Undulatens historia
Björn Johansson, SUH
Det finns mycket att skriva om denna underbara fågel och dess historia. För oss i Europa börjar
den med att naturforskaren John Gould för med sig de första levande fåglarna till Europa år
1840. Innan dess så hade den första utförliga beskrivningen och teckningarna gjorts av
naturforskarna Shaw & Nodder i början av 1800-talet. Det hade även visats upp ett
undulatskinn år 1831 på ”Linnean Societys Museum” i London. I Australien så lever undulaten
i stora kolonier som kan bestå av flera hundra individer. Den häckar i hålor i träd, oftast i
närheten av andra par. Det finns uppgifter som säger att den använts som mat av urinvånarna.
Det sägs även att det engelska ordet för undulat, Budgerigar, har utvecklats från namnen som
urinvånarna hade på undulaten och där en del av det faktiskt betydde god mat på svenska.
Det var alltså år 1840 som den första undulaten kom till England och den blev snabbt mycket
populär som burfågel. Den första lyckade uppfödningen stod John Gould för själv samma år
han förde in de första. Det började nu komma in fler och fler undulater till England och den
första annonsen om undulater till salu sattes ut i ”The Field” år 1859 av en Mr. T Moore där
han erbjöd ett par undulater för summan av två pund. Undulaten spreds snabbt till resten av
Europa där den blev väldigt populär och stora uppfödningar startades i Frankrike, Tyskland
och Belgien, allt för att kunna tillgodose den stora efterfrågan på undulaten. År 1934
importerades de sista vilda undulaterna till England av Major J.S.S Clarke. Undulaten blev
under de sista årtionde av 1800-talet populära inte bara som sällskapsfåglar utan även som
utställningsdjur. Det var 1877 som den första undulaten ställdes ut i England och det var då den
vilda färgen, ljusgrön och den vanligaste mutationen skuggvinge som ställdes ut. Det dröjde till
år 1910 innan de första himmelsblå undulaterna dök upp på en engelsk utställning utställda av
den belgiske uppfödaren R. Pauwels. Åren innan första världskriget så började det dyka upp
fler och fler färgmutationer hos uppfödare runt om i Europa. Detta har pågått konstant under
åren och den senaste erkända mutationen, Antracit, dök upp i Tyskland år 2001. Det dröjde tills
1925 innan den första undulatklubben bildades, i England av ett antal uppfödare, bland dessa
fanns Cyril Rogers. Cyril har skrivit ett antal böcker om undulater, han födde upp och ställde ut
undulater, men framför allt har han beskrivit de olika mutationerna och allmäna historien om
undulaten för eftervärlden. Undulaten spreds till resten av världen under början av 1900-talet
och blev t.ex väldigt populär i Japan där priserna var astronomiska för den tiden. Efter andra
världskriget så började framförallt uppfödare i England att odla fram en större variant av
undulaten, därav namnet ”engelsk undulat” som än idag används för att beskriva en större
undulat. Idag finns det undulatklubbar i alla världsdelar och dessa förenas i WBO, World
Budgerigar Organisation. Dagens utställningsundulater har inte mycket gemensamt med de
första undulaterna som kom hit. Uppfödare har under åren ändrat både storlek och fjädrar hos
undulaten. Det skall dock sägas att under dessa år av förändring så har det alltid funnits den
mindre ”vanliga” varianten att tillgå, i alla dess underbara varianter!
