Europeiska kommissionen - Pressmeddelande
Historiskt avtal i Paris: EU går i spetsen för klimatarbetet
Paris den 12 december 2015
EU har spelat en viktig roll för dagens historiska överenskommelse i Paris, där 195 länder
enades om ett nytt, rättsligt bindande globalt klimatavtal.
Det långtgående och väl avvägda avtalet – den första större multilaterala överenskommelsen det här
århundradet – innehåller en global handlingsplan som ska se till att världen undviker farliga
klimatförändringar genom att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2° C.
Avtalet är kulmen på världssamfundets mångåriga arbete för att nå fram till ett multilateralt
klimatavtal. Efter det begränsade deltagandet i Kyotoprotokollet och det uteblivna avtalet i Köpenhamn
2009 har EU skapat en bred koalition av industrialiserade länder och utvecklingsländer med höga
ambitioner som lade grunden till framgången i Paris. Parisavtalet skickar en tydlig signal till
investerare, företag och beslutsfattare att den rena energin i världen har kommit för att stanna och att
vi måste överge de fossila bränslena.
– I dag står världen enad i kampen mot klimatförändringarna, kommenterar EU-kommissionens
ordförande Jean-Claude Juncker. I dag får världen en livlina, en sista chans att låta framtida
generationer ärva en stabilare och friskare planet och mer välmående ekonomier. Det här gedigna
avtalet kommer att bidra till att världen kan gå över till renare energi. Överenskommelsen är en
framgång för EU. Vi har länge varit ledande i klimatarbetet och Parisavtalet speglar våra globala
ambitioner. Jag vill tacka EU:s chefsförhandlare, kommissionär Miguel Arias Cañete, och hans team för
att de har arbetat dygnet runt för att nå fram till den här överenskommelsen och gett EU en nyckelroll
i förhandlingarna. Jag är stolt över er!
– Den här överenskommelsen är en vinstlott för EU, säger Miguel Arias Cañete, EU:s klimat- och
energikommissionär. Men det är också en vinstlott för hela världen. EU har gått i spetsen för att få ett
långtgående och rättsligt bindande klimatavtal i Paris. Vi har ingått allianser och andra har anslutit sig.
Våra viktigaste mål − det långsiktiga målet, de femåriga översynerna och öppenheten – finns med i
det nya avtalet. Det bekräftar också det globala åtagandet att fortsätta att stödja de mest utsatta
länderna. Vi lyckades. Nu måste vi hålla det vi lovat. EU kommer därför att fortsätta att leda
övergången till ett koldioxidsnålt samhälle.
Klimatavtalet i Paris
Parisavtalet är en bro mellan dagens strategier och klimatneutralitet före utgången av det här
århundradet. I Paris enades länderna om ambition, åtaganden och solidaritet.
Ambition: Länderna enades om det långsiktiga målet att hålla den genomsnittliga
temperaturhöjningen i världen väl under 2° C jämfört med den förindustriella nivån och att sträva efter
att begränsa den till 1,5° C. Det skulle minska riskerna avsevärt och begränsa effekterna av
klimatförändringarna. Enligt avtalet ska de globala utsläppen nå sitt högsta värde snarast möjligt,
vilket dock kommer att ta längre tid för utvecklingsländerna. Sedan ska utsläppen minska snabbt i
enlighet med bästa tillgängliga forskning. Före och under Pariskonferensen lade länderna fram
omfattande nationella handlingsplaner om hur utsläppen ska minskas. De 185 ländernas sammanlagda
bidrag räcker dock inte för att hålla temperaturhöjningen under 2°C före utgången av det här
århundradet, men i avtalet beskrivs hur det ska gå till.
Åtagande: För att lyckas med den gemensamma ambitionen kom länderna överens om att träffas vart
femte år och slå fast mer långtgående mål enligt vad forskningen kräver. De gick också med på att
rapportera sina mål till varandra och allmänheten för att garantera öppenhet och tillsyn. En global
avstämning ska göras vart femte år. Ett gediget öppenhets- och ansvarighetssystem ska bidra till att
övervaka klimatarbetet.
Solidaritet: EU och andra utvecklade länder ska fortsätta att stödja arbetet med att minska utsläppen
och stärka motståndskraften mot klimatförändringarna i utvecklingsländerna. Andra länder uppmuntras
att ge eller fortsätta att ge sådant stöd frivilligt. Utvecklingsländerna ska erbjudas fortsatt och ökat
internationellt stöd till klimatanpassning. De utvecklade länderna tänker gå vidare med sitt
gemensamma mål att få fram 100 miljarder US-dollar årligen till 2025, då de ska fastställa ett nytt
mål.
Skador och förluster
Parisavtalet innehåller också en fristående artikel om skador och förluster i samband med
klimatförändringarna. Länderna konstaterar att de måste samarbeta och öka kunskapen, insatserna
och stödet på olika områden, till exempel system för tidig varning, katastrofberedskap och
riskförsäkring.
Åtgärdsagendan Lima–Paris
Åtgärdsagendan Lima–Paris är ett initiativ från Perus och Frankrikes COP-ordförandeskap som ska
stimulera åtgärder med flera aktörer. Agendan har fört samman ett stort antal länder, städer, företag
och företrädare för civilsamhället för att påskynda klimatinsatser till stöd för det nya avtalet. Initiativet
visar att världen är redo att bidra till klimatarbetet redan innan Parisavtalet träder i kraft 2020. Under
den två veckor långa klimatkonferensen presenterade många banbrytande initiativ.
Läs mer om Junckerkommissionens prioriteringar för klimatarbetet på kommissionens webbplats.
IP/15/6308
Presskontakter:
Anna-Kaisa ITKONEN (+32 2 29 56186)
Nicole BOCKSTALLER (+32 2 295 25 89)
För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post
