9
Ingela skrev briljant bok om hummerfiske
Vilken läcker bok! Och så
spännande och lärorik. Nu
vet vi som aldrig varit med
om hummerfiske precis
hur det går till. Boken heter ”Holger på hummerfiske”. För text och underbara foton svarar Ingela
Nilsson från Hamburgsund, till vardags kurator vid vårdcentralen i
Kungshamn.
Boken är egentligen för barn
från fem år men kan med stor
behållning läsas även av vuxna. Det är så intressant att följa med på hummerfiske i vattnen runt Hamburgsund och höra farfar berätta hur humrarna
lever i havet och hur de beter
sig. Och efter fisket blir det
hummerfest.
Bokens huvudfigur är dockan Holger. Han har en kompis
som heter Harry och är från Afrika. Harry kommer varje år till
Hamburgsund för att hälsa på
sin mormor och morfar, men
också för att fiska hummer med
Holger och hans farfar.
Farfar berättar om alla förberedelser som måste göras innan hummerpremiären. Alla tinor av trä skall läggas i blöt,
långa linor knytas fast och så
vidare.
Hummerpremiär
Så är det dags. Farfar styr
sakta båten ut mot fiskeplatsen.
Tinorna agnas med saltad makrill, som luktar vidrigt men som
är godis för hummern. Och så
slängs alla tinorna ner på havets botten, där hummern bor.
Nästa morgon är det dags att
vittja hummertinorna och det
är ju jättespännande. Hur det är
med fångsten, ja, det får du läsa om i boken! Men visst blev
det humrar att koka i den stora
kastrullen hemma i köket.
Arbetar som kurator
– Jag vill att boken ska vara
kunskapshöjande men också li-
Ingela Nilsson, kurator vid vårdcentralen i Kungshamn, har skrivit en mycket intressant bok om hummerfiske.
Ingela Nilsson är aktuell med boken ”Holger på hummerfiske” – en bok med underbara foton, som egentligen är för barn från fem år, men med stor
behållning kan läsas även av vuxna.
te roande och spännande. Och
så vill jag spegla bra relationer
mellan barn och vuxna och hur
de äldre lär barnen saker, i detta fall hummerfiske, säger bokens författare Ingela Nilsson.
Ingela arbetar som kurator
på vårdcentralen i Kungshamn
så även i arbetet handlar det
om relationer mellan människor. Hon trivs jättebra med
sitt arbete, jobbar halvtid och
får på så sätt tid även för skrivandet.
Ingelas man, Ulf Nilsson,
agerar hummerfiskare och far-
Ökat reformutrymme ska satsas
på investeringar för fler jobb
Svensk ekonomi visar motståndskraft. Sveriges position som ett av de länder i
Europa med starkast offentliga finanser ger utrymme för ökade investeringar för fler jobb i växande företag samtidigt som
politiken fortsatt ska verka
för minskat utanförskap
och fler vägar till jobb för
dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.
– Sverige har lyckats försvara
och förstärka sin starka ställning.
Det gör att vi, trots flera år med
internationell oro, har ett reformutrymme som kan satsas på investeringar för fler i arbete, sade
finansminister Anders Borg vid
en pressträff på Harpsund under
fredagen där han presenterade
Finansdepartementets
augustiprognos.
Kombinationen av bräckliga
banksystem och sköra statsfinanser på flera håll i Europa gör
att risken för en sämre utveckling alltjämt dominerar. Det gör
att behovet av säkerhetsmarginaler även fortsatt föreligger för
att kunna möta en eventuell fördjupad kris.
Svag efterfrågan
Oro och turbulens i Europa
bidrar till en svag internationell
efterfrågan som dämpar tillväxten i Sverige under 2012. Svensk
arbetsmarknad utvecklas svagt
under återstoden av 2012 för att
gradvis förbättras framöver.
Ordning och reda
Ordning och reda i statsfinanserna och motståndskraftig
svensk ekonomi gör att utrymmet för reformer bedöms ha ökat.
Det öppnar för ökade investeringar samtidigt som tillräckliga
säkerhetsmarginaler värnas för
att hantera risken för en fördjupad europeisk skuldkris. I fokus
för den ekonomiska politiken står
att motverka krisens effekter för
jobb och välfärd samtidigt som
Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga ska fortsätta att stärkas och
fler komma i arbete. I budgetpropositionen för 2013 kommer
regeringen bland annat att föreslå
satsningar på infrastruktur, forskning och förbättrat investeringsklimat som ger jobb, tillväxt
och ökad välfärd. I budgetpropositionen för 2013 kommer regeringen också göra satsningar
för att skapa fler vägar till jobb
för unga.
Allt viktigare roll
– Tillväxtmarknader i andra
delar av världen kommer spela
en allt viktigare roll för jobben i
Sverige. För att rusta Sverige för
att klara allt tuffare internationell
konkurrens kommer regeringen
satsa på infrastruktur och forskning samt åtgärder som förbättrar investeringsklimatet i Sverige. Tack vare att vi fört en ansvarsfull politik kan vi satsa på
bättre tillväxtförutsättningar för
fler jobb i växande företag, säger
finansminister Anders Borg.
Skolans avreglering orsak till att
alltfler unga kan tänka sig diktatur
Var femte svensk mellan 18
och 29 år kan tänka sig att
sälja sin röst och var fjärde
tycker inte det är så viktigt
att få leva i en demokrati.
Nästan var tredje tycker
det vore bra eller mycket
bra om Sverige styrdes av
en stark ledare istället för
demokrati. Det visar en undersökning från Göteborgs
universitet. Detta är en helt
ny trend som inte kunnat
ses tidigare.
– Omgörningen av skolan är den
enskilt viktigaste orsaken till attitydförändringarna, säger forskaren Staffan I. Lindberg som
tillsammans med kollegan Richard Svensson gjort den svens-
ka delen av World Value Survey, vilken mäter folks värderingar i en lång rad länder.
Dömer ut på förhand
– En stor grupp av ungdomarna upplever att de befinner
sig i ett system som dömer ut
dem på förhand, säger Staffan
I. Lindberg. Och att detta system
skapats medvetet av demokratiskt valda politiker – så vad har
de för nytta av demokratin? Den
har betytt att de inte har någon
chans att ta sig fram i livet.
Forskarna har sökt förklaringar till attitydförändringarna
i sådant som den rådande ekonomiska krisen, invandring från
icke-demokratiska länder eller
att det skulle handla om ansvarslös ungdomlig radikalism.
Men istället fann de att det svikande stödet för demokrati star-
kast var kopplat till skolans avreglering de senaste decennierna.
Kommunaliseringen i slutet
av 80-talet, den följande friskolereformen och det fria skolvalet, har gjort att den svenska skolan idag är världens mest avreglerade. Samtidigt har utvecklingen lett till en förändring av
grundläggande principer för skolan menar forskarna.
Inte lika mycket värda
– Principen om allas rätt till
likvärdig och högklassig utbildning vägledde reformerna
av skolväsendet från 40-talet och
framåt, säger Staffan I. Lindberg.
– Denna har idag ersatts av
en marknadsprincip som utgår
ifrån att vissa barn och unga
måste få sämre utbildning än
andra. Vi är inte längre alla lika
mycket värda. Det är det budskap som systemet politikerna
skapat förmedlar.
Och på den här marknaden
är det en ökande grupp som känner sig utslagna på förhand.
Skolmarknaden ser de som en
del av det demokratiska samhällssystemet. Och när detta inte kan ge dem några framtidsutsikter växer föreställningarna att ett auktoritärt system
istället skulle kunna ställa saker
tillrätta.
Fisk på undantag i skolmaten
Bara sex procent av landets
skolmat har ett näringsinnehåll som motsvarar de
svenska kostrekommendationerna.
Denna nyhet fick landsbygdsministern tillsammans med
chefen för Livsmedelsverket
att kritisera landets kommuner.
Säkert kan mycket mer göras i
kommunerna men det är inte
bara där det behövs nytänkande.
Det är nämligen inte bara så
att den fria skolmaten saknar
rätt näringsinnehåll. Den är
dessutom väl kryddad med politik och lantbruksintressen. Intressant nog är det bonderörelsen LRF som står bakom organisationen Skolmatens Vänner, som säger sig arbeta för
bättre skolmåltider.
far i boken . Det är han som lär
pojkarna hur fisket går till.
Familjen fiskar hummer varje år och man fick åka ut många
gånger för att ta bilderna till boken.
Gillar att fotografera
Och bilderna är fantastiska.
Ingela tycker om att skriva och
fotografera. Hon har alltid fotograferat och har alltid haft
en kamera med sig. Har gått
kurser i foto och gick nyligen en
fotokurs på Nordens Ark.
Ingela har skrivit en bok ti-
digare. Den heter ”Holger fiskar”, finns för närvarande hos
ett danskt bokförlag och kommer troligen ut under hösten.
Boken ”Holger på hummerfiske” är utgiven av Collaget
AB. Författarens make Ulf
Nilsson, som driver företag
med affärsjuridik och företagsförmedling, har kompletterat
bolagsordningen i sitt företag
med förlagsverksamhet.
Boken är tryckt i 500 exemplar och på fjorton dagar såldes
halva upplagan.
– Jag känner mig jättenöjd,
förklarar Ingela, som kommer
att presentera boken på bokmässan i Göteborg i höst.
Besök i Afrika
Om denna boken går bra blir
det en uppföljare. I höstas var
Ingela i Afrika. Dockan Holger
var med och blev fotograferad
bland elefanter och lejon och
när han paddlar kanot bland
flodhästar.
”Holger på hummerfiske” är
en utomordentligt trevlig bok.
Vi väntar bara på uppföljaren!
K.G-n
Nya bilar i Lysekil på plats
149 i klimatranking
Koldioxidutsläpp från nyregistrerade bilar i Lysekil
under 2011 uppgick till 144
gram per kilometer. Det placerar Lysekil på plats 149 i
en ranking av landets 290
kommuner, en försämring
från elfte plats föregående
år. Männens nya bilar i Lysekil hade högre bränsleförbrukning än kvinnornas.
Det framgår av ny statistik som
presenteras av Statoil på kommunnivå.
– De bränslesnåla bilarna både minskar bilisternas kostnader
för drivmedel och motverkar klimatförändringen, säger Johan
Söderberg, drivmedelschef på
Svenska Statoil.
Mellan 2005 och 2011 har de
nya bilarnas bränsleförbrukning
i Lysekil minskat med 26 procent. Andelen dieselbilar i nybilsförsäljningen ökade under
samma period från 6 till 62 procent.
– Regeringen bör uppmuntra
till en förnyelse av bilparken eftersom nya bilar inte bara har en
lägre bränsleförbrukning utan
normalt också är säkrare än äldre
bilar, säger Johan Söderberg.
De nya bilar i Lysekil som registrerades av män har 0,4 procent högre bränsleförbrukning
än de som registrerades av kvinnor.
Fakta om de 425 bilarna
Fakta om de 425 bilar som
nyregistrerades i Lysekil under
2011 (siffror för 2005 inom parentes):
✔ 62,4 (6,1) procent drivs
med diesel och släpper i genomsnitt ut 141 gram koldioxid
per kilometer
✔ 36,5 (93,3) procent drivs
enbart med bensin och släpper i
genomsnitt ut 150 gram koldioxid per kilometer
✔ 0,9 (0,4) procent kan drivas med etanol och har ett genomsnittligt utsläpp motsvarande 123 gram koldioxid per kilometer
✔ 0,0 (0,2) procent kan drivas med fordonsgas
Förvirring i kommunerna
kring plaståtervinning
Svensk Plastindustriförening har inför årets Polymermässa genomfört en telefonundersökning bland
33 slumpmässigt utvalda
kommuner angående deras plaståtervinning. Resultatet är ytterst nedslående.
sultaten visar bland annat att ingen kommun samlar in plastförpackningar separat från hushållssoporna och bara en kommun
separerar ut dessa ur hushållssoporna. Hela 85 procent samlar
inte in övrigt plastavfall såsom
pulkor och annat, och var fjärde
av dessa kommuner har inte ens
någon insamling via återvinningsstationer.
Endast en kommun separerar ut
plastförpackningar ur hushållssoporna och var fjärde kommun
har inte ens någon återvinningscentral för övrigt plastavfall. 7 av 10 kommuner kan inte
heller uppge ens på ett ungefär
hur mycket plastavfall som samlas in under ett år.
Undersökningen genomfördes under mars/april och riktades till de tekniskt ansvariga för
kommunernas sophantering. Re-
Kan återvinnas
många gånger
Plast kan återvinnas många
gånger. Men tyvärr är det väldigt
få kommuner som överhuvudtaget tar hand om den plast som
lämnas till återvinningscentralerna, utan de bara bränner upp
den. Denna process är naturligtvis inte bra för miljön. Även deponier, som är billiga på kort sikt,
skapar hinder för att utveckla mer
resurseffektiva alternativ som
materialåtervinning och energiutvinning, säger Frantzeska Papadopoulou, VD för Svensk
Plastindustriförening.
Undersökningen visar att av
de osorterade hushållssopor som
samlas in skickas 39 procent vidare och resten bränns. Av den
plast som samlas in så skickas
däremot 64 procent vidare men
i mer än var tredje kommun vet
man inte vad som händer med
den insamlade plasten. 7 av 10
tekniskt ansvariga i kommunerna kan inte uppskatta hur stora
mängder plastavfall som samlas
in under ett år. Om bara kommunerna ser till att få in plastavfallet och lämna det till oss, så
har vi i branschen både beredskap och möjlighet att ta hand
om detta, fortsätter Frantzeska
Papadopoulou.
