västvärldens port till Kina

advertisement
SHANGHAI
– västvärldens port till Kina
text & bild Lars Erik Gewalli
Gamla gatan i gamla
stan i Shanghai.
6
NORDISK FILATELI December 2008
Kina har de senaste åren i många sammanhang kommit alltmer i
fokus, och det gäller även dess filateli, som är otroligt intressant och
med många infallsvinklar. För frimärkssamlaren har Shanghai stor
betydelse, eftersom västeuropéerna här fick sitt första stora brohuvud
in i Kina, och flera utländska postförvaltningar upprättade postförbindelser till och från staden. Shanghai är idag Kinas största stad
med över 18 miljoner invånare, och här kommer den första artikeln av
två som berättar om denna megastad och dess posthistoria.
☛
Gatukök i Shanghai– för några
få kronor kan man få en rispannkaka.
NORDISK FILATELI December 2008
Liang med sin ambulerande frimärksaffär på Mellersta Sichuangatan.
Men hjälp av en liten vattenflaska kan man lätt skriva de kinesiska tecknen.
7
Klassiska kinesiska båtar tar med
turisterna på en flodtur.
Tecknen för Shanghai står för orden ”på” eller ”vid” samt ”hav” – syftande på dess läge
vid Östkinesiska havet.
D
et lilla obetydliga fiskeläget Shanghai kom att
få en avgörande roll när
européerna försökte få ekonomisk kontroll över handeln i
det gamla Kina. Även upprättande av olika former av postadministration ingick i denna
kolonisation.
Ända sedan berättelserna
om Marco Polos äventyr i Kina
på 1200-talet spreds, har detta
avlägsna och slutna land satt
fantasin i rörelse hos européer-
na. Ett land varifrån det kom
vackra föremål som man inte
kunde tillverka i Europa, bidrog till mystiken. Sidentyger
och porslin av mycket hög kvalitet blev mycket efterfrågat.
Porslin (”china” på engelska)
blev till och med synonymt med
Kina.
När engelsmännen lärde sig
att uppskatta te på 1600-talet
tog handeln med Kina verkligen fart. Under 1700-talet var
handeln så omfattande att man
hade svårighet att få balans i
handeln.
Kolonialtiden
När britterna befäste och utvidgade sin närvaro i Indien
fick man också fingrarna i opiumhanteringen. Detta betydde
att man fick ett gyllene tillfälle
att få tag på en vara som var
åtråvärd i Kina, och som med
förhållandevis begränsade kostforts sid 10
Översikt över utländska postförvaltningar i Shanghai
Storbritannien
År
1844–1922
Frankrike
1862–1922
USA (United States Postal
Agency in Shanghai)
Japan
1867–1922
Tyskland
1886–1917
Ryssland
Japansk ockupation
(Nanking och Shanghai)
1897–1922
1937–1945
8
1876–1922
Frimärken
Första avstämpling ”SHANGHAE” från 1847
Frimärken från Hongkong användes
Franska (utg. 1894–1911) övertyckta med ”CHINE”
gällde för all fransk administration i Kina
USA-märken övertryckta med ”SHANGHAI
CHINA” 1919–1922
Övertryckta japanska märken som även gällde
utanför Shanghai (1900–1913)
Märken för alla tyska områden i Kina. Tyska
märken övertryckta med ”CHINA” (1898–1905)
Märken gällde för olika platser i Kina (1899–1920)
Många övertryckta kinesiska märken (1941–1945)
Ca antal märken
75
18
50
29
30
135
NORDISK FILATELI December 2008
Shanghai
Frimärken med relation till Shanghai
Brittisk postadministration. Märke
från Hongkong – 4
cent – avstämplat i
Shanghai (1903)
Fransk post i
Shanghai. Franskt
bruksmärke övertryckt ”Chine” 25
centimes (1894)
Shanghai: egen postadministration – text på kinesiska och engelska. T.v.:
Lilla draken SHANGHAI L.P.O. – 20 CASH (1877). I mitten Dubbeldrake
”5 CENTS” (1890) och Dubbeldrake ”ONE CENT.” på ”20 CENTS” (1893)
samt t.h. Vapentyp SHANGHAI MUNICIPALITY – ONE HALF CENT (1893)
Japansk post i
Shanghai. Japanskt
par med övertryck
(avstämplat i
Shanghai IJPO
24.12.10) – 10
cent (1900)
USA:s postadministration i Shanghai.
Övertryckta amerikanska bruksmärken för användning i Shanghai: 2c på
1c resp. 10c på 5c (1919)
Brev (1938) från en missionsstation i Hankow uppströms från Shanghai
på Yang-Tse-floden. Frimärket föreställer Sun Yat-sen som betecknas
som det moderna Kinas grundare. Han var en av dem som starkt bidrog
till kejsardömets fall och republikens införande 1912.
NORDISK FILATELI December 2008
Tysk post i Shanghai. Tyskt
bruksmärke (övertryckt ”China”
och avstämplat: ”Shanghai
21.05.03”) – 5 pf (1902)
Ett par från ett häfte som getts ut
inför ”Expo 2010” i Shanghai.
9
I de trånga gatorna ligger
småbutikerna tätt.
Ett nätverk av officiella kurirer byggdes upp under den expansiva Mingdynastin (1368 –1644).
☛nader också kunde transporte-
ras dit.
Handeln exploderade och
mängder av opium flödade in i
Kina via Kanton, och européerna kunde på ett praktiskt sätt
förses med de orientaliska rikedomarna.
Denna opiumhandel fick
dock både socialt och ekonomiskt negativa konsekvenser
för Kina. Kineserna protesterade och försökte förmå britterna
(det var de som stod för den
största delen av handeln) att
begränsa inflödet av opium.
Då opiumhandeln var en förutsättning för den lönsamma
handeln ledde detta till krig.
Det var det första opiumkriget
– kineserna förlorade och fick
förödmjukade inse att det lett
till det motsatta av vad de önskat. De blev genom traktaten i
Nanking 1842 tvungna att tilllåta utländskt inflytande över
handeln i vissa hamnstäder.
Den viktigaste av dessa blev
Shanghai nära den mäktiga
Yang-Tse-flodens utflöde. Härifrån kunde man kontrollera
exporten från stora delar av
Kinas inre delar. För att om
möjligt minimera utlänningarnas inflytande, beslutade man
10
att tilldela dem ett område en
bit utanför den urprungliga staden. Det fick konsekvensen att
de främmande bosättarna var
tvungna att bygga upp helt nya
områden till sig själva.
Utländsk postförvaltning
Helt nya administrativa strukturer behövdes och det betydde
också att en postförvaltning
skulle inrättas. Till detta ändamål uppläts det brittiska konsultatet. Nu var bördan för konsultatet inte speciellt stor även
om all utländsk post i början
gick genom Shanghai. De flesta européerna var knutna till
något handelsföretag som hade
egna fartyg som kunde transportera post. Efter några år tillkom i varje fall ett speciellt brittiskt postkontor som kunde serva de utländska familjerna som
nu uppgick till ett hundratal.
Fransmännen var nummer
två av dem som kunde inrätta
ett eget postkontor. Senare tillkom amerikanerna som inrättade en postlinje från den amerikanska västkusten till Shanghai. De var också de första att
ha speciella frimärken för post
som skickades från Shanghai.
Man använde övertryckta ame-
Det dröjer nog inte
länge förrän dessa
kvarter får ge vika
för skyskrapor.
rikanska bruksmärken till detta ändamål.
Även japanerna inrättade en
postlinje till Shanghai och det
blev helt naturligt från Tokyos
hamnstad Yokohama.
Den sista långa postlinjen
över havet stod tyskarna för,
med rutten Bremerhaven via
Suezkanalen till Shanghai.
Den sista utländska postagenturen som tillkom i Shanghai under denna tid var den
ryska, även om ryssarna under
många år haft postförmedling
mellan Sibirien och norra Kina.
Mellankrigstiden
Det kinesiska kejsardömet förföll succesivt under 1800-talet
och kejsaren abdikerade 1912.
Landet fick en regering kontrollerad av nationalistpartiet
Kuomintang. Under ledning av
Chiang Kai-shek från 1920-talet, var ambitionen att utveckla landet och därmed också
Shanghai i en modern riktning.
De utländska postförvaltningarna berördes också av
detta, då de avvecklades efter
att en tid ha arbetat parallellt
med den kinesiska.
❑
Fortsättning i nästa nummer!
NORDISK FILATELI December 2008
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards