler färglägen
än RGB-färg.
RGB - Röd Grön och Blå
Det är de tre grundfärgerna och med
dessa kan du nästan få vilken färg du vill,
beroende på hur du blandar dem. Varje
pixel i digitala bilder består av en
blandning av röd, blå och grön i olika
mängd. Mängden är i en skala från 0
(svart) till 255 (vitt).
När man pratar om RGB-bilder säger man
att det finns ungefär 16,7 miljoner färger i
digital form. RGB är det vanligaste
färgläget och används bland annat vid
bildbehandling i Photoshop. Om du
konverterar en bild i Photoshop till CMYK
visas ändå bilden i RGB-läget då skärmen
inte klarar av att visa annat än RGB-färger.
Gråskala
I gråskaleläget används en mängd
olika gråtoner, 254 stycken för att vara
exakt. Varje pixel får sin gråton
bestämd på samma sätt som färger
anges i RGB-läget och det får ett
värde mellan 0 (vitt) till 255 (svart).
Bitmapp / Punktuppbyggd
Väljer du punktuppbyggt färgläge
minskar du antalet färger i bilden till två,
svart och vit. Eftersom antalet färger i
bilden kommer att vara två innebär det
att filstorleken minskas avsevärt.
Vill du konvertera en bild från RGB till
punktuppbyggd måste du först
konvertera bilden till gråskala. (I
Photoshop går du in under menyord Bild
– Läge – Gråskala) Arbetar du med
punktuppbyggd bild, innebär det att du
har begränsade möjligheter att bearbeta
bilden.
Indexerad färg
Detta färgläge använder högst 256 färger. När du konverterar en bild till indexerad
färg, skapar Photoshop utifrån bilden en färgtabell med 256 färgnyanser. Om en färg
i bilden inte finns med i tabellen så väljer programmet en närliggande färg eller så
simuleras originalfärgen fram med hjälp av närliggande tabellfärger. Om du vill
sammanfoga en bild med indexerad färg och en med RGB-färg måste du konvertera
om den indexerade bilden till RGB-färg. I Photoshop Elements går du in under
menyord Bild – Läge – RGB-färg.
Nedanstående färgläge finns ej som val i Photoshop Elements 5.0 men däremot
i fullversionen av Photoshop
CMYK (Cyan, Magenta, Yellow och Kontrollfärg (Black))
Det här färgläget används för trycksaker, tidningar affischer osv. Till skillnad från
RGB-modellen som är beroende av en ljuskälla för att skapa färger, absorberar
CMYK-modellen ljuset då den är tryckt på papper. När vitt ljus träffar den tryckta ytan
absorberas en del av ljuset, det ljus som inte absorberas träffar ögat. Cyan, magenta
och gult ska teoretiskt sett tillsammans absorbera allt ljus och då skapa svart. Därför
kallas dessa färger för subtraktiva färger. Trots detta måste helsvart läggas till vid
tryckning annars blir det en något brunaktig nyans i den svarta färgen. Denna metod
kallas för fyrfärgsprocesstryck.
Färglära
Färg existerar egentligen inte. Det är en sinnesförnimmelse som uppstår i hjärnan
efter det att ögat har träffats av ljus och ögat ljusreceptor har stimulerats. Det synliga
ljuset har av olika våglängder, rött har den längsta våglängden av färgerna medan
blått har den kortaste. Vi upplever färg då ljus reflexteras på olika föremål som finns
runt omkring oss. Då vi upplever färgen vit, har alla våglängderna träffat ögat
samtidigt. Svart är i färgläreperspektivet ingen färg, utan avsaknad av ljus.
För att bli bättre på bildhantering krävs det att man kan lite om färger och hur de
hänger ihop.
RGB - Additiva färgblandningar
Den additiva eller optiska färgblandningen
RGB är en blandning av färgerna rött, grönt
och blått. Den additiva färgblandningen
lämpar sig för bildskärmar, både tv-skärmar
och datorbildskärmar eftersom
kombinationen av färgpunkterna måste sitta
tätt ihop för att man ska kunna uppleva
färgblandningen.
CMYK - subtraktiva färgblandningar
Subtraktiva färgblandningen CMYK består
av primärfärgerna cyan, magenta och gul.
CMYK är en färgmodell som används inom
tryckerisammanhang och vid utskrifter.
Färgblandningen består av primärfärgerna
cyan, magenta, gul och ett tillägg av en s.k.
keycolour som oftast är svart. Om du
öppnar luckan till en färgskrivare som har
separata färgpatroner, ser du att de
innehåller denna färgblandning.
Filformat / Bildformat
Filformat är benämningen på hur man komprimerar bilder. Vissa bilder
behöver vara stora för att behålla kvalitén, andra kan vara små för att de
inte innehåller så mycket information.
Filändelse
Alla filformat anges med en tre bokstäver lång bokstavskombination
efter namnet på filen, detta för att programmen i datorn ska veta vilket
program som ska användas för att öppna filen.
Filformat / Bildformat
PSD
Detta format är Photoshops egna format och stödjer alla bildlägen;
Bitmapp, Gråskala, Duplex, Indexerad färg, RGB, CMYK, Lab och
Flerkanals. Formatet kan även spara lager och inställningar.
Datorprogram som Microsoft Word och PowerPoint kan ej använda
formatet Psd.
JPEG (Joint Photographic Experts Group)
Detta filformat är det vanligast förekommande komprimeringssystem på
marknaden och används av de flesta digitalkameror. JPEG förkortas
.jpg i filändelsen och fungerar på det sätt att det hittar mönster i bilder
och komprimerar ihop informationen, det vill säga minskar antalet pixlar i
bilden. Du kan i bildredigeringsprogram och i kameror bestämma hur
mycket bilden ska komprimeras. Det vill säga hur många pixlar det ska
vara på höjden respektive längden, är i princip definitionen på bildkvalité
i digitalkameror.
GIF (Graphic Interchange Format)
GIF används främst för text, logotyper och bilder med få stora
färgområden. Formatet i sig kan innehålla 256 grundfärger och blir
relativt små i filstorlek. Du kan med GIF-formatet spara enklare
animeringar, sk ”Gif-animationer”.
TIFF (Tagged-Image File Format)
Skapades främst för att skicka information mellan bildläsare och
datorprogram. Här finns all bildinformation kvar och filen blir väldigt
utrymmeskrävande.
Vilket format skall jag välja?
Streckteckningar, Färgteckningar, ”ClipArt”,
Logotypes
Färgteckningar med toningar
Text, enfärgad, fylld eller med effekter
Fotografier i fullfärg
Bild med transparent bakgrund
Bild som laddas ner ”otydlig” och gradvis blir skarpare
GIF
JPEG
GIF
JPEG
GIF/PNG
GIF/JPEG
Bildredigeringsprogram
För att bearbeta bilder i datorn finns det en uppsjö av datorprogram. En
del program som Paint och Imaging följer med operativsystemet
Windows.
Adobe Photoshop och Photoshop Elements
Världsledande tillverkare av
bildredigeringsprogram. Programmet
utvecklades redan i slutet av 80-talet och är i dag
ett utav de vanligaste programmen för
bildredigering. En fördel med programmen är att
de finns på svenska.
I denna kurs kommer vi att använda Adobe
Photoshop Elements som påminner väldigt
mycket om storebror Adobe Photoshop.
Fördelen med Photoshop Elements är att det är
på svenska samt att tillverkaren har försökt och
förenklat programmet för skolor och nybörjare.
Skolor kan idag köpa licenser för cirka 240 kr
och för privatpersoner cirka 1 000 kr. I vissa
hyrdatorer ingår Adobe Photoshop Elements i
datorpaketet.
Jasc Paint Shop Pro
Påminner en del om Photoshop men har en
undanskymd roll gentemot Adobe Photoshop.
Programmet finns bara på engelska.
Övrigt
ACDSEE, Irfanview och Gimp är tre exempel på bildredigeringsprogram
som du kan finna på Internet.
När du köper bildläsare (Skanner) brukar det ofta följa med
bildredigeringsprogram. Företag som Microsoft, Kodak och Macromedia
har egna bildredigeringsprogram.