Katolska kyrkan, Ortodoxa kyrkan, Protestantiska kyrkan

Kristendomens splittring:
Katolska kyrkan och
Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år
Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin
toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet
(kyrkomötet) i Nicaea år 325.
Kejsar Konstantin den Store
Den förste döpte kejsaren
Det första konciliet i Nicaea – 325 år
Nicea vid Konstantinopel
Det första konciliet i Nicaea – 325 år
• Omkring 250 kristna biskopar från hela romerska riket deltog. • Syftet med kyrkomötet i Nicaea var att skapa en gemensam troslära för hela kristenheten. Detta kyrkomöte fastställde Kyrkans lära om Jesu gudomlighet och Roms biskops ställnig.
Kristendomen – förenas av den gemensamma läran och tro på Jesus • Jesus är Kyrkans grundare
• Jesus levde på jorden och uppstod från de döda
• Jesus är Guds Son
• Jesus är ETT med GUD Fader och den Helige Ande (Den heliga treenigheten)
• Roms biskop den främste, bland alla biskopar i världen
Kejsar Theodosius
den andra delen av 300‐talet • Den kristna kyrkan blev Statskyrkan – andra religionen är förbjöds. • Theodosius var den siste kejsaren som regerade över hela det Romerska riket.
Theodosius söner Honorius
Arcadius
Öst
Väst
Västrom
Östrom
395 – Romariket delas efter Theodosius död
Rom
Konstantinopel
Västrom och Östrom
70 år efter Nicea Kyrkomötet
Patriarker
• Konstantinopel, Antiochia, Alexandria och Jerusalem.
Orsaker till kyrkans splittring
•
•
•
•
Geografiska
Kulturella
Politiska
Teologiska
Stora kulturella skillnader påverkade kyrkans splitring •
•
•
•
Språk
Konst
Byggnadsstil
Modestil Språk
Latin
Latinska alfabetet
Gud=
Deus
Grekiska
Grekiska/kyrilliska alfabetet
Gud=
θεός
Skillnader i konst
Latinsk konst
Mer skulptur
enkelhet, klarhet
symmetri
realism
Orientalisk konst
Mer tavlor
lyx, prakt, överföd
symbolism
Byggnader
Romansk still
stabil, enkel, utan stor prakt
Bysantinsk still
mycket mönster från Orient, pampiga
kupoler, färgrika konstraster
Kyrkobyggnader Modestil enkla, klara former
färgrika, mönsterrika, lyxiga
Politiska situationen påverkade kyrkans splitring
• Västrom fick problem med ”vilda” goterna som plundrade riket.
• Utmaningen att omvända goterna till kristendomen (för att överleva)
• Västeuropa blir mer starkare: militärt, ekonomiskt, politiskt
• Västeuropa gör stark motstånd mot muslimer
• Östrom byggde upp ett förmöget samhälle och levde i välstånd.
• Utmaningen att omvända slaviskt folk till kristendomen (för att expandera)
• Bysantinska riket får problem med stridlysta muslimer • 1453 – muslimer erövrar Konstantinopel
Teologiska motsättningarna ledde till kyrkans splitring
• Splittringen ‐ stora schismen 1054
– Tillägget av filioque i Nicaenska
trosbekännelsen av kyrkan i Rom (enligt tillägget utgår Anden från både Fadern och Sonen). Ortodoxa kyrkor håller fast vid den Nicaenska
trosbekännelsen i dess ursprungliga ordalydelse, det vill säga utan filioque.
Teologiska motsättningarna ledde till kyrkans splitring
• Splittringen ‐ stora schismen 1054
– Tvist om påvens ställning; skulle han anses vara primus inter pares bland patriarkerna ‐ Påven var patriark av Rom, men där fanns ytterligare fyra patriarker inom kyrkohierarkin ‐ eller skulle påven också ha rätt att utöva bestämmanderätt över övriga patriarker?
Teologiska motsättningarna ledde till kyrkans splitring
• Splittringen ‐ stora schismen 1054
– Kejsarens ställning i kyrkan: Ska kejsaren ha auktoritet i såväl världsliga som andliga frågor? Nej – enligt Romerska kyrkan
Ja – enligt Ortodoxa kyrkan
Brytning (schismen) med Kyrkan i Rom
• Små teologiska oenigheter om trons formuleringar, Påvens och Kejsarens ställning (1054)
• Fjärde korståget – 1203, kristna ridarna från väst plundrade Konstantinopel på väg mot Jerusalem.
Inne i en bysantinsk kyrka Inne i en bysantinsk kyrka
Inne i en bysantinsk kyrka Typiska element i kyrkorummet
•
•
•
•
•
•
Inga bänkar
Inget altare framme (dolt bakom dörrarna)
Många tavlor (ikoner, ikonostas)
Små långa ljus
Bibeln och ikonen i mitten av kyrkan
Ett kors med snett streck i mitten ( Χριστός, 'Christos – på grekiska – Apostel Andreas blev korsfäst på ett kors i formen av X ‐ )
Ortodoxa Kyrkans struktur
Den ortodoxa kyrkan har ingen central makt utan leds av biskopar och består av en gemenskap mellan självstyrande kyrkor i olika länder (grekisk‐ortodoxa, rysk‐ortodoxa, serbisk‐ortodoxa, rumänsk‐ortodoxa, bulgarisk‐ortodoxa m.fl. Sammanlagt finns det ett trettiotal ortodoxa kyrkor.)
En ortodox präst i det lägre prästerskapet får vara gift (präst är alltid en man)
Katolska Kyrkan
Katolska Kyrkans struktur
Den heliga pyramiden
Påven
Kardinaler
Biskopar
Präster
Katoliker / lekmän
Resurer/källor
• http://www.so‐rummet.se/content/katoliker‐
ortodoxa‐protestanter