ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Februari 2013
Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus
LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE.
LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK!
ANNONS
I SAMARBETE MED
LADDA NER
TIDNINGEN (PDF)
Nr. 9
KAMPEN MOT CANCER
Nätverket
mot cancer
Alla ska kunna
få samma bra
behandling.
Bengt
Glimelius
Viktigt att sjukvården
ser värdet av den
patientnära kliniska
cancer-forskningen.
FOTO: BILDBYRÅN
”JAG BESTÄMDE MIG
FÖR ATT VÄLJA LIVET”
Klas Ingesson: Först blev allt svart, sen var jag stålmannen och tänkte
att ”äsch, det här klarar jag galant det är inget att gnälla över.”
Cancer. Ett ord. Tusen reaktioner.
1177.se/cancer – en tjänst från Sveriges landsting och regioner
2 FEBRUARI 2013
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
UTMANINGAR
I dag är det Världscancerdagen. Runt om i världen anordnas
olika arrangemang för att uppmärksamma kampen mot cancer.
Priset för min cancer!
Sverige arrangerar Nätverket
mot cancer för fjärde året seminarium på Berns. Vi vill visa att
det finns ett pris för cancer för
patienter, anhöriga att betala,
och vi menar att samhället
och vården också måste kunna
skjuta till resurser så att vi får den
bästa möjliga cancervården.
I den Nationella Cancerstrategin, finns tio minimikriterier
för Regionala Cancercentrum
(RCC). Där står uttryckligen att
patientens inflytande ska stärkas,
bland annat genom att erbjuda
patienter konkreta valmöjligheter
beträffande vård och behandling,
men hälften av alla cancerpatienter känner inte till rätten att vara
delaktig i behandlingsbeslutet.
Om jag dessutom bor i ett landsting som har beslutat att vissa
behandlingar är ”icke kostnadseffektiva” och därmed inte ska
användas, vilka valmöjligheter
har jag då? Och hur framgångsrik
är Cancerstrategin?
I
Ett levande bevis
Och hur blir det med alla fantastiska verksamhetsutvecklande
idéer och förslag som arbetats
fram gemensamt av RCC-personal och patientföreträdare om till
exempel kontaktsjuksköterskans
viktiga roll och patientens egen
vårdplan? Når dessa förslag fram
till dem som arbetar konkret på
golvet, i linjen, med cancervården?
En dag som denna, på Världscancerdagen går mina tankar framför all till alla dem som förlorat
kampen mot cancer. För mig personligen föräldrar, syster och flera
nära vänner. Själv är jag är ett
levande bevis på en effektiv cancerbehandling som jag fick för mer
än tjugo är sedan. Sedan dess har
nya diagnostiska metoder och nya
cancerbehandlingar sett dagens
ljus.
Nätverket mot cancer
I dag ska vi,patienter och anhöriga,
tillsammans med profession och
beslutsfattare diskutera och sätta
fokus på hur priset för cancer kan
se helt olika ut för olika människor:
Patientens pris som, trots överlevnad, kan få betala ett högt pris
i form av biverkningar som för all
framtid påverkar både det sociala
livet och arbetslivet. Anhörigas
pris, behov som finns utöver själva sjukdomen. Samhällets pris,
kostnaden för ”cancerresan” från
misstanke, till diagnos, genom
behandling, rehabilitering och
sjukskrivning.
Under åren har Nätverket mot
Cancer vuxit och haft flera framgångsrika aktiviteter. Vi finns
sedan 2010 på plats under politi-
Katarina Johansson
Samordnare Nätverket mot cancer.
FOTO: EMELIE NYGREN-BONNIER
MINA BÄSTA TIPS
Ett samarbete
Nätverket mot cancer är ett
samarbete mellan cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer på nationell nivå.
1
Gemensamma frågor
Vi arbetar för att lyfta
viktiga gemensamma frågor som rör cancervården i
Sverige. Vi har tillgång till högspecialiserad medicinsk expertis
inom onkologi, och samarbetar
även med 1,6/2,6 miljonerklubben, Cancerfonden, SMART,
SWEDPOS, med flera.
2
Samarbete
Vi välkomnar fler organisationer att ingå i Nätverket
och att samarbeta med oss. Tillsammans mot cancer!
www.natverketmotcancer.se
3
kerveckan i juli i Almedalen, Visby.
Sommaren 2012 hade vi för andra
året vår ”Solskola” där de som
önskade kunde få en bild av sitt
ansikte tagen med en särskild UVkamera som visar var huden har
fått för mycket UV-strålning, och
vilka områden som bör skyddas.
Sommarens seminarium handlade om tillgången till riktad cancerbehandling. Seminariet blev en
succé.
Det kom närmare 140 personer
så hörsalen på Sigyn, som rymmer
125 personer, var fylld till bristningsgränsen. Fantastiskt bra
diskussioner, det twittrades, bloggades och las upp på FB. ”Bästa
debatten i Almedalen” skrev tidningen Resumé på sin blogg! Det
tackar vi för och återkommer till
sommaren.
”Framgångståget”
Det var på Världscancerdagen 2009
som idén om Nätverket föddes
av Lungcancerförbundet Stödet.
Sedan dess har Nätverket utökats och utvecklats. I dag är vi sex
cancerprofilerade patientorganisationer som ingår i nätverket.
”Framgångståget”, har jag hört det
kallas, vilket glädjer mig oerhört.
Det handlar om samarbete, att
sträva mot samma mål i gemensamma sakfrågor.
Tillsammans mot cancer!
VI REKOMMENDERAR
Vi är alla berörda av
cancer på något
sätt. Därför vill vi med
tidningen lyfta några
av många viktiga
frågor för att driva
cancervården framåt.
Claes König
Projektledare
Vi får våra läsare att lyckas!
KAMPEN MOT CANCER NR 9,
FEBRUARI 2013
Verkställande direktör:
Joanna Hansson
Redaktionschef: Martin Björinge
Affärsutvecklare: Richard Waller
Layout: Daniel Di Meo
Ansvarig för denna utgåva:
Projektledare: Claes König
Tel: 08-510 053 00
E-post: [email protected]
Distribution: Svenska Dagbladet,
februari 2013
Tryckeri: V-Tab
Repro: Bert Lindevall
Mediaplanet kontaktinformation:
Tel: 08-510 053 00
Fax: 08-510 053 99
E-post: [email protected]
Vid förfrågningar kontakta:
Richard Waller
Citera oss gärna, men ange källan.
Mediaplanets affärsidé är att leverera
nya kunder till våra annonsörer. Genom
intressanta artiklar med hög kvalitet
motiverar vi våra läsare att agera.
AMGEN - I LÄKEMEDELSUTVECKLINGENS FRONTLINJE
För över 30 år sedan såg Amgen att molekylärbiologin kunde revolutionera behandlingen av många allvarliga sjukdomar och vi
beslutade oss för att ta biotekniken från laboratoriet till patienter. Idag är Amgen det ledande bioteknikföretaget i världen.
Vår starka entreprenörsanda och fokus på innovativ forskning gör oss till ett framtidsföretag.
Amgen drivs av visionen att de främsta läkemedlen ska finnas
tillgängliga den dag någon blir sjuk. I samarbete med hälso- och
sjukvården hjälper Amgens läkemedel ett stort antal människor till ett
bättre liv genom att bota eller lindra svåra sjukdomar.
För oss är det viktigt att gedigen vetenskap, kompetens och ett stort
engagemang genomsyrar allt vi gör. Genom att aldrig slå oss till ro
och alltid ha modet att vara innovativa kommer Amgen att vara fortsatt engagerat i banbrytande och världsledande läkemedelsforskning.
- Vi forskar och har läkemedel inom många områden,
framförallt benskörhet, cancer-, hjärt/kärl- och njursjukdomar. Alla våra läkemedel har utvecklats med kliniska
studier i Sverige, och det breda forskningsarbetet avser vi
fortsätta med, säger Eva Dahl, Medicinsk chef Sverige.
- Amgen strävar efter att tillhandahålla marknadens mest
verksamma, och samtidigt kostnadseffektiva, läkemedel,
berättar Anders Göransson, Sverigechef på Amgen.
www.amgen.se
AMG-SWE-AMG-020-2013- January-P
Endast behandlingen är brådskande.
För Dig har vi alltid tid.
Docrates är Nordens enda cancersjukhus, specialiserat på diagnostik,
behandling och uppföljning av olika cancersjukdomar. Vårt moderna
sjukhus ligger i Helsingfors, vid havet och med kort båt- eller
flygförbindelse från Sverige.
Hos oss på Docrates är all behandling och service uppbyggd enligt
patientens behov och utifrån ett helhetsperspektiv. Här kan Du snabbt
och utan remiss få tid till en av våra erfarna specialister inom cancereller strålbehandling. Din egen läkare och ditt vårdteam är sedan
tillgängliga under hela behandlingen och kan erbjuda det senaste
inom behandlingsteknik och läkemedel.
Ring så diskuterar vi mera:
+358 (0) 10 773 2000
Komplett cancerbehandling med Dig i centrum
Docrates Cancersjukhus | Utterhällsstranden 2 | FI-00180 Helsingfors, Finland | www.docrates.com
Naturprodukter.se
Hornsgatans Hälsokost
Naturprodukter.se
(ORNSGATANs
4 · FEBRUARI 2013
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
INSPIRATION
Att leva med
obotlig cancer
Hur hittar man ljuset i tunnel
när allting runt en blir svart?
Hur fortsätter man leva med en
dödlig sjukdom?
LIVSGLÖD
BLODCANCER
Landsslagshjälten Klas Ingesson fick
för tre år sedan chockbeskedet som förändrade hans liv. Han hade drabbats av
kronisk blodcancer. Rullgardinen drogs
ner men trots det svarta bestämde sig
Klas för att välja livet. Endast 40 år gammal drabbades Klas Ingesson av vad som
är mångas värsta mardröm. Smärtorna i
ryggen, som han trodde var ryggskott,visade sig vara cancer. Och inte vilken cancer som helst utan den kroniska blodsjukdomen multipelt myelom.På en timme förändrades landslagshjältens liv och
det tog tid innan han kunde förlika sig
med sitt sjukdomstillstånd och få bort
tankarna på att allt var slut.
Att välja livet
– När jag fick beskedet blev allt svart. Jag
har haft många i min släkt som drabbats
av cancer så för mig var ordet lika med
död. Men när chocken lagt sig bestämde
jag mig för att välja livet, att kämpa och
att göra det bästa utav min nya situation.
Klas resa har inte varit en dans på rosor,
och även om han nu vant sig vid sitt
nya liv så har vägen hit varit minst sagt
gropig.
– Först blev allt svart, sen var jag stålmannen och tänkte att “äsch, det här
klarar jag galant det är inget att gnälla
över” och sen kraschade jag totalt. Men
jag tror att man måste krascha för att
komma upp till ytan igen. Att hamna på
botten för att därifrån börja bygga upp sig
själv är viktigt.
När vi pratar med Klas ligger han i en
sjukhussäng och har precis genomgått
sitt andra stamcellbyte. Något han hade
hoppats skulle vänta några år men trots
bakslaget vill han prata om sin sjukdom
och hur han lärt sig att gå vidare.
– För mig är det bara skönt att få prata
om det. Att få dela med mig och förhoppningsvis hjälpa någon som själv får ett
tråkigt besked i livet. Man kan bli överkörd av bussen i morgon så det är bättre
att försöka hitta det i livet som är värt att
leva för, att ta vara på varje fin dag.
”Allt det jag tidigare
tog för givet har blivit
väldigt stort och
viktigt.”
Familjen är viktigast
Klas pratar varmt om sin familj, som
numera är allt i hans liv, och hustrun
Veronica och sönerna Martin, 18, och
David,13,gör vad de kan för att underlätta
i vardagen.
– Innan jag fick cancer levde jag ett
egoistiskt liv där fotbollen var viktigast.
Nu är det bara familjen som gäller och
allt det jag tidigare tog för givet har blivit
väldigt stort och viktigt. Tidigare var jag
rastlös och ville att det skulle hända saker
hela tiden, nu är jag tvärtom. Älskar att
vara hemma med Veronica och killarna
och bara njuta av tillvaron då och där.
Alla hanterar sin sjukdomssituation
på sitt sätt och för Klas har det hjälpt att
inte fördjupa sig i olika cancerhistorier
och rapporter på nätet.
– Att gå in på nätet och Googla på överlevnadsprocent och annat kan verkligen
vara förödande så för mig har det hjälpt
Vi behöver
Din hjälp för
att bota fler
patienter med
lungcancer!
Svenska Lungcancerstudiegruppens
insamlingsstiftelse
arbetar på att förbättra
behandlingen av lungcancer genom kliniska
studier och utbildning
och samverkan mellan
läkare inom området.
PROFIL
Klas
Ingesson
■ Född: 20
augusti 1968 i
Ödeshög
■ Yrke:
Tidigare
fotbollsproffs,
nu tränare
för Elfsborgs
U19-lag.
■ Familj:
Hustrun
Veronica,
sönerna
Martin 18 år
och David 13
år.
■ Meriter: 57
landskamper
(13 mål), VM
1990, VM
1994 (laget tog
VM-brons.)
och EM 1992.
■ Klubbar
i karriären:
IFK Göteborg,
Mechelen,
PSV
Eindhoven,
Sheffield
Wednesday,
Bari, Bologna,
Marseille,
Lecce.
att inte sätta mig in i sjukdomen allt för
mycket. Att prata med andra som drabbats kan vara skönt för du kommer inte
undan,sjukdomen finns där och jag själv
tycker om att prata om det. Känns avslappnat efteråt och jag kan sova bättre.
Det är fantastiskt att prata med Klas
och känna hans livsglöd och positiva
sätt, men han lever trots allt med en
dödlig, kronisk sjukdom och även om
det känns motigt kommer vi in på hans
tankar kring döden.
”Tacksam för mitt rika liv”
– Dom dagar jag mår bra finns inte sjukdomen, då fokuserar jag på livet men
visst finns det stunder då jag pratat
med min hustru om olika åtgärder jag
gjort om jag skulle gå bort hastigt. Jag
vill också känna att jag har kontroll och
vill planera vissa saker som konton och
annat nu när jag fortfarande är helt klar
i huvudet. Det har varit bra för mig att
bocka av sådana punkter också, men att
för den skull inte planera för döden utan
mera “in case of”. För mig skapar det ett
lugn.
Det är snart tre och ett halvt år sedan
cancern drabbade Klas och trots de tuffa
veckor som ligger framför honom nu
efter att den nya stamcellstransplantationen är genomförd är han den mest
positiva person jag träffat på länge.
– För fan! Jag ska inte klaga, det finns
dom som har det bra mycket värre och
jag är tacksam för det rika liv jag har nu.
Är man positiv så tror jag att man har
mycket större chans att klara av sådana
här sjukdomar, avslutar Klas och det är
inte för inte jag starkt imponeras utav
hans kämparglöd och jävlar anamma.
MARIA ROSWALL
[email protected]
+DUGXHQRQDWXUOLJ
VYXOOQDGHIWHU
FDQFHUEHKDQGOLQJ"
Stödet startades 2004 av patienter, anhöriga
och vårdpersonal. Lungcancer, som tar flest liv av alla
cancerformer i Sverige, saknade en patientorganisation.
Sedan dess har Stödet varit med i arbetet för de nationella
riktlinjerna för lungcancervård , och vårdprogrammet för
lungcancer. Det har börjat ljusna litet för oss lungcancersjuka
men det finns mycket kvar att göra. De regionala olikheterna i
vården måste bort! Framtidens cancervård blir mer individuell
och specialicerad och kräver mer av oss patienter.
Stöd oss genom att sätta in 150 kr på vårt
plusgironr 24 69 62-5 och bli medlem.
+DUGXInWWQnJRQGLDJQRV"
0nQJDInULQWHGHQKMlOSGH
EHK|YHUI|UVLWWO\PI|GHP6g)V
IUlPVWDPnOlUDWWI|UElWWUDYnUGHQ
I|UDOODO\PI|GHPLNHURDYVHWWYDU
PDQERULODQGHW%OLPHGOHPRFK
OlUGLJPHURPGLWWO\PI|GHP
www.stodet.se
[email protected]
Stödetlinjen 020–88 55 33
Gratis telefon för stödsamtal
Pg: 9012 20-4
www.slusg.org
ZZZVYHQVNDRGHPIRUEXQGHWVH
NDQVOL#VYHQVNDRGHPIRUEXQGHWVH
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
FEBRUARI 2013 · 5
BRA TIPS
Möjligt med korta
utredningstider
Vården måste bli bättre på
att utreda en patient med
en cancerdiagnos så att
patienter snabbare kommer till
ett behandlingsbeslut. Och när
detta beslut väl tagits måste
vården också kunna starta den
planerade behandlingen inom
en rimlig tid, vilket ej bör överstiga två veckor. Detta menar
Lars Påhlman, professor i
kirurgi vid Uppsala universitet.
– Det går att korta ner remisstider. Vi vet hur många patienter vi har per år i en specifik
diagnos i Sverige. Det innebär
att varje sjukhus vet hur många
cancerfall man tar hand om, vilket gör att en klinik bör kunna
ha en beredskap att ta hand om
en patient samma vecka som
remissen kommer in.Skulle inte
denna tid användas för den specifika sjukdom den var avsedd
för, kan någon annan patient ta
den tiden. Samma resonemang
ska gälla för mottagningsbesök,
eller tider till exempelvis strålbehandling eller operation, förklarar han
BYRÅN
: BILD
FOTO
Viktigt med snabba besked
ATT VÄLJA LIVET
När jag fick beskedet blev allt svart. Jag har haft
många i min släkt som drabbats av cancer så
för mig var ordet lika med död. Men när chocken
lagt sig bestämde jag mig för att välja livet,
att kämpa och att göra det bästa utav min nya
situation, berättar Klas.
FOTO: BILDBYRÅN
ILCO är till för dig som har funktionsstörningar i tarm- och/
eller urinsystem på grund av sjukdom eller skada oavsett om du
är stomiopererad eller ej. Ungefär hälften av våra medlemmar
har någon form av tarm- eller urinvägscancer. Inflammatoriska
tarmsjukdomar, medfödda tarm– och urinvägsskador samt inkontinens är också stora grupper bland våra medlemmar.
Din gåv
a är
värdefu
ll!
ILCO arbetar för att bevara och förbättra vårt system för
hjälpmedel samt att tillgången på nya och innovativa produkter
tillförs systemet för att säkerställa en hög livskvalitét för våra
grupper.
ILCO verkar även för att våra medlemmar och övriga drabbade skall få tillgång till sociala rättigheter och förmåner de är
berättigade till.
En viktig uppgift för organisationen är att förmedla kunskap
och information samt skapa tillfällen för erfarenhetsutbyte
både till våra medlemmar och samhället.
ILCO Riksförbundet för stomioch reservoaropererade
Box 1386, 172 27 Sundbyberg
Tel. 08-546 40 520
[email protected]
www.ilco.nu
– Att färdigutreda en patient
som fått en cancerdiagnos så
fort som möjligt är sannolikt
gynnsamt även för samhället
då det kostar pengar eftersom
många blir sjukskrivna under
denna utredningstid.Ur ett tumörbiologiskt perspektiv är det
dock inte visat att någon månad ”hit eller dit” spelar någon
roll, men för den cancerdrabbade patienten måste det vara ytterst frustrerande att veta att
man har en tumör som ”bara
växer. Därför är det viktigt för
patienternas välbefinnande att
sjukvården snabbt ger patienten
besked.
LINDA KANTE
[email protected]
KAN MAN SKYDDA SIG
MOT GYNEKOLOGISK
CANCER?
å
p
g
i
d
l
ä
m
n
A
Hjälp oss att stödja forskningen!
Blodcancerfonden
Pg: 90 04 21-9
www.blodcancerforbundet.se
ÄVEN FÖR DIG SOM DRABBATS,
ÄR ANHÖRIG ELLER HAR FRÅGOR OM
GYNEKOLOGISK CANCER
6 · FEBRUARI 2013
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
FOTO: SVENSKA ÖDEMFÖRBUNDET
INSPIRATION
Nätverket mot cancer
presenterar undersökningsresultat
”Enkäten har utförts
mellan 2009 och 2012
och deltagare har varit
patienter med alla sorters
cancerformer.”
ENKÄTSVAR
SVERIGE
Under tre år har patientorganisationer genomfört en enkät med
svar av cancerpatienter i Sverige.
Syftet har varit att se hur vården
uppfattas av cancerpatienterna,
vad som blivit bättre och vad som
kan förbättras ännu mer. Arja
Leppänen som varit med och
arbetat med undersökningen
berättar om enkätens utfall, ett
resultat som Nätverket mot cancer
även presenterar på Världscancerdagen som hålls på Berns salonger
i Stockholm den 4 februari.
■ Berätta om undersökningen
– Enkäten har utförts mellan 2009
och 2012 och deltagare har varit
patienter med alla sorters cancerformer. Ur dess resultat ska vi
sedan plocka ut analyser på hur
det kan se olika ut för olika cancerformer.
30%
läkare under de första
12 månaderna.
■ Är det någon cancerform som visat sig få bättre
behandling än de övriga?
– Det har forskats mycket inom
bröstcancer och det har också
genererat att behandlingarna har
blivit bättre. Hela 85 procent av de
som drabbas av bröstcancer lever
efter fem år, och så ser det inte ut
för dem som får en hjärntumör
Arja Leppänen
Ordförande i Anhörigfonden som ingår i
FOTO: PRIVAT
Nätverket mot Cancer.
eller de som drabbas av lungcancer. Vi hoppas att forskning inom
de övriga diagnoserna kan öka så
att man hittar nya och bra behandlingar för dem också.
■ Hur visar undersökningen
att patienterna har upplevt
kontakten med vården i stort?
– Det har till exempel visat sig
att det är många som träffar
flera läkare under de första tolv
månaderna. Över 30 procent träffar sex eller fler läkare och den som
har träffat allra flest har träffat
hela 18 stycken. Här finns ett stort
problem när det gäller förtroende
och kontinuitet; istället för att få
ha samma läkare som man skapar
en närhet till blir det en otrolig
belastning för den sjuke att gång
på gång få berätta om sig själv och
hur man mår.
Dessutom har det visat sig att
FAKTA
■ Namn på undersökningen:
Cancer – arbetslivet, Försäkringskassan och vården
■ Syfte: Kartlägga sociala och
ekonomiska konsekvenser
efter cancer
■ Deltagare: 1170 personer
i 2012
■ Genomförare: Patientorganisationer genom digital eller
postal enkät
■ Enligt enkätsvar har 56 procent av
lungcancerpatienter och
33 procent av samtliga
cancerpatienter träffat 6 eller
fler läkare i samband med
cancersjukdomen.
■ Mindre än hälften av cancerpatienterna har en kontaktsjuksköterska.
■ Enligt Cancerstrategin
ska alla cancerpatienter få en
skriftlig vårdplan, och pr. I dag
är det cirka 70 procent som
inte får det.
■ Bara 1 av 10 patienter har
fått en rehabiliteringsplan.
■ Bara var tredje cancerpatient som rökte vid diagnos har
erbjudits hjälp att sluta röka.
■ Anhörigstöd och samtalsstöd till anhöriga efterfrågas.
■ Cancerpatienter önskar
flexibilitet i arbetstid under sin
sjukdomsperiod, men enligt
enkätsvar är det väldigt svårt
att hitta flexibla individuella
lösningar och det är väldigt få
som erbjuds det.
■ Majoriteten av cancerpatienterna önskar delta i
kliniska studier, men väldigt få
blir erbjudna.
trots att Hälso– och sjukvårdslagen säger att alla ska erbjudas en
individanpassad information så
är det nästan 70 procent av cancerpatienterna som inte får en sådan.
Regeringen har beslutat en nationell cancerstrategi och bl.a. ska
alla cancerpatienter få en individuell vårdplan samt en kontaktsjuksköterska vilket är väldigt positivt för patienterna.
”Vi måste se
till att alla ska
kunna få samma
bra behandling,
oavsett
bostadsort,
ålder och etisk
bakgrund och
utbildning.”
■ Hur går ni vidare med
resultatet?
– Vi måste se till att alla ska kunna
få samma bra behandling, oavsett
bostadsort, ålder och etisk bakgrund och utbildning. Det som
i ett landsting bedöms vara en
given behandling för att förlänga
ett liv, används över huvud taget
inte i ett annat. Det är inte acceptabelt att landstingen ska få ta
egna beslut på hur länge ett liv ska
kosta pengar och vad prislappen är
just i deras landsting för behandling och läkemedel. Staten måste
ta över finansieringen för att utrota orättvisorna som finns vid
högkvalificerad cancervård.
Margareta Haag Förbundsordförande
för Svenska Ödemförbundet.
Ökad kompetens
minskar riskerna
■ Fråga: Vilken är den
vanligaste biverkningen av
cancerbehandling och vad
kan man som patient göra för att förebygga dessa
biverkningar?
■ Svar: Lymfödem är en
mycket vanlig biverkning
i samband med och efter
cancerbehandling. Det är ett
kroniskt tillstånd som kan
drabba cancerpatienter flera
år efter avslutad behandling.
Lymfödem kan förebyggas med
hjälp av rutinkontroller före,
under och efter avslutad cancerbehandling. Undersökningar
visar att en riskutvärdering före
operation kan minska bröstcancerpatienters risk att drabbas av
lymfödem från 25 till 7 procent.
För att förebygga biverkningar
krävs ett holistiskt förhållningssätt och rätt kompetens kring
lymfödem hos den vårdpersonal
patienten möter. Tidig upptäckt
och tidigt insatt information, behandling och patientutbildning
minskar risken för lymfödem.
Vid Lunds universitetssjukhus pågår för närvarande ett
forskningsprojekt där vårdpersonal genomför regelbundna
kontroller innan, under och efter cancerbehandling.
– Svensk sjukvårdspersonal
har överlag en alltför låg kompetens vad gäller lymfödem. Det
resulterar i att många tidigare
cancerpatienter får fel diagnos
eller ingen diagnos alls på ett
tidigt stadium då det fortfarande
går att förebygga och behandla
denna kroniska åkomma, säger
Margareta Haag, förbundsordförande för Svenska Ödemförbundet.
ANNIKA WIHLBORG
LINDA KANTE
[email protected]
[email protected]
STÖD MILJÖRELATERAD
CANCER- OCH ALLERGIFORSKNING.
Hjälp till Sveriges barn
och vuxna med cancer.
Ge Ditt stöd genom
Cancerhjälpen.
www.cancerhjalpen.se
08-612 42 42
Ditt Bidrag
gör skillnad!
Insamlingsstiftelsen
Cancer- och Allergifonden
www.cancerochallergifonden.se
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
En svullen arm kan vara
ett tecken på lymfödem
Skadade lymfkörtlar är en vanlig komplikation i samband med
bröstcancerbehandling. När lymförtlarna inte kan ta vara på
lymfvätskan ansamlas den i armens vävnader.
mediven armstrumpor med korrekt tryckgradient motverkar
effektivt svullnad. Med perfekt passform kan du leva ett
normalt liv, utan begränsningar.
Mer information på www.medi.se
!
" # $ #
" $ "
#
% #
# % #
& % '()*+ &#
+
Skräddarsydd behandling
– Rätt läkemedel till rätt patient
Skräddarsydd behandling innebär att vi kan hitta de patienter som har störst nytta av ett visst läkemedel. Genom tester ser vi hur den enskilde patientens sjukdom ser ut på gen- eller molekylnivå.
Det visar vilka patienter som bäst svarar på ett visst läkemedel: Rätt läkemedel till rätt patient.
Roche är ledande inom skräddarsydd behandling
Inom bröstcancer, hudcancer, lungcancer och hepatit har vi redan både tester och läkemedel.
I mer än 160 pågående projekt arbetar vi för att hitta fler skräddarsydda behandlingar.
Roche AB Telefon: 08-72 61 200 www.roche.se
SE.ROC.1208:01
Inom Roche utvecklar vi både tester och nya bättre läkemedel.
8 · FEBRUARI 2013
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NYHETER
”VI MÅSTE ENAS
NATIONELLT”
Hur mycket anser samhället
att det är värt att betala för
ett cancerläkemedel som
kan förlänga patienters
liv några månader? Det är
grundfrågan i debatten om
dyra läkemedel menar
Anders Blanck, vd för LIF.
LÄKEMEDEL
– Vi måste hitta en konstruktiv väg
framåt och gemensamt erkänna
att det i dag finns flera behov inom
cancervården som ej blir tillgodosedda. Men går det att skapa en
reell nationell samordning kring
cancervården när landstingen i
de flesta fall vill agera individuellt,
frågar han sig.
– Även om de flesta nya
läkemedel bedöms av nationell
myndighet så är det ändå upp till
de individuella landstingen om de
väljer att i praktiken använda dem
eller inte. Detta upplever jag som
grundkritiken idag. Det ser alltså
annorlunda ut beroende på vart i
landet du bor. Vi på LIF vill minska
dessa skillnader så att vi får en mer
jämlik cancervård i hela landet,
säger Ander Blanck.
Enorma framsteg har gjorts
Läkemedelsfrågan är en viktig
fråga för hela cancerområdet,
alla ifrån patienter och läkare
till forskare och läkemedelsföretag berörs. Under senare år har
enorma framsteg gjorts inom
cancerforskningen och därför finns det i dagsläget ett stort
behov av nya och skräddarsydda
behandlingar så att de nya
forskningsrönen kan omsättas i
riktiga behandlingar till nytta för
patienterna.
– Problemet är att dessa behandlingar ofta upplevs som för dyra av
sjukvården. Läkemedelforskning
och utveckling är dyrt och komplicerat, och läkemedelsföretagen
bekostar alla utvecklingsstegen
för ett nytt läkemedel. När ett nytt
läkemedel sedan ska prissättas så
kommer kostnaden,i de allra flesta
fall, att bli högre än för äldre läkemedel. Det är i detta läge sjukvården ställer sig frågan: Är det värt
det?
Viktigt att se helheten
– Ur ett patientperspektiv är det ett
enkelt ställningstagande; självklart vill man ha den bästa tänkbara vården. När man lyfter in den
medicinska professionen blir det
ett mer komplext beslut. Det går
troligtvis inte att ena alla kring vilken behandling som är ”den bästa”.
Och även om detta skulle vara möjligt så kvarstår ändå frågan om hur
mycket en behandling får kosta.
I en perfekt värld finns det ingen
gräns för hur mycket god vård får
kosta, men i verkligheten finns
det en gräns för vad systemet klarar av att hantera, förklarar Anders
Blanck.
LIF menar att om det skapas en
nationell samordning av cancerAnders
Blanck
Vd för LIF.
FOTO: GUNILLA LUNDSTRÖM
vården i Sverige så blir det också
sannolikt enklare att angripa det
finansiella problemet.
– Samtidigt som man ser till
varje individ och enskild patient
för att försöka ge denne bästa tillgängliga vård måste man också
koppla vad som är rimligt att
betala för detta – det handlar om
att se helheten. Cancerområdet
går idag före många andra områden i utvecklingen av den svenska
sjukvården. Dessutom är en bra
cancervård central för att vi rent
allmänt ska kunna säga och känna
att vi har en god sjukvård i landet.
– SKL arbetar idag för en
nationellt samordnad cancervård
– men deras utgångspunkt är inte
att det i första hand är en samordning på statlig nivå. Istället vill de
att samtliga landsting ska gå ihop
för att försöka lösa problemet.
Snabbare tillgång
Detta gör frågorna ytterligare
komplexa. Det handlar alltså om
21 olika landsting och regioner
som alla kan ha olika uppfattning
när det gäller vilka prisnivåer som
är rimliga och acceptabla. Men
läkemedel gör ingen nytta om
de inte används. Därför måste vi
nationellt enas om hur nya cancerläkemedel ska introduceras, hur
prissättningen ska ske och hur vi
följer upp att de levererar det värde
som vi förväntar oss.
Lyckas vi med det kan patienter i Sverige förhoppningsvis få
snabbare tillgång till nya och
effektivare läkemedel.
LINDA KANTE
[email protected]
www.pledpharma.se
Nytt läkemedel minskar biverkningar vid cellgiftsbehandling
Under 2012 godkände svenska Läkemedelsverket (LV)
fas 2 prövningen och nyligen har även amerikanska
motsvarigheten (FDA) godkänt PLIANT studien.
säger Jacques Näsström, vd på PledPharma.PledOx
har bland annat visat sig kunna minska reduktionen av
vita blodkroppar, vilket är den vanligaste svåra biverkan
av cellgifter. PledOx har även potential att minska den
kanske allvarligaste biverkan av FOLFOX, nämligen
smärtsamma känselnervs störningar i framförallt händer
och fötter som kan ge upphov till mycket långvariga
obehag och där det idag inte finns något botemedel.
– Vi ”screenar” för närvarande patienter till studien på
Uppsala Akademiska Sjukhus och Karolinska Sjukhuset
i Stockholm och kommer snart starta den processen
på Linköpings Universitetssjukhus samt under nästa
del av studien även på Östra Sjukhuset i Göteborg,
– PledOx är definitivt ett läkemedel med stor potential,
det kan inte bara minska biverkningarna i samband
med cellgiftsbehandling, det kan också vara läkemedlet
som avgör om en cancerpatient kan fortsätta sin cellgiftsbehandling, säger Jacques Näsström.
PledPharma är ett svenskt läkemedelsbolag som
utvecklar läkemedelet PledOx för att förebygga
svåra biverkningar vid bland annat cellgiftsbehandlingen FOLFOX av tjocktarmscancer.
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
FEBRUARI 2013 · 9
TILLGÅNG
Utredningen har tagit fram
ett förslag som leder till
att cancerpatienter kan få
snabbare tillgång till nya
cancerläkemedel, säger Gunilla
Gunnarsson.
FOTO: THINKSTOCK
Sverige har inte en statlig sjukvård
I dagsläget är cancervården inte jämlik. Olika
cancerpatienter i olika
delar av landet får tillgång till olika sorters
läkemedel.
LÄKEMEDEL
För ett par år sedan inrättade
Sveriges landsting NLT-gruppen för Nya Läkemedelsterapier –
ett sätt för landstingen att ha ett
gemensamt rådgivande organ för
läkemedel.
– Detta är ett första steg mot en
nationell samordning kring läkemedel i cancervården. Genom att
landstingen har gemensamma
procedurer för hur cancerläkemedel ska introduceras kan vi spara
både arbetstid och kraft som vi
istället kan lägga på annat, säger
Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare vid SKL.
Hon menar att dagens situation inte är hållbar, men att ett förstatligande av läkemedelsinköp
knappast är en lösning.
ALLA BERÖRS
Läkemedelsfrågan är en viktig
fråga för hela cancerområdet,
alla ifrån patienter och läkare till
forskare och läkemedelsföretag
berörs, säger Anders Blanck.
FOTO: THINKSTOCK
Gunilla
Gunnarsson
Cancersamordnare
vid SKL.
FOTO: SKL
– Vare sig man menar att man
vill förstatliga sjukvården i stort
eller om man vill bryta ut läkemedelsbiten och förstatliga den
enskilt så är detta inte en lösning
på problemet. Vi har ingen statlig vård idag i Sverige och vi har
heller inte sett något tecken på att
staten vill ta över ansvaret för nya
läkemedel.
Samverka med varandra
Dessutom så uppstår det ju frågor
som till exempel: Ska vi endast förstatliga cancerläkemedel och låta
övrig vård ligga på landstingen?
– Utmaningen och fokus menar
vi istället ligger på att få 21 landsting och regioner att samverka
med varandra. Detta kommer
att bli den svåraste biten i denna
process. Men jag är fullkomligt
övertygad om att landstingen
tillsammans blir en mycket starkare förhandlingspart än om
endast en aktör förhandlar. På så
vis tror jag att priserna kan pressas
mer än vad som görs idag.
Däremot är Gunilla Gunnarsson
och SKL, liksom sina debattmotståndare, fast beslutna om att
bland annat en förbättring av uppföljning av läkemedel måste ske.
– Det är mycket vi är ense om.
Vi är också överens om vikten
av att studier bedrivs så att nya
läkemedel kan prövas. Och natur-
ligtvis vill vi ha en snabb introduktion av bra läkemedel så att
patienter kan behandlas effektivt.
Tidigare har verksamhetscheferna
i onkologi starkt markerat att
man önskar en samordning vid
introduktion av nya läkemedel.
Det var bland annat mot denna
bakgrund som SKL 2012 kom
överens med staten att göra en
utredning i frågan. En arbetsgrupp
tillsatt av Regionala cancercentrums samverkansgrupp och med
professor Jan Liliemark som ordförande har utfört utredningen
som presenteras i månadsskiftet
januari-februari.
Snabbare tillgång
– Utredningen har tagit fram ett
förslag som leder till att cancerpatienter kan få snabbare tillgång
till nya cancerläkemedel och också
visar hur vi ska gå till väga för att
det ska bli en mer jämlik cancervård landstingen emellan. Jag
hoppas att vår utredning kan bli
pilot för ett arbete gällande läkemedel i ett större perspektiv. Jag
anser att såväl patienterna som
landstingen och industrin vinner
på nationell gemensam introduktion av läkemedel,avslutar Gunilla
Gunnarsson.
LINDA KANTE
[email protected]
10 · FEBRUARI 2013
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NYHETER
Viktigt med god munhälsa
■ Fråga: Varför är god munhälsa viktigt hos en patient
som genomgår cytostatika?
■ Svar: Har en patient sår
eller infektioner i munnen är
det perfekta inkörsporter för
munhålans bakterier att nå ut
i blodet. Och med tanke på
att patienten ofta har ett sänkt
immunförsvar så kan detta
vara ödesdigert.
I Stockholms län
drabbas ungefär 1 800
kvinnor av bröstcancer varje år.
Legert, Biträdande övertandläkare Karolinska Institutet och
Käkkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Samtliga patienter som ska
genomgå högdos cytostatika
ska remitteras från sjukvården
till tandläkare bland annat hit
till Käkkirurgen. Vi följer sedan
vårdprogram utvecklat för dessa
behandlingar som i sin tur anpassas efter individen samt vilken
typ eller dos av cytostatika patienten behandlas med.
FOTO: THINKSTOCK
MUNHÄLSA
Oro för framtidens bröstcancervård
■ Fråga: Hur fungerar bröstcancervården i Stockholms
län?
■ Svar: Här har vi världens
bästa överlevnad bland bröstcancerpatienter, en bit över
90 procent, men vi är ändå
oroade för framtiden.
VÅRD
Det säger Maria Wiklund
Karlsson, ordförande i Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län. Diagnostiken och kirurgin fungerar bra, men onkologin har inte hängt med.
–Vi är stolta över vår bröstcancervård, där Stockholms är bäst.
Målet är att ingen kvinna ska dö
i bröstcancer. Men just nu är vi
mycket oroade över planerna på
att flytta ut bröstcancervården
från Nya Karolinska sjukhuset.
–Om detta sker innebär det stora
Maria Wiklund
Karlsson
Ordförande i Bröstcancerföreningen
Amazona i Stockholms län.
FOTO: TORSTEN SUNDBERG
negativa konsekvenser för framtidens bröstcancervård. Närheten till forskningen förloras och
det finns varken plats eller beredskap för patienter som behöver
högkvalitativ vård. Nära koppling
till forskning och avancerad sjukvård är avgörande för att bröstcancervården ska fortsätta vara bäst i
Sverige.
Tre viktiga faktorer för
bröstcancervården:
■ Bra och högkvalitativ forskning
och vård i anslutning till universitetssjukhus.
■ Att patienter motiveras att fullfölja sina antihormonella behandlingar och att resurser avsätts till
att följa patienterna under lång tid
efter avslutad behandling.
■ Ökad information om ”tät
bröstvävnad” som ökar risken för
att tumörer inte upptäcks tidigt.
Dessa tumörer är oftare mer elakartade.
– Idag saknas konsensus om
vilka undersökningar, utöver
mammografi, som en kvinna med
tät bröstvävnad bör genomgå. Det
är inte heller självklart att kvin-
nan får information om detta.
Kvinnor får kämpa för nödvändiga
kompletterande undersökningar
och många kvinnor dör i onödan.
Det är svårt att få en second opinion i tveksamma fall.
”I dag saknas
konsensus om vilka
undersökningar,
utöver mammografi,
som en kvinna med
tät bröstvävnad bör
genomgå.”
Omfattande stödverksamhet
Det är viktigt att också i framtiden kunna ge snabba besked till
kvinnor som inte är drabbade.
De privata bröstmottagningarna
drivs av mycket kompetent personal och ger god service med besked
samma dag.I Stockholms län drabbas ungefär 1 800 kvinnor av bröstcancer varje år.
Beroende på hur starka cellgifter
cancerpatienter får, eller vid vissa olika kombinationer av flera
olika cellgifter till en och samma patient så påverkas dennes
munhälsa mer eller mindre. Det
är viktigt att infektioner i tänderna åtgärdas innan cytostatikabehandlingen inleds om möjligt.
Vanliga biverkningar är muntorrhet, smakförändringar och oral
mukosit som är en skada med
inflammation i munslemhinnan.
– Mukosit är egentligen något
som troligen drabbar samtliga
som får starka cellgifter, men alla
får inte symptom. I dagsläget kan
vi dock inte förebygga mukosit
tillräckligt.
Gå inte på för hårt
Precis som i vanliga fall är det viktigt att man sköter egenvården.
Däremot bör man vara försiktigt med att inte ta i för hårt med
tandborstningen så att tandköttet rivs sönder.Tandköttet liksom
den övriga munslemhinnan är
ofta skörare hos dessa patienter
– För att inte öppna upp munslemhinnan för munhålans bakterier att leta sig in i ska man inte gå på för hårt; byt ut eltandborsten mot en mjuk vanlig
extramjuk tandborste, använd en
mildare tandkräm och undvik att
fila för mycket med tandtråd, tipsar Karin Garming Legert.
”Sug på isbitar”
Ökar risken för hål i tänderna
Förutom en direkt skada på slemhinnan sätts en inflammationskaskad igång och detta är ett
förlopp som vi heller inte kan
hejda. Men ett råd jag brukar ge
till mina patienter är att de ska
suga på isbitar. Då dämpas bland
annat inflammationskaskaden
och vi har sett att man får mindre problem med sår i munnen, förklarar Karin Garming
– När det gäller muntorrhet är
detta svårare att behandla för det
är inget som vi kan förebygga.
Men vad många inte tänker på att
de faktiskt förlorar den smörjande funktionen också som saliven
har i munnen när de är muntorra. Det räcker alltså inte att dricka
massa vatten då utan det är även
viktigt att tillsätta en smörjande
komponent som till exempel kan
inhandlas på apoteket. När man
är muntorr en längre tid är det
också viktigt att lägga till fluor eftersom muntorrhet ökar risken
för hål i tänderna.
Karin
Garming Legert
Biträdande
övertandläkare
Karolinska Institutet
och Käkkirurgiska
kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset.
GÖSTA LÖFSTRÖM
LINDA KANTE
FOTO: JÖRGEN JÖNSSON
[email protected]
NY BEHÅ?
[email protected]
VI SER DET DU
INTE KÄNNER
™
Var 9:e kvinna i Sverige drabbas av
bröstcancer. När du går på mammografi kan vi se det du inte känner.
Nästa år drabbas nära 1.600 kvinnor i Stockholm
av bröstcancer. Tack vare forskningen överlever många.
Hjälp oss att rädda fler.
SKÄNK 100:- DIREKT
SMS:A CANCER 100
TILL 72 970
STOCKHOLMARNAS
CANCERFONDER
VELJSWIXIPTKIPPIV
Cancerföreningen i Stockholm - Konung Gustaf V:s Jubileumsfond
1
SILIMA bröstproteser & underkläder
rekommenderas av våra
bröstopererade modeller som vill
sprida budskapet
Titta här, livet känns härligt igen!
®
SILIMA® har ett brett sortiment av
kompressionsprodukter, bröstproteser,
bröstvårtor och BH:ar
Mer information och
2
3
4
ILLUSTRATIONEN VISAR GENOMSNITTLIG
STORLEK PÅ TUMÖRER/FÖRÄNDRINGAR
SOM KAN HITTAS:
1
2
3
4
När du själv undersöker dina bröst.
När en läkare undersöker dina bröst.
När du kommer på din första mammografi.
När du går på regelbunden mammografi.*
* Vid regelbundet återkommande hälsokontroll finns
dina tidigare röntgenbilder att jämföra med vilket gör
det lättare att upptäcka nya förändringar.
Har du frågor eller funderingar? Ring oss på 020-40 30 20
www.unilabs.se/mammografi eller 1177.se
;LJRUHHR[PLYP0TT\UPJ\T()W\ISUpY)VSHNL[
ZRHNLUVTMYHLUU`LTPZZPVUPTHYZ
05=,:;,9(0<502;
*(5*,9=(**05
Immunicum utvecklar läkemedel för immunbaserad behandling av
cancer. Bolagets viktigaste vaccin INTUVAX™ bygger på den Nobelprisade upptäckten av dendritiska celler och deras centrala roll vid
det specifika immunsvaret.
;LVYL[PZR[ ZL[[ RHU THU ILOHUKSH HSSH
[`WLYH][\TYLYIHYHKL[NrYH[[RVTTH
r[TVKLY[\TYLULSSLYL]LU[\LSSKV[[LY[\
TY]PHPUQLR[PVU0TT\UPJ\TpYLUZHT[
P]pYSKLUVTLUWH[LU[LYHK[LRUVSVNPMY
MYHTZ[pSSUPUN H] JHUJLY]HJJPULY IHZLYH[
Wr KLUKYP[JLSSLY MYrU MYPZRH ISVKNP]HYL
]PSRL[NYH[[0TT\UPJ\TZWYVK\R[LYRHU
THZZWYVK\JLYHZ
5`LTPZZPVULUNYZPZ`M[LH[[H]ZS\[HLU
WrNrLUKL UQ\YJHUJLYZ[\KPL TLU p]LU
WrIYQHVJOH]ZS\[H`[[LYSPNHYLLURSPUPZR
Z[\KPL Wr SL]LYJHUJLY :L_ UQ\YJHUJLY
WH[PLU[LY OHY ILOHUKSH[Z OP[[PSSZ \[HU
HSS]HYSPNHIP]LYRUPUNHY
+L[ pY pUU\ MY [PKPN[ H[[ \[[HSH ZPN VT
LMMLR[LU p]LU VT KL[ P ]PZZH MHSS ÄUUZ
[LJRLU Wr [\TYZWLJPÄR PTT\UHR[P]L
YPUN VJO ]LYSL]UHKZKH[H MY WH[PLU[LY
ZVT [PSSOY \UKLYNY\WWLU TLK T`JRL[
KrSPNWYVNUVZYLKHUU\ZLYSV]HUKL\[
4PUZ[HWVZ[MY[LJRUPUNpYRY
-YTLYPUMVYTH[PVUVTIVSHNL[
VJOU`LTPZZPVULU!
0TT\UPJ\T()
PUMV'PTT\UPJ\TJVT
^^^PTT\UPJ\TZL
Farmac euter och
;\NNTV[Z[rUK
CHRISTINA KLINIKEN
*
Livskvaliteten i fokus
Det har gjorts stora framsteg inom bröstcancervården de senaste åren. Behandlingsmetoderna har successivt förbättrats och
biverkningarna har kunnat begränsas. Majoriteten av patienterna
överlever på lång sikt. Och med de många olika behandlingsmöjligheter, som finns idag, kan de ha ett liv med god kvalitet.
På Bröstmottagningen Christinakliniken på Sophiahemmet i Stockholm kan man erbjuda ett individualiserat sjukvårdsalternativ med
personlig omvårdnad i en lugn atmosfär. Man är även den enda
kliniken i Sverige, utanför landstingssjukhusen, som ger cytostatikabehandling.
Här arbetar sju onkologer, en psykiatriker och två onkologsjuksköterskor, både med patienter som kommer via landstinget, samt
de som har en privat sjukförsäkring. Ordet rehabilitering spelar en
nyckelroll då man lägger fokus på ett rehabiliteringstänk redan från
början av behandlingen.
Det finns många fördelar med den mindre enheten. Christinakliniken erbjuder sina patienter kontinuitet i kontakten med vårdpersonalen samt en hög tillgänglighet vilket skapar trygghet. Här får Du
alltid en professionell bedömning och snabbt svar.
Valhallavägen 91, 114 86 STOCKHOLM, Fax 08-10 05 77
www.sophiahemmet.se, [email protected]
EN BARRIÄR MOT SMÄRTA
Smärta, svårigheter att äta, svälja, tala och sova är vanligt vid oral mukosit,
ett inflammatoriskt tillstånd i munslemhinnan som ofta uppkommer som en
biverkan vid cancerbehandling. episil® ger snabb smärtlindring och skyddar
munslemhinnan vid oral mukosit och andra tillstånd med blåsor och sår i
munnen. episil® är enkel att applicera, saknar kända biverkningar och har en
smärtlindrande effekt i upp till åtta timmar. episil® är utvecklad av Camurus
AB och registrerad som medicinteknisk produkt inom EU. Mer information,
kontaktuppgifter och hur du gör beställningar hittar du på episil.se
Camurus AB, Ideon Science Park, 223 70 Lund
[email protected] | 046-286 57 30 | www.episil.se
12 · FEBRUARI 2013
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
INSPIRATION
FRÅGA & SVAR
Livet efter en
prostataoperation
Forskarna bör styra riktningen
Svensk sjukvård kan
erbjuda cancervård av
absolut världsklass, men
den klinisk-onkologiska
forskningen lämnar en del
övrigt att önska.
FORSKNING
UPPSALA
För
att
kunna
bedriva
banbrytande onkologisk forskning krävs en kombination av klinisk och translationell forskning
på många olika cancertyper och
mer grundläggande forskning,säger Bengt Glimelius, professor i
onkologi vid Uppsala universitet.
Svensk cancerforskning är
mångsidig och täcker in många
områden i samband med diagnos samt under och efter behandling. Bengt Glimelus menar att
andelen translationell forskning
bör öka. Det är grundläggande
forskning som kommer klinikerna och patienterna tillgodo.
Efterlyser ökad samverkan
Bengt Glimelius anser att Sverige
behöver stärka sin ställning inom
behandlingsforskning. Trots att
den svenska sjukvården ligger
i framkant internationellt sett
är dess strukturer inte optimala utifrån ett forskningsperspektiv. Decentraliseringen av den
svenska sjukvården gagnar inte
cancerforskningen. Klinisk behandlingsforskning utgör i dagsläget en svag länk i det svenska forskningssystemet. Landstingens struktur, med ett ofta begränsat patientunderlag som råder över sin egen budget gör det
svårare att inkludera patienter i
den omfattning som forskarna
ofta behöver. I dagsläget överger
många läkemedelsföretag Sverige, åtminstone ur forskningssynpunkt.
De söker sig istället till länder som
kan erbjuda mer gynnsamma förutsättningar för onkologisk forskning, bland annat i form av mycket omfattande patientunderlag som ofta är en förutsättning
för framgångsrik onkologisk behandlingsforskning.
– Jag efterlyser en ökad samverkan mellan sjukvård och forskare, det är viktigt att sjukvården
ser värdet och inser vikten av den
patientnära kliniska cancerforskningen. Svensk sjukvård bör vara
öppen för forskningssamarbete
med såväl läkemedelsbolag som
med fristående forskargrupper,
säger Bengt Glimelius.
Utifrån egna intressen
– Inriktningen på den onkologiska
forskningen bör i första hand avgöras av forskarna själva. Forskare
som styrs av överordnades beslut
riskerar att förlora sin drivkraft
och prestera sämre forskningsresultat, det är därför viktigt att
forskarbegåvningar med en välutvecklad innovativ förmåga
tillåts välja forskningsområde utifrån sina egna intressen.
I dagsläget avgörs cancerforskningens inriktning till stor del av
slumpen, många forskare attraheras av forskningsområden där
dynamiska och framstående forskare är verksamma, säger Bengt.
OLA HANSON
”Inriktningen på
den onkologiska
forskningen bör
i första hand
avgöras av forskarna själva.”
Bengt Glimelius
Professor i onkologi vid Uppsala universitet.
FOTO: UPPSALA UNIVERSITET
FAKTA
■ Svensk klinisk cancerforskning fokuseras i stor
utsträckning på ett antal
cancerdiagnoser.
■ Leukemi och lymfom är
exempel på områden där det
bedrivs relativt mycket forskning. Det beror, enligt Bengt
Glimelius, bland annat på att
det är relativt lätt att analysera
tumörcellerna genom att ta
blodprov eller ett benmärgsprov på dessa patienter.
■ Genom att koppla ihop
forskning om immunsystemet och lymfom-leukemier
har mycket viktig kunskap
uppnåtts.
■ Bröstcancer är ytterligare
ett exempel på en cancerform
som det forskas mycket på.
■ Det bedrivs också relativt mycket forskning på
prostatacancer och tjockoch ändtarmscancer, som
är den vanligaste och tredje
vanligaste cancerformen i
Sverige. Däremot forskas det
relativt sett mindre på lungcancer, den fjärde vanligaste
cancerformen.
■ Bukspottskörtelcancer är
en av de cancerformer som är
mest förbisedd utifrån forskningsperspektiv. Drygt 800
patienter drabbas årligen av
bukspottskörtelcancer och
dödligheten är mycket hög.
■ Här saknas stora forskningssatsningar som undersöker varför många cancerläkemedel inte har någon större
effekt på just bukspottskörtelcancer, hur det kommer sig att
dessa patienter går ner i vikt
fortare än andra cancerpatienter och vad man kan göra för
att förbättra prognosen för de
som drabbas av denna cancerform, säger Bengt Glimelius.
[email protected]
Micropos Medical AB är listat på AktieTorget
under aktiesymbolen MPOS.
För ytterligare information: 031-772 80 99,
[email protected]
■ Vilka svårigheter kan
uppstå efter en operation
mot prostatacancer?
– Varje operation och varje patient är till delar unika vilket
gör att eventuella problem också
varierar. Många uppfattar det
initiala urinläckaget som jobbigt. På Karolinska sjukhuset
genomförs årligen cirka 500
operationer och överläkare Leif
Haendler vet hur viktiga förberedelserna och vården efter,
operation är.
– Efter operation uppstår regelmässigt viss inkontinens och
sämre erektionsförmåga. Hur
lång rehabiliteringen blir beror
på flera faktorer.Åldern inverkar
givetvis liksom att god fysik
är en fördel för läkningsprocess och hur snabbt patienten
återhämtar sig, förklarar Leif
Haendler.
■ Går det att förbereda
sig för en operation och
på så sätt minska riskerna
för komplikationer efter
behandlingen?
– Absolut, se till att allmänkonditionen är så bra som möjligt.
Är man rökare så sluta rök
åtminstone två månader före
operation. Det är också bra att
träna musklerna i bäckenbotten genom exempelvis knipövningar.
■ Komplikationer kan
påverka livskvalitén negativt. Vilken hjälp går att få
och vad kan patienten göra
själv?
– Det viktiga är att patienten
är välinformerad, har rätt förväntningar inför en operation och får stöd och hjälp efter
ingreppet. Det är ett multidisciplinärt samarbete mellan läkare, uroterapeut och
kontaktsjuksköterska. Problem
med inkontinens går till del att
träna bort genom bäckenbottenträning och knipövningar.
I svårare fall finns såväl mediciner som kirurgiska ingrepp att
tillgå som gör att inkontinensen försvinner eller minskar. För
erektionshjälp finns vissa erektionsmediciner att tillgå men
det gäller även att träna upp
lusten till att åter ha sex.
OLA HANSON
[email protected]
:[KJHUJLYMVYZRUPUN
P=pZ[Z]LYPNL
Q\IPSL\TZRSPUPRLUZJHUJLYMVUKZL
;LSLMVU! 7N )N Forskning kring cancer i bukspottkörteln. Stöd forskningen!
Bukspottkörtelcancer orsakar vart
fjärde dödsfall i cancer
Ny behandling inom
räckhåll
Ta möjligheten att kunna göra en riktad insats för en
bättre framtid.
Stöd bukspottkörtelcancerforskningen genom
bidrag till Lunds universitet, PG 5 89 93-7,
märk talongen ”Bukspottkörtelcancer”
Läs mer på www.med.lu.se/klinvetlund/kirurgi.
Vid Lunds universitet finns forskare som arbetar för
ökad kunskap om cancer i bukspottkörteln samt
dessa tumörers spridning och tillväxt. Målet är att
utveckla nya och skräddarsydda behandlingar.
Kontakt – Donatorrelationer, Lunds universitet:
[email protected]/innovationsamverkan/ge-till-lunds-universitet
Professor Roland Andersson
([email protected])
Flera av forskarnas fynd kan börja användas kliniskt medan andra nya behandlingsinsatser kräver
betydligt fler försök samt kliniska tester. Studierna är
lovande och antyder att nya effektiva diagnosmetoder, ”bromsmediciner” och cellgiftsbehandlingsalternativ finns inom räckhåll.
Forskarna behöver din hjälp för att nå dit!
LUNDS UNIVERSITET
Helena Perhag
046-222 30 68
[email protected]
www.lu.se
Nya utmaningar när cancer blir
en kronisk sjukdom
De senaste årens framgångar inom cancerforskningen har lett till att
cancer i många fall är på väg att bli kroniska tillstånd, sjukdomar
man kan leva med. Det gäller redan vissa former av leukemi där
sjukdomen kan hållas i schack med tabletter.
– Som medicinsk chef på Novartis Onkologi och, inte minst som
läkare och docent i hematologi, gläds jag förstås åt utvecklingen.
– En annan stor utmaning nu gäller kvinnor med bröstcancer som
spridit sig till andra delar av kroppen. De kan inte botas, men många
kan tack vare forskning och nya behandlingar leva länge med cancer
som kronisk sjukdom, kanske tio eller tjugo år. Här behövs ett nytt
nationellt register så att vården, behandlingarna och långtidsöverlevnaden kan följas upp. Vi måste mäta och jämföra resultat – för att
ytterligare kunna förbättra behandling och överlevnad.
Bo Björkstrand
Cancerforskningen har förändrats i grunden på senare år: Idag är
vi inte lika fokuserade på var i kroppen cancern sitter som av vilken
typ av tumörer det handlar om. Det är bakgrunden till att en behandling som utvecklas för en specifik cancerform kan visa sig vara
effektiv mot även andra cancerformer.
Kliniska prövningar som utförs i Sverige innebär både att läkare
ökar sin kunskap om nya möjligheter och att patienter får tillgång
till bättre behandlingar med hög säkerhet och tidig tillgång till nya,
bättre läkemedel. Helt enkelt att större kunskap och kompetens i
vården kommer patienterna tillgodo.
Inom Novartis Onkologi har vi valt att satsa särskilda resurser för
att kunna erbjuda effektiva behandlingar mot ovanliga cancersjukdomar. Ett exempel på detta är den ovanliga blodcancerformen
myelofibros där utveckling av alltmer skräddarsydda behandlingsformer har skett.
Vår forskningsportfölj är en av branschens mest välfyllda och innehåller substanser i alla utvecklingsfaser, från prekliniska studier i
tumörcellinjer till omfattande kliniska prövningsprogram. För oss
är det en självklarhet att sträva efter att patienter med sällsynta sjukdomar ska ha tillgång till diagnos, högkvalitativ vård, behandling,
rehabilitering och effektiva särläkemedel.
Docent Bo Björkstrand
Medicinsk chef, Novartis Onkologi
Men effektiv läkemedelsutveckling kräver möjlighet till kliniska
prövningar och här vet vi att Sverige har halkat efter – det har flera
larmrapporter visat. Nu är det viktigare än någonsin att ta fasta på
de unika svenska fördelarna med nationella register och biobanker
för att återta vår position som en toppnation även inom klinisk cancerforskning. Våra nationella kvalitetsregister är en sorgligt underutnyttjad guldgruva.
Novartis Sverige AB | Box 1150 | 183 11 TÄBY
Tel 08-732 32 00 | Fax 08-732 32 01 | www.novartis.se
ONC 201301:8
14 · FEBRUARI 2013
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
PERSONLIG INSIKT
MISSA INTE!
Maria Hellbom
Lindra ditt håravfall
Yrke: Leg psykolog och fil dr samt ansvarig för cancerrehabilitering i Regionalt Cancercentrum syd. Är också chef för sektionen för cancerrehabilitering vid Skånes Onkologiska
Klinik.
Aktuell: En av redaktörerna för en antologi om
cancerrehabilitering som kommer ut på Natur
och Kultur i vår, det är den första boken om
cancerrehabilitering i Sverige.
REHABILITERING
FOTO: CHRISTIAN ÖSTERLIND
Priset är högt för en cancersjukdom. Onödigt högt, tycker jag och alla vi som
arbetar med att utveckla cancerrehabilitering. Vi vill att alla ska ha tillgång till rehabilitering utifrån behov.
”Vi kan göra mycket!”
■ Erik har fått behandling för
prostatacancer. Nu lever han med
ständigt urinläckage, och är impotent. Han och hustrun glider ifrån
varandra allt mer.
■ Klara har behandlats för bröstcancer. Nu har hon svårt att
koncentrera sig, och är ofta så
utmattad att hon måste sova
flera timmar mitt på dagen. Jobbet klarar hon med nöd och näppe
trots att hon numera bara jobbar
halvtid.
■ Tindras mamma får behandling
för något som Tindra tror är cancer
i bröstet. Tindra är jätterädd. Tänk
om mamma dör? Hennes mamma
verkar trött och ledsen, så Tindra
låtsas vara glad och som vanligt för
att inte göra det jobbigt för henne.
■ Olof har behandlats för tarmcancer. Nu har han täta avföringsträngningar, och det kommer
ibland i kläderna när han inte hinner till toaletten. Han går knappt
utanför dörren längre.
Allt det här är exempel på vad
vi kallar rehabiliteringsbehov och
det vet vi att vi kan åtgärda. Visst,
1. Ring & boka tid.
Vi rekommenderar att du besöker oss
innan ev. håravfall, eller tar med dig
ett nytaget kort till oss – för att vi på
bästa sätt ska kunna hjälpa dig att
hitta den frisyr & färg som du önskar.
Tänk på! Ta med din rekvisition när
du kommer.
2. Perukutprovning.
Du kan välja bland över 100 olika
perukmodeller.
3. Få din peruk.
Har vi din peruk hemma – får du den
direkt! Annars kan vi oftast leverera
inom någon dag eller upp till 1-2 veckor.
Varmt välkommen!
STOCKHOLM, GÖTEBORG, MALMÖ
HELSINGBORG, JÖNKÖPING OCH KALMAR
carlmlundh.se
det är inte alltid vi kan ta bort
problemen som kan finnas under
och efter en cancerbehandling,
men vi kan göra mycket:
Erik kan få träffa en uroterapeut
och han och hans hustru kan få råd
och stöd kring sexuella problem.
Klara kan få information om uttalad trötthet, så kallad fatigue, hjälp
att anpassa sin arbetssituation och
stöd för fysisk träning. Tindra och
hennes mamma kan få stöd och
hjälp för att prata med varandra
om cancern och sin oro. Olof kan
få hjälp med medicin och skydd så
att han inte behöver vara i ständig
närhet till en toalett.
Se hela människan
Cancerrehabilitering handlar om
att se hela människan, de som
finns runtom, och det sociala
sammanhang där de alla finns
och behövs. Rehabilitering ska
finnas från det att det finns en
välgrundad misstanke om cancer
och framåt och alla ska få den hjälp
de behöver med krisstöd, sociala
insatser och fysisk rehabilitering.
Visst låter det som något som alla
självklart ska få.Ändå är det fortfarande inte så. Men det håller på att
bli bättre.
”Du som är patient
och anhörig kan hjälpa
till genom att fråga
efter vilken rehabilitering som planeras för
just dig.”
Rehabilitering inklusive psykosocialt stöd är något som alla cancerpatienter ska tillförsäkras. Det är
det Regionala cancercentrumen
i landet som ska se till att det blir
så, men det är hela cancervårdens
ansvar.
Du som är patient och anhörig
kan hjälpa till genom att fråga
efter vilken rehabilitering som
planeras för just dig. Fråga om det
finns kurator, sjukgymnast eller
dietist om du skulle behöva det.
Ingen ska behöva betala ett onödigt högt pris för sin cancer.
Välkommen till Enheten för
onkologisk rehabilitering vid
Röda Korsets Sjukhus
Efter behandling av cancersjukdom är det värdefullt att få
möjlighet till rehabilitering som underlättar återgång till
vardag och ibland arbetsliv. Att uppnå en så god livskvalitet
som möjligt är ett viktigt mål.
Vi erbjuder ett två veckors rehabiliteringsprogram som anpassas individuellt och innehåller fysisk aktivitet, information och
samtal inklusive avspänning och mindfulness. Bra möjlighet
att möta andra människor med liknande erfarenheter. Vacker
natur ger avkoppling och möjlighet till återhämtning.
■ Vad kan man som patient
göra för att lindra besvären
med håravfall i samband med
cytostatikabehandling?
– Håravfall är en av de vanligaste
biverkningarna i samband med
cytostatikabehandling.
■ Cytostatikabehandligens
syfte är att döda cancerceller,
men eftersom även friska celler
påverkas är håravfall en vanligt
förekommande biverkning.
■ Håravfallet beror vanligtvis
på att cellförnyelsen i hårsäckarna skadas av cytostatikabehandlingen. Patienter som behandlas
med cytostatika märker ofta av
håravfallet efter mellan två och
tre veckors behandling.
■ Individer reagerar olika på
cytostatikabehandling, somliga
får tunnare hårväxt, några tappar
enbart hår på huvudet, medan
andra tappar hår även på andra
■ delar av kroppen, exempelvis
ögonbryn och ögonfransar. Ett
sätt att mildra håravfallet är att
använda en ismössa i samband
med cytostatikabehandlingen.
■ Med ismössan på kyls hårbotten ner,vilket minskar blodcirkulationen.Det kan minska cytostatikans påverkan på hårsäckarna.
■ Tvätta håret med ett milt
schampo och undvik gärna färgning och hårvårdsprodukter, det
kan minska håravfallet. Efter
avslutad cytostatikabehandling
växer håret ut igen.
■ Tills dess har du rätt att få
hjälp att prova ut en peruk via
en remiss som din läkare skriver
ut. Remissen kan du ta med dig
till en frisör, som hjälper dig att
prova ut en peruk.
ANNIKA WIHLBORG
[email protected]
Trygg omvårdnad
■ Vilken trygghet kan ASIH,
avancerad sjukvård i hemmet, ge för mig som patient?
– ASIH, avancerad sjukvård i
hemmet, är ett alternativ till att
bli inlagd på sjukhus och innebär att du som patient istället
vårdas hemma av ett skräddarsytt specialistteam. För att få
tillgång till ASIH behöver du en
remiss från din läkare. Beroende
på var i landet du bor kan du som
patient ofta själv välja vilken enhet din läkare ska skicka remissen till.ASIH-enheten sätter ihop
ett team med olika kompetenser
som behandlar dig utifrån ett
helhetsperspektiv på din fysiska,
psykiska och sociala hälsa.
■ I ett ASIH-team finns ofta
sjuksköterskor, kuratorer, dietister, arbetsterapeuter och läkare,
men även andra kompetenser
kan kopplas in utifrån patientens
individuella behov.
■ Att få avancerad vård i hemmet och få vara kvar i sin hemmiljö istället för att bli inlagd på
sjukhus innebär ofta en trygghet
för dig som patient.
■ Den som är svårt sjuk uppskattar ofta att få slippa byta
miljö och istället stanna kvar i
sin hemmiljö. ASIH-teamet kan
erbjuda lika tekniskt avancerad
vård som på ett sjukhus. Teamet
är ofta tillgängligt dygnet runt,
vilket också är en trygghet för dig
som patient. ASIH-teamet fäster
ofta stor vikt vid att ge stöd till
patientens närstående.
ANNIKA WIHLBORG
[email protected]
Cancerrehabilitering i en unik miljö
Vi erbjuder ett rehabiliteringsprogram med syfte att ge ökad
kunskap om sjukdomen, reaktioner i samband med denna
samt verktyg att hantera livssituationen.
Föreläsningar och gruppdiskussioner varvas med aktiviteter
såsom mindfulness, stavgång, taktil massage och bad i 34°
vatten. Du bor i eget rum i någon av villorna i parken och
har naturen in på knuten.
Har du behov av cancerrehabilitering? Be din kurator eller
läkare om en remiss till oss.
www.axessmedica.se
Mer Information på www.rks.se
eller tel. 08-791 14 18
Axess Medica, Spenshult sjukhus, 313 92 Oskarström
Tel: 035-263 52 61 E-post: [email protected]
Certifierad
ISO 9001
ISO 14001
Vård hemma ger trygghet
och ökad livskvalitet
Stockholms Sjukhem erbjuder avancerad sjukvård i hemmet
(ASIH) dygnet runt veckans alla dagar till patienter med
kvalificerade vårdbehov. Hemsjukvården ska i princip kunna
ersätta vård på sjukhus för dig som har en allvarlig kronisk
sjukdom, t ex en cancersjukdom, hjärtsjukdom, KOL eller ALS.
ASIH kan även ge vård i hemmet vid livets slut.
Stockholms Sjukhem ingår i vårdvalet och erbjuder ASIH till
personer som bor på Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm,
Östermalm, Lidingö, Solna, Bromma, Hässelby-Vällingby,
Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista, Sundbyberg och Sollentuna
samt inom Ekerö kommun. Läs mer om oss och den vård vi
erbjuder på www.stockholmssjukhem.se/asih
Varian’s mission is to explore and develop radiation technology that protects
and saves lives. Our goal is to help save the lives of 100’000 more cancer
patients this year. To meet this challenge, we are arming the world’s cancer
fighters with radiotherapy and radiosurgery products designed to improve
the outcome, quality, and affordability of their care.
VÅR KOMPETENS, DIN TRYGGHET
Varian Medical Systems Scandinavia A/S
Herlev, Denmark
Phone +45 - 44 500 100
www.varian.com
[email protected]
Så öppnade jag
upp mitt hjärta
F
örra året i januari upptäckte jag en mjuk knöl på min hals.
Jag googlade och tyckte mig se att det var inget att oroa sig
för. Först i april gick jag till vårdcentralen och sen gick det
snabbt: skiktröntgen, läkarbesök, två operationer och sen beskedet: skivepitelcancer i lymfan. Ny undersökning och sedan inlagd
för strålbehandling i sex veckor under sommaren. Jag har fått
vara med om en fantastisk resa inom svensk akutvård när den
fungerar som bäst. Inte en enda gång har jag varit orolig, bitter
eller undrat varför just jag. Jo, jag har vandrat i dödsskuggans
dal några gånger. Men det är inte synd om mig. Varför?
Jag backar tillbaka till året 1996. Jag var mitt uppe i livet,
chefredaktör för Hälsa, nordens största hälsotidning. Men
något fattades i mitt liv, jag kände ingen tillfredsställelse med
det jag gjorde. Jag hade mött läkaren Bengt Stern flera gånger
tidigare, när vi återsågs på en hälsomässa. Bengt var som alltid
frispråkig, såg på mig och sa direkt: ”Fan, Per som du ser ut,
du borde gå en kurs hos mig. Men det vågar du inte!”
Jag blev förbannad på Bengt, men han berörde mig och fortsatte att utmana. Jag var som en trotsig tonåring när jag tog
steget att delta på Möt dig själv, en veckolång kurs som dag
för dag skalade av alla föreställningar om vem jag var och
löste upp varför min relation till mina föräldrar kändes som
en våt tung filt. Sista dagen vågade jag mig fram till Bengt
och tackade. ”Ge fan i att tacka mig”, sa han, ”anmäl dig till
Steg två istället.” Då blev jag förbannad på honom igen. Men
jag var redan berörd. Jag var redan på väg, jag var nyfödd,
skör, arg och längtade efter mer. Jag gick steg två.
Sista dagen på den kursen satt jag och några kursdeltagare
i bastun och pratar, in kommer Bengt. Nu var jag stark, jag
vågade se honom rakt i ögonen och sa: ”Bengt, det här var
den bästa kursen i hela mitt liv.” ”Jaha”, svarade han, ”men
det vågar du inte skriva i Hälsa?”. Jag vågade. Och jag vågar säga att de två stegen på Mullingstorp förändrade mitt
liv helt. Jag fick ett helt annat fokus, en helt ny livsglöd och
parallellt en pånyttfödd relation med min fru Monica.
Så här i efterhand, och trettiotalet kurser senare i personlig utveckling vet jag att det är Mullingstorps kurser som
öppnade upp mitt hjärta och gav mig en helt ny förståelse
av vem jag verkligen är. Om du känner dig berörd av det jag
delat här, så börja med att läsa Bengts Sterns bok ”Att må
dåligt är en bra början”.
Per Frisk, fd chefredaktör på tidningen Hälsa,
grundare av Vattumannens bokhandel och
Energica Förlag med hustrun Monica.
Beställ boken/talboken &
information om kurser:
Tel: 0125-132 20
E-post: [email protected]
Hemsida: www.mullingstorp.com
Modern cancerbehandling
Alla människor är unika! En behandling
som fungerar för dig kan vara effektlös
för din granne. Hur vet man om en
behandling passar just mig?
KRAS-genen är ett exempel på en
biomarkör som kan tala om huruvida
en viss typ av behandling kan hjälpa
eller inte. Idag används KRAS-test för
att avgöra vilken typ av behandling
som ska användas mot tjock- och
www.estoma.se
ändtarmscancer. Detta är ett av många
exempel på modern cancervård.
Tarmcancer är den tredje vanligaste
cancersjukdomen i Sverige och behovet
av information och kunskapsförmedling
om sjukdomen är betydande.
Stomiguide online
Vill du lära dig mer om tarmcancer och
KRAS-genen besök www.tarmcancer.nu.
Livet med stomi är ofta förenat med osäkerhet och väcker
många öppna frågor. Gå till www.estoma.se och få
online-information om hur det är att få stomi – från tiden
före operationen till livet med stomi.
Det interaktiva, internetbaserade utbildningsprogrammet
är avsett för människor med stomi och deras anhöriga.
Du kan hitta praktisk information och ta del av andra
människors erfarenheter.
SE.ON.0116.1209
FÖRE OPERATIONEN
Merck AB I Box 3033 I 169 03 Solna I Tel. 08-562 445 00
Merck Serono is a
division of Merck
Mellan 80–90 procent av de som genomgår strålbehandling för bröstcancer får hudreaktioner.
Dessa varierar från rodnad till kraftiga reaktioner
inkluderande blåsbildning och avlossning av huden.
Mölnlycke Health Care presenterar
ny behandling av strålreaktioner
På Mölnlycke Health Cares strålningsdagar i september i år presenterade man ett resultat av
en studie vars syfte var att ta reda på om ett förband med så kallad Safetac-teknologi kunde
skydda mot dessa hudreaktioner utan att påverka strålningsbehandlingen negativt.
Dessutom ville man ha svar på om de var effektivare än standardbehandling med krämer.
Resultatet visade på att förbanden minskade hudreaktionerna med hela 30 procent.
återhämtning och läkning. De har nämligen förmågan att bevara mikroklimatet i huden,
samtidigt som sårvätskan evakueras upp i förbandet utan att spridas och irritera oskadad
hud. Förbandet är formbart vilket innebär minskad friktion mot kläder och hudveck. De är
!
"
#
Dessutom behöver de inte bytas så ofta.
Mölnlycke Health Care är världsledande inom avancerad sårvård med innovativa produkter
som fokuserar på att reducera smärta och trauma vid sårbehandling. Deras produkter
används idag över hela världen.
Mölnlycke Health Care AB
$"%&'('
402 52 Göteborg
)"#'&%*++&'''
Mail: [email protected]
www.molnlycke.com
SJUKHUSVISTELSEN
ÅTERHÄMTNING
LIVET
