Bygga Broar
Med barnen i centrum
Bygga broar Järnåkra/Klostergården
I samverkan mellan skolområdet och socialförvaltningen
• Skolområdets förskolechefer
• Förskoleteamet
Projektledning:
• Socialförvaltningen i Lund, Pia Forsberg
• Lunds samordnare mot hedersrelaterat våld och förtryck,
Stina Malmqvist
• Länsstyrelsen i Skåne finansierar
Målet
• Stärka barnens rättigheter
• Främja integration
• Motverka hedersrelaterad
problematik
Syftet för förskolan:
• Sẗärka personalens värdegrund och
kompetens ur ett interkulturellt perspektiv
• Öka personalens trygghet att föra
kunskapsbaserade och processinriktade
samtal med föräldrar om barnens situation
Långsiktigt värdegrundsarbete
Metoden
Processinriktad värdegrundsdialog
• Kunskap
• Kompetens
• Konkreta verktyg
Trygghet i samtal och möten med föräldrar
Bildmaterialet
Ett 40-tal bilder som kan användas vid:
• Introduktionssamtal
• Spontana samtal med föräldrarna
• Föräldramöten
• Föräldrastödsgrupper
Upplägget
• Introduktionsdag: en heldag för all
personal
• Nyckelpersoner
• Grundutbildning vt 2016
1 miljard
Improving Adult Literacy Outcome
av Helen Abadzi
Läs- och skrivkunnighet påverkar:
Minnesförmågan
Uppmärksamhetsförmågan
Användandet av information vid beslutsfattande
Bedömningar av information,
Riskbedömningar
Kontextmedvetenhet
Användning av referenser
Kognitiv förmåga
Kommunikation
Delande av information vid beslutsfattande
World Value Survey
Sekulariserade/
rationella
självförverkligande
Traditionella/
religiösa
överlevnadsvärden
Källa: Ronald Inglehart and Christian Welzel, "Changing Mass Priorities: The Link Between Modernization
and Democracy." Perspectives on Politics June 2010 (www.worldvaluessurvey.org)
Reflektionspass
Sekulariseratrationellt
självförverkligande
Traditionellareligiösa
överlevnadsvärden
Var befinner du dig mellan de olika norm- och värdesystemen?
Stödjande
förändringsmekanism 1
Kompetensutveckling i
värdegrundsdialog för
pedagoger och annan
personal
Förebyggande mål
Minskat hedersrelaterat
våld och förtryck
Primär förändringsmekanism
Värdegrundsdialoger som
leder till förbättrad
samverkan mellan
pedagoger och föräldrar för
barnens bästa
Hållbar
implementering av
värdegrundsdialog i
ordinarie verksamhet
Ökad konstruktiv integration
som reducerar utanförskap
Främjande mål
Stödjande
förändringsmekanism 2
Källa: Thomas Jordan, docent
Institutionen för sociologi och
arbetsvetenskap
Två olika förändringsteorier
Traditionell/konventionell förändringsteori
Utarbetar en vision eller ett mål
Är resultat- och databaserad
Utarbetar en handlingsplan med aktiviteter i
relation till visionen eller målet
Undersöker mätbara resultat i förhållande till
målet/visionen och aktiviteterna
Förfinar förändringsteorin utifrån hur effektiva
aktiviteterna är i relation till målet eller visionen
Kräver att aktiviteterna håller sig inom budget
Grundad/dialektisk förändringsteori
Börjar i den verklighet som målgruppen beskriver i
den kontext man ska arbeta i
Är evidensbaserad och processinriktad
Skapar handlingsplanen utifrån på de problem och
behov som identifieras av målgruppen
Förfinar förändringsteorin i samverkan med
målgruppen och undersöker vilka delar som bidrar
till förändring och är generaliserbara
Kräver en flexibel budget
Tostan i Senegal
Community Empowerment Program (CEP)
- Demokrati
- Mänskliga rättigheter
- Problemlösning
- Interaktiv kommunikation
Nya program
- Child Protection
- Reinforcement of Parental Practices
- Peace and security
Vad är sociala normer?
(Källa: Gerry Mackie, professor of political science, University of California/UNICEF)
Statistik (ex antal rum per person)
Vad människor i en grupp anser vara typiskt och lämpligt
Man kan tvingas in i en social norm eller den kan den vara frivillig
Det finns både bra och dåliga sociala normer i alla samhällen
Det finns positiva och negativa sanktioner för att upprätthålla sociala normer
Sociala normer skapas med utgångspunkt i sociala förväntningar
Det finns juridiska, sociala och moraliska normer
Juridiska, sociala och moraliska normer
(Källa: Gerry Mackie, professor of political science, University of California/UNICEF)
Juridiska normer
och värderingar
Sociala
normer och
värderingar
Moraliska
normer och
värderingar
Hur blir en minoritet en majoritet?
(Tostan-modellen för att bryta skadliga traditioner som exempelvis könsstympning,
tvångsäktenskap och barnäktenskap)
Börjar med en liten grupp
Värdeförändring från en negativ eller skadlig social
norm till en positiv (ex Mänskliga rättigheter)
Organiserad kunskapsspridning i form av offentliga
möten och sammankomster (demokrati)
Tillräckligt många människor är beredda att
förändra
Gemensamma offentliga deklarationer
Nya sociala normer har tagits upp och
internaliserats
Två centrala begrepp
Två centrala begrepp
Oberoende
Samberoende
Rädsla för
misslyckande
Lär sig redan som barn att
vara självständig och tränas i
att fatta egna beslut och sätta
sig själv i centrum
Autonomi
Samband
Respekt
Självupptagen
Jämställdhet
privat
Oberoende
Föräldrainflytande
Barninflytande
30 %
70 %
Lär sig redan som barn att visa
respekt för gruppen och att göra
sin plikt även om det innebär
personliga uppoffringar
Sociala relationer
Beroende
Frihet
Självförtroende
Relationistisk
Ensamhet
Holistisk
Behov av att
synas
Kollektivism
Ingår i en stark
familjegemenskap
Personen står
oftast ensam
inför skaparen
Patriarkal
Individualism
Könssegregation
Jämlikhet
Orientering
mot andra
Separation
från familjen
Rädsla för
uteslutning
Egocentrisk
Människan är oftast mitt på
scenen och det som sker
före och efter är ganska
ointressant
Människor ser sig själva som
en länk i en lång kedja som
består av förfäder
Hedonismnjutning
I vertikal individualism och kollektivism accepteras bristande jämlikhet och
att högre personer kan ha privilegier.
I horisontell individualism och kollektivism förespråkas att alla människor ska
vara jämlika särskilt avseende status.
”Tightness” och ”loosiness” refererar till i vilken grad medlemmarna:
1.
2.
3.
Är överrens om vad som är ett korrekt beteende
Måste bete sig i direkt överrensstämmelse med normerna
Utsätter eller utsätts för allvarlig kritik även vid små avvikelser från normerna
”Tightness” uppstår ofta i homogena kulturer som är relativt isolerade från andra kulturer, ofta
tätbefolkat, inte särskilt dynamiska kulturer, jordbrukssamhällen
”Loosiness” har vanligtvis många olika och ibland motsatta konflikter om hur man bör uppföra
sig. De som bryter mot normerna behöver nödvändigtvis inte straffas. ”Loosiness” uppstår i
heterogena samhällen där människor blir belönade för oberoende och självständiga handlingar.
Medlemmar av kollektivistiska kulturer tenderar att vara väldigt ”tighta” och i migrationen blir
”tightness” ännu starkare för att bevara kulturen och identiteten. Anpassningen till normerna
blir särskilt starka och kännbara när en ”tight” kultur möter en ”loose”
FAMILJEN
Traditionella/
religiösa
överlevnadsvärden
STATEN
Sekulariserad/rationell
självförverkligande
FAMILJEN
Traditionella/
religiösa
överlevnadsvärden
Barnen
STATEN
Sekulariserad/rationell
självförverkligande
Hedersrelaterad problematik i skolan
– en kunskaps- och forskningsöversikt, SOU 2010:84
Många unga pojkar och män med föräldrar som helt och hållet lever i sitt
eget kulturella värdesystem av traditionella värderingar kan uppleva social
exkludering och diskriminering.
Diskriminering kan med andra ord förstärka patriarkala värderingar
särskilt bland unga pojkar.
Föräldrarnas krav på att pojkar bör följa ursprungslandets sedvanor och
marginaliseringen från majoritetssamhället motverkar jämställdhet
mellan kvinnor och män
Den sociala exkludering och diskriminering som många unga upplever kan
leda till att somliga väljer att ställa sig utanför både samhällets och
familjens normer. Utanförskapet kan på så sätt intensifieras, och leda till
ytterligare marginalisering.
Ungdom, kulturmöten, identitet
av Nader Ahmadi mfl
När avståndet mellan den kultur som individen har
införlivat och den dominerande kulturen i samhället är
stort finns det en risk att individens moraliska universum
och hela hennes värdesystem kollapsar vilket leder till en
djup identitetskris.
Identitetskrisen kan leda till att individen misslyckas med
att identifiera sig med det nya samhällets sociala grupper
vilket kan leda till ytterligare marginaliering
För att komma över identitetskrisen måste individen återfå
känslan av inre integritet genom en rekonstruktion av sitt
värdesystem. En förutsättning för en rekonstruktion är att
individen får ett socialt erkännande och möjlighet att
identifiera sig med det nya samhällets sociokulturella liv.
Bygga broar i barnens
identitetsutveckling
Framtid
Assimilering
Flytten
till Sverige
Integration
Marginalisering
Separatism
Rötter
Kulturens roll i identitetens byggande
av Annick Sjögren
Integritetens gränser
Familjen
Samhälle
Jaget
Jaget
Familjen
Samhälle
Gruppcentrerat samhälle
Individcentrerat samhälle
Tar parti för familjen och avstånd
från samhället
Tar parti för samhället och
avstånd från familjen
Känner sig annorlunda
Blir arga på
mamma
och pappa
Identitetskris
Vem är jag?
Stressade
Självmordstankar
Gör som familjen
hemma och som
svenskar i skolan
Vill testa och drabbas
då av skuld och skam
Ifrågasätter vem som har rätt
Söker sig till andra som tänker lika
Tycker svenskarna
gör fel
Barnen tar
över
Lämnar familjen
Gör
revolt
Anpassar sig till
situationen
Börjar ljuga
Lojalitetskonflikt
Lever dubbelliv
Skuld och skam
Ingen att prata med
Känner sig annorlunda
Hamnar i
subkulturer
Lagom frihet
Trygga
Inte mycket kontroll
Lugna
Harmoniska
Inspirerade
Glada
Självförtroende
Öppna
Pigga
Kloka
Stolta
Friska
Ha roligt
Må bra
Lyckliga
Kreativa
Sociala
Måste samarbeta familj - skola
Kunskap om varandras
kulturer, traditioner och
religioner
Måste prata många gånger med
barnen, snällt, mjukt, lyssna på dem,
ta reda på hur de har det. Inte tjata!
Måste förklara på
rätt sätt
Inte säga
äckligt/haram
Barnen frågar!
Föräldramöte
Julgran
Fasta
Mat
Kläder
Simning
Pojkar och flickor
Sex- och samlevnad
Mamma och pappa
behöver diskutera
tillsammans
Vi behöver ha respekt för
varandra, förstå varandra och
arbeta tillsammans
