Ta hand om ditt husdjur
fåglar, fiskar och sköldpaddor
Alla djur, oavsett slag och storlek, behöver människans goda omvårdnad för att
ha ett bra och friskt liv.
När du skaffade dig fåglar eller fiskar fick
du säkert en del skötselråd, förutom det
grundläggande som en tillräckligt stor bur
för fåglarna eller ett lagom stort akvarium
för den mängd fiskar du tänkt ha och hur
du på bästa sätt ska utfodra djuren. Anmärkningsvärt många sällskapsdjur dör i
förtid enbart av den anledningen att den
som köpt dem varit okunnig om djurens
behov och beteenden.
Små och stora burfåglar
Är det första gången du skaffar fåglar har
du troligen valt en mindre art, t ex undulater som är utmärkta nybörjarfåglar. Och
säkert har du rätt luftfuktighet hemma? En
del arter kräver hög luftfuktighet och låg
temperatur om nätterna, något som kanske är svårt att åstadkomma om man bor
i lägenhet.
Alla fåglar behöver en ordentligt stor bur
med flera sittpinnar, leksaker och vattenbad. En del fåglar gör rent fjäderdräkten
genom sandbad. Buren får inte stå på dragig plats och den ska helst stå mot en vägg,
så fåglarna känner sig skyddade, och inte
i direkt solljus. Matos, höga ljud, temperaturväxlingar och rök är sådant man inte
bör utsätta fåglarna för.
Papegojor lever länge, 25–80 år beroende
på art och behöver mycket sällskap och
utrymme för att trivas. Papegojor kräver
också en kunnig ägare som har både tid
och tålamod. Vantrivsel och sysslolöshet
kan göra papegojan deprimerad eller svårt
sjuk, vilket visar sig genom att de rycker av
sig fjädrarna, slutar äta eller gör sönder inredningen i sin bur.
Små fåglar kanske kan tillåtas att flyga fritt i
ditt hem, möjligen blir det lite svårare med
stora papegojor. Bäst motion (och säkrast)
får stora fåglar i en voljär.
Mat och vatten måste fyllas på dagligen
och burar rengöras ett par gånger i veckan.
Placera buren där du lättast kommer åt att
fylla på och städa.
Skötsel och sjukdomar
Friska fåglar sköter sin hygien på egen
hand och framför allt små fåglar badar om
man ställer fram ett bad. Papegojor behöver duscha med jämna mellanrum, minst
ett par gånger i veckan, och sedan ägna sig
åt att putsa sina fjädrar. Använd inte tvål
eller schampo!
Klorna kan ibland behöva klippas om de
inte nöts ner naturligt på trädgrenar och
annat fåglarna har i buren. Antingen gör
du det själv – men se till att du inte klipper i pulpan – eller så tar du hjälp av zooaffären eller veterinär. Om papegojans näbb
skulle bli för lång eller växa snett ska du
inte ge dig på att fila eller klippa den själv.
Ta fågeln till veterinär.
Fåglar ska inte leva ensamma. Det gäller
för övrigt nästan alla sällskapsdjur, så minst
ett par men gärna fler. Undulater trivs bäst
när de bor flera tillsammans, men det kräver förstås att du har utrymme för dem.
Det tar olika lång tid för fåglar att vänja sig
vid människor. Börja med att sakta vänja
dem vid att du pysslar med saker inne i buren, sätter upp leksaker eller sträcker fram
mat till dem. Ta aldrig tag i fåglarna med
tvång. Det kan skapa panik och skräck för
människohänder som är svår att få bort.
Låt fågeln själv ta kontakt, sätta sig på din
hand eller på din axel de gånger den är ute
och flyger fritt.
Undulater ska vara två - minst.
1
Katten lägger sig inte alltid där
du tycker att det är lämpligast.
Ta för vana att kolla dina fåglar varje dag.
Ögon och näsborrar ska inte vara klibbiga
eller rinna och fågelns andning ska inte
väsa eller rossla.
Tänk på att burfåglar ursprungligen kommer från länder med mer solljus än vi har
under vinterhalvåret. Skaffa en UV-lampa
och hjälp naturen på traven.
Virussjukdomar drabbar oftast fåglar i
flock, dvs hos uppfödare eller i zoobutiker,
och är relativt ovanliga i Sverige.
Papegojor kräver mycket
aktivering och sällskap
Bästa sättet att undvika infektioner är att
sköta om sina fåglar väl och att inte stressa
dem. Och skulle dina fåglar få hosta, snuva, ändrad avföring eller börja bete sig annorlunda, kontakta veterinär.
Ta gärna för vana att väga dina fåglar med
jämna mellanrum. Tyvärr överför vi människor allt fler välfärdssjukdomar till våra
husdjur och det gäller även fåglar. Det kan
vara svårt att se om fågeln går upp i vikt
eftersom fjädrarna döljer en del. Se till att
Stora akvarier kräver mindre skötsel än
små eftersom vattenmiljön är känsligare i
ett litet. Det är lättare att få rätt balans i
ett stort akvarium, å andra sidan är det lite
jobbigare att göra rent. En algrengörare är
bra att skaffa; det är magneter som fästs
på bägge sidor av glaset och gör det lättare
att hålla rent. En mal eller annan algätare
kan också hjälpa till.
Vattenpumpen bör rengöras någon gång
i månaden, enklast genom att skölja den i
varmt vatten.
Ge fiskarna mat en gång om dagen och aldrig mer än de hinner äta upp innan maten
når botten. Det är viktigt att ge dem ett foder som är anpassat för arten.
Det gäller att ha fiskar som trivs tillsammans. Skulle någon fisk bli stressad eller
bli aggressiv mot de andra fiskarna är den
antagligen sjuk eller så är balansen mellan
fiskarna felaktig. Se till att du får med noggranna skötselråd när du köper nya fiskar
och att du är säker på att de passar med
dem du redan har hemma.
En mal är en bra städhjälp i ett akvarium.
Bakterieinfektionen papegojsjuka, även
chlamydios, ornithos eller pscittacos, kan
smitta från fågel till människa och ger
symptom som liknar influensa. Hos papegojor kan sjukdomen finnas utan att ge
några symptom alls, vilket gör den fruktad.
Veterinärer rekommenderar därför att
riktigt små barn, äldre människor och
människor med nedsatt immunförsvar inte
skaffar eller träffar papegojor. Infektionen
behandlas med antibiotika och tar upp till
tre månader att bota.
den håller sin vikt, ökar den kan du minska
på maten men om viktökningen håller i sig
kan det vara fråga om sköldkörtelsjukdom
och då kontaktar du veterinär.
Fiskar
Akvariefiskar är förvisso inga kramdjur
men att titta på ett akvarium är avstressande och lugnande och har du t ex högt
blodtryck är akvariet rena friskvården.
Det är ingen slump att det finns akvarier
i väntrum, på äldreboenden och på en del
arbetsplatser.
Det är inte tillåtet att ha fiskar i klotformade akvarier eftersom dessa inte uppfyller
fiskarnas krav på utrymme och syresättning (vattenytan är för liten i jämförelse
med volymen, vilket kan orsaka syrebrist).
Sjukdomar
De vanligaste sjukdomarna som drabbar
akvariefiskar är parasiter och mögelsvampar, allra vanligast är nog Vita pricksjukan,
Ichthypthirius, en parasit som är mycket
smittsam. Det finns ett flertal verksamma
mediciner i zoofackhandeln.
2
Vattensköldpaddor behöver akvarium
med både vatten och land
Svampangrepp, röta och mögel drabbar
främst fiskar som blivit nerkylda, t ex under transport. Det finns en rad olika behandlingar för detta, bland annat saltbad,
kontakta veterinär eller din akvariebutik.
Syrebrist förekommer också och fiskarna
blir då oroliga och är ofta uppe vid ytan
och hämtar luft.
Många sjukdomar kan förebyggas och helt
undvikas genom noggrann skötsel av såväl
fiskar som akvarium.
Sköldpaddor
Rätt ljus är viktigt för både landsköldpaddor och vattensköldpaddor, liksom att de
får rätt mat. Med god omvårdnad kan en
landsköldpadda bli 50 år eller äldre och
den kan dessutom bli riktigt tillgiven och
lära sig känna igen familjemedlemmarna,
vem den ska gå till när den är hungrig osv.
Vattensköldpaddor måste ha både en landdel och en vattendel i akvariet, men även
landsköldpaddor kan behöva badas med
jämna mellanrum. Dock råder det delade
meningar om nyttan och/eller skadan av
att bada eftersom det kan påverka tarmfloran. UV-ljus och tillskott av D-vitamin och
kalk är viktigt, likaså en värmelampa eller
en värmedyna.
Väg och mät din sköldpadda med jämna
mellanrum så du ser att den växer som den
ska. Den rödörade vattensköldpaddan är
den vanligaste arten kan bli upp till 30 cm
lång. Då krävs ett akvarium som är minst 1
X 1 meter. Fråga gärna i zooaffären hur stor
sköldpaddan blir som vuxen, så du vet vad
du har att vänta.
Sköldpaddor behöver färskt vatten varje
dag och varierad kost. De äter både grönsaker och animalisk föda som t ex sniglar,
maskar och kött. Som komplement till
grönsaker och växter kan man ge katt- eller hundmat. Köpta grönsaker måste tvättas noggrant eller skalas. Sköldpaddor är
känsliga för de kemikalier som används i
viss odling.
Det kan vara svårt att upptäcka om en
sköldpadda blir sjuk och ofta beror sjukdomar på bristande hygien och/eller skötsel som kan orsaka bakteriella sjukdomar,
brist på A- eller D-vitamin eller felaktig
mineralbalans som kan ge benskörhet,
missbildningar i skölden eller svullna och
infekterade ögon.
Landsköldpaddor vill gärna gräva och gömma sig.
Om din sköldpadda nyser, hostar eller om
allmäntillståndet försämras, ta den till en
veterinär som är specialiserad på reptiler.
Om sköldpaddan börjar äta sämre och/
eller magrar kan den ha svalt något som
fastnad i mag- tarmsystemet. Vissa saker
kommer ut den naturliga vägen, medan
andra kan behöva avlägsnas med kirurgi.
Om urinen blir missfärgad och luktar illa
kan det bero på parasiter. Uppsök veterinär. Inälvsmask kan ibland drabba vattensköldpaddor och kräver avmaskning. Vilken typ av parasit sköldpaddan drabbats
av, fastställs av veterinär som kan förskriva
rätt avmaskningsmedel. Rengör buren/
terrariet noggrant!
På tama sköldpaddor kan ibland näbben
växa och behöva slipas ner för att inte
hindra intag av mat och vatten. Slipning
sker antingen med en vanlig fil eller med
maskin. Även klorna kan behöva klippas,
antingen gör du det själv eller vänder dig
till en veterinär. Vissa zoobutiker kan också
hjälpa till.
Ta hand om ditt husdjur
Oavsett vilket husdjur du skaffat gäller det
att du tar hand om det på bästa sätt. Läs
böcker, prata med uppfödare och andra
djurägare och framför allt ta reda på så
mycket som möjligt där du köper djuret.
Ta reda på var det finns en veterinär, specialiserad på smådjur och skriv upp vart du
ska vända dig om du behöver akut hjälp.
Skulle det hända en olycka är det bra om
du direkt vet vart du kan ringa. Se till att
följa de kost- och skötselråd du får med
dig när du köper ditt husdjur och var noga
med att djurets miljö är rätt anpassat vad
gäller utrymme, inredning och temperatur.
Med sunt förnuft och bra kontakt med ditt
djur har ni goda förutsättningar för ett bra
liv tillsammans.
© Lena Heimlén
3
