Hinduism

Hinduism
Historia
Hinduismen kom till ungefär 1500 år innan vår tideräkning, det vill säga för ungefär 3500 år sedan.
Religionen uppstod i Indien efter att två folkslag, de ur-indiska och indo-europeiska folken, hade slagit
ihop sig till ett, och deras kulturer slogs samman. En hel del har dock ändrats sedan dess. I begynnelsen
var reinkarnation och personlig upplysning inte så viktigt, utan istället olika ritualer där man offrade
djur, mat och personliga ägodelar. Detta gjorde man för att visa sin aktning till gudarna. I dag är det
nästan tvärtom – reinkarnation och personlig upplysning är viktigare för en hindu än att offra saker.
Denna ändring skedde främst runt 500 år före vår tidsräkning, då religionen var i en smärre kris och
forcerades att omorganisera.
Spridning
Ursprungligen kommer rötterna från Indien,
men religionen har i dag spridit sig till att
vara anförtrodd i ett antal andra länder
också. Det land i världen där flest
människor är hinduer är Indien, med sina
751 miljoner troende. Nepal är dock det
land med högst procentuella andel troende,
89 procent. I Indien är denna siffra 79
procent. Förutom de länder runt Indian
finnes religionen även i bland annat
Pakistan, Fiji, Mauritius och USA.
Högtider och traditioner
Den högtid som de flesta först förknippar med hinduism är Diwali. Det är årets viktigaste högtid för
hinduerna och den firas i slutet av oktober eller början av november årligen. Namnet betyder
"ljushögtiden" och man firar den främst genom att tända oljelampor som man sedan placerar i och
utanför sitt hus. Oljelamporna man använder kallas för diyas. Förutom att tända oljelampor är det ofta
vanligt att man gör lite andra saker. Likt nyår skjuter man raketer och likt julafton byter man gåvor
med varandra. Beroende på var i världen, eller Indien, du befinner dig firas högtiden av olika
anledningar. På ett ställe har man Diwali för att fira Ramas seger över Ravana, medan på ett annat
ställe är anledningen att kunna dyrka gudinnan Laksh-mi.
Inom hinduismen finns även hötiden Holi. Högtiden firas när, och för, vårens ankomst – oftast i mars
eller i april. Även här tänder man ljus, men olikt Diwali tågar man även runt på gatorna, samt kastar
färgat vatten på varandra.
Centrala personer
Hinduismen är en polyteistisk religion, något som innebär att anhängarna tror på flera gudar. Det finns
över tusen olika gudar att tro på, få tror dock på alla. Hinduiska familjer har ofta en uppsättning med
gudar som betyder extra mycket, och tillber just dem lite mer än de tillber de andra. Vilken uppsättning
gudar man tror på beror både på vilken familj man är medlem i, men även vilket kast man har.De
största gudarna är:
•
Brahma. Han ses som den som skapade världen. Eftersom han är skaparen har han en roll av
tämligen hög importans, fastän han inte är lika mycket dyrkad längre.
•
Vishnu. En kärleksfull och andlig gud. Han har under den tid han ”besöker jorden” bland
annat tagit sig namnen Krishna och Rama. Cirka 75 procent av alla hinduer dyrkar endast
Vishnu och ser det som att Shiva och Brahma endast är två av hans former och namn.
•
Shiva. Han är motsatsernas gud och dansar för att jorden ska gå under. Kan med anledning av
det ses som ”elak”, men är så motsägelsefull att han ändå bryr sig om människorna. Han är
även fruktbarhetsguden och framställs som en dansande varelse med fyra armar.
•
Ganesha. Shivas barn med ett antal elefanthuvuden på kroppen. Han är en visdomsgud och
ses som skyddande genemot de som studerar,. Detta gör honom relativt populär bland yngre
hinduer.
Viktiga skrifter
Den absolut viktigaste skriften, som även råkar vara den äldsta, är inte bara en skrift – utan fyra.
Samlingsnamnet Veda innefattar Rigveda, Samaveda, Yajurveda och Atharvaveda. Även om man inte
har kunnat fastställa datumet då de initialt skrevs ned tror man att de är från 1500-talet före vår
tideräkning. Den version som i religiösa sammanhang används i dag är en omarbetad version från runt
år noll.
Utöver Veda finns det ett ganska stort antal skrifter som de flesta hinduer på olika sätt läser eller
förhåller sig till. En nämnvärd är Brahmantexterna. De inkluderar utredningar och spekulationer om
betydelsen av offering. Att offra är viktigt inom hinduismen, då det kommer med en kraft som hjälper
gudar att vinna över onda demoner.
Mahabarata är en lång text i diktformat.
En text, som även är ett levnads- och förhållningssätt är Karma. Hinduerna tror på Karma, texten som
förklarar och går igenom alla gärningar och dess påföljder man har uträttat som individ. Utför man
övervägande goda gärningar ökar ens Karma, medan motsatsen minskar den. Målet är att göra så
många bra saker att man, efter att ha dött, genomgår reinkarnation (pånyttfödelse) med bättre Karma.
När man har kommit så långt upp i systemet att man är helt gudomligt bra och har gjort så många bra
saker, då slutar man födas på nytt. Istället når man Nirvana, vilket är alla hinduera högsta mål.
Beroende på vilket kast en människa har får man olika typer av prickar i pannan. Det finns även de
som är kastlösa – de är längst ned i rangordningen. På senare tid har kastlösa kommit att kallas för
Dalit.
Konfliker mellan andra länder, kulturer och religioner
En kultur som har blivit väldigt omtumlad med hiduismen som anledning är den urinvånarna på Fiji
hade. När de indiska hinduerna så massivt invandrade Fiji, främst i början av 1900-talet, blev det en
kulturkrock, och urinvånarna fick adaptera till hinduiska levnadssätt och standarder. År 1980 uppgick
antalet indier på Fiji till 43 procent. Med anledning av det har det under de senaste 30 åren skett en del
sammandrabbningar, nämnvärt två militära kupper åren 1987 respektive 2000. Efter att indierna nu har
börjat lämna Fiji har urinvånarna drabbats av ekonomisk instabilitet.
Religionens roll i dag
Än i dag spelar ens kast en väsentlig roll i det dagliga livet. Bland annat umgås man nästan uteslutande
med personer som bär likgiltiga kast. Med tanke på att det finns runt två tusen kast har det dock givit
upphov till komplikationer, men man är ändå ganska försiktig med att umgås med folk som är av
betydligt differentierande rang. En hindu i dag behöver inte vara troende, då termen "hinduism" även
kan användas för att beskriva hela den indiska civilisationen.