Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i Nicaea år 325. Kejsar Konstantin den Store Den förste döpte kejsaren Det första konciliet i Nicaea – 325 år Nicea vid Konstantinopel Det första konciliet i Nicaea – 325 år • Omkring 250 kristna biskopar från hela romerska riket deltog. • Syftet med kyrkomötet i Nicaea var att skapa en gemensam troslära för hela kristenheten. Detta kyrkomöte fastställde Kyrkans lära om Jesu gudomlighet och Roms biskops ställnig. Kristendomen – förenas av den gemensamma läran och tro på Jesus • Jesus är Kyrkans grundare • Jesus levde på jorden och uppstod från de döda • Jesus är Guds Son • Jesus är ETT med GUD Fader och den Helige Ande (Den heliga treenigheten) • Roms biskop den främste, bland alla biskopar i världen Kejsar Theodosius den andra delen av 300‐talet • Den kristna kyrkan blev Statskyrkan – andra religionen är förbjöds. • Theodosius var den siste kejsaren som regerade över hela det Romerska riket. Theodosius söner Honorius Arcadius Öst Väst Västrom Östrom 395 – Romariket delas efter Theodosius död Rom Konstantinopel Västrom och Östrom 70 år efter Nicea Kyrkomötet Patriarker • Konstantinopel, Antiochia, Alexandria och Jerusalem. Orsaker till kyrkans splittring • • • • Geografiska Kulturella Politiska Teologiska Stora kulturella skillnader påverkade kyrkans splitring • • • • Språk Konst Byggnadsstil Modestil Språk Latin Latinska alfabetet Gud= Deus Grekiska Grekiska/kyrilliska alfabetet Gud= θεός Skillnader i konst Latinsk konst Mer skulptur enkelhet, klarhet symmetri realism Orientalisk konst Mer tavlor lyx, prakt, överföd symbolism Byggnader Romansk still stabil, enkel, utan stor prakt Bysantinsk still mycket mönster från Orient, pampiga kupoler, färgrika konstraster Kyrkobyggnader Modestil enkla, klara former färgrika, mönsterrika, lyxiga Politiska situationen påverkade kyrkans splitring • Västrom fick problem med ”vilda” goterna som plundrade riket. • Utmaningen att omvända goterna till kristendomen (för att överleva) • Västeuropa blir mer starkare: militärt, ekonomiskt, politiskt • Västeuropa gör stark motstånd mot muslimer • Östrom byggde upp ett förmöget samhälle och levde i välstånd. • Utmaningen att omvända slaviskt folk till kristendomen (för att expandera) • Bysantinska riket får problem med stridlysta muslimer • 1453 – muslimer erövrar Konstantinopel Teologiska motsättningarna ledde till kyrkans splitring • Splittringen ‐ stora schismen 1054 – Tillägget av filioque i Nicaenska trosbekännelsen av kyrkan i Rom (enligt tillägget utgår Anden från både Fadern och Sonen). Ortodoxa kyrkor håller fast vid den Nicaenska trosbekännelsen i dess ursprungliga ordalydelse, det vill säga utan filioque. Teologiska motsättningarna ledde till kyrkans splitring • Splittringen ‐ stora schismen 1054 – Tvist om påvens ställning; skulle han anses vara primus inter pares bland patriarkerna ‐ Påven var patriark av Rom, men där fanns ytterligare fyra patriarker inom kyrkohierarkin ‐ eller skulle påven också ha rätt att utöva bestämmanderätt över övriga patriarker? Teologiska motsättningarna ledde till kyrkans splitring • Splittringen ‐ stora schismen 1054 – Kejsarens ställning i kyrkan: Ska kejsaren ha auktoritet i såväl världsliga som andliga frågor? Nej – enligt Romerska kyrkan Ja – enligt Ortodoxa kyrkan Brytning (schismen) med Kyrkan i Rom • Små teologiska oenigheter om trons formuleringar, Påvens och Kejsarens ställning (1054) • Fjärde korståget – 1203, kristna ridarna från väst plundrade Konstantinopel på väg mot Jerusalem. Inne i en bysantinsk kyrka Inne i en bysantinsk kyrka Inne i en bysantinsk kyrka Typiska element i kyrkorummet • • • • • • Inga bänkar Inget altare framme (dolt bakom dörrarna) Många tavlor (ikoner, ikonostas) Små långa ljus Bibeln och ikonen i mitten av kyrkan Ett kors med snett streck i mitten ( Χριστός, 'Christos – på grekiska – Apostel Andreas blev korsfäst på ett kors i formen av X ‐ ) Ortodoxa Kyrkans struktur Den ortodoxa kyrkan har ingen central makt utan leds av biskopar och består av en gemenskap mellan självstyrande kyrkor i olika länder (grekisk‐ortodoxa, rysk‐ortodoxa, serbisk‐ortodoxa, rumänsk‐ortodoxa, bulgarisk‐ortodoxa m.fl. Sammanlagt finns det ett trettiotal ortodoxa kyrkor.) En ortodox präst i det lägre prästerskapet får vara gift (präst är alltid en man) Katolska Kyrkan Katolska Kyrkans struktur Den heliga pyramiden Påven Kardinaler Biskopar Präster Katoliker / lekmän Resurer/källor • http://www.so‐rummet.se/content/katoliker‐ ortodoxa‐protestanter