ANNONS
ANNONS
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
SEPTEMBER 2016 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
FLÖDANDE ENERGIKÄLLOR ställer
nya krav på energisystemet. s08
KLIMATVÄNLIGA val behöver
vara enkla och lönsamma. s10
HÅLLBAR PAKETERING för att
reducera miljöpåverkan. s15
Miljöteknik
Bertrand Piccard
Solar Impulse 2
”Lösningar för att bekämpa
klimatförändringarna har funnits
ett tag men var tidigare inte
lönsamma, i dag finns lönsamma
tekniska lösningar.”
www.nps.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
2 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
MEDIAPLANET
LÄS MER PÅ HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
I DETTA NUMMER
Hållbar Framtid
–Storföretagen och de
offentliga organisationerna
ställer allt tuffare
hållbarhetskrav på sina
leverantörer, Annika
Johansson. s06
Krönika
Klimatarbetet får ofta
symboliseras med en elbil eller en
solcell, men klimatutmaningen är
så stor att vi måste bli smartare,
effektivare och mer förnybara på
alla områden. s14
På sajten!
Läs mer om hur
sopsugsystem
bidrar till en hållbar
miljö i framtidens
bostadsområden.
Miljötekniken lovar – men det
är vi som måste leverera
En nittonåring har uppfunnit en städfarkost som kan plocka upp miljoner ton plast ur
haven. Det är en nyhet som fått tiotusentals personer att jubla på sociala medier.
N
yheter inom miljöteknik engagerar. Tesla, solcellsinnovationer och
appar som kan
beräkna din klimatpåverkan är exempel på teknik
som ger många framtidshopp, och
som lovar alltifrån bättre luft och
smartare städer till rena industrier.
Ny teknik levererar mycket, men
kan framtiden verkligen leverera
allt? Det korta svaret är ja. Men inte
utan stora satsningar.
Snabb utveckling
Vi har stora hål att fylla och behov av
teknik för att lösa problemen, inte
minst inom miljö. Klimat, transport och energi är bara några områden som skriker efter lösningar, och
lösningar finns. Som ett resultat
av bland annat lägre svavelhalter i
fartygsbränslet minskade svavelutsläppen på Östersjön med nästan
90 procent mellan 2014 och 2015,
ett fantastiskt resultat. Men samtidigt verkar många lösningar gå för
långsamt.
När vi väl bestämt oss går utvecklingen snabbt, men det finns ett
Följ oss på
redan lovat att all koldioxid som
släpps ut från Europas kolkraftverk
kan lagras i Nordsjöns botten, men
tekniken skulle enligt prognoserna
egentligen redan varit igång. Trots
förseningen syns inga nya satsningar i de politiska ambitionerna.
orosmoln kring inställningen till ny
teknik. På många ställen förutsätts
det att framtiden kommer leverera
lösningar, vilket också ofta verkar
realistiskt. Men det skapar en fara,
för allt kommer inte lösa sig själv.
Det krävs stora satsningar för att
lyckas ta oss från business as usual
till hållbarhet, och den nuvarande
utvecklingen behöver gå mycket
snabbare.
Syns inga nya satsningar
Ett exempel på när beslutsfattare
tillgodoräknar sig teknik som ännu
inte fungerar i planeringen för våra
utsläppsminskningar. Länder och
forskare räknar med att vi i framtiden ska kunna fånga upp koldioxid
från processer för att sedan lagra
det, kallat Carbon Capture Storage
(CCS), vilket vi ännu inte lyckats få
att fungera.
När den är klar är förhoppningen
att vi ska kunna få minusutsläpp
och internationella energimyndigheten förutsätter att CCS kostnadseffektivt kommer leverera en
femtedel av utsläppsminskningarna som behövs för att hålla oss
under två grader till 2050. Norge har
facebook.com/Mediaplanet.AB.Sverige
FOTO: ANDERS HELLBERG
Beatrice Rindevall
Redaktör på Supermiljöbloggen
och Årets miljöhjälte 2015.
När vi väl bestämt
oss går utvecklingen
snabbt, men det finns
ett orosmoln kring
inställningen till ny teknik.
@MediaplanetSE
Stärka nuvarande prognoser
I en intervju berättade sir David
King, Storbritanniens representant
i klimatfrågor, i positiva ord att
Storbritanniens
utsläppsminskningar, inklusive CCS-tekniken,
motsvarar 50 procents chans att
hålla oss under två graders uppvärmning. Det är ingen höjdare,
och ett tydligt bevis på hur mycket
mer vi behöver satsa. Både kraven
och löftena borde vara rejält högre
med den redan befintliga och etablerade tekniken, och att dessutom
tillgodoräkna sig teknik utan att
satsa på andra områden kan skapa
befogad oro.
I princip alla länder skulle behöva
stärka sina nuvarande prognoser för utsläppsminskningar till
2050 för att vi ska kunna nå tvågradersmålet, och då finns ändå
CCS-tekniken med i uträkningarna.
@Mediaplanet_se
Vi ska ha hopp kring tekniken, CCStekniken är lovande, men vi kan
inte förlita oss på en ännu ofärdig
teknik utan att samtidigt satsa på
annat.
Stora utmaningar
Det är inte helt riskfritt att lägga
alla sina ägg i en ofärdig korg, och
potentialen för ny teknik får inte
minska lusten och motivationen
att satsa på andra saker – och annan
ny forskning och innovativ teknik.
Vi måste fortfarande prioritera att
effektivisera, bygga ny miljövänlig
energi och lägga ner kolkraftverk
trots hägrande CCS-teknik.
Tekniken kommer inte hålla allt
den lovar alla gånger, men den
kommer behöva lösa mycket. Vi har
stora utmaningar för att nå det hållbara samhället och det är både dyrt
och onödigt att försöka nå dit utan
teknikutveckling, forskning och
innovationer.
Vi måste prioritera utvecklingen
och satsa på flera kort samtidigt.
På det sättet är det värsta som kan
hända att vi står där med många
olika fungerande lösningar, i en
både modern och hållbar värld. Q
Återvinn gärna tidningen
Projektledare: Tom Jolanki ([email protected]) Verkställande direktör: Richard Waller Redaktionschef: Sandra Sahlén Affärsutvecklare: Anna Rumin Designer: Daniel Di Meo Distribution: Svenska Dagbladet,
september 2016 Tryckeri: V-Tab Repro: Mediaplanet Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 E-post: [email protected] Omslagsfoto: © Solar Impulse | Revillard
VI JAGAR ENERGITJUVAR
Optimal balans mellan bra inneklimat och låg energianvändning
Ditt kontor skall vara en trevlig och effektiv arbetsplats med hög flexibilitet.
För att skapa det krävs ett bra inneklimat i en flexibel installationslösning som svarar mot behovet. Men varken du, energifakturan eller miljön
är betjänt av att slösa med energin – det är där vi kommer in i bilden.
Vi är specialisterna inom smart, behovsstyrd ventilation som tar ditt kontor
mot nya energisnåla mål utan ge avkall på inneklimatet. Våra lösningar
styr allt efter behov - ventilation, värme, kyla, solavskärmning och optimerar
systemen för minimal energiåtgång.
För att ha total koll på inneklimatet och energianvändningen visualiseras
detta intuitivt på webben, så att energitjuvarna inte har en chans.
Läs mer på www.lindinvent.se/tjuv
STENA NORDIC RECYCLING CENTER ÄR ETT
LANDMÄRKE I HALMSTAD. HELA FASTIGHETEN ÄR
PÅ 433 000 KVADRATMETER. LIKA STORT SOM 80
FOTBOLLSPLANER. ANLÄGGNINGEN FYLLS NU MED
TOPPMODERN ÅTERVINNINGSTEKNIK.
STENA NORDIC RECYCLING CENTER
- HÄR FÅR MER MATERIAL NYTT LIV.
Stena Nordic Recycling Center, Stena Metallkoncernens största satsning någonsin,
tar återvinningen till en helt ny nivå. Med flera automatiserade processer samlade
på en plats skapas en effektiv och industriell helhet med kapacitet att återvinna mer
material från industrin, hundratals bilar och annat avfall från samhället varje dag.
Invigningen sker den 26 oktober.
– Stena Nordic Recycling Center är vårt svar på
en viktig pusselbit som bidrar till att göra svensk
dagens och morgondagens krav på effektiv, miljöbilindustri mer hållbar.
riktig och hållbar återvinning. Det är vår största
– Den här investeringen i ny teknik är otroligt
investering någonsin. Satsningen betyder bland
viktig för att vi ska nå en högre återvinningsgrad på
annat att vi nu, tillsammans med Sveriges bildemonalla våra fordon när de har rullat klart. Återvinning
terare, når EU:s krav på att återvinna varje bil till 95
blir en allt viktigare fråga i branschen, bilköparna blir
procent, utan att behöva skicka material långväga
allt mer medvetna om cirkulär ekonomi och andra
för ytterligare bearbetning. Det är en trygghet och
hållbarhetsfrågor. Därför är Stenas nya anläggning
ett styrkebesked för svensk återvinning. Samtidigt
ett steg i rätt riktning, säger hon.
blir anläggningen en resurs för värdeoptimering i
De nya automatiserade
resurshanteringen åt kunder
återvinningsprocesserna
i hela Norden, säger Staffan
Med ny teknik och
bygger på beprövad tekPersson, Chef för affärsnära samarbete med nik kombinerad med nya
område Recycling i Stena
innovationer. Olika typer
Metallkoncernen.
våra kunder gör vi industrin
av kvarnar gör grovjobbet
Den nya anläggningen, som
i det första steget där
mer hållbar och lönsam.
bilar, metallskrot och
blir en av Europas modernaste,
STAFFAN PERSSON, CHEF AFFÄRSOMRÅDE
är utvecklad i samarbete
sanerad elektronik
RECYCLING, STENA METALLKONCERNEN
finfördelas i otroligt hög
med kunder och partners,
bland annat BIL Sweden, den
hastighet. Därefter sker
svenska branschorganisationen för tillverkare
en noggrann sortering i sofistikerade automatiska
processer där magneter, fläktar, optiska enheter,
och importörer av personbilar, lastbilar och bussar.
vätskor och vibrationer används för att separera
Anna Henstedt, ansvarig för miljöfrågor på BIL
Sweden, ser Stena Nordic Recycling Center som
materialen från varandra.
www.stenarecycling.se
Mer återvinns
– mindre läggs på deponi
När komplexa produkter, till exempel bilar,
återvinns uppstår alltid en svårsorterad rest,
en blandning av textilier, gummi, plast och
metaller. Detta har tidigare lagts på deponier
i stora mängder. Nu har Stena Recycling en
lösning på problemet. Med en nyutvecklad
automatiserad process kan materialen
separeras från varandra och komma till
användning. Det handlar i storleksordning
om 15 lastbilsflak material varje dag. Ett
problemmaterial har blivit ett värde.
– Det tar 40 sekunder att processa en bil i våra
kvarnar. När den har passerat hela återvinningsprocessen har vi i storleksordningen 30 kvaliteter
med material i olika storlekar. Järn, aluminium,
koppar, andra metaller och plaster…Listan kan göras
lång. Det fina är att vi med den här tekniken får
fram råvaror som kan gå direkt vidare till smältverk,
gjuterier och andra producenter i Sverige och andra
delar av världen, där materialen får nytt liv igen i nya
produkter, säger Johan Tegbring, Produktionsdirektör
Stena Recycling AB.
Stena Nordic Recycling Center invigs den
26 oktober – en milstolpe för modern, hållbar
materialåtervinning i industriell skala.
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
4 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
MEDIAPLANET
NYHETER
Banbrytande
inspiration
Två målinriktade entreprenörer och inspiratörer
bevisade genom projektet Solar Impulse 2 att
det går att flyga jorden runt på bara förnybar
energi. Genom den teknik de använde skulle
världens energikonsumtion, och därmed
koldioxidutsläpp, kunna halveras.
Av Ylva Sjönell
FOTO: © SOLAR IMPULSE
S
olar Impulse inleddes med visionen
om ett flygplan som
kunde flyga natt och
dag utan att använda
något bränsle, enbart
driven av solenergi.
Syftet var att skapa en inspirerande
symbol som skulle främja nya banbrytande och innovativa tankesätt,
särskilt inom förnybar energi och
ren teknik. Men vägen dit var inte
lätt.
– Vi var tvungna att starta från
grunden då inget liknande gjorts
tidigare och vi var dessutom om-
givna av en massa människor som
talade om för oss att det var omöjligt, berättar André Borschberg, en
av medgrundarna och piloterna.
Innovativa lösningar
maximalt med energi och kunna
flyga hela natten på batterier.
De var även tvungna att tänka
helt nytt när det gällde att lära sig
att köra planet.
Spara maximalt med energi
Vill inspirera till förändring
Han berättar att för att flyga dag
och natt på bara solenergi, helt
utan bränsle, visste de att planet
bland annat skulle kräva en tillräckligt stor yta för alla de solceller
som behövde monteras för att ge
den energi som behövdes (ca 200
m2 ). Dessutom behövde de bygga
en ultralätt struktur för att spara
– Med ett normalt flygplan lär man
sig att styra med dubbelkommando. Men på Solar Impuls finns bara
ett enda säte. Så du kan bara lära
dig flyga i en simulator. När du väl
befinner dig i luften för första gången finns ingen där vid din sida att
vägleda dig, konstaterar Bertrand
Piccard, den andra medgrundaren
och piloten. Ett av deras mål med
Solar impulse var att visa på möjligheterna med ny ren energiteknik
och att därmed inspirera till nya
sätt att tänka kring världens energiförsörjning.
Lönsamma lösningar
WW | ACKERMANN
(F.V) Bertrand Piccard,
André Borschberg
Medgrundare och piloter
Lösningar för att bekämpa klimatförändringarna har funnits ett tag
men var tidigare inte lönsamma,
idag finns lönsamma tekniska lösningar. Klimatförändringar orsakas huvudsakligen av ineffektiva
energikällor. Om dagens föråldrade
teknik ersattes med ny befintlig
EnergyHub
Kombinerar fördelarna och
förbättrar lönsamheten
Energi- och effekt-effektivisering
Egenproducerad solel
Ny
Svensk
teknik
Kraftfull elbilsladdning
Flexibelt energilager med batterier
EnergyHub analyserar och visualiserar elförbrukningen med en smart elmätare och ger dig lägsta möjliga nätavgift
genom att skydda huvudsäkringen vid elbilsladdning SAMTIDIGT som den är en omvandlare för solel och energilager.
Kontakta Ferroamp för mer information om hur EnergyHub framtidssäkrar din fastighet
08-684 333 90 | [email protected] | www.ferroamp.se
EnergyHub, vinnare av ees
AWARD vid Intersolar 2016
MEDIAPLANET
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU 5
FOTO: © SOLAR IMPULSE
teknik, som den som används på
Solar Impulse 2, kunde världens
energikonsumtion, och därmed
C02-utsläpp, halveras, konstaterar
Bertrand Piccard.
– Det finns fortfarande en hel del
kvar att göra för att uppmuntra ett
globalt genomförande av ren teknik och att motivera alla att minska
laa bränslen,
sitt beroende av fossila
konstaterar Bertrand Piccard.
iccard.
Läs fler artiklar på
hållbartsamhälle.nu
Förnybara energikällor
Förn
Inspirera nästa generation
eration
För att åstadkomma förändring
rändring på
sikt måste nya tankemönster
önster till.
– Vi hade själva förebilder
bilder när vi
var barn. Om vi kan inspirera
nspirera den
ag att ge sig
unga generationen i dag
in i det okända och ta itu med fråsäkerhegetecken, tvivel och osäkerheter för att skapa något bättre,,
att revolutionera det sätt på vilket
människor tänker om energi och
ren teknik, men påverkar naturligtvis även flygindustrin.
Konkreta innovationer
Lösa dagens utmaningar
Som en fortsättning på sitt inspirationsprojekt har de två också startat
The International Committee of
Clean Technologies (ICCT). Syftet är
att verka för att konkreta energieffektiva lösningar kan tas i bruk för
att lösa många av de utmaningar
som det globala samhället står inför
idag.
då har Solar Impulse varit en framgång och tjänat som ett gott exempel på banbrytande tankesätt och
en tro på drömmar och ambitioner,
förklarar André Borschberg,
förkl
FOTO: © SOLAR IMPULSE | ACKERMANN
Trots si
sitt namn syftar Solar
Impulse til
till att främja alla förnybara energikällor
energik
och är för dem ett
perfekt
perfe exempel som visar
att man
m kan se på klimatförändringarna som en lönförän
m
sam möjlighet
och inte ett
dyrt p
problem.
Solar Impulse
Im
huvudsyfte är
– Solar Impulse kan bidra till
nästa generation av bemannade
eller obemannade elektriska flygplan. Genom att dra nytta av den
tekniska kompetens som vuxit
fram under det senaste årtiondet
kommer vi fortsätta att arbeta för
att uppmuntra konkreta innovationer och banbrytande lösningar,
avslutar André Borschberg. Q
MITSUBISHI OUTLANDER PLUG-IN HYBRID
LADDAD FÖR
ATT UTFORSKA
• Fyrhjulsdrift • Rymlig SUV • Supermiljöbil
• Upp till 52 km på el • Snabbladdning 30 min
• Upp till 800 km räckvidd • 1 500 kg dragvikt
• 8 års drivbatterigaranti eller 16 000 mil
PRIS FRÅN 395 500 KR
FÖRMÅNSVÄRDE FRÅN 971 KR/MÅN
MITSUBISHIMOTORS.SE
Viktad förbrukning 1,8 l/100 km och 134 Wh/km, CO 2 42 g/km.
Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser. Förmånsvärde netto
per månad vid 50 % marginalskatt. Bilen på bild är extrautrustad.
6 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
NYHETER
FOTO: ISTOCK
FOTO: ENVAC SCANDINAVIA AB
Mikael Pernheim
Försäljningschef Envac Scandinavia AB
En hållbar miljö
i framtidens
bostadsområden
A
utomatiserade sopsugsystem har på senare år
blivit en allt vanligare företeelse i bostadsområden med många bostäder och verksamheter och
därmed ont om plats för avfallshantering ovan
jord. Sopsugsystem har flera fördelar, de minskar den tunga sopbilstrafiken i området, gör avfallshanteringen mer hygienisk via ett slutet system och effektiviserar
dessutom avfallstömningen.
–Ett sopsugsystem består av ett slutet vakuumsystem som
minimerar behovet av manuell avfallshantering. Genom att
samla upp avfall från flera fastigheter i en stor container kan
antalet tömningar minimeras och dimensioneras utifrån
hur mycket avfall hushållen och företagen i området producerar för tillfället. Med hjälp av ett avancerat styrsystem
kan tömningsintervallerna anpassas utifrån aktuell avfallsmängd, säger Mikael Pernheim, försäljningschef på Envac
Scandinavia.
Många nybyggda områden väljer att
satsa på sopsugsystem och installerar
dem i samband med att de gräver ner
fjärrvärmesystem och fiber.
Det slutna systemet gör avfallshanteringen mer hygienisk,
minimerar förekomsten av skadedjur och förebygger obehaglig lukt.
–Många nybyggda områden väljer att satsa på sopsugsystem och installerar dem i samband med att de gräver ner
fjärrvärmesystem och fiber. Även många befintliga bostadsområden väljer numera att konvertera till sopsugsystem.
Det här är ett fenomen som blir allt vanligare, inte minst i
världens storstäder där många människor ska bo och leva på
liten yta, säger Mikael Pernheim.
Läs fler intressanta artiklar på
hållbartsamhälle.nu
Krav. Storföretagen och de offentliga organisationerna ställer allt tuffare hållbarhetskrav på sina leverantörer.
En nyckelfunktion
i strävan efter en
hållbar framtid
Av Annika Wihlborg
konkurrensfördel jämfört med företag som ännu inte strukturerat sitt
miljöarbete.
När näringslivets klimatpåverkan diskuteras framhävs ofta storföretagens roll,
men de små och medelstora
företagen fyller en minst lika
viktig funktion i arbetet med
att minimera näringslivets
inverkan på miljön.
På många små och medelstora företag finns ett genuint engagemang
för klimatfrågor och en utpräglad
vilja att både bidra till en hållbar
framtid och samtidigt stärka företagets konkurrenskraft.
En nationell standard
–Även om storföretagen förstås har
en mer omfattande verksamhet
så är de små- och medelstora företagen betydligt fler, vilket innebär
att de tillsammans fyller en viktig
funktion och kan bidra med minst
lika mycket nytta för att Sverige ska
uppfylla sina nationella klimatmål,
säger Annika Johansson, ordförande för Föreningen Svensk Miljö-
Lönsamhet och miljöarbete
FOTO: PRIVAT
Annika Johansson
Ordförande, Föreningen
Svensk Miljöbas
bas, som utvecklat en nationell miljöledningsstandard som anpassats
utifrån behoven hos små och medelstora företag.
Strukturerat miljöarbete
De små och medelstora företagen
är ofta leverantörer till offentlig
sektor eller större företag. Företag
som har en välfungerande struktur för sitt miljöarbete har ofta en
–Storföretagen och de offentliga
organisationerna ställer allt tuffare
hållbarhetskrav på sina leverantörer. Ett miljöledningssystem hjälper små och medelstora företag att
strukturera sitt miljöarbete, vilket
ofta innebär att de även stärker sin
konkurrenskraft, bland annat genom att uppfylla de miljökrav som
större inköpsorganisationer formulerar i samband med upphandlingar,
säger Annika Johansson.
–För att maximera nyttan gäller
det att hitta kopplingen mellan
lönsamhet och miljöarbete. Företag
som använder sig av ett miljöledningssystem spar resurser genom
att arbeta resurssnålt, bibehåller
och ibland även skärper sin långsiktiga konkurrenskraft och arbetar
även förebyggande med miljöfrågor, säger Annika Johansson. Q Sopsug - klimatsmart miljöteknik
Envac löser avfallsinsamlingen från
hushåll,
gator
och parker på ett
Envac
löser
avfallsinsamlingen
från
enkelt
och
miljövänligt
sätt
hushåll, gator och parker på ett
enkelt och miljövänligt sätt
Svensk Miljöbas
ger små företag
ǀĞƌŬƚLJŐĂƩminska
miljöbelastningen
ŽĐŚŚũćůƉĂƟůůĂƩŶĊ
Sveriges miljömål.
Från projektering till elproduktion
- sedan 1996
1 900 vindkraftverk
3 600 MW installerad effekt
1 500 anställda
6 700 MW planerat på land
6 400 MW planerat till havs
17 länder
www.wpd.se
www.envac.se
Go green.
100 % klimatneutrala trycksaker
www.lenanders.se
www.vibra.se
ISO12647-2
PE
8 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
NYHETER
SPALT
FOTO: INGMAR LINDHOLM
Björn Palm
Professor i energi-teknik på KTH
Nya krav på energisystemet
K
limatfrågan är viktig eftersom klimatförändringarna kan orsaka globala förändringar på
hela vårt samhälle. Det handlar inte bara om
färre skiddagar i Stockholm, utan om miljökatastrofer av ett slag vi inte sett tidigare,
exempelvis storskaliga översvämningar och minskad matproduktion.
– Vi måste radikalt minska utsläppen av växthusgaser,
framförallt koldioxid. Det innebär en global omställning
av energisystemet. I Sverige har vi unika förutsättningar,
med mycket vattenkraft, bioenergi, och stora arealer för
vindkraft. Vi har en moralisk skyldighet att utnyttja dessa
fördelar och ligga i framkant internationellt vad gäller
omställningen. Vi borde också kunna ta ett ansvar genom
att exportera klimatneutral energi till andra länder, i första
hand i form av el, säger Björn Palm, professor i energiteknik på KTH.
Flödande energikällor som sol och vind ställer nya krav på
I Sverige har vi unika förutsättningar,
med mycket vattenkraft, bioenergi,
och stora arealer för vindkraft.
energisystemet. Vi måste kunna leverera effekt även de dagar
då vinden inte blåser och solen inte skiner.
–Vi behöver därför utnyttja och bygga ut möjligheterna
till lagring av energi. I framtiden kanske det blir möjligt att
lagra kemisk energi i batterier. Vi har även stora vattenmagasin i våra älvar. De utgör en buffert och i vissa fall kan de
möjligen byggas om för att även användas som pumpkraftverk för lagring av överskottsel, säger Björn Palm.
Läs fler intressanta artiklar på
hållbartsamhälle.nu
Den stora
utmaningen
och den stora
möjligheten
Johan Rockström och Johan Kuylenstierna rankas ofta
i topp när man utser Sveriges miljömäktigaste, och de
basar över två av världens ledande organisationer inom
klimat-och hållbarhetsforskning. Tillsammans söker de
lösningar för en hållbar framtid.
O
m man på
något sätt
tvekar kring
den globala
uppvärmningens allvar innebär
ett
möte
med Johan Rockström och Johan
Kuylenstierna en välbehövd örfil.
holm Environment Institute (SEI)
som sedan 1989 verkat för en hållbar utveckling. I dag är man 220
personer utspridda på nio kontor i sex länder. SEI jobbar ofta
nära policy- och beslutsfattare för
att erbjuda vetenskapligt underbyggt kunskapsunderlag till beslutsprocesser kopplat till hållbar
utveckling.
Hållbar utveckling
Utmaningar i fokus
Rockström är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet
samt föreståndare vid Stockholm
Resilience Centre (SRC), en tvärvetenskaplig
forskningsinstitution instiftad av Kungliga Vetenskapsakademien och Stockholms
universitet. SRC är idag närmare
130 personer som bedriver tvärvetenskaplig forskning för hållbar
utveckling med kopplingar till flera
av världens ledande forskningsorganisationer inom ekosystem och
resiliens.
Kuylenstierna är vd vid Stock-
Johan och Johan är trötta och småförkylda när vi ses på SEI en tidig
vårmorgon. Kvällen innan har de
deltagit i Kungens 70-årsfirande
på Dramaten i Stockholm, där Östersjön och dess utmaningar stått i
fokus. När Rockström kom hem till
huset på natten var han tvungen
att bistå vid förlösning av ett lamm.
KTH Energiteknik
&ŽƌƐŬĂƌŽĐŚƵƚďŝůĚĂƌĨƂƌĞŶŚĊůůďĂƌƐĂŵŚćůůƐƵƚǀĞĐŬůŝŶŐ
/ŶƐƟƚƵƟŽŶĞŶĨƂƌŶĞƌŐŝƚĞŬŶŝŬŚĂƌŶćƌĂϭϬϬĨŽƌƐŬĂƌĞ
ŽĐŚƚĞŬŶŝŬĞƌƐŽŵĂƌďĞƚĂƌŝŶŽŵĞƩďƌĞƩćŵŶĞƐŽŵƌĊĚĞ
ƐŽŵŽŵĨĂƩĂƌŐĂƐƚƵƌďŝŶĞƌŽĐŚǀćƌŵĞƉƵŵƉĂƌ͕ǀćƌŵĞůĂŐƌŝŶŐ͕ǀćƌŵĞƂǀĞƌĨƂƌŝŶŐ͕ďLJŐŐŶĂĚĞƌƐĞŶĞƌŐŝƐLJƐƚĞŵ͕
ŝŶŽŵŚƵƐŬůŝŵĂƚ͕ĞŶĞƌŐŝƐLJƐƚĞŵƐƚƵĚŝĞƌƉĊůŽŬĂů͕ƌĞŐŝŽŶĂů
ŽĐŚŐůŽďĂůŶŝǀĊ͕ďŝŽĞŶĞƌŐŝ͕ŝŵƉůĞŵĞŶƚĞƌŝŶŐĂǀŶLJ
ĞŶĞƌŐŝƚĞŬŶŝŬŵŵ͘
Vår vision:
ƩďŝĚƌĂƟůůĞŶŚĊůůďĂƌƐĂŵŚćůůƐƵƚǀĞĐŬůŝŶŐŐĞŶŽŵ
ŝŶƐƉŝƌĞƌĂŶĚĞƵŶĚĞƌǀŝƐŶŝŶŐŽĐŚĨŽƌƐŬŶŝŶŐŝǀćƌůĚƐŬůĂƐƐ
ŝŶŽŵŝŶŶŽǀĂƟǀĂĞŶĞƌŐŝƚĞŬŶŽůŽŐŝĞƌŽĐŚĞŶĞƌŐŝƐLJƐƚĞŵ͘
ŶĞƌŐŝŽŵǀĂŶĚůŝŶŐćƌĚĞŶŚĞůƚĚŽŵŝŶĞƌĂŶĚĞŽƌƐĂŬĞŶ
ƟůůĂŶƚƌŽƉŽŐĞŶĂƵƚƐůćƉƉĂǀǀćdžƚŚƵƐŐĂƐĞƌ͘dŝůůŐĊŶŐ
ƟůůƐćŬĞƌ͕ŬůŝŵĂƚƐŵĂƌƚŽĐŚŬŽƐƚŶĂĚƐĞīĞŬƟǀĞŶĞƌŐŝͲ
ĨƂƌƐƂƌũŶŝŶŐŵĞĚŬŽŶŬƵƌƌĞŶƐŬƌĂŌŝŐĂǀŝůůŬŽƌĨƂƌ
ŶćƌŝŶŐƐůŝǀŽĐŚƐĂŵŚćůůĞćƌĞŶĨƂƌƵƚƐćƩŶŝŶŐĨƂƌĞŶ
ŚĊůůďĂƌƐĂŵŚćůůƐƵƚǀĞĐŬůŝŶŐ͕ŝŶƚĞŵŝŶƐƚŝƵƚǀĞĐŬůŝŶŐƐͲ
ůćŶĚĞƌ͘/ŶƐƟƚƵƟŽŶĞŶƐƐƚƵĚĞŶƚĞƌŽĐŚŝŶƐƟƚƵƟŽŶĞŶƐ
ĨŽƌƐŬŶŝŶŐŚĂƌĚćƌŵĞĚƐƚŽƌĂŵƂũůŝŐŚĞƚĞƌĂƩďŝĚƌĂƟůůĞŶ
ŚĊůůďĂƌĨƌĂŵƟĚ͘
&ƂƌŵĞƌŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶŽŵǀĊƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐŽĐŚǀĊƌĨŽƌƐŬŶŝŶŐ͕ƐĞwww.energy .kth.se
En snabb uppgång
Under klimatkonferensen i Paris
2015 klubbades att världens länder
gemensamt ska sträva mot målet
att den globala uppvärmningen
skall vara så långt under den globala smärtgränsen 2 grader som
möjligt, med siktet ställt på att nå
så nära 1.5 C som möjligt.
– Under hela tiden sedan den
senaste istiden har den globala
medeltemperaturen varierat kring
plus/minus en grad ungefär, säger
Johan Rockström. Under de senaste
hundra åren har vi observerat en,
om man ser till planetens historia,
otroligt snabb uppgång som till stor
del orsakats av människans utsläpp
av växthusgaser. Mycket forskning
pekar nu på att vi nu slagit i taket på
den naturliga variationen vi haft sedan den senaste istiden, vilket kan
ställa till med irreversibla effekter
och självförstärkande processer.
Dessutom, får tänka på att två graders ökning bara är ett globalt genomsnitt – på vissa ställen, framförallt i norra hemisfären, det vill säga
exempelvis i Sverige och Arktis, kan
det handla om dubbelt så hög uppvärmning.
Världens ledare tycks till slut vara
Jo
dis
Jo
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
Johan Rockström,
professor i miljövetenskap vid Stockholms
universitet samt föreståndare vid Stockholm
Resilience Centre (SRC)
tröm
ohan Rocks
d
e
m
skuterar
stierna
n
e
yl
u
K
an
oh
HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU 9
Johan Kuylenstierna,
vd vid Stockholm Environment
Institute (SEI) som sedan 1989
verkat för en hållbar utveckling
REN
BIAN LINDG
FOTO: FA
FOTO
: FABIA
N LIND
GREN
Vi behöver en
omställning inom alla
sektorer – jordbruk,
transporter, energi,
bygg, stålindustri.
överens om problemet, åtminstone
på pappret. Men hur ska det hela gå
till när vi nu måste finna lösningar?
Behövs en tydlig målbild
– Det finns ingen hållbar lösning
i sikte om inte näringsliv, politik,
vetenskap och konsumenter samarbetar, säger Johan Kuylenstierna.
Marknaden behöver hjälp med långsiktighet, regleringar, incitament
och styrmedel. Alla verksamheter
har sina förutsättningar och utmaningar, så politiken och näringslivet
behöver jobba hand i hand betydligt
mer. I Paris såg man verkligen ett
konstruktivt sådant samarbete på
hög nivå.
Med rätt typ av ledarskap kan
vi säkra att klimatfrågan inte bara
handlar om hot utan faktiskt möjligheter, och då inte minst affärsmöjligheter för företag som ligger i framkant. Vi träffar inte en
enda företagsledare som säger att
ambitionen om max 1,5 grader är
ett hot. Tvärtom. Men det behövs
en tydlig målbild, med ett tydligt
körschema. Medan Rockström menar att vi tappat onödigt många år
innan ett klimatavtal kom till skott,
ser Kuylenstierna Köpenhamn
2009 som lyckat på sitt eget sätt.
Mänsklig ohälsa
– Jag tror Köpenhamnsmötet
behövdes för att skaka om det
multilaterala systemet, säger han.
Nu har vi inte längre samma idé
om nord och syd, en klyfta mellan
fattiga och rika länder. Alla har
och kan ta ett ansvar utifrån sina
förutsättningar. Förnybar energi
var betydligt mer kostsamt då. Teknikutvecklingen har varit enorm
under de senaste tio åren.
Rockström är mer frustrerad över
att utvecklingen inte går fortare
framåt. Och att idéerna blockeras
av bakåtsträvare.
– Jag var besviken på mötet 2009
eftersom forskningen var glasklar redan då. Nu måste vi ställa
om till fossilfritt, i rika länder som
Sverige, innan 2030-2040 om vi ska
klara Paris-målet. Samtidigt kommer Konjunkturinstitutet med en
rapport som säger att det är ”för
kostsamt” att minska användningen av fossila bränslen med 85
procent till 2045, vilket är Miljömålsberedningens något för oambitiösa
mål. Hade vi tillämpad detta snäva
tänkande hade vi varit ett bondesamhälle fortfarande. De blundar
för hela den innovationskraft som
finns, och kostnaderna av att inte
göra något, för mänsklig ohälsa,
extrema väderchocker, spridning av sjukdomar och havsyteökning, av att fortsätta med kol,
olja, naturgas.
Rockström använder ofta ord
som ”krisläge”, och i sina populära
Sommar- och Vinterprogram i P1
får man känslan av att han ständigt
sneglar på mänsklighetens klocka
som obönhörligen tickar mot
midnatt.
Leder till nya tankesätt
– Vi behöver en omställning inom
alla sektorer – jordbruk, transporter, energi, bygg, stålindustri,
alltså systemövergripande transformationer. Som ett nytt miljonprogram, fast för alla. Samtidigt
ser jag det som att vi i Sverige har
hög svansföring och världens bästa
möjligheter. Även det riktigt stora
kapitalet börjar hitta fram till hållbarhets-satsningarna. Nu måste
näringslivet börja handla om vilka
förändringsprocesser som verkligen behöver ske. Och, viktigaste av
allt, våga ta fram konkreta planer
för att lyckas.
Och här ramlar samtalet in på
någonting viktigt: det finns ingen
omställning där alla per automatik
är vinnare. Skattereformer, etanolsatsningar, internetbubblor och
höghastighetståg – historien är full
av paradigmskiften som smärtar
eller misslyckas, men som i längden
leder till nya tankesätt. Ingen av
dem tror på att lägga över hela ansvaret för klimatomställningen på
individnivå.
– Det är viktigt att omställningen
görs på systemnivå för att skapa
rättvisa, säger Kuylenstierna. Blir
det ökade klyftor, exempelvis med
olika typer av skatter på konsumtion, är det inte säkert att man får
med sig människor lika lätt.
I grunden måste vi en gång för
alla göra det dyrare att göra fel och
billigare och lättare att göra rätt,
att leva hållbart på ett lyckligt sätt,
fortsätter Johan Rockström.
Vi behöver förmedla en positiv
förändringsbild. Kan vi visa på
möjligheter istället för att tala om
problem, så är vi övertygade om att
vi kommer finna rätt lösningar för
en betydligt mer hållbar framtid. Q
10 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
NYHETER
Takten i klimatarbetet
behöver snabbas upp
“Industrin har väldigt långa investeringscykler, så om vi ska nå
våra klimatambitioner är det viktigt att satsa på investeringar
i forskning och utveckling nu.”
Pelle Boberg
Av Redaktionen
Det finns positiva tendenser
när det gäller att begränsa
klimatpåverkan, men
takten i arbetet måste
kraftigt ökas om vi ska
leva upp till Parisavtalet.
Det visar uppföljningen
av miljökvalitetsmålet
Begränsad klimatpåverkan.
– Vi ser till exempel positiva tendenser när det gäller förnybar energi som solceller och vindkraft.
Utvecklingen har gått snabbare än
vad många bedömare trott, berättar Pelle Boberg, handläggare på
Naturvårdsverket och specialiserad
på Sveriges genomförande av Parisavtalet inom ramen för det svenska
miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
– Samtidigt ser vi att takten
i arbetet måste ökas. Klimatutmaningarna genomsyrar hela
ekonomin och samhället, men till
de allra största utmaningarna för
Sverige hör transporterna och industrin, fortsätter han.
Satsa på investeringar
Parisavtalet, som träder i kraft
senast 2020, syftar till att den globala uppvärmningen ska begränsas
till ”klart under” två grader jämfört med förindustriell tid. För att
nå dit krävs kraftigt minskade utsläpp. Sverige utmärker sig bland
annat med en hel del tung industri
med stora utsläpp, som kräver nya
lösningar.
– Industrin har väldigt långa
investeringscykler, så om vi ska
nå våra klimatambitioner är det
viktigt att satsa på investeringar i
forskning och utveckling nu, säger
Pelle Boberg.
Detsamma gäller för transporter.
Den politiska prioriteringen är att
Sveriges fordonsflotta inte ska vara
beroende av fossila bränslen 2030.
– Att den genomsnittliga livslängden för fordon är ungefär 15 år
och vi är 15 år från 2030 illustrerar
behovet av att förstärka satsningarna för att hinna, menar Pelle.
– Vi måste också sträva mot ett
kretsloppstänkande med en cirkulär ekonomi där vi återanvänder och återvinner och på så vis
använder energi och resurser
klokare. Utformningen av skattesystemet är en viktig del i detta.
Justeringar som till exempel gynnar reparationer framför slit och
släng anser vi behöver utredas mer,
säger Pelle Boberg.
Skapa nya möjligheter
Enkla och lönsamma val
Ett skifte till ett mer klimatvänligt
samhälle kan innebära många fördelar och möjligheter. Exempelvis
upplevs städer som är mindre präglade av biltrafik ofta som mer attraktiva att leva i och utfasningen av
oljeprodukter kan skapa nya möjligheter för företag som tar fram
biobaserade produkter.
För att komma i mål måste drivkrafterna i stort dra åt samma håll
som klimatarbetet. De klimatvänliga valen behöver vara enkla,
lönsamma och tilltalande.
– Samhällsplaneringen behöver
ske på ett sätt som till exempel
gynnar kollektivtrafik och cykel,
avslutar Pelle Boberg. Q FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM
Pelle Boberg
Handläggare på Naturvårdsverket
FULL KOLL PÅ VERKSAMHETEN?
Med vårt företagskort får du full kontroll. Ring, så berättar vi mer! 011-28 00 00
400 MAC
K AR
ÖVER
HELA SVE
RIGE
IL
QSTAR•B
WWW.QSTAR.SE • 011-28 00 00
ISTEN•PU
MP
Sense of urgency – miljön behöver
PowerCells bränslecellsteknik nu!
Bränslecellsdrivna fordon och vätgas som lagrar energi från solceller
och vindkraftverk är två exempel på hur PowerCells energiteknik kan
användas för att få ner koldioxidutsläppen. Utvecklingen av bolagets
miljövänliga teknik kan leda till att en ny industri med stora tillväxtmöjligheter etableras i Sverige.
– Med politiskt stöd kan utbyggnaden
påskyndas, kommenterar Per Wassén.
Lagrar sol- och vindenergi
Ett annat högintressant och högaktuellt
applikationsområde för PowerCells teknik
är lagring av energi från sol- och vindkraft
i elektrolytiskt framställd vätgas. Den el
som solfångare och vindkraftverk alstrar
tillgodoser det kontinuerliga elbehovet
och av överskottet framställs vätgas via
elektrolys som lagras på tank. Vätgasen
kan senare användas i en bränslecell för att
alstra ny el när den behövs.
− Genom den här tekniken kan också
storskaliga vindkraftsverks utbud regleras
direkt mot efterfrågan. Även här måste
”För att snabbt få ner
koldioxidutsläppen
är en övergång till
vätgasdrivna bränsleceller nödvändig”
Framtiden inte ligger i batteridrift utan i vätgasdrivna bränsleceller, konstaterar flera biltillverkare.
Amerikanska rymdstyrelsen NASA
och världsmeteorologiska organisationen WMO meddelade nyligen att jordens
medeltemperatur under maj och juni var
de högsta månadstemperaturerna som
någonsin uppmätts. 2015 var det varmaste
året hittills och 2016 väntas bli ännu varmare. En del går att förklara med väderfenomenet El-Nino men uppvärmningen
beror till största delen på människans utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid.
Halten koldioxid i atmosfären ökar i en
accelererande takt och väntas under 2016
ligga över den kritiska gränsen på 400 miljondelar koldioxid, vilket jorden troligen
inte upplevt under nästan 400 miljoner år.
Förra gången som halten av koldioxid låg
stadigt över 400 miljondelar var jordens
medeltemperatur ungefär 3 grader varmare och havsytan cirka 20 meter högre!
– För att snabbt få ner koldioxidutsläppen är bland annat en övergång till vätgasdrivna bränsleceller nödvändig. Vätgas
innehåller inga kolatomer som fossila
bränslen och även metanol och etanol gör.
I bränslecellen omvandlas vätgasen till ren
el och värme och den enda avgasprodukten är rent vatten, framhåller Per Wassén,
VD för det Göteborgsbaserade spjutspetsföretaget PowerCell Sweden AB (publ).
Ny bilgeneration drivs av
bränsleceller
Utsläppsskadorna från fossila bränslen som
bensin och diesel har skapat enorma utmaningar vad gäller dagens klimathot. Vät-
gas kan vara lösningen alla letar efter. När
Toyota förra året presenterade sin bränslecellsbil Mirai framhöll ordföranden Takeshi
Uchiyamada att ”vätgas blir bränslet för det
kommande århundradet”. Trots att Toyota
ligger i framkant med batterilösningar konstaterar de att framtiden inte ligger i batteridrift utan i vätgasdrivna bränsleceller.
Samarbetar med flera
biltillverkare
PowerCell utvecklar, tillverkar och säljer
bränsleceller, bränslereformer och system
för bil-, transport- och stationära applikationer på den globala marknaden. Nästan
700 Mkr har investerats i tekniken sedan
bolaget startade som en industriell spinnout från Volvokoncernen för 20 år sedan.
− Andra större fordonstillverkare kommer sannolikt att gå samma väg som Toyota och PowerCell har inlett tekniksamarbeten med flera av dem. Det viktiga är att
komma upp i större volymer och få ner
kostnaderna, vilket gör tekniken mer attraktiv, säger Per Wassén.
Nya tankstationer för
bränslecellsbilar
Medarbetare i utvecklingsteamet visar bränslecellstacksprototypen PowerCell S3 (20-100 kW) som
har levererats till potentiella bil- och lastbilskunder.
Adress: Ruskvädersgatan 12, 418 34
Göteborg
VD: Per Wassén
Aktie: Handlas på First North Nasdaq
Stockholm
Telefon: 031–720 36 20
För att biltillverkarnas vision ska bli verklighet krävs en vätgasinfrastruktur, vilken
redan byggs i stor skala i bland annat USA,
Japan och Tyskland. EU och organisationen
Vätgas Sverige vill få igång användningen
av vätgasfordon och utbyggnaden av vätgastankstationer. På sikt vill EU se tankstationer var 30:e mil. Tankstationer finns
idag i Oslo, Köpenhamn, Malmö, Arlanda
och Göteborg och flera nya tankstationer
planeras på andra platser.
E-post: [email protected]
Hemsida: www.powercell.se
politikerna bidra genom att skapa incitament, framhåller Per Wassén.
Bränslecellssystem i lågenergihus
Intresset för egenproducerad el och självförsörjande hus ökar stort i många länder.
Från och med den 31 december 2020 ska
alla nya byggnader i EU vara ”nära nollenergi-byggnader”, det vill säga producera
nästan lika mycket energi som de förbrukar.
PowerCell testar ett bränslecellssystem
till ett lågenergihus i Göteborg där husets
solceller ska producera el under dygnets
ljusa timmar, vilken sedan används för att
tillverka vätgas från vatten. El från bränslecellen, som går på den lagrade vätgasen,
används sedan under kvälls- och nattetid
samt under vintersäsongen. Utöver elen
producerar bränslecellen även värme till
husets varmvattentankar och används till
uppvärmning och varmvatten. Vätgasen
kommer även kunna användas till hushållets planerade vätgasbil.
– PowerCell erbjuder en unik teknik
som gör det möjligt att lösa miljöfrågorna.
Vi har tekniken på plats och ser nu med
spänning på hur den kan skapa nya värden
för våra kundföretag, avslutar Per Wassén.
− PowerCells
teknik har fördelen
att kunna användas inom flera
olika segment vilket
skapar industriella
skalfördelar, säger
Per Wassén, VD.
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
12 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
MEDIAPLANET
NYHETER
Tania Irebo
forskningsledare,
Swerea Kimab
FOTO: ANNELI NYGÅRDS
FOTO: SWEREA KIMAB
–Inom en nära framtid kommer det exempelvis bli aktuellt med laserbaserad teknik som identifierar varje enskild stålkomponent, berättar Tania Irebo.
Återvinning av stålskrot
effektiviseras med laser
Av Annika Wihlborg
På den globala marknaden
produceras varje år 1500
miljoner ton stål. Stålproduktion
är mycket resurskrävande. Det
är därför mycket angeläget
att utveckla tekniker som kan
effektivisera stålåtervinningen
och därmed öka andelen
stålkomponenter som tillverkas
av återvunnet material.
Stål karakteriseras bland annat av att
det kan återvinnas ett oändligt antal
gånger utan att göra avkall på kvaliteten. Järnatomerna är eviga och genom
att smälta om skrot kan man enkelt
få dem att inordna sig i en ny ordning
för att bilda nya stål. Mellan 40-50 procent av allt stål som tillverkas i Sverige består av återvunnet stålskrot. Motsvarande siffra ser man på den globala
marknaden. Det innebär att det finns
en klar potential att öka andelen skrot i
stålproduktionen.
Genom att använda stålskrot istäl-
let för utvinna järn från malm så förbrukas knappt en tredjedel av energin
i ståltillverkningen. Dessutom minskar koldioxidutsläppen med nästan 60
procent. En ökad användning ger därmed både en väsentlig miljövinst och
kostnadsbesparingar.
Ett efterfrågat material
–Stål har ett mycket brett användningsområde i samhället, byggbranschen och
fordonsindustrin hör till de branscher
som använder mest stål. Samtidigt ökar
kraven kontinuerligt på att bland annat
byggföretag och biltillverkare ska minimera sin miljöpåverkan, vilket bidrar till
att andelen återvunnet stålskrot sannolikt behöver öka i framtiden, säger Tania Irebo, forskningsledare med fokus på
materialåtervinning på forskningsinstitutet Swerea KIMAB.
Globalt har stålproduktionen ökat de
senaste åren, främst på grund av en kraftigt ökad tillväxt i Kina de senaste femton åren. Allt stål som idag byggs in i for-
40-50
procent av
allt stål som
tillverkas
i Sverige
består av
återvunnet
stålskrot.
BORRA MED MINDRE MILJÖPÅVERKAN
Sonic Geo Drill är ensamma
på marknaden i Sverige
med sin nya borrmetod,
sonic. Bolaget startades
2009 som ett bi-företag till
Bredareds Brunnsborrning,
då man upptäckte att den nya
borrmetoden lämpade sig
även för andra applikationer
än brunnsborrning.
Den nya borrmetod
som används för
djupjordvärmeborrning
skiljer sig från traditionell
bergvärmeborrning genom
att man inte borrar ner i
berggrunden utan endast
i jordlagret ovanpå berget.
Fördelen är då att man slipper
stålfodra borrhålen och därmed
sparar kostnader.
Djupjordvärmeborrning
har en energiuthämtning
jämförbar med den som fås
genom bergvärme, och själva
installationen i fastigheten
är precis densamma. Klas
Samuelsson, VD på Sonic Geo
Drill, berättar om fördelarna för
villakunder:
– Borrhålen kan sättas
mycket tätare, med endast fem
meters mellanrum, vilket gör
det möjligt även för kunder
med begränsad markyta att dra
in djupjordvärme. En annan
fördel med tekniken är att det är
enkelt att säkerställa kostnaden
på förhand då man alltid lyckas
borra de totala borrmetrarna man
föresatt sig, eftersom man inte
borrar ner i berggrunden. Ifall
PDQVHGDQEHK|YHUERUUDÁHU
hål blir kostnaden ändå i princip
densamma, säger Klas.
2FKGHWÀQQVÁHUYLQVWHUPHGGHQ
nya tekniken.
– Miljöpåverkan runt omkring är
mycket mindre än vid bergvärme,
för man tar inte upp något material
ur marken, borren trycker istället
undan jorden åt sidorna. Detta
betyder att man inte har några som
helst slaggprodukter, vilket i sin
tur innebär att man inte påverkar
dagvattennätet med borrslam eller
borrdamm.
För villaägaren möjliggör
djupjordvärmeborrning en ren
installation i trädgården, knappt
synlig.
– Det går utmärkt att anlägga
gräsmatta ovanpå de små locken,
som kan liknas vid sprinklerlock.
Vill man bygga en altan över
installationen går även det
bra så länge man inte sätter
altanfundamenten i borrhålen.
Tekniken är så pass ny att det
ÀQQVYlOGLJWVWRUSRWHQWLDO
Som ett lika miljövänligt och
mer ekonomiskt alternativ till
bergvärme ligger marknaden för
Sonic Geo Drills fötter.
Läs mer om oss på
www.sonicgeodrill.com
don och byggnader kommer att omvandlas till skrot under de kommande
decennierna. Det innebär att tillgången
på skrot kommer öka kraftigt, särskilt
i Kina.
Utmaningen är att hantera denna
enorma skrotmängd till återvinning
på ett effektivt sätt. Vi behöver industrialisera sorteringen och behöver nya
tekniker för det.
Laserbaserade tekniker
För att återvinningen av skrot ska bli
effektivare krävs tekniker som identifierar vilken ståltyp skrotet är gjord av.
Genom att exempelvis använda en plåtbit som suttit i en bilkaross till att tillverka ny kaross minimeras behovet
av att modifiera stålet i samband med
återvinningsprocessen.
I dagsläget behövs tekniker som gör
att företagen som hanterar stålskrot
med säkerhet kan identifiera vad ståltypen är. Idag är förädlingsgraden inte
alltid så hög som den skulle kunna
vara om man kunnat identifiera varje
enskild stålskrotskomponent.
–Inom en nära framtid kommer det
exempelvis bli aktuellt med laserbaserad
teknik som identifierar varje enskild stålkomponent utan att ens behöva vidröra den. Eftersom återvinningsföretagen
hanterar stora mängder stålskrot krävs
en identifieringsteknik som är snabb, effektiv och pålitlig, säger Tania Irebo.
–Forskare som utvecklar tekniken
måste samarbeta med återvinningsföretagen och stålindustrin för att detta
ska lyckas i framtiden. Idag ligger forskarnas utmaning i att göra tekniken tillräckligt pålitlig och snabb för att den ska
kunna användas på återvinningsföretagens skrotgårdar, säger Tania Irebo
Sverige har kommit långt i arbetet
med att utveckla effektiva tekniker för
stålåtervinning och eftersom det är en
kompetens som efterfrågas även i andra delar av världen kan vår stålåtervinningsteknik- och kompetens på sikt bli
en framgång på exportmarknaden. Q
”Cactus är ett kul
företag där man bryr
sig om personalen med
spännande produkter
som vi anställda är
väldigt stolta över”
- Mylin Olsén
Automationsingenjörer
sökes med ljus och lykta
MER ÄN HÄLFTENĂǀůĂŶĚĞƚƐĚƌŝĐŬƐǀĂƩĞŶƉƌŽĚƵŬƟŽŶŐĊƌŐĞŶŽŵǀćƐƚƐǀĞŶƐŬĂ
ĂĐƚƵƐƐƚLJƌͲŽĐŚƂǀĞƌǀĂŬŶŝŶŐƐƐLJƐƚĞŵ͘DĞĚŶLJĂŽƌĚƌĂƌǀćdžĞƌǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚĞŶŬƌĂŌŝŐƚ͕
ǀŝůŬĞƚƐćƩĞƌƐƚŽƌƉƌĞƐƐƉĊĨƂƌĞƚĂŐĞƚĂƩŚŝƩĂďĊĚĞŶLJĂĂƵƚŽŵĂƟŽŶƐŝŶŐĞŶũƂƌĞƌŽĐŚ
ƐLJƐƚĞŵƵƚǀĞĐŬůĂƌĞŝ^ƚŽĐŬŚŽůŵŵĞĚŽŵŶĞũĚ͘
Det är bråda dagar på Cactus. Ökad
orderingång och nya partneravtal ställer
ännu högre krav på lösningar, leveranser och uppföljning. Därför råder just
nu ett skriande behov av automationsLQJHQM|UHURFKV\VWHPXWYHFNODUH-XÀHU
desto bättre. Och helst igår.
– Vi har just börjat utöka våra norska
system med ytterligare noder i Bergen,
säger Daniel Odegren som är gruppchef
för automationsingenjörerna. Sedan
har vi även tagit ett helhetsansvar för att
uppgradera och bygga ut VIVABs system
i Falkenberg och Varberg.
– Det går bra för oss och vi kommer
expandera betydligt, inte minst i
Stockholm. Vi söker därför just nu personer som vill jobba i teknisk framkant som
automationsingenjör eller systemutvecklare. Våra produkter gör skillnad för både
människor och miljö, vilket många tycker
om att arbeta med, säger VD:n Elisabet
Svensson. Vi ställer emellertid höga krav
på teknisk kompetens, vilja att ta ansvar
och social förmåga.
Läs mer på: www.cactus.se
När Vatten & Miljö i Väst AB (VIVAB) skulle välja nytt SCADA-system
var det Cactus Utilities nya Cactus Eye,
som stack ut ur mängden.
- För VIVAB är det här en viktig milstolpe! Jag är mycket stolt över att vi
redan kommit så här långt i arbetet
med ett gemensamt system för våra
anläggningar, säger Petra Rissmann,
VA-chef på VIVAB.
– En stor fördel hos Cactus var att
de hade bra referenser från liknande
projekt i NSVA i Norra Skåne och
LBVA i Halmstad/Laholm som genomgått samma resa som oss där kommuner gått samman och infört ett enhetligt system, tillägger Joakim Nilsson,
Processchef dricksvatten på VIVAB.
Cactus har rönt stora framgångar i
Norden och blir numera även uppsökta
av länder över hela världen. Bland
senare intressenter kan nämnas
Schweiz, samt Malaysia med vilka man
precis slutit ett partneravtal.
FAKTA:
Cactus hjälper till att säkerställa
driften av omfattande delar
av svensk infrastruktur
inom vattenförsörjning och
energiproduktion. VA-kunderna
dominerar, där Cactus är störst
i Sverige med bland andra
Stockholm, Göteborg och Malmö
som kunder.
I onsdags utsåg Business Region
Göteborg Årets tillväxtledare: Fredrik
Bergström, vd på Cactus Rail i Mölndal.
Cactus var som enda företag nominerade i två klasser: Årets Tillväxtföretag
samt Årets Tillväxtledare.
”För VIVAB är det här en viktig milstolpe! Jag är mycket
stolt över att vi redan kommit
så här långt i arbetet med ett
gemensamt system för våra
anläggningar.
-Petra Rissmann, VA-chef VIVAB
Daniel Odegren och Elisabet Svensson
14 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
MEDIAPLANET
INSIKT
Mattias Goldmann
Vd för gröna och liberala tankesmedjan Fores, Mäktigast i Hållbarhetssverige 2016
FOTO: FORES
Pokemons fem
klimat-lärdomar
Gotta catch ’em all. Runt omkring mig letas det febrilt efter Pokemons, som ska fångas och
födas upp. Många har ironiserat eller förfärats över denna jakt, men jag älskar det – för att det
är så bra för miljön och klimatet. Spelet har fem viktiga lärdomar i hållbarhet, men de är lika
väl dolda som de svårhittade Pokemons Farfetch’d och Ditto. Låt mig avslöja dem!
1
Vi delar våra framgångar.
Den Pokemon jag fångar,
kan du också fånga och
ju fler vi är, desto fler blir
Pokemonstren. På samma sätt ska delandeekonomin fungera; kakan växer av att
vi agerar tillsammans. Ju fler som
väljer att streama musik istället
för att köpa cd-skivor, desto större
blir utbudet. Ju fler som avstår från
egen bil till förmån för en bilpool,
desto fler ställen kommer bilarna
att finnas på och desto lättare blir
det för nästa person att inte längre
ha egen bil.
2. Vi utvecklar istället för
att konsumera. De Poke-ägg
jag fångat, samlas och kläcks så
småningom, en skarp kontrast mot
andra dataspel där det ju handlar
om att skjuta för att döda. När det
premieras att vårda och utveckla
och ta tillvara på resurser, får vi
ett mycket trevligare samhälle –
ta en titt runt om dig och du ska
finna massor av resurser som inte
utnyttjas!
3. Vi prioriterar upplevelsen,
inte prylen. En stor del av vår
klimatpåverkan är prylar vi köper,
använder någon enstaka gång och
sedan glömmer längst in i garderoben eller byrålådan. När jag var ung
var ”slit och släng” ett skällsord, nu
önskar man att saker åtminstone
användes tills de var slitna. Men
Pokemon Go utgår från en pryl vi
alla redan har – smartphonen – och
tillför en upplevelse, med minimal
extra klimatpåverkan eller resursförbrukning. Ju mer vi kan göra så,
desto bättre för världen!
4. Vi njuter av vår närmiljö. En
viktig del av vår självbild och en allt
större del av vår klimatpåverkan är
de långväga resorna. Efter sommar-
lovet jämför ungarna vem som åkt
längst, semestern i närområdet är
pinsam. Pokemon vänder upp och
ned på det; de bästa områdena kan
vara alldeles inpå husknuten, särskilt om man bor i en tät storstad,
och Pokestops lockar oss att upptäcka attraktionerna i närområdet.
Den som åker långt bort har inte
uppkoppling och kan inte fånga
nya pocket monsters. Kan även vi
som inte är hooked på Pokemon
återupptäcka vår närmiljö, är
mycket vunnet.
5. Vi rör på oss. För att hitta
Pokemons måste man röra på sig,
ännu mer för att Poke-äggen ska
kläckas – de ovanliga kräver upp
till tio kilometers promenad. Den
som försöker ta bilen blir avslöjad;
det är fysisk aktivitet som räknas.
I tider där de flesta av oss är alltför
stillasittande, är det en god sak i
sig – och det gör det lättare för oss
att låta bilen stå också i helt andra
sammanhang.
Lönsamt och lustfyllt
Missförstå mig inte. Pokemon Go är
inte en miljösatsning, upphovshennen knappast klimataktivister. Men
just detta är så gött, när klimat- och
miljönyttan blir stor utan att det
ens var tanken. Som de som satte
upp lånecyklar för att det var ett bra
sätt att sprida reklam, eller de som
kom på Spotify; vilken klimatnytta
det blev av bara farten!
Här är min utmaning. Politiken har långt över blockgränserna
enats om att Sverige ska nå en
fossiloberoende fordonsflotta till
år 2030, ha 100 procent förnybar
energi till år 2040 och ha nettonoll
i klimatpåverkan till år 2045. Försöker vi nå målen genom att späka
och uppoffra oss, så får vi inte med
oss särskilt många. Vi måste göra
det lätt, lönsamt och lustfyllt att
Klimatutmaningen är
så stor att vi måste bli
smartare, effektivare
och mer förnybara på
alla områden.
göra rätt; få en bättre vardag lokalt
samtidigt som vi får en bättre framtid globalt. Många av lösningarna
känner vi inte till ännu; dagens och
morgondagens tekniker får komma
på dem, oofta med klimatnyttan
som positiv sidoeffekt, inte som
syfte.
Vi måste jobba brett. Klimatarbetet får ofta symboliseras med
en elbil eller en solcell, men klimatutmaningen är så stor att vi
måste bli smartare, effektivare och
mer förnybara på alla områden.
Och är omställningen lustfylld, vill
alla vara med. Gotta catch ’em all. Q
För att kunna göra något riktigt bra måste man älska
det man gör. Framtiden vilar på det arbete som görs
idag, och för varje företag som vi kan hjälpa med sin
återvinning tar vi ett gemensamt steg närmre en värld
där kretsloppen sluts och jordens resurser tas tillvara.
ࠫ[LY]PUUTLKVZZVJOIPKYH[PSSLUIp[[YLMYHT[PK
PSYLJ`JSPUNJVT
SPONSRAT INNEHÅLL
FOTO: ELOPAK
FOTO: ELOPAK
En förpackning ska skydda innehållet utan
att ha en negativ påverkan på planeten
Av Alexandra Ekström Madrid
Elopak har genom tekniska
lösningar minskat CO2
utsläppet med över 20
procent per literförpackning.
För att bli klimatneutrala har
de valt att satsa på miljöbevarande projekt utomlands.
hållfasthet som tidigare. En förpackning ska ha så lite negativ påverkan på planeten som möjligt för
att få kallas hållbar anser vi, säger
Marianne Groven, environmental manager på Elopak.
bevarande projekt utomlands.
Vi har valt ut två projekt, ett i
Indonesien som värnar regnskogen och ett i Uganda som hjälper
människor att byta ut sina öppna
eldar mot mer miljövänliga spisar.
Det gör att inomhusklimatet blir
bättre vid matlagning och utsläppen minskar, berättar Marianne
Groven.
Miljöbevarande projekt
Maten vi äter har stor påverkan på
klimatet. En del av den påverkan
kommer från förpackningar som
används vid försäljning av matvarorna. De senaste åren har tekniken gjort att varje förpackning
har kunnat minska sin påverkan,
till exempel genom användning av
plast från förnybara råvaror, papp
från ansvarsfullt drivna skogar
och tunnare material med samma
Ett visst avtryck på miljön kommer
alltid att kvarstå vid skapandet av
en förpackning. Trots att Elopak
valt att använda 100 procent förnybar elektricitet tillsammans
med modern tillverkningsteknik
i sina fabriker kommer de alltid
att ha något utsläpp från produktion. För att kompensera de resterande utsläppen av växthusgaser,
har Elopak valt att satsa på miljö-
FOTO: ELOPAK
Marianne Groven
Environmental manager
på Elopak
MED TANKE PÅ FRAMTIDEN
När svenska konsumenter har sagt sitt i
Bygmabarometern visar det sig att andelen som
är villig att betala mycket mer för närproducerat
byggmaterial har ökat.
I undersökningen ställs frågor om byggmaterial
i relation till faktorer som kvalitet, pris och miljö.
God kvalitet och estetik är fortfarande långt
viktigare än pris när man väljer virke vilket vi på
Bygma tycker är glädjande nyheter.
Välkommen till Bygma!
Minskar matsvinnet
Förpackningsindustrin har ibland
ett dåligt rykte. Många upplever
förpackningar som onödiga med
till exempel flera lager av plast.
Elopak vill ändra den bilden med
ansvarsfullt framtagna förpackningar i papp med en beläggning
av tunn platsfilm. Vi har också jobbat mycket med designen för att
hjälpa till att minska matsvinnet.
Genom att kunna vika ihop förpackningen och på så sätt trycka ut
det sista bidrar förpackningen till
ett minskat matsvinn.
Ökat stort de senaste åren
Många konsumenter är också mer
medvetna idag och vill ha bättre varor och förpackningar med låg påverkan på miljön, säger Marianne
Groven.
Elopak samarbetar med både
leverantörer och kunder för att
reducera miljöpåverkan och intresset har ökat stort de senaste åren
menar Marianne Groven. Q
ANNONS
DENNA SIDA PRESENTERAS AV AV IGRENE
Mats Budh,
vd i AB Igrene
Avgörande genombrott för AB Igrene som
prospekterar för gas och olja vid Siljan
)IXǻRRWWXSVEQ®RKHIVREXYVKEWEXXL®QXEM2SVEJ®PXIXMRSQMPNERWVMRKIRH®VTVSWTIOXIVMRKWJÁVIXEKIX.KVIRI
LEVEVFIXEXMQIV®RXMS¯V3YR®VQEVWMKWXEHMIXH®VHIXOERFPMTVSHYOXMSRSGLEOXMIRRSXIVEVEPPXMQILMKL
MÅNGA ÅRS ARBETE i Siljansringen har gett
resultat. Vi står på det lock av berg som håller
gasen instängd och behöver bara borra oss 700
meter genom sedimenten för att vara nere i
UHVHUYRDUHQ+lU¿QQVJDVVRPNDQUlNQDVL
miljarder kubikmeter. Det säger Mats Budh,
vd i AB Igrene och en av företagets grundare
och pionjärer.
Prospekteringsarbetet har präglats av entreprenörskap, envishet, långsiktighet och uthållighet och företaget har hållit en medvetet låg
SUR¿O0HQGHWlUPHGVWRUWVMlOYI|UWURHQGH
som det nu kliver fram och aviserar en nyemission i höst som handlar om många miljoner
kronor som skall användas för bl.a inköp av en
egen borrigg och förstärkning av fältorganisationen. Hittills har all utrusning och kompetens
KlPWDWVIUnQXWODQGHWHIWHUVRPGHQLQWH¿QQV
i Sverige.
– Vi har nu i vår fått bekräftat det vi redan visste efter att ha borrat ett dussintal hål i västra
delen av Siljansringen. Vi har stött på självgenererande gasproduk-tion redan på 220 meters
djup, alltså inte djupare än där man normalt
hämtar bergvärme, säger Mats Budh.
Läs mer på: www.igrene.se
BÖRJADE MED ETT METEORITNEDSLAG
Den så kallade Siljansringen är ytterkanten på
en krater som bildades när en meteorit slog ner
för cirka 377 miljoner år sedan. Det är det största kända meteoritnedslaget i Europa. I området precis utanför nedslagskratern är förutsättningarna som störst att hitta lock av sedimentära bergarter som håller gasen instängd. Den
kraftfulla kollisionen bedöms ha orsakat stora
djupgående förkastningar och söndersprucket
berg ner till 15-20 km. Det är berget under sedimenten som är Igrenes reservoarer.
Företaget påbörjade sin aktiva prospektering
2002 med undersökning av de geotermiska
förhållandena i Siljansbygden. 2008 borrades
två undersökningshål och det bevisades att det
¿QQVI|UHNRPVWHUDYJDVSnULPOLJDGMXS)|Usta större gasförekomsten upptäcktes 2009 och
I|UHWDJHW¿FNXQGHUV|NQLQJVWLOOVWnQGI|UVWRUD
områden inom Siljansringen. 2013 blev Igrene ett publikt bolag och 2014 noterades aktien
på Aktietorget. 2015 gjordes den första teoretiska beräkningen av de sannolika gasvolymerna inom Morafältet och under våren i år startar
fullskaletest för produktion av gas.
DAGS ATT SKÖRDA
Sammantaget har företaget hittills dragit in 41
miljoner kronor i aktieemissioner för sin fortsatta utveckling och i höst väntar ytterligare en
emission som ska göra det möjligt att verkligen
utvinna källan av metangas.
Mats Budh är tydlig med sin vision:
– Vi närmar oss det stadium då vi kan gå in i
produktion. Inom tre år ska vi ha nått fullt genombrott och vara redo att förbereda en försäljning av bolaget, som kan komma att bli en viktig part för försörjningen av fordonsgas och industriell gas i det här landet.
FAKTA
Företag: AB Igrene (publ)
Verksamhet: Prospektering av gas- och
oljefyndigheter i trakten av Siljan i Dalarna.
Grundat: 2002 av Mats Budh, Sören Hedberg och
Paul Storm.
Noteras på: Aktietorget under kortnamnet ABI
Kurs: Kring 32 kr under stor omsättning.
Antal aktieägare: Cirka 2000
Nyemission: I höst avseende ett antal miljoner
SEK.
Målsättning: Omfattande produktion av
fordonsgas och industriell gas samt försäljning
av bolaget.
