ANNONS
ANNONS
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
I SAMARBETE MED
SEPTEMBER 2015 PSYKISKHÄLSA.NU
TRANSKULTURELL PSYKIATRI
synliggör individen. s18
MENTALHEATRUN spring för
psykisk hälsa, läs mer på sajten!
ALKOHOLMOTTAGNING satsar
på ny inriktning. s16
Psykisk Hälsa
Charlie Eriksson
”Allt fler i dag drabbas
av psykisk ohälsa; det
är vanligare än vad vi
själva vill inse.”
NSPH – en oumbärlig resurs för ökad kunskap
i samhället om psykisk ohälsa
Vill du utveckla din verksamhet? Kontakta oss för brukarmedverkan i ert utvecklingsarbete!
-ঞom;ѴѴv-l;uh-m=क़urvhbvh_࢜Ѵv-ķ"࢜u;m࢜|;uhvolv|-u|-7;ƑƏƏƕo1__-ub7-]
ƐƑl;7Ѵ;lvou]-mbv-ঞom;uĺ
www.nsph.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
2 PSYKISKHÄLSA.NU
MEDIAPLANET
LÄS MER PÅ PSYKISKHÄLSA.NU
NYHETER
Arbetsliv
Läs mer om arbetsförmedlingens verktyg
för att ge arbetssökande
med psykisk ohälsa extra
stöd med att ta sig in på
arbetsmarknaden. s10
“Att den psykiska ohälsan bland
barn och ungdomar ökar och
att den vanligaste dödsorsaken
bland unga är självmord är något
som inte bara är fruktansvärt,
utan också oacceptabelt.”
Ing-Marie Wieselgren
Behandling
Personer med schizofreni
och psykos ska få bestämma
själva över sin behandling.
Men det sker inte i
tillräckligt hög utsträckning,
menar Lena Flyckt. s22
Bengt EklundHandläggare på Arbetsförmedlingen
Framtidens behandlingar
av psykisk ohälsa
Redan idag går det att leva ett gott liv med rätt behandling av psykisk ohälsa.
I
den här utgåvan av Psykisk Hälsa kan ni läsa
om ett antal viktiga
saker som gör att vi kan
må bättre och få bättre
behandling. De senaste
åren har forskning lett
till bättre psykologiska behandlingsmöjligheter. Man har också
börjat kartlägga vilka gener som
bidrar till utveckling av några av de
allvarligaste psykiska sjukdomarna.
Det kan leda till säkrare diagnostik
och på sikt till bättre behandlingsmetoder. Framförallt vet vi att stigmat förknippat med psykisk ohälsa
minskar när sjukdomar får sin
förklaring.
Viktigt att söka hjälp i tid
Lena Flyckt tar upp hur viktigt det
är med behandling tidigt och vikten
av att man inte drar sig för att söka
hjälp, men också att man snabbt
kan få hjälp. Ingenting blir bättre av
att man väntar. Samma tanke återkommer i det Ing-Marie Wieselgren
beskriver och i det Johan Franck
säger om att tänka på riskbruk
istället för missbruk när det gäller
alkohol. I Norge finns det försök
med att man får första behandling
inom 24 timmar. Det har visat sig
minska utanförskap, förlorade jobb
Följ oss på
skapliga synsättet lyfts fram av
Lennart Bergström medan Charlie
Eriksson trycker på för att psykisk
ohälsa ska bli ett skolämne. Varför inte, då detta är vår tids största
hälsoutmaning.
och relationer samt hemlöshet.
När och hur man behandlar psykisk ohälsa är delvis en kulturfråga.
Kultur och sammanhang påverkar
också hur man uttrycker psykisk
ohälsa som Lauri Nevonen beskriver det i denna utgåva.
psykisk ohälsa, i mycket större
grad, få vara med och fatta beslut
om sin behandling. Till och med
individer med svåra psykoser kan
delta i beslutsfattande och om de
får det så blir resultatet av behandlingen bättre berättar Lena Flyckt.
Minskning av fördomar
Utbildning på alla fronter
Vilka
behandlingar
fungerar
bäst vid olika former av psykisk
ohälsa? Det kan vara enklare att
ta reda på vad som fungerar vid
vissa kroppsliga sjukdomar. När
det gäller psykisk ohälsa finns det
inget såsom normaliserat blodtryck eller blodsocker att förhålla
sig till som behandlingsresultat.
Rolf Holmqvist tar upp behovet
av transparanta och jämförbara
utvärderingssystem för psykisk
ohälsa. Ata Ghaderi menar att såväl smalhetsideal som gener kan
ligga bakom ätstörningar. I dag är
forskarna på god väg att hitta vilka
gener det är fråga om. Men mer stöd
till forskningen om både orsak och
behandling behövs.
Utbildning behövs på alla fronter
för att minska stigma och förbättra
behandlingen. I tidningen kan ni
läsa om utbildning för de flesta i
samhället och beskrivningar av
hur det kan gå till. Det tvärveten-
facebook.com/MediaplanetSverige
Martin Schalling
Ordförande Psykiatrifonden
FOTO: ULF SIRBORN
Anders Wahlberg
Psykologförbundet
FOTO: PSYKOLOGFÖRBUNDET
Även arbetsgivare behöver få en
ökad kunskap kring psykisk ohälsa
för att kunna hjälpa i rätt tid och på
rätt sätt. Det är också viktigt att individer med psykisk ohälsa får ökad
kunskap. Det kan ske i form av de
mentorsprogram som Anna Norelius beskriver, och inte minst genom
stöd från arbetsplatsen eller arbetsförmedlingen som Bengt Eklund
framhåller. Även anhöriga behöver utbildning. Läs om PEGASUS
konceptet i denna utgåva. Tatja
Hirvikoski förklarar hur konceptet
bidrar till minskning av fördomar
och stigma.
En del behandling blir bättre om
man ändrar på formen eller tränar
på nya sätt. Mindfulness gör sitt
intåg som ett komplement till
KBT och medicinering såsom Ola
Schenström beskriver det. Det kan,
liksom även KBT, i många fall ske i
grupp vilket gör att flera får tillgång
till hjälp snabbare.
I framtiden måste individer med
@MediaplanetSE
@Mediaplanet_se
Till förmån för psykisk hälsa
Stigmat kring psykisk ohälsa har
minskat men fortfarande så är psykisk ohälsa något av en stämpel
som man ogärna pratar om. Ingen
ska behöva tveka att söka vård av
rädsla att få en stämpel. Ingen ska
behöva tveka att berätta om sin
eller sin närståendes ohälsa av hänsyn till vad andra ska tycka. Ingen
ska behöva tveka att engagera sig
i eller donera till organisationer
som jobbar med att förbättra den
psykiska hälsan. I år sker för första
gången ett lopp till förmån för psykisk hälsa! Kom till Sjöhistoriska
museet den 10 oktober klockan
13.00, på World Mental Health Day
och spring för livet inom kampanjen Mental Health Run! Intäkterna
går oavkortat till Psykiatrifonden
(psykiatrifonden.se) som stöder
svensk forskning kring psykisk
ohälsa och arbete mot stigma.
Anmäl dig idag på mentalhealthrun.se. För bättre psykisk hälsa.
Återvinn gärna tidningen
Projektledare: Robin Dahl ([email protected]) Verkställande direktör: Richard Waller Redaktionschef: Sandra Sahlén Affärsutvecklare: Mårten Nyberg Designer: Daniel Di Meo Distribution: Dagens Nyheter,
September 2015 Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeriet Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 E-post: [email protected] Omslagsfoto: Camilla Hannell
EAPM 2016
Transforming health through evidence and empathy
”De flesta konferenser ställer frågor – vi ger svar”
Ursula Werneke, docent och studierektor psykiatri, Sunderby sjukhus
eapm2016.com
BERGSTRÖMS
Utbildning & Behandling
Hantera stress och psykisk ohälsa
Ångesten ökar
$OOWÀHUXQJDPlQQLVNRUGUDEEDVDYnQJHVWV\QGURP'HWlULQWHNRQVWLJW
PHQPnVWHKDQWHUDVSnHWWNXQQLJWVlWW)UDPI|UDOOWPnVWHÀHUI|UVWnYDGGHW
KDQGODURPRFKÀHUNXQQDEnGHI|UHE\JJDRFKIUDPI|UDOOWEHKDQGODGHROLND
V\QGURPHQ'HWKDQGODURPDOOWIUnQJHQHWLNRFKVMXNGRPDUWLOOVRFLDODP|QVWHU
DQNQ\WQLQJDUSHUVRQOLJKHWHURFKWLGHQYLOHYHULLGDJ
Bergströms ångestbehandling
lUHIIHNWLYRFKGHWVHQDVWHVRP¿QQVLQRPPRGHUQnQJHVWEHKDQGOLQJ9LVHU
nQJHVWVRPVLJQDOHUSRVLWLYDHOOHUQHJDWLYDVRPOHGHUWLOONlQVORUWDQNDU
RFKEHWHHQGHQ9LVHUVnOHGHVLQWHnQJHVWVRPHQVMXNGRPYLONHWDQQDUV
lUHQYDQOLJV\QSnnQJHVW'HWJlOOHUDWWI|UVWnRFKDQYlQGDROLNDPHWRGHU
RFKWHNQLNHULEHKDQGOLQJRFKWHUDSLDOOWVnDWWWLOOlPSDPRGHUQDNXQVNDSHU
LSV\NRORJL¿ORVR¿EHWHHQGHYHWHQVNDSPHGLFLQPP
6SHFLHOOWL$WHUDSHXWXWELOGQLQJHQWDVGHPRGHUQDnQJHVWSHUVSHNWLYHQXSS
8WELOGQLQJHQVDPVWlPPHUlYHQPHG6RFLDOVW\UHOVHQVULNWOLQMHUI|UPLVVEUXNV
RFKEHURHQGHYnUGPHGEODJHQHUHOORFKLQGLYLGXHOOEHKDQGOLQJOLNVRP
PXOWLYDULDWGLDJQRVWLNPDWFKQLQJFDVHPDQDJHPHQWRFKYLNWHQDYVXFFHVVLYD
SUHFLVLRQHU5H3URNRQFHSWHWLQJnU
HÖSTENS UTBILDNINGAR – Sök nu!
Alkohol- och drogterapeut (ATU)
'LSO$WHUDSHXW6-,lUHQNYDOLWHWV
WLWHO$YDQFHUDGXWELOGQLQJPHG
0DWFKQLQJVPRGHOOHQ$QJ&RS
5H3UR.%7VWHJH[LVWHQWLHOO
WHUDSL
Utbildningen är på distans,
3 år 50 %
MALMÖ: start 25 sep 2015
STOCKHOLM: start 13 nov 2015
Påbyggnad för behandlare
$UEHWDUGXLQRPPLVVEUXNVRP
UnGHW"1XNDQGXI|UGMXSDGLQD
NXQVNDSHU*RGEHKDQGOLQJKlQJHU
SnSHUVRQDOHQVNXQVNDSHU
Kursen ges på plats, 10 fredagar
STOCKHOLM: start 12 feb 2016
Tolvstegsbehandlare (TBU)
3URIHVVLRQHOOWROYVWHJVNXQVNDSI|U
EHKDQGODUH/lUGLJKXUGXI|UPnU
DQGUDDWWWDWLOOVLJRFKWLOOlPSDDOOD
GHWROYVWHJHQVGMXSDUHLQQHE|UG
Utbildningen är på distans,
2 år 50%
MALMÖ: start 25 sep 2015
STOCKHOLM: start 13 nov 2015
KBT grundutbildning, s k steg
Anhörigterapeut (AHTU)
8WELOGDGLJWLOOHWW\UNHVRPEDUD
Yl[HU$QK|ULJDVOLGDQGHlUI|UVWRUW
I|UDWWLQWHKDHJQDVSHFLDOLVWHU
Utbildningen är på distans,
2 år 50%
MALMÖ: start våren 2016
STOCKHOLM: start hösten 2016
DƂũůŝŐŚĞƚĂƩƵƚďŝůĚĂƐŝŐĞůůĞƌŶĊŐŽŶƵƌƐŝŶƉĞƌƐŽŶĂůƟůůŐƌƵƉƉůĞĚĂƌĞĨƂƌĂƩ
ŬŽŶƟŶƵĞƌůŝŐƚŬƵŶŶĂŚĊůůĂĞŐŶĂ͕ĞīĞŬƟǀĂdͲŝŶƚĞƌǀĞŶƟŽŶĞƌĨƂƌĂƩŚĂŶƚĞƌĂ
ƐƚƌĞƐƐŽĐŚƉƐLJŬŝƐŬŽŚćůƐĂ͘ĞƩĂćƌƐćƌƐŬŝůƚůćŵƉĂƚĨƂƌƐũƵŬǀĊƌĚĞŶĞůůĞƌ
ŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶĞƌĚćƌŵĂŶďĞŚƂǀĞƌĞŐĞŶŬĂƉĂĐŝƚĞƚĂƩŬƵŶŶĂŚĊůůĂŵĊŶŐĂĞŐŶĂ
dͲŝŶƚĞƌǀĞŶƟŽŶĞƌ͘d͘Ğdž͘ĨƂƌƉƌŝŵćƌǀĊƌĚƐĞŶŚĞƚĞƌ͕ƐƚƵĚĞŶƚŚćůƐŽǀĊƌĚ͕ƵŶŐĚŽŵƐŵŽƩĂŐŶŝŶŐĂƌ͕ĨƂƌĞƚĂŐƐŚćůƐŽǀĊƌĚ͕ƐƚƂƌƌĞĨƂƌĞƚĂŐ͕ĞƚĐ͘hƚďŝůĚŶŝŶŐƟůůĂƩ
ďůŝŐƌƵƉƉůĞĚĂƌĞćƌĞŶĚĂƐƚĨLJƌĂŚĞůĚĂŐĂƌ͘
sŝŚĂƌŚŝƟŶƟůůƐƵƚďŝůĚĂƚϴϬϬŐƌƵƉƉůĞĚĂƌĞ͘
,ƂƐƚĞŶƐŐƌƵƉƉůĞĚĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌƐƚĂƌƚĂƌϮϬϭϱ͗
^ƚŽĐŬŚŽůŵ͕ĨLJƌĂƵƚƐƉƌŝĚĚĂĚĂŐĂƌ͕ƐƚĂƌƚϱŽŬƚŽďĞƌϮϬϭϱ
'ƂƚĞďŽƌŐ͕ĨLJƌĂƵƚƐƉƌŝĚĚĂĚĂŐĂƌ͕ƐƚĂƌƚϭϮŽŬƚŽďĞƌϮϬϭϱ
sĊƌĞŶƐŐƌƵƉƉůĞĚĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌƐƚĂƌƚĂƌϮϬϭϲ͗
^ƚŽĐŬŚŽůŵ͕ĨLJƌĂƵƚƐƉƌŝĚĚĂĚĂŐĂƌ͕ƐƚĂƌƚϯŵĂƌƐϮϬϭϲ
/ƐůƵƚĞƚĂǀŶŽǀĞŵďĞƌϮϬϭϱŐĞƌǀŝĨƂƌĨƂƌƐƚĂŐĊŶŐĞŶŐƌƵƉƉůĞĚĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐŝ
ĞŶdͲďĞŚĂŶĚůŝŶŐƐŵĞƚŽĚƐŽŵǀŝƵƚǀĞĐŬůĂƚƐćƌƐŬŝůƚĨƂƌƵŶŐĚŽŵĂƌŝĊůĚƌĂƌŶĂ
ϭϯͲϭϵĊƌŽĐŚƐŽŵŚĂƌƉƌŽďůĞŵŵĞĚƉƐLJŬŝƐŬŽŚćůƐĂ͘ĞŶŶĂďĞŚĂŶĚůŝŶŐĂŶǀćŶĚƐĨƂƌŶćƌǀĂƌĂŶĚĞďůĂŶĚĂŶŶĂƚƉĊďĞŚĂŶĚůŝŶŐƐŚĞŵŝŶŽŵ^ŝ^
;^ƚĂƚĞŶƐŝŶƐƟƚƵƟŽŶƐƐƚLJƌĞůƐĞͿŽĐŚhW;ĂƌŶͲŽĐŚhŶŐĚŽŵƐƉƐLJŬŝĂƚƌŝŶͿ͘
www.livskompass.se
KBT orienteringskurs, 50 tim.
9LlUVWROWD|YHUDWWQXJHYnU.%7
VWHJlYHQL0DOP|'XEOLUVDPWL
GLJW0LQGIXOQHVVLQVWUXNW|U
,QQDQPDQJnU.%7JUXQGXWELOG
QLQJE|UVNDPDQNODUDDYRULHQWH
ULQJVNXUVHQL.%7
Utbildningen ges på plats,
2 år 50 %
MALMÖ: start 19 feb 2016
STOCKHOLM: start 25 sep 2015
Utbildningen ges på plats, 5 dagar
MALMÖ: start 9 okt 2015
STOCKHOLM: start 13 nov 2015
Fredrik Livheim,
ůĞŐ͘ƉƐLJŬŽůŽŐ͕ŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐŬŽŶƐƵůƚ͕
ĨƂƌĨĂƩĂƌĞ͕ĚŽŬƚŽƌĂŶĚ͘
070-7375290
ZZZEHUJVWURPVRUJLQIR#EHUJVWURPVRUJ
”Ingen ska hamna mellan stolarna”
Södertäljemodellen innebär att landsting
och kommun tar ett gemensamt vårdansvar för personer med behov av både
specialistpsykiatri och socialtjänstens insatser. Tanken är att patienten bara ska ha
en väg in i vården.
– Vi tar ett gemensamt helhetsansvar kring
klientens livssituation. Modellen möjliggör
att patienten kan, trots sitt psykiska handikapp, få ett så normalt liv som möjligt, säger
Marie Askerstam, sektionschef för psykosöppenvården inom landstinget.
Satsningen har pågått i närmare 20 år
och det var inte helt smärtfritt att förena två
olika huvudmän med olika företagskulturer
och två olika lagstiftningar som styr verksamheterna. Den ena reglerar hälso- och
sjukvårdsbehandling, den andra reglerar de
sociala insatser som personen har behov av.
– Det vanliga är att mellan två huvudmän definierar man ansvarsgränser och
följer endast upp inom det egna ansvarsområdet. Helhetssynen på personens livssituation går förlorad och då finns det risk att
någon hamnar mellan stolarna. Genom att
samarbeta i en gemensam verksamhet motverkar vi detta, säger Christina Gustafsson,
resultatområdeschef för socialpsykiatrin
inom kommun.
Andra exempel är att tidigare kunde man
inom kommunen arbeta med en klient
och bortse från vad den gick igenom rent
medicinsk och tvärtom. En läkare såg bara
till den medicinska delen och glömde patientens hela livssituation. Det kunde också vara oklart vilken huvudman som hade
ansvar för rehabiliteringen. Det råder man
bot på genom att ha ett systematiserat samarbete runt individen.
De enheter som ingår i modellen för samverkan är tre rehabiliteringsenheter för personer med psykosdiagnos, en allmänpsykiatrisk rehabiliteringsenhet för övriga vuxna
inom psykiatrin med sammansatta behov
samt psykiatriska beroendeteamet som har
integrerad behandling för personer med
komplexa vårdbehov. På enheterna finns
det bland andra läkare, socialsekreterare,
sjuksköterskor, rehabiliteringsassistenter,
skötare, arbetsterapeuter, psykologer och
boendestödjare. Det finns också en öppenvårdsenhet för unga, 16–22 år, som är organiserad lite annorlunda men bygger på
samverkan mellan huvudmännen.
Södertäljemodellen bygger på gemensamt styrsystem och ”parledarskap”, det
vill säga att varje gemensamt driven enhet
har två chefer, en från varje huvudman.
Målen, kvalitetsarbetet och uppföljningen
är gemensamt satta. Vårdplaneringen sker
tillsammans med klienten och innehållet
bygger på nationella riktlinjer och regionala vårdprogram .Tanken är att det som
är värdeskapande för klienten ska ligga till
grund för hela verksamhetens kvalitets- och
utvecklingsarbete. Alla får två (en från varje huvudman) samordnare/Case managers,
CM som följer dem under hela behandlingen och stöttar under rehabiliteringen.
– Det är viktigt med kontinuitet över tid
och det får dem genom sina båda CM, säger
Marie Askerstam.
För att säkra arbete finns den en övergripande styrgrupp för samverkan där verksamhetschef från psykiatrin och socialdirektören från kommunen ingår.
– En viktig framgångsfaktor är att ledningsgrupperna är gemensamma vilket
fortplantar sig ner i organisationen och att
all planering sker tillsammans. Vi stöttar
varandra för att de gemensamma stöd- och
behandlingsinsatserna ska bli så samordande som möjligt för den som berörs och
att resurserna används på effektivaste sätt,
säger Christina Gustafsson.
Christina Gustafsson, Marie Askerstam.
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
4 PSYKISKHÄLSA.NU
MEDIAPLANET
NYHETER
FOTO: HEDDA NILSSON
Anna Norelius
Initiativtagare till INSIKT
INSIKT sprider kunskap
om psykisk ohälsa
INSIKT är ett initiativ som syftar till att minska lidan-
det och ensamhetskänslan kring psykisk ohälsa. Detta
genom att jobba för att minska tabun, öka kunskapen och
även koppla ihop människor med psykisk ohälsa. Initiativtagare är Anna Norelius, som efter att själv ha varit i
kontakt med psykiatrin startade ett initiativ som bland
annat består av ett mentorskapsprogram för personer
med psykisk ohälsa.
“Vi har startat ett
mentorskapsprogram där personer
med egna erfarenheter av psykisk
ohälsa är mentorer åt adepter med
någon form av psykisk ohälsa.”
Anna Norelius lanserade hemsidan skaffainsikt.nu
efter att både hon själv och flera personer i hennes närhet
drabbats av psykisk ohälsa. Hon har bland annat designat
en kollektion armband där intäkterna från försäljningen
oavkortat går till INSIKTs verksamhet. Målsättningen är
att INSIKT ska fungera som en naturlig mötesplats för
individer med erfarenheter av psykisk ohälsa samt att
minska lidandet och ensamhetskänslan som ofta blir en
konsekvens av psykisk ohälsa.
–Vi har startat ett mentorskapsprogram där personer
med egna erfarenheter av psykisk ohälsa är mentorer åt
adepter med någon form av psykisk ohälsa. Mentorskapsprogrammet ska pågå i tolv veckor och mentorn ska gärna
ha lärt sig övervinna de utmaningar som psykisk ohälsa
kan innebära. Vi tror att just mentorskap är ett bra sätt för
att människor ska våga bryta tabun och stötta varandra,
säger Anna Norelius.
Läs fler intressanta artiklar på
psykiskhälsa.nu
%OL.%7WHUDSHXW
&RQWDUHUEMXGHUI|UXWRPXWELOGQLQJWLOO.%7WHUDSHXW
\WWHUOLJDUHGLSORPXWELOGQLQJDUI|UGLJVRPYLOO
DUEHWDPHGPlQQLVNRUJHQRPVDPWDO'XNDQ
YlOMDDWWXWELOGDGLJVWHJYLVRFKVXFFHVVLYWE\JJD
SnGLQNRPSHWHQV
$OODYnUDGLSORPHUDGHXWELOGQLQJDUVWDUWDUPHG*UXQG
NXUVL.%7VRPRFNVnNDQOlVDVVRPVMlOYVWlQGLJNXUV
1lVWDVWDUWlUVHSWHPEHU
$QV|NQX
)|UPHULQIR
ZZZFRQWDUVH
HOOHUULQJ
Hon tar ett
grepp kring
psykisk hälsa
Kerstin Evelius bär på ett stort
och avgörande uppdrag när det
kommer till den psykiska hälsan
i Sverige. Det är hon som ska få
staten att bli samspelt på området.
Av Carolina Svensson
J
ag tror på bättre
samarbete snarare
än striktare delegeringar om vem
som ska göra vad,
säger
Kerstin
Evelius, nationell
samordnare för statens insatser för
psykisk ohälsa.
Olika ansvarsområden
Det är inte alltid helt klarlagt vem
eller vilka som olika ansvarsområden faller på när man talar om
psykisk hälsa och vård. Staten har
vissa uppdrag, Sveriges kommuner och landsting (SKL) sörjer för
andra. I vintras utsåg folkhälsomi-
nister Gabriel Wikström Kerstin
Evelius till nationell samordnare
för statens insatser för psykisk
ohälsa.
Stimulerar utvecklingen
– Uppdraget innebär bland annat
att se över om vi erbjuder den kompetens som behövs på området.
Staten har ansvar för att ta fram
och sammanställa kunskap som
SKL och landstingen och kommunerna, i sin tur kan använda för att
utbilda personal, säger Kerstin.
Under mitten av 1990-talet
avskaffades den psykiatriska vården på slutna institutioner i så gott
som alla länder i Europa. Denna
ingripande förändring resulterade
i att staten införde satsningar för
att stimulera utvecklingen kring
vården av psykisk ohälsa, vilka har
legat kvar sedan dess på olika sätt,
oavsett regering.
Ökat antal sjukskrivningar
Tidigare har satsningarna riktats
specifikt mot personer med svår
psykisk sjukdom, samt mot barn
och unga. Men i dag vill man
bredda greppet, då trenderna visar
att allt fler i samhället lider av
psykisk ohälsa.
– Vi ser i dag att människor med
exempelvis depression eller utbrändhet kan ha svåra funktions-
Mindfulnesscenter
Mindfulnesscenter (MfC) AB
bildades 2007 och är idag
Sveriges ledande utbildningsföretag i mindfulness. Grundare
av MFC är Dr Ola Schenström,
specialist i allmänmedicin,
läkare sen mer än 35 år, och en
av Sveriges ledande experter på
mindfulness.
Företagets affärsidé är att
utveckla utbildningsprogram
inom mindfulness, utbilda
instruktörer och leda kurser för
individer, organisationer och
företag.
MfC har idag ca 1000 utbildade
instruktörer, fördelade över hela
landet, i sitt nätverk. Flertalet
har yrkeskompetens inom sjukvården.
Visionen är att göra mindfulnessträning lätt tillgänglig
inom vård, skola och arbetsliv
och därmed bidra till att allt
fler mår och fungerar bättre i
vardagen.
Expertisområden:
- Utbildning av instruktörer
steg 1 och 2, samt vidareutbildningar
- Kurser, handledning samt
coachning via internet
Internetbehandling vid:
- Stress
- Kronisk smärta och sjukdom
- Nedstämdhet
- Ångest
Programmen är utvärderade
i forskning
Gratisapp - ladda ner PowerBreak med 1-3 min långa övningar.
Ola Schenström
Tel: 070-6085048
[email protected]
www.mindfulnesscenter.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
MEDIAPLANET
PSYKISKHÄLSA.NU 5
Utbildning. Staten har ansvar för att ta fram och
sammanställa kunskap som SKL, och landstingen
och kommunerna, i sin tur kan använda för att utbilda
personal, säger Kerstin Evelius.
FOTO: MIRANDA KARLSSON
nedsättningar. Sjukskrivningarna
blir fler och längre. Det är svårt att
skilja ut någon delgrupp att satsa
på, säger Kerstin Evelius.
En sak som Kerstin Evelius är
säker på är att insatserna måste
göras tidigare för att få högre effekt.
Det handlar om att identifiera vad
som kan göras innan folk blir sjuka.
Fokusera på konkret hjälp
– Detta är inget vi bara kan lägga
över på kommunerna och landstingen. Det handlar om alla aspekter av en människas liv och vardag.
Arbetsplatser och skolor där stressen måste minska, bättre föräldrastöd. Vi har i dagsläget bra koll på
vilka riskgrupper som finns, men
vi måste fokusera på hur vi konkret
kan hjälpa dem.
och lösningar. Utifrån dessa dialoger har jag satt samman grupper
med olika inriktningar och bjudit in
experter, för att tillsammans kunna
hitta strategier för att utveckla
samhällets samlade insatser på
området psykisk hälsa.
Utmaningar och lösningar
Kerstin Evelius har ägnat året
sedan hon tillträdde som statlig
samordnare åt att titta på hur det
skulle kunna gå till att på bästa sätt
ta ett samlat, inkluderande grepp
kring området psykisk ohälsa. Hon
berättar att hon träffat representanter från över 50 organisationer
– brukare, anhöriga, professioner,
myndigheter, SKL och så vidare.
– Vi har diskuterat vad alla dessa
personer med olika perspektiv på
området ser för behov, utmaningar
Tidigare insatser
FOTO: MARTINA HUBER/REGERINGSKANSLIET
Kerstin Evelius
Nationell samordnare för statens
insatser på området psykisk hälsa.
Under hösten kommer Kerstin
Evelius att sammanställa resultatet
av dialogerna och expertgrupperna
och presentera det för den politiska
ledningen. Gabriel Wikström har
tidigare uttryckt att han vill se mer
långsiktighet och tidigare insatser
och undvika riktade projekt som
bara berör en begränsad grupp.
Kerstin Evelius håller med, men poängterar att man behöver hitta en
”lagom långsiktighet”.
– I Norge jobbade man med en
tioårsplan. De målen riskerar att
bli obsoleta fort när världen förändras. Kerstin Evelius pekar
på utmaningar för arbetet med
psykisk ohälsa – men ser samtidigt
ljust på framtiden.
– Läser man rapporteringen får
man lätt en bild av att allt är dåligt.
Men vi har faktiskt kommit en bra
bit på vägen. Jag ser att vi har en
samverkan och ett engagemang
som bara behöver kanaliseras. Det
finns resurser i systemet som bara
behöver användas rätt. Q
”Vuxna får gärna bry sig
sjukt mycket”
Citatet kommer från en 19 årig kille som brottats med psykisk ohälsa
och hoppat av skolan.
– Den här killens svar sammanfattar mycket bra det som unga berättat för mig när jag intervjuat
dem om deras situation. Just den
här killen kom från Sverige, men
jag är övertygad om att vi kommer
få samma svar när vi ställer frågan
till unga runt om i Norden.
Det säger Lidija Kolouh-Söderlund
som leder projektet “Unga in i
Norden – psykisk hälsa, arbete, ut-
bildning” på Nordens Välfärdscenter, på uppdrag från de nordiska
samarbetsministrarna. Projektet
syftar till att inspirera och konkretisera för beslutsfattare vad man
ska investera i för att förbättra välfärden för Nordens unga.
I projektet kommer man dels att
titta på insatser som kan förebygga förtidspensionering av unga
mellan 19 och 29 år, dels på insatser för unga som riskerar ett långvarigt utanförskap genom att varken arbeta eller studera.
– Den växande psykiska ohälsan
bland unga utgör en av de största
folkhälsoutmaningarna våra nordiska samhällen står inför. Därför är
det extra glädjande att Nordens
politiker enats om att avsätta resurser för att tillsammans försöka
finna lösningar.
– Vi har bland annat vaskat fram
goda exempel på projekt och metoder från hela Norden som verkligen visat sig fungera. Där har vi
sett många framgångsfaktorer,
men om jag får välja en faktor så
är vuxnas förhållningssätt till de
unga avgörande för om det ska gå
Lidija Kolouh-Söderlund
bra för dem. Att de vuxna bemöter
dem med respekt, tillit och intresse, säger Lidija Kolouh-Söderlund.
För mer information:
www.nordicwelfare.org
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
6 PSYKISKHÄLSA.NU
MEDIAPLANET
NYHETER
Elevhälsa. Till en väl
fungerande elevhälsa ska
alla skolbarn kunna söka
sig och få hjälp, oavsett hur
problematiken ser ut. FOTO:ISTOCK
Samordning nödvändig för att
möta psykisk ohälsa bland unga
Av Catharina Holm
För att möta den ökande
psykiska ohälsan bland unga
krävs samordning mellan
kommuner och landsting.
FOTO: THOMAS HENRIKSSON
Ing-Marie Wieselgren
SKL:s psykiatrisamordnare
Det är huvudbudskapet från SKL:s
psykiatrisamordnare Ing-Marie
Wieselgren. För att möta det
ökande ohälsotalet krävs tidiga
insatser som är synkroniserade
mellan olika aktörer i samhället.
Det handlar inte enbart om psykiatrisk vård utan insatser från flera
olika aktörer.
Kräver alla pusselbitar
– Mödra- och barnhälsovård, förskola, familjecentraler, primärvård, barnpsykiatri, socialtjänst
och polis – allt måste samordnas
lokalt och för det krävs att kommuner och landsting sätter sig ner och
formulerar hur man gemensamt
ska forma ett fungerande system.
– Jag brukar beskriva det som ett
pussel: Att lägga ett pussel kräver
både alla pusselbitar men även bilden på kartongen. Annars blir det
nästintill omöjligt att veta var man
ska börja och vad man egentligen
skapar, säger Ing-Marie.
En väl fungerande elevhälsa
Tidiga insatser är något som IngMarie Wieselgren trycker på flera
gånger under samtalet och här
menar hon att elevhälsan på skolorna runt om i landet är viktigt.
– Till en väl fungerande elevhälsa
ska alla skolbarn kunna söka sig
och få hjälp, oavsett hur problematiken ser ut. Specialistvården
är fortfarande nödvändig, men
inte för alla. Om vi målar en pyramid ska botten bestå av den tidiga
kontakten i form av elevhälsa och
liknande, och toppen den mer specialiserade psykiatrin. Allt är nödvändigt och spelar en stor roll för
att öka det psykiska välmåendet i
samhället. Och allt måste samordnas för att remisser – och de unga
inte ska fastna på vägen.
Vad blir då bemötandet
ute bland landsting och
kommuner när behovet av
samordning tas upp?
– Alla förstår att systemet är överbelastat och att samarbete är nöd-
Så satsar Örebro på
suicidprevention
Örebro satsar på suicidprevention, inte bara genom psykiatrin
och vården utan som ett samlat
grepp i det offentliga. I slutet av
september är kommunen värd för
den nationella konferensen på
området.
Det yttersta uttrycket för psykisk ohälsa
är självmord. Men långt ifrån alla som
tar sitt liv har haft någon kontakt med
vården för att få hjälp. Birgitta Huuva,
områdeschef för psykiatrin på hälso- och
sjukvårdsförvaltningen i Region Örebro
län är övertygad om att man måste bredda
sitt fokus för att kunna fånga upp fler som
mår akut dåligt och löper risk att hamna
i en livsfarlig situation där självmord kan
upplevas som den enda utvägen.
– Insatser måste finnas där behoven är.
I skolan, på arbetsplatser, bland äldre. I
de sammanhangen behövs lyhördhet och
förståelse. Det är jobbigt att vara tonåring.
Många äldre lider av ensamhet. Sådant
kan inte enbart psykiatrin lösa. För att
nå människor i riskzonen, men som faller
utanför ramarna för den typen av psykisk
ohälsa som vården och psykiatrin behandlar, och som kanske därför aldrig söker sig
dit, är till exempel idrottsföreningar och
religiösa samfund viktiga. Birgitta Huuva
tror att vi måste minska det individualistiska tänkandet och försöka se varandra.
– Detta är ett komplicerat område,
men samtidigt enkelt. Att känna sig behövd, och att ta hand om varandra är
grundläggande mänskliga behov som vi i
dagens samhälle har marginaliserat. Då är
det inte konstigt att den psykiska ohälsan
ökar och att fler – och allt yngre – mår
sämre.
Suicidprevention är att område där
Region Örebro län har stora utmaningar
framför sig, enligt Birgitta Huuva. Där
sker i genomsnitt ett självmordstillbud i
veckan – det vill säga över 50 per år. Men
vändigt för att arbetet ska kunna
utföras effektivt. Det går dock för
långsamt. Något måste göras nu,
och det är dags att sluta vilja och
börja göra. Att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar
och att den vanligaste dödsorsaken
bland unga är självmord är något
som inte bara är fruktansvärt, utan
också oacceptabelt. Dagens samhälle är inte anpassat för att vi är
olika som individer, utan alla ska
passa in i någon slags norm. Fokus
ligger på individen – vi har format
ett individualistiskt samhälle där
kraven ofta blir orimliga. Det krävs
att vi frågar oss själva om det är ett
samhälle som vi vill leva i, eller om
det krävs en förändring, avslutar
Ing-Marie Wieselgren.Q
Birgitta Huuva
av dessa har bara ett tiotal varit i kontakt
med psykiatrin. Nu planerar sjukvården
att skapa en gemensam plan med samverkanspartners i samhället. Under 2015
skapas en plattform för de olika aktörerna
och under 2016 ska planen för suicidprevention vara färdigformulerad.
– Den motiverande kunskapen har vi
så nu gäller det att ta initiativ, samarbeta och göra konkreta insatser. Vi kan lära
mycket av varandra på en nationell nivå
– exempelvis Uppsala har fått ner sina tal
och kan ge oss inspiration.Framför allt
tror Birgitta Huuva att det är viktigt att vi
gemensamt börjar se på suicidprevention
som en samhällsangelägenhet, och inte
som något som enbart vården ska lösa.
Förebyggande arbete och tidiga insatser
utförs inte i psykiatrin, utan genom de
olika sammanhang som människor vistas
i sin vardag.
– Självmord är en av de vanligaste
dödsorsakerna bland unga under 25. Men
det är även vanligare än många känner till
bland personer över 65. Vi måste hitta
vägar bort från fragmenteringen i samhället, och främja positiv samhörighet.
Den 29–30 september är Region
Örebro län värd för den 10 nationella konferensen i Suicidprevention med
tema Skydd för livet – hjälp oss att bygga
ett livsfrämjande samhälle. Då kommer
många engagerade deltagare att samlas
för att uppmärksamma hur vi som medmänniskor och medaktörer har möjlighet
att ta ett gemensamt ansvar för insatser
som kan öka den psykiska hälsan och bidra till att minska risken för självmordsnära beteenden.
– Hoppas att vi blir många som möts
i Örebro, det är tillsammans vi kan göra
skillnad avslutar Birgitta Huuva.
www.regionorebrolan.se/psykiatri
www.trippus.net/suicidprevention2015
Huddinge satsar
på goda och jämlika
uppväxtvillkor
Huddinge kommun satsar på
samverkan mellan myndigheter
och organisationer för att motverka och förebygga psykisk ohälsa
bland barn och ungdomar. Genom Samkraft och fyra familjecentraler erbjuds tidiga insatser, aktiviteter, råd och stöd.
”Vi i Huddinge kommun ser kraften
i att olika verksamheter inom kommunen samarbetar för att minska
utsatthet och psykisk ohälsa bland
våra invånare,” säger Yvonne Kokkola, verksamhetschef IFO, Huddinge
kommun.
Samkraft samlar barn- och utbildningsförvaltningen, socialtjänsten,
kultur- och fritidsförvaltningen, lokalpolisen, barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns idag elva team för
grundskolan, förskolan och gymnasieskolan där varje team består av
representanter från samtliga myndigheter som ingår i Samkraft.
Vi arbetar övergripande, men alltid utifrån ett lokalt perspektiv.
De insatser som görs, som en egen
webbportal för ungdomar, sommarskola och sociala insatsgrupper,
kommer via teamen vilket gör dem
verksamhetsöverskridande
och
alltid relevanta för att gemensamt
möta de ungas behov”, menar Yvonne Kokkola.
De fyra familjecentraler som finns
i Flemingsberg, centrala Huddinge,
Skogås och Vårby erbjuder en öppen
och tillgänglig service för kommunens invånare. Familjecentralerna
är ett samarbete mellan kommunen och Stockholms läns landsting
och här samlas öppna förskolan, två
kuratorer/familjecentral från socialtjänsten, barnmorskemottagning
och barnhälsovård.
”Huddinge kommun verkar för
att skapa jämlika uppväxtförhållanden för våra barn och ungdomar.
Genom familjecentralerna når vi ut
till blivande föräldrar och föräldrar
som kanske inte hade sökt stödet
annars. Kuratorer i ett nära samarbete med barnavårdscentralerna kan
tidigt fånga upp de som är i behov
av extra stöd och hjälpinsatser.” Det
säger Ulla-Britt Lundberg Matslofva, kurator på Skogås familjecentral.
Föräldragrupper och ABC-kurser
är några exempel på aktiviteter som
sprider kunskap. En annan framgångsfaktor är att föräldrar får möta
andra som kanske har samma frågor
eller upplever en liknande situation
som en själv. Ulla-Britt Lundberg
Matslofva avslutar:
”Familjecentralerna är lika mycket en samhällsservice som en mötesplats för föräldrar och barn oavsett
kön, religion och sexuell läggning.
Vi är mycket stolta över att vår familjecentral i Skogås är hbt-certifierad och vi jobbar hårt på samtliga
centraler för jämlikhet för föräldrar,
barn och ungdomar.”
www.huddinge.se
Blekinge implementerar nya
metoder inom psykiatrin
Genom omfördelade resurser
och sänkta vårdtrösklar har
psykiatrin i Blekinge stärkt
verksamheten.
Historiskt sett har psykiatrin i
Blekinge haft många vårdplatser
inom heldygnsvården. I mars 2014
omvandlades en sluten avdelning till
dagpsykiatri inom psykiatrin i Östra
Blekinge. Sammanlagt rör det sig om
tio tjänster och 200 behandlingstimmar i veckan, vilka öronmärks för
dem som tidigare nyttjade heldygnsvården.
– Satsningen ska utvärderas, men
preliminära siffror visar att flera
patienter som fick omfattande heldygnsvård, inte behöver någon alls
längre. I en utvärdering skrev en
yngre kille: ”Det som är så bra är att
jag hela tiden får vara involverad. Jag
får göra ett eget val, men blir inte
utesluten”, säger Carina Söderholm,
verksamhetschef för vuxenpsykiatrin
i Ronneby-Karlskrona.
Avvecklingen av en heldygnsvårdavdelning har också gett möjlighet
att öka personaltätheten på den befintliga heldygnsvårdavdelningen.
Detta utan att för den skull ta större
resurser i anspråk.
Bryter isoleringen
Undersökningar visar entydigt att
den psykiska ohälsan bland yngre
stiger. För att hjälpa denna grupp
har mellanvården i Karlskrona även
satsat på ett intensivt sex veckor
långt program för personer i åldrarna 18–30. Programmet sker i nära
samarbete med vårdgrannar, för-
säkringskassan och arbetsförmedlingen.
– Trösklarna för att få insatsen är
lägre ställda än inom övrig specialistpsykiatri, berättar avdelningschef
Christer Andersson.
Även verksamheten inom psykiatrin i Västra Blekinge har genomfört
ett utvecklingsarbete. Heldygnsplatserna inom heldygnsvården har
minskat från 18 till 12 platser till
förmån för dagpsykiatrin.
– Det har effektiviserat vården och
vi har fått möjlighet att skräddarsy
vårdnivåerna för våra patienter. Det
har även gett dagpsykiatrin i Karlshamn möjlighet att ha öppet över
helgerna, säger Karin Magnusson,
verksamhetschef för Vuxenpsykiatrin
Väst.
Inom psykiatrin i Blekinge har
det länge funnits ett intresse för
trädgårdsterapi, och i början av året
öppnade en rehabiliteringsträdgård
vid den psykiatriska öppenvården
i Sölvesborg. Den är inspirerad av
Alnarpsmetoden, en behandling utvecklad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Trädgårdsterapin
sänker stressnivåerna hos patienter
med stressrelaterade sjukdomar och
är ett komplement till medicinering
och samtalsterapi.
– Efter trädgårdsterapin upplever
många patienter att de mår bättre
och kan minska på medicineringen.
På många sätt har vi sett en lust och
delaktighet bland patienterna som vi
inte märkt tidigare. Att använda sig av
utomhusmiljön och naturen är något
som vi vill ha med i andra satsningar i
Blekinge, säger Karin Magnusson.
[email protected]
8 PSYKISKHÄLSA.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
MEDIAPLANET
NYHETER
Sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Som grupp betraktad har flyktingar en sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar
är förhållandevis hög. Ungefär hälften lider av olika posttraumatiska stressymptom. FOTO:ISTOCK
Ett flyktingmottagande baserat på behov
Av Pontus Fall
Hur är flyktingarnas
hälsostatus när de kommer
till Sverige? Hur kan den
förbättras? Och hur kan
flyktingmottagandet bereda
väg in i samhället?
– I många studier kan vi tydligt se
att hälsan försämras även efter
att man kommit till Sverige, säger
Katarina Carlzén, projektansvarig på Länsstyrelsen.
rekommendation om att utöka
den lagstadgade samhällsinformationen i enlighet med den skånska modellen.
– Det finns ett starkt konsensus för denna lagförändring, säger
Katarina Carlzén.
Det krävs bättre information
Det är några av de frågor som projektet MILSA arbetat med de senaste två åren. Länsstyrelsen Skåne
och Malmö högskola har tillsammans med en rad aktörer drivit
projektet med stöd av EU-medel.
Försämrad hälsa
Som grupp betraktad har flyktingar
en sämre hälsa än befolkningen i
övrigt. Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt- och
kärlsjukdomar är förhållandevis
hög. Ungefär hälften lider av olika
posttraumatiska stressymptom.
En av många samverkande anledningar till att hälsan ofta försämras
efter ankomsten, är att det krävs
goda förkunskaper för att förstå
den svenska hälso- och sjukvården.
Följden blir att många nyanlända
drar sig för att uppsöka vården,
även vid allvarliga tillstånd. Andra
överutnyttjar vården och besöker
ofta akuten.
För att få bukt med olika problem
kring ohälsa krävs bland annat
bättre kunskap, menar Katarina
Carlzén. Nyanlända har laglig rätt
till minst 60 timmars samhällsin-
Mänskliga relationer
FOTO: PRIVAT
Katarina Carlzén
Projektansvarig Länsstyrelsen
Skåne.
formation på sitt modersmål. I den
skånska modellen är detta utbyggt
till 80 timmar. De extra 20 timmarna är vikta för hälsoinformation.
MILSA har gått ut med en
Ale kommun sätter
behovet i första rummet
I Ale kommun pågår ett arbete med att riva
organisationsmurarna. Verksamheten ska istället
styras av kommuninvånarnas behov.
– Vi har modiga politiker och en modig kommunchef som
gör den här omställningen möjlig, säger utvecklingsavdelningens chef Gunilla Dörner Buskas.
Upprinnelsen var en satsning på sociala investeringar
som kommunen inledde redan 2010. Då utvärderades det
förebyggandet arbetet för ungdomar som riskerade att
hamna i missbruk. En av slutsatserna var att de olika enheterna måste samverka bättre och fungera som ett nätverk.
Ungdomarnas bästa gick allt för ofta förlorat när de olika
organisationerna arbetade inom sina egna ramar.
Att skapa föränderliga strukturer och samverkande
nätverk, blev den logiska slutsatsen. Startskottet gick 2014.
Samtidigt bildades Utvecklingsavdelningen, som har en
viktig roll i satsningen. Avdelningen stöttar och är en
För att de nyanlända ska komma
in i det svenska samhället räcker
det inte med mer information, det
krävs också fler stödjande miljöer.
Mänsklig kontakt är nyckeln – och
på det området finns anledning
att rannsaka flyktingmottagandet,
menar Katarina Carlzén.
– Det handlar om mänskliga
relationer – och det är något som
myndigheterna kan bli bättre på
att uppmärksamma.
Den möjligheten kan istället
erbjudas av föreningslivet och den
idéburna sektorn. Här finns det
mycket outnyttjad kraft som bör
mobiliseras. MILSA rekommenderar att aktivitet i föreningsliv,
utifrån individens egna preferenser, ska bli en grundläggande
del av etableringsplanen för alla
nyanlända.
Flyktingfrågan är just nu
mycket uppmärksammad och
många vill bidra. Vad kan man
göra som privatperson?
– Det viktigaste är att vara en medmänniska. Alla behöver vägar in
i samhället. Det är vårt största
problem. Hur får du kontakter och vänner i Sverige? Många
invandrare vittnar om att de inte
har svenska vänner. Hur ska man
då komma in i samhället? Q
Från vänster Gunilla Dörner Buskas, Chef utvecklingsavdelningen, Birgitta Augustsson, utvecklingsledare
folkhälsa/socialhållbarhet, Lena Helsing, chef MiniMili. Foto: Alekuriren AB.
U HVXUV I|U GHQ EHÀQWOLJD YHUNVDPKHWHQ 'HQ VWLPXOHUDU
även till att nå bättre resultat genom nya samarbeten eller
förändrad organisation ute i verksamheterna. Målet är att
DQYlQGDGHEHÀQWOLJDUHVXUVHUQDVnHIIHNWLYWVRPP|MOLJW
för att nå bästa möjliga resultat i det sociala och ekologiska
hållbarhetsarbetet.
Som ett resultat av det nya vägvalet öppnade även MiniMili i augusti 2014. Det är en öppen psykosocialmedicinsk
mottagning, som vänder sig till barn och ungdomar upp
till 25 år med risk/missbruksproblematik. Verksamheten
erbjuder allt från drogtestning, lättillgänglig rådgivning och
VW|GVDPWDO WLOO PRWLYDWLRQVDUEHWH RFK NYDOLÀFHUDW IDPLOMH
och nätverksinriktat behandlingsarbete. Verksamheten är
öppen för alla inom målgruppen, men arbetar även på remiss från andra aktörer, såsom BUP, vuxenpsykiatrin samt
på uppdrag från socialkontoret.
– Vår övergripande satsning på behovsstyrning handlar om
att riva interna murar inom kommunen för bättre samarbete, men även om att utveckla samverkan med andra huvudmän. Det är en tydlig del av MiniMilis framgång, säger
Birgitta Augustsson, utvecklingsledare i folkhälsofrågor.
Ett unikt inslag är att verksamheten bedriver mycket av sitt
arbete utanför mottagningen. Det handlar bland annat om
NYDOLÀFHUDWEHKDQGOLQJVDUEHWHLIDPLOMHUQD
Redan från start arbetar MiniMili tillsammans med
socialkontoret i planering av placering och har kontinuerlig
behandlingskontakt med ungdomen och familjen. MiniMili samarbetar även med socialkontoret, skola, behandlingshem under och efter placeringstiden.
– Verksamheten har ännu inte utvärderats men BUP och
andra samverkansparter är mycket nöjda med såväl kanalerna och strukturerna för samarbetet som med själva
behandlingen, säger Lena Helsing, chef för MiniMili som
är en av tre av kommunens sociala investeringar.
Helhetssyn på hälsa i etableringen
av nyanlända flyktingar
Forskning visar att hälsotappet hos nyanlända
flyktingar efter att man fått uppehållstillstånd
kan minskas genom att ge människor stöd
som underlättar för dem att få överblick, se
mening och ta kontroll över den egna situationen. Exempel på sådant stöd är att tillgängliggöra hälsorelaterad kunskap och att stärka
individens sociala nätverk.
sarie för mänskliga rättigheter har slagit fast att det åligger staten att tillgängliggöra hälsorelaterad information.
Det är en del av staters skyldigheter avseende rätten till
hälsa.
Rekommendationerna betonar:
1|GYlQGLJKHWHQDYHWWUHJHOYHUNVRPVlNUDUQ\DQOlQGD
flyktingars rätt till hälsokommunikation på modersmålet
6DPKlOOVRULHQWHULQJHQ lU HQ JRG RFK EUHG DUHQD I|U
hälsokommunikation
I projekt MILSA, forskningsbaserad stödplattform för
%HKRY DY HQ WLOOJlQJOLJ RFK EHKRYVEDVHUDG QDWLRQHOO
migration och hälsa, som leds av Malmö Högskola och
utbildningsplattform för kommunikatörer
Länsstyrelsen Skåne i samverkan med en rad organisationer har vi under drygt två års gemensamt arbete %HKRY DY HQ JHPHQVDP NXQVNDSVXWYHFNOLQJ NULQJ
migration och hälsa
lagt en grund för en gemensam kapacitetsförstärkning
kring nyanländas etableringsprocesser i Skåne. Arbetet, %HKRYDYHQXW|NDGVDPYHUNDQPHOODQEHU|UGDVDP
hällsaktörer
som genomförts med stöd av den Europeiska flyktingParallellt har en samverkansmodell för psykosociala,
fonden, har bland annat resulterat i rekommendationer
för nationella riktlinjer för hälsokommunikation inom preventiva och behandlande insatser tagits fram. Moetableringen och en modell för psykosocialt stöd och dellen, kallad PREMO, svarar mot många av de behov
både de nyanlända och personal lyfter fram. Modellen är
behandling till nyanlända flyktingar.
Enligt WHO utgör hälsorelaterade frågor kopplat till uppbyggd i syfte att utgöra en stödjande och hälsofrämmigration allt större utmaningar för folkhälsan ur ett jande miljö för nyanländas etablering. Grunden består
globalt perspektiv. WHO såväl som FN:s Högkommis- av att alla nyanlända får samhälls- och hälsokommuni-
kation på modersmålet. Många får dessutom möjlighet
till individuellt utformade aktiviteter av hälsofrämjande
eller språkstödjande karaktär i föreningslivet. Ytterligare några erbjuds att delta i studiecirklar med fokus på
psykosociala frågor. Slutligen får de som bedöms vara
i stort behov av behandling tillgång till traumabehandling hos Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och tortyrskadade. Modellen utgör ett samverkande system där den enskilde kan få tillgång till flera av
insatserna. PREMO genomförs just nu i projektform i
nordöstra Skåne i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner, Nätverket Idéburen
Sektor Skåne, Sensus, Röda Korset, Lunds universitet
och Länsstyrelsen.
På nationell nivå har Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan och länsstyrelserna tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting tagit
initiativ till ett gemensamt utvecklingsarbete om bland
annat hälsokommunikation på modermålet till nyanlända flyktingar samt att identifiera modeller för hur samverkan med idéburen sektor kan bidra till att åstadkomma en hälsofrämjande och stödjande etableringsprocess
för nyanlända flyktingar.
HÄRNÖSAND VÄXER MED NYA INVÅNARE
Härnösands kommun har lång erfarenhet
ĂǀĂƩƚĂĞŵŽƚŇLJŬƟŶŐĂƌ͘'ĞŶŽŵĂƩŵŽďŝůŝƐĞƌĂĐŝǀŝůƐĂŵŚćůůĞƚŚĂƌŵĂŶůLJĐŬĂƚƐŵĞĚ
ƐĊǀćůŝŶƚĞŐƌĂƟŽŶĞŶƐŽŵŐƌĂŶŶƐćŵũĂŶ͘
&ůLJŬƟŶŐĂƌ ŚĂƌ ćŶĚĂ ƐĞĚĂŶ ϴϬͲƚĂůĞƚ ǀĂƌŝƚ ǀćůͲ
ŬŽŵŶĂ Ɵůů ,ćƌŶƂƐĂŶĚƐ ŬŽŵŵƵŶ͕ ŵĞŶ ƐĞĚĂŶ
ϮϬϭϮŚĂƌŵĂŶćǀĞŶďƂƌũĂƚƚĂĞŵŽƚĂƐLJůƐƂŬĂŶͲ
ĚĞ͘&ƂƌĂƩƐŬĂƉĂĞŶƐĊďƌĂƐƚĂƌƚƐŽŵŵƂũůŝŐƚ
ŚĂƌŬŽŵŵƵŶĞŶƌŝŐŐĂƚĞƩƚćƩƐĂŵĂƌďĞƚĞŵĞĚ
ĐŝǀŝůƐĂŵŚćůůĞƚ͕ŽĐŚƵŶĚĞƌĂƐLJůƟĚĞŶŬĂŶĞŶƌĂĚ
ŽůŝŬĂĂŬƟǀŝƚĞƚĞƌĞƌďũƵĚĂƐ͘
ʹsŝƐƐĂ ŵćŶŶŝƐŬŽƌ ƉůĂĐĞƌĂƐ ƵƚĞ ƉĊ ůĂŶĚƐďLJŐͲ
ĚĞŶĚćƌĚĞƚŝŶƚĞĞŶƐĮŶŶƐĞŶďƵƟŬ͕ƐćŐĞƌŚŽŶ͘
'ĞŶŽŵĂƩĞŶŐĂŐĞƌĂŚĞŵďLJŐĚƐĨƂƌĞŶŝŶŐĂƌŽĐŚ
ŝĚƌŽƩƐĨƂƌĞŶŝŶŐĂƌ ƵŶĚĞƌůćƩĂƌ ǀŝ ŵƂũůŝŐŚĞƚĞŶ
ĂƩĂŬƟǀĞƌĂƐŝŐ͕ƐćŐĞƌ>ŝůŝĂŶ<ƌĂŶƚnj͕ĞŶŚĞƚƐĐŚĞĨ
ƉĊ ĂƌďĞƚƐůŝǀƐĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĞŶ ǀŝĚ ,ćƌŶƂƐĂŶĚƐ
ŬŽŵŵƵŶ͘ &ůLJŬƟŶŐƟůůƐƚƌƂŵŶŝŶŐĞŶ ƐŬĂƉĂĚĞ Ɵůů
ŽĐŚŵĞĚŝŶĐŝƚĂŵĞŶƚĨƂƌĂƩĊƚĞƌĨĊůŝǀŝƚƌĂŬƚĞŶƐ
&ŽůŬĞƚƐŚƵƐ͕ǀĂƌƐǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƟĚŝŐĂƌĞŐĊƩƉĊ
ƐƉĂƌůĊŐĂŝŇĞƌĂĊƌ͘
ʹĞƚŚĂƌďůŝǀŝƚĞƩĮŶƚŵĞƌǀćƌĚĞƟůůŽƌƚƐďĞĨŽůŬͲ
ŶŝŶŐĞŶ͕ƐćŐĞƌ>ŝůŝĂŶ<ƌĂŶƚnj͘ĞƚƐŬĂƉĂĚĞĚĞƐƐͲ
ƵƚŽŵĂƌďĞƚƐƟůůĨćůůĞŶĞŌĞƌƐŽŵǀŝďĞŚƂǀĚĞĨŽůŬ
ƐŽŵŬƵŶĚĞũŽďďĂƐŽŵĨƌŝƟĚƐůĞĚĂƌĞ͕ƐŬũƵƚƐĂƟůů
ƐŝŵŚĂůůĞŶŽĐŚŽƌŐĂŶŝƐĞƌĂŝŶŶĞďĂŶĚLJŵĂƚĐŚĞƌ͘
͟ĞƚŚĂƌďůŝǀŝƚĞƩĮŶƚŵĞƌǀćƌĚĞ
ƟůůŽƌƚƐďĞĨŽůŬŶŝŶŐĞŶ͘͟
ĞŶĂŶĚƌĂǀŝŬƟŐĂƐĂƚƐŶŝŶŐĞŶŚĞƚĞƌ^ĂŵůŝŶŐƐͲ
ƉƵŶŬƚĞŶʹĞŶƉůĂƚƐƐŽŵćƌƂƉƉĞŶĨƂƌĂůůĂ͕Ěćƌ
ĚĞƚ ŚĊůůƐ ƐǀĞŶƐŬƵŶĚĞƌǀŝƐŶŝŶŐ͕ ƐĊŶŐ ŽĐŚ ƐŬĂͲ
ƉĂŶĚĞĨƂƌďĂƌŶŽĐŚŽůŝŬĂƚLJƉĞƌĂǀŬƵƌƐĞƌ͘
о^ĂŵůŝŶŐƐƉƵŶŬƚĞŶŚĂƌǀĂƌŝƚĞƩƵƚŵćƌŬƚƐćƩ
ĂƩ ŶĊ ŬǀŝŶŶŽƌŶĂ͘ Ğ ćƌ ŶLJĐŬĞůŶ Ɵůů ĞŶ ĨƌĂŵͲ
ŐĊŶŐƐƌŝŬŝŶƚĞŐƌĂƟŽŶ͕ŵĞŶĚĞćƌƐǀĊƌĂĂƩŶĊ͘sŝ
ƐĞƌĂƩŵćŶŶĞŶćƌďćƩƌĞƉĊĂƩŶĂǀŝŐĞƌĂďůĂŶĚ
ŵƂƚĞƐƉůĂƚƐĞƌ͕ ŵLJŶĚŝŐŚĞƚĞƌ ŽĐŚ ĂŬƟǀŝƚĞƚĞƌ͕
ŵĞĚĂŶŬǀŝŶŶŽƌŶĂƌŝƐŬĞƌĂƌĂƩƐƚĂŶŶĂŚĞŵŵĂ
ŽĐŚďůŝŝƐŽůĞƌĂĚĞ͘EćƌǀŝŐĞŶŽŵĨƂƌďĂƌŶĂŬƟǀŝͲ
ƚĞƚĞƌƉĂƐƐĂƌǀŝĚćƌĨƂƌƉĊĂƩĂŬƟǀĞƌĂŬǀŝŶŶŽƌŶĂ
ŽĐŬƐĊ͘
ŶŐĂŐĞŵĂŶŐŵŽƚŵŝƐƐƚćŶŬƐĂŵŚĞƚ
>ŝůŝĂŶ<ƌĂŶƚnjŵĞŶĂƌĂƩƌŝƐŬĞŶĨƂƌŵŽƚƐćƩŶŝŶŐͲ
Ăƌ ďůĂŶĚ ůŽŬĂůďĞĨŽůŬŶŝŶŐĞŶ ŚĂƌ ĨƵŶŶŝƚƐ Ěćƌ͕
ŵĞŶ ŐĞŶŽŵ ĂƩ ĞŶŐĂŐĞƌĂ ĂůůĂ ŝ ƵƚǀĞĐŬůŝŶŐĞŶ
ĂǀďLJŐĚĞŶďůĞǀĚĞƚĞŶŚĞůƚĂŶŶĂŶĂƚŵŽƐĨćƌ͘
ŶŝŶŐ͕ŵĞĚŇĞƌďĂƌŶŝƐŬŽůĂŶ͕ŵĞƌƉĞƌƐŽŶĂůƟůů
ǀĊƌĚĞŶ ŽĐŚ ŇĞƌ ƐŬĂƩĞďĞƚĂůĂƌĞ͘ Ğƚ ćƌ ŽĐŬƐĊ
ďƌĂ ĂƩ ƐƚĂƌƚĂ ƐŝƩ ŶLJĂ ůŝǀ ŝ ĞŶ ůŝƚĞŶ ŬŽŵŵƵŶ
ĞŌĞƌƐŽŵĚĞƚćƌƂǀĞƌƐŬĊĚůŝŐƚŽĐŚŶćƌĂƟůůĂůůƚ͘
^ĞŶ ŬĂŶƐŬĞ ĂůůĂ ŝŶƚĞ ŬĂŶ ĨĊ ũŽďď Śćƌ͕ ŵĊŶŐĂ
ŇLJƩĂƌ Ɵůů hƉƉƐĂůĂ ĞůůĞƌ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ĨƂƌ ĂƩ
ƉůƵŐŐĂ͘ DĞŶ ƐĞŶ ŇLJƩĂƌ ĨĂŬƟƐŬƚ ŵĊŶŐĂ ŚĞŵ
Ɵůů ,ćƌŶƂƐĂŶĚ ŝŐĞŶ͘ Ğƚ ćƌ ǀćůĚŝŐƚ ŐůćĚũĂŶĚĞ
ĂƩƐĞ͘
ʹsŝ ŚĂĚĞ ĞŶ ďƌƵŬƐďLJŐĚ ŵĞĚ ƐƚŽƌ ĂƌďĞƚƐůƂƐͲ
ŚĞƚ ŽĐŚ ĞŶ ŶĞĚůĂŐĚ ŝŶĚƵƐƚƌŝ ʹ ŽĐŚ ƐĊ ŚƵŶĚͲ
ƌĂƚĂůƐ ŶLJĂ ŇLJŬƟŶŐĂƌ ǀĂƌũĞ Ċƌ͘ hƚĂŶ ĚĞŶ Śćƌ
ƐĂƚƐŶŝŶŐĞŶ ŚĂĚĞ ĚĞƚ ĨƂƌŵŽĚůŝŐĞŶ ǀĂƌŝƚ ŚĞůƚ
ĂŶŶŽƌůƵŶĚĂƚŽŶŐĊŶŐĂƌ͘dĂĐŬǀĂƌĞŇLJŬƟŶŐĂƌŶĂ
ŬƵŶĚĞǀŝĨĊ&ŽůŬĞƚƐŚƵƐĂƩůĞǀĂƵƉƉŝŐĞŶ͘
sĂĚćƌŶLJĐŬĞůŶƟůůĨƌĂŵŐĊŶŐƚƌŽƌĚƵ͍
ʹsŝŚĂƌĞŶůĊŶŐĞƌĨĂƌĞŶŚĞƚĂǀŇLJŬƟŶŐŵŽƩĂŐͲ
ĂŶĚĞƚ ŽĐŚ ƐĞƌ ŵƂũůŝŐŚĞƚĞƌŶĂ ŝ ĚĞƚ о ŽĂǀƐĞƩ
ƉŽůŝƟƐŬůĞĚŶŝŶŐŚĂƌĂůůĂǀĂƌŝƚƉŽƐŝƟǀĂ͘&ƂƌĞŶ
ůŝƚĞŶŬŽŵŵƵŶćƌĚĞƚĨĂŶƚĂƐƟƐŬƚĂƩĨĊŝŶŇLJƩͲ
Arbete
Integration
och
Hitta din väg med oss!
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
10 PSYKISKHÄLSA.NU
MEDIAPLANET
NYHETER
SIUS – arbetsförmedlingens
stöd vid funktionsnedsättning
Av Catharina Holm
Särskilt introduktions- och
uppföljningsstöd, SIUS,
är arbetsförmedlingens
verktyg för att ge arbetssökande med en funktionsnedsättning extra stöd och
hjälp med att ta sig in på
arbetsmarknaden.
används runt om i världen. Vi har
använt metoden sedan 1993 och
är den enskilt största aktören inte
bara i Sverige utan även i Europa,
säger Bengt Eklund, handläggare
på Arbetsförmedlingens avdelning
Rehabilitering till arbete, Enhet
strategi.
Såväl den arbetssökande som arbetsgivaren har mycket att vinna
på SIUS. Särskilt introduktionsoch uppföljningsstöd är ett stöd till
arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Den arbetssökande
får stödet inför och under en anställning.
Skräddarsydd utbildning
”Supported Employment”
– SIUS är en femstegsmetod som
internationellt går under namnet Supported Employment och
– Ingen människa är ju sin funktionsnedsättning, som en psykisk diagnos eller depression. Alla
kan forma sitt liv efter egen förmåga och på så sätt även bidra till
samhället. Även arbetsgivare har
mycket att vinna på SIUS, säger
Bengt Eklund.
Arbetsförmedlingens
SIUSkonsulenter är särskilt utbildade
i frågor kring arbetsliv och funktionsnedsättning. Konsulenten ser
till att anställningen skräddarsys
efter alla parter, och i inledningsfasen arbetar konsulenten nära
den arbetssökande för att stötta
och slussa in i arbetslivet.
Ett brett kontaktnät
FOTO: PRIVAT
Bengt Eklund
Handläggare på
Arbetsförmedlingen
– En SIUS-konsulent utgår från
den arbetssökande och ser de möjligheter som finns för att hitta en
möjlig arbetsgivare. Vi har ett brett
kontaktnät och möjlighet att finna
ett antal potentiella arbetsgivare
som kan passa. Målet är att hitta
en anställning med avtalsenlig lön,
menar Bengt Eklund.
Goda resultat
SIUS-konsulenten finns hela tiden
närvarande från start, till introduktion och uppföljning samt upptill två år efter programmets start.
Från att i början innebära ett tätt
stöd och hjälp under introduktion
och inslussning avtar konsulentens roll ända fram till uppföljning.
Stödet kan dock intensifieras vid
behov; vår roll är att skräddarsy
upplägget efter individens förutsättningar. SIUS har länge visat på
goda resultat och anledningarna är
flera.
Ta del av social gemenskap
– Man ska komma ihåg att arbetsmarknaden för unga innebär
många tillfälliga jobb och SIUS kan
inte påverka det. Med SIUS får den
arbetssökande chansen att ta del
av den sociala gemenskapen på en
arbetsplats och möjlighet att bygga
på sitt CV. Samtidigt finns stödet
från Arbetsförmedlingen samt
arbetsgivaren och många gånger
leder ett uppdrag till en långvarig
anställning för den arbetssökande,
avslutar Bengt Eklund. Q
Karlskrona satsar på
arbete genom delaktighet
Karlskrona kommun ger personer med psykisk funktionsnedsättning möjlighet att
förverkliga sina drömmar om en
anställning.
Metoden heter IPS (Individual
Placement and Support) och utgår från deltagarnas egna mål och
ambitioner. Syftet är att stötta till en
varaktig anställning.
Metoden skiljer sig mot hur man
arbetade tidigare, berättar Jörgen
Aronsson, områdeschef på Funktionsstödsförvaltningen. Då tillämpades en trappstegsmodell där
personerna med psykisk funktionsnedsättning behövde bevisa
sig för att kunna ta ett steg uppåt mot sysselsättningar som mer
liknade vanliga arbetsplatser. Deltagarna gick som en stafettpinne
mellan kommun, arbetsförmedling,
försäkringskassan och socialtjänst.
IPS-modellen bygger på ett utbrett samarbete mellan dessa aktörer.
– Jag kunde se på pappret att
den här metoden kommer passa
oss och täcka upp för våra tidigare
brister, säger Jörgen Aronsson.
Och det har den gjort. 2012–
2013 ansökte kommunen om projektmedel från Socialstyrelsen. Det
beviljades och 2014 – med kommunens stöd – gjordes satsningen
permanent.
– Jag är övertygad om att alla
människor som vill arbeta kan arbeta. Vår första fråga till deltagarna
är vad de vill arbeta med, inte om
de kan arbeta. En av framgångsfaktorerna för oss är att mina arbetsspecialister har olika kompetenser och inte kommer från
omvårdnadsyrken. De lägger fokus
på lösningar istället för att se hinder
och arbetar efter våra ledord som
är: nyfiken, följsam och modig.
Inga förlorare
För att metoden ska fungera krävs
det att arbetsgivarna är med på tåget. I dagsläget har deltagarna fått
anställning på bland annat vaktbolag, förskolor, butiker och transportföretag.
– Små bolag där chefen har full
koll på verksamheten brukar passa
våra deltagare allra bäst. Det gäller
att nå ut till de modiga cheferna.
Att ge stöd till arbetsgivarna
ingår i metoden. Det kan handla
om kommunikationen med deltagaren i inledningsfasen, dels kontakten med arbetsförmedlingen
kring bland annat anställningsform
och relevanta lönesubventioner.
Verksamheten har 87 deltagare,
varav 42 har lönearbete. Bland
dem som varit inskrivna i 18 månader har närapå 70 procent lönearbete. Detta kan jämföras med 12
procent för målgruppen i stort.
– I studier av metoden ute i
Europa brukar 50 procent räknas
som ett mycket gott resultat, så vi
är givetvis glada över dessa siffror,
säger Jörgen Aronsson.
Han ser metoden som en offensiv satsning och är glad att den har
kommunens stöd.
– Det finns inga förlorare, bara
vinnare. Deltagarna mår bättre, blir
mer delaktiga i samhället och kan
ta ett större ansvar för sin ekonomi.
Samtidigt använder vi våra skattekronor smartare och får fler skattebetalare, säger Jörgen Aronsson.
www.karlskorna.se
Misa hjälper Marco ut i arbetslivet
Stadshagen och började med medicinering. Han tjänsten. Misa diskuterar initialt möjligheter för
¿FN Vn VPnQLQJRP NRQWDNW PHG 0LVD RFK NXQGH eventuell anställning efter avslutad praktik.
påbörja vägen tillbaka mot arbetslivet igen.
Välfungerande modell
– Genom Misa kunde jag få det stöd jag saknade Mimmi Darbo, ordförande i den Svenska Supported
annars, säger han. Särskilt när jag slutade med Employment Föreningen (SFSE) arbetar på MiPHGLFLQHULQJHQYDUGHWWX̆W$WWKDHWWDUEHWHDWW VDV GRWWHUERODJ 0LVD .RPSHWHQV 'H V\VVODU PHG
gå till har hjälpt mig skapa rutiner och struktur i kompetensutveckling, utbildning och handledning
Misa grundades 1994 av Lennart Jönsson, som såg vardagen.
inom själva metodarbetet. Hon ser hur den nära
ett samhällsproblem i att människor som både ville 1lUYLWUl̆DVKDU0DUFRJMRUWDUEHWVSUDNWLNSnHWW kontakten mellan myndigheter och näringsliv är
och kunde delta i arbetslivet ofta förvägrades den kontorsvaruhus i norra Stockholm i ett års tid. Han fruktsam.
möjligheten. Misa, som står för Metodutveckling, trivs mycket bra och vill helst av allt fortsätta med
Individuellt stöd, Samhällsdeltagande och Arbets- en fast anställning.
– Systemet är från början ganska fyrkantigt, säger
deltagande, blev den kraft som lotsade sina deltaKRQ 'HW ¿QQV HQ HWDEOHUDG I|UHVWlOOQLQJ DWW PDQ
gare genom arbetspraktik och ibland hela vägen í -DJ E|UMDGH PHG DWW MREED HWW SDU GDJDU L helst ska man vara ”klar” inom psykiatrin innan
fram till anställningar. I dag har Misa 240 anställ- veckan, och sen har vi ökat det till varje dag. Jag tar man kan börja söka jobb. Men verkligheten ser
da fördelat på 17 enheter med olika inriktning. På emot post och leveranser, och håller nu på att lära inte riktigt ut så, och att mjukstarta i arbetslivet är
Misa Fridhemsplan jobbar man exempelvis främst mig kassasystemet för att kunna ta emot kunder.
YlOGLJWYLNWLJWHQOLJW,36PHWRGHQíGHWJnULQWHDWW
på uppdrag från Socialtjänsten och Arbetsförmedbara kasta sig ut i en heltidstjänst direkt efter sin
lingen, och bedriver arbetsinriktad verksamhet 9DUMHYHFNDNRPPHUHQSHUVRQIUnQ0LVDWLOO0DU- behandling. På Misa kan man följa personen geför personer med psykisk eller social ohälsa. Här cos arbetsplats för att diskutera utvecklingen, pra- nom hela utvecklingen.
WUl̆DU YL 6KDJKD\HJK .DODW]DGHK .LPVHOLXV VRP ta om eventuella förbättringsmöjligheter och se till Marcos stöd genom Misa är del av det ettåriga
är arbetskonsulent.
VnDWWDOOWÀ\WHUSnEUD1nJRQNRQWUROOlUGHWLQWH projektet Midhagen, som använder sig av en nåtal om.
got försvenskad version av IPS-metodiken för att
í9nUYHUNVDPKHWE\JJHUSnDWWWDUHGDSnSHUVRfrämja bryggan mellan psykiatri och arbetsliv. Det
nens egna idéer, intressen och resurser, säger hon. í 9L lU HWW VW|G WLOO DUEHWVJLYDUHQ KDU HQ P\FNHW unika med Midhagenprojektet är den nära kopp9L DUEHWDU WLOOVDPPDQV PHG DWW O\IWD IUDP GHOWD- nära kontakt, och är bra på att matcha ihop rätt lingen till öppenvården, och förhoppningen är att
garens kunskaper, resurser och starka sidor. Sen SHUVRQ PHG UlWW SODWV VlJHU 6KDJKD\HJK 9L VND- HQIRUWVlWWQLQJ¿QDQVLHUDVLRNWREHU
matchas personen mot de arbetsplatser och ar- SDUHQDUEHWVSUR¿OWLOOVDPPDQVPHG0DUFRGlUYL
EHWVXSSJLIWHU VRP SDVVDU ElVW 9L DUEHWDU XWLIUnQ bland annat beskriver hans personlighet samt även í1RUPDOWlUGHWVYnUWDWWInWLOOGHQKlUW\SHQDY
metoder som Supported Employment och IPS.
vilka arbetsmoment som eventuellt kan vara stres- samarbete, säger Mimmi. I det här projektet har
VDQGH9LKDUHQVWRUEDQNPHGDUEHWVJLYDUHVRP man haft täta möten och uppföljningar varje vecka
Arbete skapar rutiner
behöver allt från städare till jurister.
där berörda kunnat diskutera framsteg och medBredvid henne sitter Marco. Han är 34 år och drabicineringar tillsammans med öppenvården. När
bades för några år sedan av en psykos som gjorde Ofta betalar arbetsgivaren i början enbart med sitt alla arbetar mot samma mål kan man också få till
det svårt för honom att behålla ett vanligt jobb engagemang, eftersom arbetstagarens ersättning i betydligt snabbare beslut, vilket i slutändan gagnar
eller söka nya. Han blev inskriven på psykiatrin i regel kommer från Försäkringskassan eller Social- den som vill ut i arbetslivet.
Att gå direkt från psykiatrisk vård
till ett aktivt arbetsliv kan vara
svårt. Misa har sedan 1994 hjälpt
personer med olika typer av arbetshinder att komma ut i arbete.
Marco är en av dem som fått hjälp.
Fakta Misa
0LVDVDIIlUVLGplUDWWSHUVRQHUPHGDUEHWVKLQGHUP\FNHWYlONDQGHOWDLDUEHWVOLYHWRPGHW¿QQV
rätt stöd. Grundades 1994 av Lennart Jönsson, som fortfarande äger bolaget. Misa har 240
anställda på 17 enheter i Sverige. www.misa.se
Fakta Misa Kompetens
Misa Kompetens erbjuder utbildning, handledning och seminarium inom Supported Employment,
IPS, Supported Education, bemötande och coachning. Både teorier och metoder, samt hur man
använder dem. Grundades 2011 och ägs av Lennart Jönsson. Företaget har 4 anställda och utför
uppdrag i hela Sverige. www.misakompetens.se
12 PSYKISKHÄLSA.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
MEDIAPLANET
NYHETER
FOTO: PONTUS FALL
Svår väg. Raymond Ilenikhena Oseyomon (Tv) har hunnit fylla 17 i Sverige, men kom till Sverige från Nigeria för två år sedan. Då hade hans pappa blivit mördad. Hans mamma dog när han bara
var sex år, här är han med Loran Bartun som är biträdande verksamhetschef på Frösundas asylboende i Upplands Väsby.
Integration genom trygghet
Av Pontus Fall
I en orolig värld kommer allt
fler ensamkomna flyktingbarn till Sverige. De befinner
sig i en extra utsatt situation
då de är på flykt och separerade från sina anhöriga.
– Ungdomarna har haft en svår
väg hit. Tryggheten har de lämnat
bakom sig. För att de ska kunna utvecklas och komma in i det svenska
samhället är en viktig uppgift att
skapa en god relation och trygghet.
Allt för att de ska få en väl fungerande tillvaro i vardagen, säger
Loran Batun som arbetar som
biträdande verksamhetschef på
ett av Frösundas asylboenden.
På boendet som ligger i Upplands
Väsby bor ungdomar som är under 18 år i väntan på besked från
Migrationsverket. Han berättar
att barnen vid ankomst ofta känner sig vilsna i sitt nya land. Därför
vill Frösunda erbjuda en så hemlik
miljö som möjligt.
En ökad trygghetskänsla
– Att ungdomarna får vara med och
hjälpa till med allt från påslakan,
tavlor på väggarna, matta på golvet, till blommor i fönstret, skapar
delaktighet. Det leder till en ökad
känsla av trygghet för våra ungdo-
mar, berättar Anne-Lie Granroth,
ansvarig för Individ och familj på
Frösunda. Att integrera ungdomarna är också en grundläggande del i
arbetet. Hur fungerar Sverige?
Viktigt att bryta isoleringen
Raymond Ilenikhena Oseyomon, som bor på boendet, ler när
ämnet kommer på tal. För honom
tog det givetvis ett tag att anpassa
sig till kylan, men den kulturellt
största skillnaden är tystnaden på
offentliga platser.
I Nigeria kan man tilltala vem
som helst på gatan eller torget. Så
funkar det inte i Sverige. På boen-
det tränas ungdomarna i svenska
genom vardagliga samtal. En
annan viktig del är att bryta isoleringen. Många ensamkomna
barn drar sig undan under sin
första tid i Sverige. Personalen på
boendet arbetar för att bryta isoleringen. Gemenskapen med personal och andra ungdomar skapar en
positiv spiral.
Gjort snabba framsteg
Raymond som har fyllt 17 kom
till Sverige från Nigeria för två år
sedan. Då hade hans pappa blivit
mördad. Hans mamma dog när
han bara var sex år.
– Skulle jag ha föräldrar i livet
skulle jag aldrig ha åkt till Sverige.
Den första tiden drog han sig undan, men nu är isoleringen bruten.
Sedan dess har Raymond gjortsnabba framsteg. Under intervjun
blandar han friskt mellan svenska
och engelska, men det är onödigt
eftersom hans svenska redan är
bra. Som den ende avboendets 12
ungdomar läser han på ett gymnasium tillsammans med svenska
ungdomar.
– Sedan jag börjat plugga har jag
fått tillbaka tron på framtiden. Jag
vill plugga vidare på högskola inom
ekonomi, avslutar Raymond.Q Tryggt stöd till eget arbete
Erfaren hjälp till eget jobb
Erfarenhet för stöd till jobb
De flesta människor vill arbeta, men ibland kan vägen
dit vara svår. Med stöd av en brukarcoach ges ökade
möjligheter för människor med psykisk ohälsa att
komma in på arbetsmarknaden.
Therese Möller är brukarcoach och projektsamordnare
för projektet Brukarcoach på organisationen NSPHiG,
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg.
Där arbetar man med en evidensbaserad (IPS) modell
för att stötta människor till en lämplig sysselsättning.
— Vi är ingen myndighet, utan har vår förankring
i ett nätverk med flera föreningar som arbetar inom
området psykisk hälsa. Det unika med vårt arbete med
coaching är att följa en metod med bra utfall, vara förankrad i en brukarorganisation, och att coachen har
egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Därifrån kan vi
hjälpa en person med självstärkande uppbyggnad utifrån sina egna förutsättningar.
Brukarcoacherna samarbetar med Arbetsförmedlingen, som remitterar människor de mött som behöver
extra stöd mot arbetsmarknaden. Stödet syftar till att
lyfta personens egenskaper, intressen och erfarenheter för att coachen skall kunna hitta lämplig sysselsättning. Sedan mars 2015 har 13 av 26 deltagare
fått anställning, praktik eller annan sysselsättning. Av
dessa 26 är sju personer helt nyinskrivna, och fyra
stycken på väg ut i sysselsättning.
— Vi brukar hitta något lämpligt inom en månad,
säger Therese Möller, och vi finns alltid med genom
hela processen.
www.nsphig.se
ALLA HAR RÄTT TILL
EN FRAMTID
Frösunda erbjuder stöd och vård till barn,
ungdomar och vuxna med social problematik, genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ- och familjeomsorgen.
Vi hjälper till dygnet runt, året om och vi
ser till att du får hjälp med din placering,
oavsett när du kontaktar oss.
Om en placering inte fungerar, hittar vi ett
nytt alternativ. Vi ger aldrig upp.
→ HVB-verksamhet
→ Familjehem
→ HVB-verksamhet för
ensamkommande barn
och ungdomar
Ring vår gåvotelefon på 070-140 75 35 eller sätt in ditt bidrag
på BG 900-7501 alternativt PG 900 750-1.
Du kan också stödja genom att anmäla dig till ”Mental Health Run”
i Stockholm den 10 oktober. www.mentalhealthrun.se
Vill du veta mer, kontakta oss:
Placeringsjouren
020-22 80 00
[email protected]
Läs mer på frosunda.se
Vill du veta mer om Psykiatrifonden?
Gå in på psykiatrifonden.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
14 PSYKISKHÄLSA.NU
MEDIAPLANET
NYHETER
EXPERTTIPS
FOTO:PRIVAT
Ola Schenström
Läkare
Mindfulness på
framgång som verktyg
i vården
Under de senaste åren har mindfulness tagits på allt
större allvar som verktyg i vården för personer med psykisk
ohälsa. Allt fler studier pekar på att metoden har positiva
effekter på stress, depression, ångest, smärta och sömn.
Ola Schenström har varit läkare sedan 1973, och har under hela sitt yrkesliv sett en ökning av stress och psykisk
ohälsa. Sedan drygt tio år arbetar han med mindfulness.
Metoden kräver inga teoretiska förkunskaper och är lättillgänglig – men är samtidigt ingen quick-fix.
Min tro är att mindfulness blir en
integrerad del av vården på femtio års sikt.
– Det svåra för utövaren är att ta sig tiden för träningen,
cirka 10-20 minuter per dag och stöd av instruktör ger bäst
resultat.
Mindfulness är ett viktigt tillskott till annan behandling av
psykisk ohälsa och stress, som medicinering och KBT. Större
delen av forskningen kring mindfulness har skett under de
senaste fem åren. En studie från Centrum för primärvårdsforskning i Malmö som publicerades hösten 2014 visade att
gruppbehandling med mindfulness var lika effektiv som individuell KBT för patienter med depression och ångest.
– Min tro är att mindfulness blir en integrerad del av vården på fem-tio års sikt, säger Ola Schenström.
Läs fler intressanta artiklar på
psykiskhälsa.nu
”Det är dags
att psykisk
ohälsa blir ett
skolämne!”
Charlie Eriksson, grundare
av initiativet Aldrig Ensam,
menar att det måste till mer än
individuella satsningar för att få
psykiskt mående på agendan. Det
är dags att samhället börjar ta ett
större ansvar.
Av Catharina Holm
N
är
Charlie
Eriksson startade
sajten
Aldrig Ensam
kunde han nog
inte föreställa
sig den uppmärksamhet som nu i efterhand
visade sig bli resultatet. Än mindre kunde han ha gissat att det var
hans egna psykiska (o)hälsa som
skulle stå i fokus några år senare
när han 2013 drabbades av depression och panikångest.
– Innan panikångestattackerna
var jag en person med höga mål
och många bollar i luften som
gjorde att jag ständigt var uppe i
varv, berättar Charlie Eriksson när
jag frågar vem Charlie var innan
ångesten och depressionen blev ett
faktum.
Fortfarande en stereotyp bild
Charlie satsade stort på en karriär
och hade många drömmar om livet
efter skolan. Men kunskap om psykisk ohälsa, det saknade han helt.
– Bilden av en person som lider
av psykiska problem är fortfarande
stereotyp vilket gjorde att man
aldrig tänkte att man själv kunde
drabbas. När jag faktiskt gjorde det
fanns det få att prata med och alla
frågetecken bara hopade sig, säger
Charlie Eriksson.
Han hittade lite information
som kunde hjälpa honom med alla
tankar och bestämde sig istället
för att som individ försöka hjälpa
andra som också var drabbade.
Allt fler drabbas
– Allt fler drabbas i dag av psykisk ohälsa; det är vanligare än
vad vi själva vill inse. Som individer kan vi bestämma oss för att
bli mer öppna mot varandra och
här behövs fler isbrytare för att få
andra att våga göra likadant, säger
Charlie Eriksson.
Magelungen - idéburet, innovativt och medarbetarägt
Magelungens organisation skapar förutsättningar
för goda samarbete i gränslandet mellan olika
verksamhetsområden och regelverk. Vi har
kunskap och erfarenhet avseende skola, socialtjänst och psykiatri.
Magelungen är ett alternativ som kompletterar
kommuner och landstings egna insatser genom
ett brett utbud av kostnadseffektiva insatser och
tjänster präglade av samverkan, hög kompetens
och engagemang.
Vi erbjuder olika former av evidensbaserade och
beprövade behandlingsinsatser i dygnet runtomsorg, öppenvårdsprogram som skola med
behandling, HSP - för ökad skolnärvaro och
FUNKA - insatser på hemmaplan samt enstaka
konsultationer och utbildningsinsatser.
Våra resursstarka grundskolor och gymnasium
vänder sig till elever i behov av omfattande
stöd.Vi har ambitioner att möta våra elever
med hög personaltäthet och kompetens inom
specialpedagogik. Vi vill skapa en god lärmiljö
som är liten nog att erbjuda en personlig
atmosfär med studiero och personligt bemötande, men ändå stor nog att vara en bred
arena för möten och relationsbyggande.
Magelungen Utveckling är ett medarbetarägt
företag som bildades 1993. Vi vill bidra med
innovationskraft och samhällsnytta inom skola
och socialt behandlingsarbete.
Vi finns i Gävle, Göteborg, Helsingborg, Jönköping,
Stockholm, Solna, Södertälje, Uppsala,Västerås
och Örebro
Läs mera www.magelungen.com
MEDIAPLANET
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
PSYKISKHÄLSA.NU 15
ALDRIGENSAM AMBASSADÖRER
Jon Olsson Freesstyleåkare i skidor
Rachel Brathén ”Yoga Girl”
Linus Thörnblad Före detta friidrottare
Emma Igelström Före detta simmerska
Annika Andersson Komiker och skådespelerska
Filip & Fredrik Underhållningsduo
Källa: aldrigensam.com
”Givetvis vill jag hjälpa till att
motivera unga människor till att
välja livet.”
Jon Olsson Freesstyleåkare i skidor
Bli mer öppna. Allt fler idag
drabbas av psykisk ohälsa;
det är vanligare än vad vi själva
vill inse. Som individer kan vi
bestämma oss för att bli mer
öppna mot varandra och här
behövs fler isbrytare för att få
andra att våga göra likadant,
säger Charlie Eriksson.
FOTO: CAMILLA HANNELL
Till syvende och sist är det dock på
högre nivå som förändringar måste
till, menar han.
Skapas en rädsla
– Media har en viktig roll i den bild
av en person med psykisk hälsa
som skapats. Det rapporteras regelbundet om våldsdåd där förövaren
beskrivs som manisk, deprimerad
och psykiskt instabil men man ger
inte motbilden: alla de som lider av
psykisk ohälsa utan att skada andra
än möjligtvis dem själva. Resultatet
blir att det skapas en rädsla kring
psykiska sjukdomar, trots att det
inte bara är vanligt utan också
engelska, matte och idrott. Redan
idag provas kurser i suicidal prevention på en högstadieskola i
Stockholm och det är just den sortens information och kunskap som
måste spridas för att dels förebygga
psykisk ohälsa men också krossa
de fördomar som idag finns kring
detta, säger Charlie Eriksson.
blir allt vanligare i alla samhällsgrupper, säger Charlie.
Dessutom efterfrågar han initiativ på politiskt nationell, regional
och lokal nivå.
Inviduella förutsätningar
– Som företag kan man lyfta in
frågan i företagskulturen genom att
ha öppna samtal kring sjukskrivningar och våga anställa människor
som lider eller har lidit av psykiska
besvär. Ingen är sin sjukdom utan
kan alltid prestera utifrån individuella förutsättningar. Jag anser
också att psykisk hälsa bör bli ett
skolämne, precis som man läser
FOTO: CAMILLA HANNELL
Charlie Eriksson
Grundare av
Aldrig Ensam
Tufft samhälle för unga
För många lider idag av psykisk
ohälsa utan att våga prata om det,
inte ens med de allra närmaste.
– Samhället i dag är tufft, inte
minst för unga som, förutom höga
krav på sig själva, lever i en global
värld med ökad konkurrens och
med ständiga påtryckningar från
social media som ger falska intryck
av andras perfekta liv, säger Charlie
Eriksson.
En ond spiral
Tillsammans med brist på information om psykiskt mående är det en
ond spiral som bara leder åt ett håll.
Nedåt.
– Vi lever i ett sjukt system som
jag dessvärre inte ser att vi nått
botten på. Psykisk ohälsa kommer att bli allt vanligare, det är jag
helt övertygad om, avsutar Charlie
Eriksson. Q
Temaföreläsningar en hit hos föräldrar i Vellinge
,ƵƌǀĞƚĚƵŽŵĚŝƩďĂƌŶŚĂƌƉƌŽďůĞŵŵĞĚƐŝŶƉƐLJŬŝƐŬĂŚćůƐĂ͍
/sĞůůŝŶŐĞŚĂƌŵĂŶŚŝƩĂƚĞƩƐćƩĂƩŶĊƵƚŵĞĚŬƵŶƐŬĂƉ͕ƐƚƂĚ
ŽĐŚŝŶƐƉŝƌĂƟŽŶƟůůŬŽŵŵƵŶĞŶƐĨƂƌćůĚƌĂƌ͘
Alla i Vellinge som har barn – från förskoleåldern
ƵƉƉƟůůƐŝƐƚĂĊƌĞƚƉĊŐLJŵŶĂƐŝĞƚʹďũƵĚƐŝŶ͘DĞĚ
ćŵŶĞŶƐŽŵ,͕ćƚƐƚƂƌŶŝŶŐĂƌ͕ƐũćůǀƐŬĂĚĞͲ
ďĞƚĞĞŶĚĞŶŽĐŚĐĂŶŶĂďŝƐůŽĐŬĂƌĚĞŬŽƐƚŶĂĚƐĨƌŝĂ
ĨƂƌĞůćƐŶŝŶŐĂƌŶĂƐƚŽƌƉƵďůŝŬ͘
ʹ/ŶŝƟĂƟǀĞƚŚĂƌǀŝƐĂƚƐŝŐǀĂƌĂŽĞƌŚƂƌƚ
ƵƉƉƐŬĂƩĂƚ͘&ůĞƌŽĐŚŇĞƌĂŶŵćůĞƌƐŝŐ͕ŶƵćƌĂůůĂ
ĨƂƌĞůćƐŶŝŶŐƐƟůůĨćůůĞŶĨƵůůďŽŬĂĚĞĨƌĂŵƟůůĂƉƌŝů͕
ƐćŐĞƌ<ƌŝƐƟŶĂ^ƚĞƌŶƐŽŵćƌǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƐĐŚĞĨƉĊ
ĞůĞǀŚćůƐĂŶŝsĞůůŝŶŐĞ͘
&ƂƌĞůćƐŶŝŶŐĂƌŶĂůĞĚƐĂǀŝŶďũƵĚŶĂĞdžƉĞƌƚĞƌ
ƉĊŽŵƌĊĚĞŶĂƐŽŵǀĂůƚƐƵƚ͘ĞĚĞůƚĂŐĂŶĚĞ
ĨƂƌćůĚƌĂƌŶĂƵƉƉŵƵŶƚƌĂƐćǀĞŶĂƩŬŽŵŵĂŵĞĚ
ĨƂƌƐůĂŐƉĊƚĞŵĂŶƟůůĨƌĂŵƟĚĂƟůůĨćůůĞŶ͘KĐŚćǀĞŶ
ŽŵŚƵǀƵĚƐLJŌĞƚćƌĂƩŚũćůƉĂǀĊƌĚŶĂĚƐŚĂǀĂƌĞ
ĂƩďůŝďćƩƌĞƉĊĂƩŬćŶŶĂŝŐĞŶǀĂƌŶŝŶŐƐƚĞĐŬĞŶ
ŽĐŚƐLJŵƉƚŽŵƐŽŵŬĂŶƚLJĚĂƉĊƉƐLJŬŝƐŬŽŚćůƐĂ
ĞůůĞƌŶĞƵƌŽƉƐLJŬŽůŽŐŝƐŬĨƵŶŬƟŽŶƐŶĞĚƐćƩŶŝŶŐŚŽƐ
ďĂƌŶŽĐŚƵŶŐĂ͕ƐŬĂŵĂŶĞŶůŝŐƚ<ƌŝƐƟŶĂ^ƚĞƌŶŝŶƚĞ
ŐůƂŵŵĂĚĞǀƵdžŶĂƐďĞŚŽǀ͘
ʹĞƚćƌǀŝŬƟŐƚĂƩƵƉƉŵćƌŬƐĂŵŵĂĨƂƌćůĚƌĂƌŶĂ
ŝĚĞƌĂƐƌŽůů͘,ĂƌŵĂŶďĂƌŶŵĞĚĞdžĞŵƉĞůǀŝƐ,
ƐĊćƌĚĞƚŬƌćǀĂŶĚĞƵƚƂǀĞƌĚĞƚŶŽƌŵĂůĂʹĚĞƚŬĂŶ
ĚĞŚćƌĨƂƌĞůćƐŶŝŶŐĂƌŶĂďĞŬƌćŌĂ͕ƐĂŵƟĚŝŐƚƐŽŵ
ĚĞǀŝƐĂƌĂƩĚĞƚĮŶŶƐŚũćůƉĂƩĨĊ͘
ůĞǀŚćůƐĂŶĂŶŽƌĚŶĂƌĞŶĨƂƌĞůćƐŶŝŶŐŝŵĊŶĂĚĞŶ
ƵŶĚĞƌƚĞƌŵŝŶĞƌŶĂ͘WƌŽũĞŬƚĞƚĮŶĂŶƐŝĞƌĂƐŵĞĚ
ƐƚĂƚůŝŐĂƐĊŬĂůůĂĚĞWƌŝŽͲƉĞŶŐĂƌ͕ŽĐŚŬŽŵŵĞƌůƂƉĂ
ŵŝŶƐƚĊƌĞƚƵƚ͘
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
16 PSYKISKHÄLSA.NU
MEDIAPLANET
NYHETER
FOTO: THE STUDIO
Lennart Bergström
Rektor på Bergströms
Varningsklockor. Varningsklockorna ringer för många i Sverige. En miljon människor beräknas konsumera
alkohol i den grad att de riskerar sociala eller medicinska problem. FOTO: ISTOCK
Alkoholmissbruk kräver
ett tvärvetenskapligt
angreppssätt
A
lkoholmissbruk är ett jättelikt samhällsproblem
med 6 000 som dör av sitt missbruk varje år, och
hela 1 500 gör det på grund av felbehandling.
Det krävs ett nytt tvärvetenskapligt synsätt.
– Hade det varit cancerpatienter som blivit felbehandlade i samma storleksordning hade uppmärksamheten blivit minst sagt tumultartad. Nu rapporteras det knappt,
säger Lennart Bergström, rektor på Bergströms som erbjuder utbildningar och kurser inom missbruk/beroende.
Lennart Bergström menar att missbruk/beroende isolerats
till att vara en medicinsk fråga, där läkarkåren i stort sett har
annekterat problemområdet. I själva verket är problemet
betydligt mer mångfacetterat än så.
Myndigheter och politiker måste ta sitt
ansvar i missbruksfrågan.
Missbruk kan inte förklaras eller behandlas strikt medicinskt
utan bör istället behandlas tvärvetenskapligt, där även
psykologi, sociologi, beteendevetenskap och praktisk filosofi
ingår.
– Det krävs högre krav på behandlingspersonalen, vilken
idag alltför ofta är underutbildad. Det krävs en professionell
yrkesgrupp som är specialister på just missbruk/beroende
och som kan förena olika vetenskaper. I dag arbetar man efter
två diagnoser istället för det hundratal som kan urskiljas,
menar Lennart Bergström.
– Myndigheter och politiker måste ta sitt ansvar i missbruksfrågan. Dagens befintliga utbildningar räcker inte. Vi behöver
satsa på själva behandlingsvetenskapen för att minska det
lidande som ett felbehandlat missbruk och/eller beroende
orsakar, säger Lennart Bergström.
Läs fler intressanta artiklar på
psykiskhälsa.nu
)LOHUKSPUNZOLTTL[MY
R]PUUSPNH
TPZZIY\RHYL
:LSLULRVSSLR[P]L[pY
PUYPR[H[WrILOHUKSPUNH]
R]PUUSPNHTPZZIY\RHYL
=POHY]rY]LYRZHTOL[
MYSHNKPSHU[SPNTPSQWr
.V[SHUK
4rSL[pYH[[Z[pYRH
ZQpS]RpUZSHVJORVTW
L[LUZOVZRSPLU[LYUHZr
H[[KLZLYVJO]rNHY
]pSQHHUKYH]pNHYpU
[PKPNHYLVJORVTTH
IVY[MYrUTPZZIY\RVJO
KLZ[Y\R[P]HSP]ZTUZ[LY
Håll koll på alkoholens
alla varningsflaggor
Av Pontus Fall
Stockholms läns landsting
satsar på fler alkoholmottagningar med ny inriktning.
Av tradition har socialtjänsten ansvarat för missbruksvården. De
främsta insatserna har riktats mot
dem med tyngst problem, och de
med en socialt fungerande vardag
har dragit sig för att besöka socialtjänstens mottagningar.
Bör ses som ett hälsoproblem
Det finns tecken på att detta är på
väg att ändras. Missbruksutredningen från 2012 argumenterade
för att missbruk bör betraktas som
ett hälsoproblem som ska tas hand
om av sjukvården. Det är en idé
som forskaren Sven Andréasson
förfäktat under lång tid och nu har
landstinget öppnat en mottagning
som vänder sig till personer med
riskbruk, som inte utvecklat andra
problem.
Mottagningen ligger på Stockholms mest centrala adress, Riddargatan 1, och nyligen öppnades
ytterligare en mottagning i Mörby
Centrum.
– Gensvaret har varit enormt
stort, konstaterar Johan Franck,
Vi har slängt
kofoten!
Vill du hjälpa oss i detta arbete?
Bli stödmedlem redan idag!
http://kris.a.se/registrera
Förbundet för alkohol- och
drogterapeuter och anhörigterapeuter
Arbetar du med
missbrukare och
deras anhöriga?
Bli medlem i
branschförbundet
FAD som stöd för
yrken som behövs!
professor i psykiatri och verksamhetschef
för
Beroendecentrum Stockholm som driver
mottagningarna.
Grova riktlinjer
På mottagningen tacklas alkoholproblem som en hälsofråga.
Besökare får göra en uppskattning av sin konsumtion och det
genomförs även en hälsokontroll.
Behandlingen sätter inte upp nollvisioner utan har som målsättning
att minska konsumtionen från
riskbruk till mindre hälsovådliga
nivåer.
Så vad räknas som riskbruk?
Män som dricker 14 glas alkohol
per vecka ligger i riskzonen. För
kvinnor är motsvarande alkoholenheter nio. Att dricka fem respek-
Högt antal i riskzonen
Varningsklockorna ringer för
många i Sverige. En miljon människor beräknas konsumera alkohol i
den grad att de riskerar sociala eller
medicinska problem. 300 000 har
någon form av alkoholberoende.
Vad kan samhället göra för
att minska alkoholens skadeverkningar?
– Det finns en stark koppling till
tillgång. Minskad tillgång på alkohol minskar konsumtionen och
även alkoholens skadeverkningar.
Som privatperson tycker jag att
man kan bidra med att inte alltid
utgå från att alla alltid ska dricka
alkohol. Om du ordnar en bjudning, se då till att det också finns
alkoholfria alternativ. Q
RING 020-84 44 48
och prata med våra rådgivare.
Det är kostnadsfritt,
du kan vara anonym
och ringa från
hela landet.
Tack för ditt stöd!
Läs mer på
www.fadsverige.se
[LS! ^^^ZLSLULRVSSLR[P]L[ZL
Johan Franck
Professor i psykiatri och verksamhetschef för Beroende-centrum.
Funderar du över dina
alkoholvanor?
Nu hjälper vi andra
att göra samma sak.
KRIS är en organisation
bestående av före detta
kriminella och missbrukare.
Vi hjälper människor som friges
från fängelse genom att erbjuda
dem ett nytt, hederligt och
drogfritt socialt nätverk.
FOTO: PONTUS FALL
tive fyra glas vid samma tillfälle
reser också en varningsflagg.
– Det här är grova riktlinjer.
Känsligheten för alkohol är individuell så många kan befinna sig
i riskzonen även vid lägre nivåer.
Toleransökning och att man ofta
dricker mer än vad man tänkt sig
är andra varningsklockor, säger
Johan Franck.
FAD finns också på
Facebook.
Läs mer på alkohollinjen.se
Hälso- och sjukvården
kraftsamlar mot våld
Kvinnor och barn som utsätts för våld måste få hjälp, stöd och behandling
så tidigt som möjligt – och här har hälso- och sjukvården en viktig roll att
spela. Västra Götalandsregionen är föregångare i detta arbete genom sitt
kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV).
F
örra året publicerade regeringen sitt betänkande
”Våld i nära relationer – en folkhälsofråga”, där bland annat socialtjänstens och
polisens uppdrag och möjligheter var i starkt
fokus. Dock fattades ett liknande fokus på hälso- och
sjukvårdens möjligheter som aktörer.
± , 6YHULJH ¿QQV XQLND WLOOJnQJDU JHQRP YnUD VWRUD
förebyggande arenor som tex vårdcentraler, folktandvården, BVC , MVC och ungdomsmottagningar, som når
nästan alla i sin målgrupp. Där kan vi göra ett förebyggande arbete genom att ställa frågor om våld på rutin
och därmed göra tidiga upptäckter och sätta in tidiga
LQVDWVHU'HVRPXWVlWWVI|UYnOGLQlUDUHODWLRQHU¿QQV
där långt innan de eventuellt blir aktuella hos socialtjänsten eller polisen, säger Anita Kruse, verksamhetschef
för VKV. VG-regionens politiker fattade redan år 2007
beslut om att starta kompetenscentret inom hälso- och
sjukvården, som sedan starten arbetat med information,
utbildning och utveckling, samt att initiera och bedriva
forskning inom området. Bland annat har VKV tagit
fram medicinska regionala riktlinjer som gäller all
verksamhet inom hälso- och sjukvården som
UHJLRQHQ¿QDQVLHUDU
– Riktlinjerna remissbehandlas nu och kommer att
antas efter sommaren. Dessa riktlinjer ska följas av
samtlig vårdpersonal oavsett om huvudmannen är
R̆HQWOLJHOOHUSULYDW7YnH[HPSHOSnRPUnGHQVRPULNtlinjerna avser är barn som far illa eller riskerar att fara
illa inklusive barn som bevittnat eller upplevt våld samt
våld i nära relationer, säger Anita Kruse.
RUTIN ATT STÄLLA FRÅGOR OM VÅLD
En stor majoritet av landets mödrahälsovårdsmottagningar har som rutin att ställa frågor om våld till alla
sina patienter. VKV driver i dag projekt där man rutinmässigt frågar om våld inom BVC, folktandvården, vårdcentraler och rehabverksamheter.
– VG-regionens folktandvård är Sveriges största,
och även först ut med att ställa frågor om våld på rutin
YLGWYnNOLQLNHU. Folktandvården är en unik
verksamhet med stor potential att kunna arbeta
förebyggande och hälso-främjande, säger Anita Kruse.
FYRA NYA PROJEKT.
Under hösten 2015 startar VKV fyra nya projekt. Ett
forskningsprojekt som ska granska alla fall från de senaste 15 åren där någon mördats inom en nära relation i
Västra Götaland.
På bilden: Daniel Cederberg, Carina Eliason, Eva Wendt, Tove Corneliussen,
Carina Iloson, Ann Wollmar, Jenny Ström, Anita Kruse, och Gunilla Krantz.
Frånvarande medarbetare: Viveka Enander
VKV:s tre nationella förslag om våld i nära relationer
Ȏ Ge landsting och regioner samma möjlighet som kommuner
att söka statliga utvecklingsmedel för att omsätta den nya
lagstiftningen om våld i nära relationer.
Ȏ Ge Socialstyrelsen regeringsuppdrag om kompetensstöd
och vägledning riktat till hälso- och sjukvården samt tandvården.
ȎUtöka SKL:s stöd till landstingen och regionerna.
Det andra är ett utvecklingsprojekt som fokuserar samverkan inom våldsområdet mellan hälso- och
sjukvården, socialtjänsten, polis och åklagare. Som en
del av det senare reste en delegation med representanter
från berörda myndigheter på studieresa till Island under
slutet av maj.
– Vi har inspirerats och tagit del av hur man på Island
löst frågan om samverkan mellan de fyra aktörerna, och
redan på plats förde den svenska delegationen diskussioner hur vi på hemmaplan skulle kunna starta ett projekt kring ett sådant samarbete, säger Anita Kruse.
7UHGMH RFK IMlUGH IRUVNQLQJVSURMHNWHQ KDQGODU RP XWvärdering där VKV dels ska fråga patienter hur de har
upplevt att få frågor om våld men även ta del av personalens erfarenheter från att ställa frågor om våld.
LÄS MER PÅ: www.våldinärarelationer.se/vkv
Har du tankar på
att förändra dina
alkoholvanor?
Mottagningen för alkohol och hälsa Nord erbjuder hjälp och stöd till dig
som har ett riskbruk, men som ännu inte utvecklat ett beroende.
Hos oss får du hjälp, utifrån din egen förmåga, att hantera situationer som inkluderar alkohol på
ett hälsosamt sätt. Behandlingsmålen utformas utifrån din vilja och motivation.
Behandlingen är främst beteendeinriktad. Om du vill kan vi också erbjuda icke-vanebildande
läkemedelsbehandling som håller nere alkoholsuget. Många klarar sig bra efter att de avslutat sin
behandling hos oss.
Mottagningen för alkohol och hälsa Nord finns på Svärdvägen 9 i Danderyd. Du kan söka hit och få
hjälp omgående. Du når oss på telefonnummer 08-123 470 40.
www.beroendecentrum.se
I akuta situationer, kontakta alltid Beroendeakuten
Stockholm, telefon 08-123 459 00, eller - för
ungdomar upp till 20 år - Maria Ungdoms akut och
rådgivning, telefon 08-123 474 10.
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
18 PSYKISKHÄLSA.NU
MEDIAPLANET
NYHETER
FOTO: PRIVAT
Lena Karlsson
Enhetschef för Vårdkedjan
Olik kulturell bakgrund. Kultur och kontext påverkar hur man uttrycker psykisk ohälsa. Det kan röra sig om ordval och metaforer som bottnar i den kulturella och språkliga bakgrunden. FOTO: ISTOCK
Den ideella sektorn
fyller hålrummen
Psykiatrin korsar
kulturgränserna
D
en ideella sektorns flexibilitet gör den väl lämpad att bidra med stöd åt nyanlända flyktingar.
– Vi kan snabbt ställa om vår verksamhet och
rikta resurserna dit behoven är störst för tillfället, säger Lena Karlsson som är enhetschef
för Vårdkedjan på den ideella organisationen Skyddsvärnet.
Organisationen har på kort tid mobiliserat för att erbjuda
fler familjehem och är på väg att öka antalet boendeplatser.
En tredjedel av flyktingarna uppskattas vara traumatiserade av sina upplevelser och är i behov av psykologiskt stöd.
Skyddsvärnet erbjuder samtalsstöd på flera språk och har
även grundat Föreningen för ensamkommande flyktingbarn, SEF. Föreningen ger en röst åt de ensamkommande
flyktingbarnen och stöttar dem med fritidsverksamhet.
Av Pontus Fall
Transkulturell psykiatri är ett
etablerat fält i invandrarländer som England, USA och
Kanada. Sverige ligger steget
efter, men det vill Praktikertjänst och Transkulturellt
centrum ändra på.
Många personer som befinner sig i
utsatta situationer drar sig för att kontakta
myndigheter. Vi kan ge dem stöd direkt
eller slussa dem vidare
Den transkulturella psykiatrin sätter fingret på kulturella faktorer
som traditionell psykiatri inte tar
hänsyn till.
Den ideella sektorn fyller ofta ut gapet mellan insatser från
kommun, landsting och myndigheter, konstaterar Lena
Karlsson. De ideella organisationerna förmedlar också kunskaper till övriga delar av samhället genom utbildningar.
Hon upplever också att samarbetet med myndigheter, landsting och kommuner har förbättrats under de senaste åren.
– De lyssnar på oss och det gör att vi tillsammans kan samordna våra insatser på ett effektivare sätt.
Ytterligare en styrka är att den ideella sektorn kan nå ut till
personer som inte alltid syns på samhällets radar.
– Många personer som befinner sig i utsatta situationer
drar sig för att kontakta myndigheter. Vi kan ge dem stöd direkt eller slussa dem vidare, säger Lena Karlsson.
Hur kan man bidra som privatperson om man vill stötta
den ideella sektorn?
1– Du kan ge gåvor, bli månadsgivare och anmäla dig som
volontär. Du kan även bli familjehem, men då ska man vara
medveten om att det är en process som kräver utbildning och
utredning.
FOTO: PONTUS FALL
Sofie
Bäärnhielm
Författare och enhetschef för Transkulturellt centrum
Kultur och kontext
– Kultur och kontext påverkar hur
man uttrycker psykisk ohälsa.
Det kan röra sig om ordval och
metaforer som bottnar i den kulturella och språkliga bakgrunden.
Det kan också handla om somatisering, alltså att psykiska besvär
ges kroppsliga uttryck. Utan den
kulturella kompetensen går viktig
information förbi personalen som
arbetar inom psykiatrin, säger
Sofie Bäärnhielm, som är författare till en bok i ämnet och enhetschef för Transkulturellt centrum,
Stockholms läns landsting.
Den transkulturella psykiatrin
berör även de påfrestningar som
kan uppstå när personer flyttar
mellan kulturer. Data visar att
invandrare är överrepresenterade
när det gäller antalet psykosfall.
Läs fler intressanta artiklar på
psykiskhälsa.nu
FOTO: PONTUS FALL
Lauri
Nevonen
Vd för Praktikertjänst
Psykiatri AB
Mekanismerna bakom detta är inte
kartlagda, men det är ett fenomen
som verkar stå sig över tid och rum.
Data på norrmän som emigrerade
till Minnesota på 30-talet vittnar
om samma överrepresentation
kring psykisk ohälsa.
Transkulturellt centrum i Stockholm utbildar vårdpersonal i transkulturella frågor. Praktikertjänst
har flera mottagningar i det mångkulturella Järvaområdet och arbetar i nära samarbete med centret.
– Som jag ser det finns det två sätt
som vi kan stärka den kulturella
kompetensen i vår verksamhet.
Dels genom utbildning som bland
annat sker genom Transkulturellt
centrum, dels genom att anställa
fler medarbetare med mångkulturell bakgrund. Vi går båda
vägarna. Jag brukar säga att kan
du jobba hos oss kan du arbeta över
hela världen – det här är ett internationellt arbete och jag är glad
över att så många av våra medarbetare stannar under lång tid, säger
Lauri Nevonen, som är Vd för
Praktikertjänst Psykiatri AB.
Med respekt och förståelse
Sofie Bäärnhielm och Lauri
Nevonen betonar att den kulturella
kompetensen inte ska användas
till att kategorisera patienterna
utifrån kulturell bakgrund utan
tvärt om synliggöra individen. För
det ändamålet använder sig klinikerna av en så kallad kulturformuleringsintervju som sätter fingret
på kulturella faktorer i patientens
förståelse av sig själv och sin livssituation.
– Vårt motto är ledande pskykiatrisk vård med respekt och förståelse för individens unika historia.
Det säger egentligen allt, avslutar
Lauri Nevonen. Q
sŝĨƂƌĞďLJŐŐĞƌďƌŽƩŽĐŚƐŽĐŝĂůƵƚƐůĂŐŶŝŶŐŝƐĂŵŚćůůĞƚƐĂŵƚćƌŽƉŝŽŶƐďŝůĚĂŶĚĞŽĐŚƵƚǀĞĐŬůĂƌƐŽĐŝĂůƚĂƌďĞƚĞ
SKYDDSVÄRNETS ARBETE MED UTSATTA GRUPPER
^ŬLJĚĚƐǀćƌŶĞƚ ćƌ ĞŶ ŝĚĞĞůů ŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶ ŵĞĚ ƂǀĞƌ
ŚƵŶĚƌĂ ĊƌƐ ĞƌĨĂƌĞŶŚĞƚ Ăǀ ĂƩ ĨƂƌĞďLJŐŐĂ ƐŽĐŝĂů ƵƚƐůĂŐͲ
ŶŝŶŐ͘ĞŶŝĚĞĞůůĂƐĞŬƚŽƌŶƐƐƚLJƌŬĂćƌĚĞƐƐĨƂƌŵĊŐĂŽĐŚ
ŵƂũůŝŐŚĞƚ ĂƩ ĂŶƉĂƐƐĂ ƐŝŐ Ɵůů ŽůŝŬĂ ŐƌƵƉƉĞƌƐ ďĞŚŽǀ͘
ŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ ŇLJŬƟŶŐƵŶŐĚŽŵĂƌ ćƌ ĞŶ ŵĊůŐƌƵƉƉ
ƐŽŵ ǀćdžĞƌ ŽĐŚ ^ŬLJĚĚƐǀćƌŶĞƚ ĂƌďĞƚĂƌ ƐƚćŶĚŝŐƚ ĨƂƌ ĂƩ
ŵƂƚĂŽĐŚĂŶƉĂƐƐĂƐŝŐĞŌĞƌďĞŚŽǀĞŶƐŽŵĮŶŶƐ͘
ƚĂŬƚƉĞƌƐŽŶ͕ĞƌďũƵĚƐďůĂŶĚĂŶŶĂƚĨƂƌćůĚƌĞŇLJŬƟŶŐƵŶŐĚŽͲ
ŵĂƌ͘ĞƚĮŶŶƐĂůůƟĚŵƂũůŝŐŚĞƚƟůůƐĂŵƚĂůƐƐƚƂĚ͘^ŬLJĚĚƐǀćƌͲ
ŶĞƚƐ^ŽĐŝĂůĂĨƂƌĞƚĂŐĞƌďũƵĚĞƌŽůŝŬĂƚLJƉĞƌĂǀĂƌďĞƚƐƚƌćŶŝŶŐ
ŽĐŚŬĂŶƚĂĞŵŽƚĚĞůƚĂŐĂƌĞŵĞĚŽůŝŬĂďĞŚŽǀĂǀŝŶƚĞŐƌĂͲ
ƟŽŶƟůůĂƌďĞƚƐůŝǀĞƚ͘ŶĂǀĨƂƌĚĞůĂƌŶĂŵĞĚ^ŬLJĚĚƐǀćƌŶĞƚ
ćƌĂƩŵĂŶŬĂŶƌƂƌĂƐŝŐŵĞůůĂŶĚĞŽůŝŬĂǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚĞƌŶĂ͕
ďĞƌŽĞŶĚĞƉĊďĞŚŽǀĞŶƐŽŵĮŶŶƐ͘
ƐĂŵŽƌĚŶĂƌ͘
ͻ ĞƐŝƩĞƌ ĚũƵƉ ŬƵŶƐŬĂƉ ŽĐŚ ŚĂƌ ĞƩ ŶLJƚćŶŬĂŶĚĞ ŬƌŝŶŐ
ŵŽƩĂŐĂŶĚĞƚĂǀĞŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ͕ƐŽŵǀŝŬĂŶĨƂƌŵĞĚůĂ
ƟůůLJƌŬĞƐƉĞƌƐŽŶĂůǀŝĂƵƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌ͘
ͻ ƌ ŝŶŝƟĂƟǀƚĂŐĂƌĞ ŽĐŚ ŐƌƵŶĚĂƌĞ Ăǀ ^& ;^ǀĞƌŝŐĞƐ
ŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ&ƂƌĞŶŝŶŐͿ͘
ͻ ,Ăƌ ĞŶ ŬŽŶƟŶƵĞƌůŝŐ ŬŽŶƚĂŬƚ ŵĞĚ DŝŐƌĂƟŽŶƐǀĞƌŬĞƚ
ŬƌŝŶŐƐŽĐŝĂůƚƐƚƂĚ͘
ŶƉĂƐƐĂƚĞŌĞƌŝŶĚŝǀŝĚĞŶƐďĞŚŽǀ
ƌďĞƚĂƌŝĞƩŇĞƌƚĂůƐĂŵŵĂŶŚĂŶŐ
ͻ ^ĂŵĂƌďĞƚĂƌ ŵĞĚ ĂŶĚƌĂ ŝĚĞĞůůĂ ĨƂƌĞŶŝŶŐĂƌ ƐŽŵ ŚĂƌ
Skyddsvärnet erbjuder olika boendelösningar för bland ͻdƌLJŐŐŚĞƚƐǀćƌĚĂƌĨƌĊŶ^&^dK<K>DĮŶŶƐƟůůŚĂŶĚƐ ŬŽŵƉůĞƩĞƌĂŶĚĞŬƵŶƐŬĂƉĞƌƉĊŽŵƌĊĚĞƚ͘
ĂŶŶĂƚ ĞŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ ŇLJŬƟŶŐďĂƌŶ͘ sĊƌĂ ĨĂŵŝůũĞŚĞŵ ĨƂƌĚĞďĂƌŶŽĐŚƵŶŐĂƐŽŵǀŝƐƚĂƐŝ^ƚŽĐŬŚŽůŵĐŝƚLJ͘
ͻ ƌ ŽƉŝŶŝŽŶƐďŝůĚĂŶĚĞ ŽĐŚ ĂŶŽƌĚŶĂƌ ƐĞŵŝŶĂƌŝĞƌ ĨƂƌ ĂƩ
ŵƂƚĞƌ Ăůůƚ ŝĨƌĊŶ ĚĞ ĂůůƌĂ LJŶŐƐƚĂ ;ĨƌĊŶ ϳ ĊƌͿ Ɵůů ĚĞ ŶĊŐŽƚ ͻ^ŝƩĞƌŝĂƌďĞƚƐŐƌƵƉƉĞŶĨƂƌƉƌŽũĞŬƚĞƚŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ ĂŬƟǀƚ ĨƌćŵũĂ ůŝŬĂ ƌćƫ
ŐŚĞƚĞƌ ŽĐŚ ŵƂũůŝŐŚĞƚĞƌ͕ ŽĂǀƐĞƩ
ćůĚƌĞ͘dƌćŶŝŶŐƐůćŐĞŶŚĞƚĞƌŵĞĚƐƚƂĚĂǀŬǀĂůŝĮĐĞƌĂĚŬŽŶͲ ďĂƌŶ ƐŽŵ ĨƂƌƐǀŝŶŶĞƌ͕ ƐŽŵ >ćŶƐƐƚLJƌĞůƐĞŶ ŝ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ďĂŬŐƌƵŶĚ͘
&PZE/E'E^<z^sZEd^&D/>:sZ
,ŽƌŶƐŐĂƚĂŶϭϮϯ͕Ŷď
dĞůĞĨŽŶ͗ϬϴͲϳϮϵϭϳϯϬ
ǁǁǁ͘ƐŬLJĚĚƐǀĂƌŶĞƚ͘ƐĞ
ƐŬLJĚĚƐǀĂƌŶĞƚΛƐŬLJĚĚƐǀĂƌŶĞƚ͘ƐĞ
– Att det finns psykisk ohälsa som är
kopplad till migration vet vi sedan
tidigare. Det finns statistik som visar
på samma samband bland de norrmän som utvandrade till Minnesota
på 1930-talet, säger Helena Persson.
Järvapsykiatrin skapar förtroende
I Järvaområdet råder andra förutsättningar för psykiatrin. Det innebär också nya möjligheter.
– Att vården är likvärdig är en myt.
Det finns stora skillnader mellan vården som ges i olika områden, säger
Helena Persson, sektionschef för Järvapsykiatrin i Rinkeby.
Antalet vårdplatser är få i Järvaområdet
i jämförelse med innerstaden. Dessutom
är vårdbehovet stort med tydlig överrepresentation av psykossjukdomar.
– Att det finns psykisk ohälsa som
är kopplad till migration vet vi sedan
tidigare. Det finns statistik som visar på
samma samband bland de norrmän som
utvandrade till Minnesota på 1930-talet,
säger Helena Persson.
Trots ett stort behov finns en utbredd
misstro mot psykiatrin. Många förknippar den med skam eller hemländernas
låsta institutionsvård. Det är inte ovanligt att anhöriga är nära att stupa av
utmattning när de kontaktar vården
som en sista utväg.
För att bygga förtroende är Järvapsykiatrins verksamhet utåtriktad. I samarbete med Somaliska hälsoteamet
anordnas nätverksträffar runt omkring
i området och det arrangeras föreläsningar om psykisk ohälsa på öppna förskolor. Kommunikationen bygger på att
sprida information från mun till mun.
Järvapsykiatrin satsar också på att anställa läkare med utbildning från andra
länder.
– Alla tjänar på detta. Läkarna
kommer in på arbetsmarknaden och
får träning i det svenska systemet och
språket. Verksamheten får personal
som är engagerad och kan tala med
patienterna på deras modersmål. Och
samhällshällsekonomiskt är det ju en
vinst att människor som är utbildade
i andra länder kan bidra till välståndet
här.
familjerna att stödja patienten, dels om
att i god tid upptäcka tecken på psykisk
ohälsa bland övriga familjemedlemmar.
En aktuell problematik är radikaliseringen som ibland går så långt att unga
människor ansluter till IS eller Al Shabab. Andra mottagningar har ryggat
från att ta i frågan, men Järvapsykiatrin
behandlar dem vars radikalisering bottnar i psykisk ohälsa.
– Det finns en studie från Nederländerna som visar att upp till hälften
av dem som radikaliseras har problem
med sin psykiska hälsa. Det finns inga
skäl att tro att det ska vara annorlunda
här, säger Helena Persson.
Överlag finns det i Järvaområdet gott
om faktorer som bidrar till psykisk
ohälsa. På listan finns utanförskap, dåliga svenskkunskaper, fattigdom och
utsatthet. Till det tillkommer ett bagage
av obearbetade trauman: krigsminnen,
könsstympning, flykt och ovisshet i väntan på asyl.
– I innerstan kan man få behandling
för postraumatiskt stressymptom för en
väskryckning. Inte för att förringa den
erfarenheten, men riktigt så ser det inte
ut här, sammanfattar Helena Persson.
Till skillnad från många andra mottagningar, håller Järvapsykiatrin tät
kontakt med patienternas familjer.
Dels handlar det om att kunna hjälpa
BLÅSTEST FÖR DETEKTION
AV DROGPÅVERKAN
Enkelt, snabbt, säkert och ej kränkande provtagning.
Laboratorieanalysen kan sedan ge svar på om det
ĮŶŶƐŶĊŐŽŶĂǀƵŶŐ͘ϮϬŽůŝŬĂĚƌŽŐĞƌŝŬƌŽƉƉĞŶ͘
Förmerinfo:[email protected]
SensAbuesärettsvensktföretagmed
utvecklingochtillverkningiSverige.
20 PSYKISKHÄLSA.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
MEDIAPLANET
NYHETER
Vikten av en bra skolgång. En bra skolgång är det enda som enligt forskningen verkligen hjälper mot olika typer av socialt utanförskap. Det innebär enorma samhällsekonomiska besparingar.
Klarar man skolan klarar man också livet. FOTO: ISTOCK
”Alla ungar fixar inte vanlig skola”
Av Christian von Essen
För barn med särskilda
behov riskerar skolgången
att bli en karusell fylld av
cementerat utanförskap och
uddlösa hjälpinsatser. Samtidigt är en avklarad skolgång
det bästa botemedlet för
de flesta sociala problem i
framtiden.
Att inte passa in i det vanliga skolsystemet kan vara knäckande för
vem som helst. Oavsett om barnets
bekymmer är av social eller neuropsykiatrisk natur kan tidsbrist och
kompetensbrist omedvetet skjuta
framtidsdrömmar i sank. Stefan
Berg är skolchef på Magelungens
skolor, där enbart barn med omfattande behov av särskilt stöd får gå.
– Generellt ser vi många barn
som av olika anledningar inte kla-
rar av den vanliga skolan, säger
han. De kan vara mobbade, ha
straffat ut sig eller vara hemmasittande. Ofta har problemet pågått
under många år.
ligen vill engagera sig i barnets
situation.
Hur ser drömskolan ut?
Vad är det vanligaste
problemet med skolan i dag?
– Att man inte klarar av de stora
grupperna. Barn med särskilda
behov behöver ett mindre sammanhang. Jag tror uppriktigt att
alla kämpar på så gott de bara kan,
men det räcker inte riktigt. De här
barnen behöver betydligt mer stöd
än en vanlig skola kan ge. Finns det
en diagnos, är det viktigt att förstå
hur den funkar. Den kompetensen
finns inte alltid eftersom lärarna
inte har fått den utbildningen. Det
är viktigt att ha vuxna omkring sig
som har kompetens, tid och verk-
FOTO: PRIVAT
Stefan Berg
Skolchef på Magelungens skolor
– Framförallt behöver vi skolor för
alla typer av elever. Vi vuxna funkar inte heller i alla sammanhang.
Man pratar mycket om att alla ska
inkluderas, men alla kommer inte
kunna inkluderas som det fungerar i dag. Barn med särskilda behov
blir istället exkluderade.
Hur kan man hjälpa de här
barnen?
– Många barn har flera diagnoser,
men det kan också vara sociala
svårigheter. Ofta behöver de helt
enkelt träna på sociala trafikregler och hur man gör med vänner,
vuxna, skolregler och lagar. Då är
det bra att ha en behandling kopp-
lat till skolan för att få hjälp med
att hantera konsekvenserna av sitt
beteende. Men det är också viktigt
att jobba med familjeterapi. Många
av föräldrarna kämpar livet ur sig
för att få det att funka. De får svårt
att behålla jobbet för att de ägnar
så mycket tid åt sitt barn. Bara att
få barnen att gå till skolan är en
enorm lättnad för många föräldrar.
Vikten av att gå i skolan
Stefan Berg betonar vikten av en
skolgång, oavsett hur upplägget
ser ut.
– En bra skolgång är det enda
som enligt forskningen verkligen
hjälper mot olika typer av socialt
utanförskap. Det innebär enorma
samhällsekonomiska besparingar.
Klarar man skolan klarar man
också livet. Q Våga prata om psykisk ohälsa!
Det är fortfarande skrämmande med psykisk
ohälsa, trots att tre av fyra har erfarenhet av det.
Många blir diskriminerade.
Öppenhet och kunskap minskar diskriminering.
Hjärnkoll har över 350 engagerade ambassadörer
i alla åldrar som föreläser och utbildar utifrån sina
erfarenheter av psykisk ohälsa. Du kan boka dem för
föreläsningar, halvdags- eller heldagsutbildningar.
Skaffa kunskap – Använd kunskaps- och arbetsmaterialen Så gör du som chef och Så gör du som
kollega, gärna tillsammans med en ambassadör
som leder diskussionerna.
Diskutera etik och bemötande i psykiatrin – Riktar
sig till verksamma i psykiatrin. Tillsammans med
kollegor och ambassadörer ser ni och diskuterar
Maud Nycanders film Sluten avdelning.
Starta samtal på jobbet – Vill du öka öppenheten
Välkommen att boka ambassadörer och beställa
om psykisk ohälsa på din arbetsplats? Förebygga
material på www.hjarnkoll.se
och hantera till exempel stress? Våra ambassadörer
visar på konkreta lösningar.
Rebecka, Hjärnkollambassadör
.
s
t
a
l
p
å
p
r
ä
Vi
Hjälp nu!
När katastrofen är ett faktum behöver hjälpen komma fram
omedelbart. Bli månadsgivare till Läkare Utan Gränser nu, SMS:a
KATASTROF till 72979 och skänk 50 kronor varje månad genom
din mobilräkning.
Som månadsgivare blir du en av våra viktigaste personer
eftersom du gör det möjligt för oss att ge livsviktig vård till de som
behöver den som mest. Idag, imorgon och vid nästa katastrof.
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
22 PSYKISKHÄLSA.NU
MEDIAPLANET
NYHETER
FOTO: HANS BERGMAN
Lena Backlund
Överläkare Affektivt Centrum Norra Stockholms
psykiatri/Karolinska Institutet
Hur är det att leva med
en bipolär sjukdom?
Trots att bipolär sjukdom drabbar två till fyra
procent av befolkningen är det många som fortfarande
inte känner till tillståndet. Detta kan leda till att många
relationer går i kras för de som är drabbade.
Bipolär sjukdom är det som vi tidigare kallade för manodepressiv sjukdom. Det är ett tillstånd som präglas av
återkommande perioder med manier och depressioner.
Det finns två olika typer av bipolaritet.
Vid bipolär sjukdom typ I har man depressioner
med svåra oftast sjukhuskrävande maniska tillstånd.
Vid bipolär sjukdom typ 2 överväger depressionerna
och manierna är mindre allvarliga, förklarar Lena
Backlund.
Depressionerna präglas av ihållande nedstämdhet och
en känsla av att inget är roligt. Man känner en trötthet
och har svårt att ta för sig något. Lågt självförtroende,
ångest, oro och sömnsvårigheter är tydliga tecken. Vid
en djup depression är det inte ovanligt med självmordstankar. De maniska sjukdomsepisoderna däremot består
av överaktivitet, snabbt tankeförlopp och pratsamhet.
Självförtroendet är ofta så högt att man tappar omdömet
och gör saker som är orealistiska. De nära relationerna
prövas hårt. Skilsmässor är vanliga, många beskriver
att de har tappat vänner och bekanta och aldrig återfått
dem.
“Många har flera år mellan
sjukdomsperioderna.
Många har flera år mellan sjukdomsperioderna. Stommen i behandlingen är att förebygga nya sjukdomsepisoder. Det görs med stämningsstabiliserande mediciner,
framförallt med litiumbehandling.
Ungefär en tredjedel blir friska med litium, men tyvärr vet vi i förväg inte vilka. Det finns andra alternativ,
men man måste pröva sig fram vilket tar tid och kan vara
plågsamt för den drabbade. Den medicinska behandlingen ska kombineras med utbildning av patienten och närstående, så att man tidigt kan känna igen tecken på återinsjuknande. Kognitiv psykoterapi kan vara till hjälp,
särskilt för att förebygga depressioner.
På de allra flesta psykiatriska kliniker finns det numera
speciella mottagningar för personer med bipolär sjukdom. Det finns även patientföreningar där man kan få
stöd och hjälp.
”Patienten
måste få fatta
egna beslut”
Personer med schizofreni
och psykos ska få bestämma
själva över sin behandling.
Men det sker inte i tillräckligt
hög utsträckning, menar Lena
Flyckt, docent vid Centrum för
psykiatriforskning.
Av Julia Jonsson
I
sjukdomsbilden ingår
ofta paranoida symtom.
Det är därför extra viktigt att patienter med
schizofreni är delaktiga
i valet av behandling, så
att de får en bättre tillit
till vården.
viduellt anpassad eftersom sjukdomen påverkar människor olika. En
del patienter får paranoida vanföreställningar, andra får funktionsnedsättningar till följd av kognitiva
och negativa symtom. Både typen
av antipsykotiska läkemedel och
psykosociala insatser kan därför
variera.
Individuell behandling
– Det ökar chansen för att man ska
kunna behålla kontakt med dem,
säger Lena Flyckt, docent vid
Karolinska Institutet i Stockholm.
Behandlingen måste vara indi-
Olika symptom
– De här patienternas besvär är
väldigt mångskiftande, de har
olika symptom och funktionshandikapp. Därför får behand-
lingen baseras på vad de har för typ
av problem. Har patienten svårt
med minnesfunktioner och planering ska man till exempel använda
en kognitiv träningsmetod, säger
Lena Flyckt. Hon menar att Socialstyrelsen har bra riktlinjer framtagna för hur vården av patienter
med schizofreni ska se ut, men att
psykiatrin inte har haft resurser att
genomdriva dem tillräckligt.
”Case Managers”
– Det är ett problem. Man sätter
upp mål men sedan saknas den
Biofeedbackterapeut &
The Road back
inleds 8–9 oktober
(QNYDOLÀFHUDGXWELOGQLQJI|UGLJVRPYLOODUEHWDPHGVWUHVV
KDQWHULQJRFKNURQLVNDSUREOHPRFKKMlOSDNOLHQWHUDWWWUDSSD
QHUSnDQWLGHSUHVVLYDOlNHPHGHO0HGKMlOSDYELRIHHGEDFN
NDQ PDQ Sn HWW WLOOI|UOLWOLJW VlWW PlWD HQ SHUVRQV VWUHVVQLYn
RFKVHGDQEHKDQGODPHGKMlOSDYDQGQLQJVWHNQLNHU7KHURDG
EDFNlUHWWYlOEHSU|YDWVlWWDWWPHGKMlOSDYPLQVNDGVWUHVV
NRVWWLOOVNRWWRFKDQQDWKMlOSDSHUVRQHUDWWWUDSSDQHUSnDQWL
GHSUHVVLYDOlNHPHGHO
Beställ broschyrer
till alla våra kurser
och utbildningar.
[email protected] | 08-559 24 170
www.naringscenter.se
MEDIAPLANET
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
PSYKISKHÄLSA.NU 23
Psykisk sjukdom på första
platsen. Psykisk sjuklighet ligger på en förstaplats bland
sjukskrivningarna. Mot vad det kostar
är en oerhört liten del är vikt åt forskning om psykiska sjukdomar jämfört
med cancer och hjärt-kärlsjukdomar.
FOTO: ISTOCK
utbildningssatsning och handledning som behövs. Till exempel finns
det en rekommendation som säger
att patienter med schizofreni ska ha
en så kallad case manager som stöttar och hjälper dem med vårdplanering. Ett bra system, enligt Flyckt,
som dock anser att det finns för få
utbildade case managers.
En kvalificerad utbildning
– Det kan vara en vidareutbildad
sjuksköterska eller någon som själv
har erfarenhet av sjukdomen som
skulle kunna ta den rollen. Men det
behövs en kvalificerad utbildning.
Det läggs inte tillräckliga resurser varken inom forskning eller i
vården, jämfört med hur mycket
psykiska sjukdomar kostar samhället, säger Lena.
Flyckt. Vad gäller vården har antalet
slutenvårdsplatser inom psykiatrin
reducerats så att Sverige ligger lägst
bland OECD-länderna.
Motverkar stigma
Liten del vikt åt forskningen
Om vi talar om all psykisk sjuklighet så ligger det på en förstaplats
bland sjukskrivningarna. Mot vad
det kostar är en oerhört liten del
är vikt åt forskning om psykiska
sjukdomar jämfört med cancer och
hjärt-kärlsjukdomar, säger Lena
FOTO: PRIVAT
Lena Flyckt
Docent vid Karolinska Institutet.
– Det är en utveckling som har
kommit till stånd på grund av
nedskärningarna inom psykiatrin, Men fler resurser inom vård
och forskning räcker endast
halvvägs. Ytterligare en pusselbit är avgörande för att fler ska
kunna tillfriskna från schizofreni.
Och det är att motverka stigma,
Sluta stigmatisera patienterna.
I en studie som gjordes kunde man
se att vårdpersonal är lika stigmatiserande som allmänheten. Vi måste
se dem som jämbördiga personer
som kan vara med och fatta beslut.
Annars stigmatiserar patienterna
sig själva. De vågar inte söka arbete
eller undviker sociala situationer.
Man får ett fortsatt utanförskap,
säger Lena Flyckt. Q
Läs fler artiklar på
psykiskhälsa.nu
Stöd oss i vårt arbete att motverka
myter och osanningar om schizofreni!
Du gör det genom att gå in på vår hemsida www.schizofreniforbundet.se och anmäl ditt intresse att bli medlem.
Du kan även ge en gåva till Schizofrenifonden via pg 900 727-9 eller bankgiro 900-7279.
Intresseförbundet för personer med schizofreni
och liknande psykoser, Schizofreniförbundet
Hantverkargatan 3G, 112 21 Stockholm
Telefon 08-545 55 980 Telefax 08-545 50 600
Org.nr 857205-5237 Schizofrenifonden 900727-9
www.schizofreniforbundet.se
24 PSYKISKHÄLSA.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
MEDIAPLANET
NYHETER
FOTO: STEFAN ZIMMERMAN
Ata Ghaderi
Professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet.
Såväl gener som
smalhetsideal bakom
ätstörningar
A
llt fler insjuknar i ätstörningar och det är
många riskfaktorer som ligger bakom ökningen. Prevention är klart mest effektivt för att
undvika svåra sjukdomsår och forskningen
i dag fokuserar på hur såväl genetik som biologi
och psykosociala faktorer påverkar risken för sjukdom.
– En uppskattning är att 100 000 av Sveriges befolkning
lider av någon form av ätstörning men då bulimi och hetsätning ofta är belagt med skam och skuld blir de ofta mer svårupptäckta än anorexia, säger Ata Ghaderi, professor i klinisk
psykologi vid Karolinska institutet.
Antalet som insjuknar ökar och smalhetsidealet men också
ålder, stress, traumatiska händelser, missnöje med kroppen,
utanförskap och genetik är viktiga riskfaktorer.
Störst chans till tillfrisknande vid
anorexi får en patient vars ätstörning
inte blivit kronisk.
– Forskningen i dag fokuserar på genetiska och biologiska
faktorer bakom ätstörningar, främst anorexia, som i kombination med andra riskfaktorer kan påverka uppkomsten av
ätstörningar. Målet är att förbättra diagnosticering, prevention och behandling, säger Ata Ghaderi.
Nationella riktlinjer i de flesta länder föreslår tillämpning
av familjeterapi för behandling av anorexi vid tidig debut
och kort duration. KBT och IPT föreslås för behandling av
bulimi och hetsätningsstörning och även om farmaka visar
på lovande effekter är det inte förstahandsbehandlingen på
grund av hög återfallsfrekvens och olika bieffekter.
Störst chans till tillfrisknande vid anorexi får en patient
vars ätstörning inte blivit kronisk, det vill säga att sjukdomsperioden utan behandling varit mindre än tre år. På sikt är
den allra bästa behandlingen den preventiva, där riktade
insatser som rör inställningen till samhällets krav och den
egna kroppen samt diskussioner kring normer och acceptans
ger goda resultat. Även föräldrar och nära har en viktig roll
under barnens uppväxt.
Läs fler intressanta artiklar på
psykiskhälsa.nu
Farligt att döma. Det är viktigt att tidigt ifrågasätta och försöka stötta individen, men inte vara dömande. Annars
kan man snabbt tappa i förtroende. FOTO: ISTOCK
En ätstörning syns
inte bara på utsidan
Av Annika Gavric Strüwer
ett eget ansvar över våra liv, oavsett om man är frisk eller inte. Man
måste försöka ta emot den hjälp
som finns. Men samhället måste
vara mer öppet så att de drabbade
inte känner sig dömda.
Rebecca Hurtig fick sin
ätstörning redan när hon var
elva år gammal. Sin första
ätstörningsdiagnos fick hon
när hon var 13 år. Det var en
kamp som pågick i nästan
tio år.
”Håll hoppet uppe”
– När jag fick min diagnos så bodde
jag i ett litet samhälle utanför
Örebro. Då var ätstörningar och
psykisk ohälsa inte lika uppmärksammade som det är idag. Det var
en ganska svår period, jag kände
mig väldigt ensam under många
år. Jag träffade mängder med psykologer, kuratorer, läkare och sjuksköterskor men det var ingen som
visste vad de skulle göra med mig
utan jag slussades bara runt, berättar Rebecca Hurtig.
en bra och tydlig hjälp efter det
att man har tillfrisknat. Det är då
många känslor kommer fram. Dels
kan man börja tänka på vad det är
man har gjort både mot sig själv
och sin omgivning, dels kan man
känna en saknad då det är lätt att
förknippa sig med sin diagnos.
Individinriktiad vård
Omgivningens roll
En ätstörning ter sig olika från
person till person. Vården måste
vara mer individinriktad och inte
enbart fokusera på vikten och
maten, även om den biten också
är viktig. Framförallt behöver man
Något som hjälpte Rebecca att bli
fri från sin ätstörning var att göra
sig av med vågen. Men man måste
framförallt inse att man har en
problematik och fråga sig om man
vill bli frisk från de här? Vi har alla
FOTO: PRIVAT
Rebecca Hurtig
Ambassadör för Hjärnkoll.
Det bästa sättet för omgivningen
att hjälpa enligt Rebecca är att prata till personen och inte om personen. Det är viktigt att tidigt ifrågasätta och försöka stötta individen,
men inte vara dömande. Annars
kan man snabbt tappa i förtroende.
Idag är Rebecca 27 år och frisk.
Hon jobbar som ambassadör för
Hjärnkoll, håller i föreläsningar och
har startat eget företag vars syfte
är att vägleda och inspirera andra
som känner sig lika ensamma som
hon gjorde tidigare. Livet är svårt
nu men det går att må bättre. Jag
tror att det är otroligt viktigt att
man håller hoppet uppe, att man
vågar känna och att man kommer
ihåg att det finns miljarder människor på den här jorden, men att
det bara finns en utav oss. Q DŝŶĚĨƵůŶĞƐƐŽĐŚƐũćůǀŵĞĚŬćŶƐůĂ
sŝůćƌƵƚǀĞƌŬƚLJŐĨƂƌĂƩŵƂƚĂƐƚƌĞƐƐ͕ĊŶŐĞƐƚ͕ĚĞƉƌĞƐƐŝŽŶŽĐŚƐŵćƌƚĂ͕
ǀĞƌŬƚLJŐĨƂƌĂƩƐůƵƚĂƐůĊƉĊƐŝŐƐũćůǀ͕ĂƩďůŝƐŝŶĞŐĞŶďćƐƚĂǀćŶŽĐŚĂƩ
ŵŽƟǀĞƌĂƐŝŐƐũćůǀŵĞĚŵĞĚŬćŶƐůĂƐŶĂƌĂƌĞćŶŵĞĚƐũćůǀŬƌŝƟŬ͘&ŽƌƐŬͲ
ŶŝŶŐƐƵŶĚĞƌƐƚƂĚĞƚďůŝƌĂůůƚƐƚĂƌŬĂƌĞŬƌŝŶŐĂƩŵŝŶĚĨƵůŶĞƐƐďĂƐĞƌĂĚĞ
ŵĞƚŽĚĞƌćƌǀĞƌŬƐĂŵŵĂŝĂƩŵŝŶƐŬĂƵƉƉůĞǀĞůƐĞŶĂǀŶĞŐĂƟǀĂƐLJŵƉƚŽŵ
ŽĐŚĂǀĂƩƂŬĂƵƉƉůĞǀĞůƐĞŶĂǀƉŽƐŝƟǀĂƟůůƐƚĊŶĚ͘DŝŶĚĨƵůŶĞƐƐŵĞĚŝƚĂͲ
ƟŽŶǀŝƐĂƌćǀĞŶĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌŝŚũćƌŶĂŽĐŚŝŵŵƵŶƐLJƐƚĞŵƐŽŵƉĞŬĂƌƉĊ
ĞŶƂŬĂĚŝŶƌĞďĂůĂŶƐŽĐŚŵƂũůŝŐŚĞƚƟůůůćŬĂŶĚĞ͘
sĊƌĂĞdžƉĞƌƟƐŽŵƌĊĚĞŶćƌ͗
ͻDŝŶĚĨƵůŶĞƐƐďĂƐĞƌĂĚ^ƚƌĞƐƐƌĞĚƵŬƟŽŶ͕D^ZͲƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚŽĐŚŚĞůĂĚĞŶĐĞƌƟĮĞƌĂŶĚĞ
ůćƌĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐĞŶŝD^Z͘
ͻDŝŶĚĨƵů^ĞůĨͲŽŵƉĂƐƐŝŽŶ͕D^ͲƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ͘
ͻ^ĂŵĂƌďĞƚĂƌŽĐŚƵƚďŝůĚĂƌŝŶƚĞƌŶĂƟŽŶĞůůƚ͘
ͻ^ĂŵĂƌďĞƚĂƌŵĞĚ<ĂƌŽůŝŶƐŬĂ/ŶƐƟƚƵƚĞƚŽĐŚ<ŽŐŶŝƟǀĂZĞůĂƟŽŶĞůůĂ/ŶƐƟƚƵƚĞƚĨƂƌĂƩŐĞƐƚƵͲ
ĚĞŶƚĞƌƵŶĚĞƌŐƌƵŶĚƵƚďŝůĚŶŝŶŐ͕ƌĞƐƉĞŬƟǀĞƚĞƌĂƉŝƐƚƵĚĞƌĂŶĚĞƵŶĚĞƌďĂƐƵƚďŝůĚŶŝŶŐǀĞƌŬƚLJŐ
ĨƂƌĞŐĞŶƐƚƌĞƐƐŚĂŶƚĞƌŝŶŐŽĐŚŶćƌǀĂƌŽŝƉĂƟĞŶƚͲŽĐŚŬůŝĞŶƚŵƂƚĞŶŝƐŝŶĂŬŽŵŵĂŶĚĞLJƌŬĞŶ͘
sŝůůĚƵůćƌĂĚŝŐŵĞƌŽŵƐũćůǀŵĞĚŬćŶƐůĂ͍ůůĞƌďůŝůćƌĂƌĞƐũćůǀ͍/ŽŬƚŽďĞƌŬŽŵŵĞƌ
ŚƌŝƐƚŽƉŚĞƌ'ĞƌŵĞƌƟůů^ǀĞƌŝŐĞ͕ĞƩĂǀĚĞƐƚŽƌĂǀćƌůĚƐŶĂŵŶĞŶŝŶŽŵŽŵƌĊĚĞƚŽĐŚ
ŵĞĚŐƌƵŶĚĂƌĞƟůůDŝŶĚĨƵů^ĞůĨͲŽŵƉĂƐƐŝŽŶ͕D^ͲƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ͘
ůŝŵĞƌƐũćǀŵĞĚŬćŶŶĂŶĚĞƟůůƐĂŵŵĂŶƐŵĞĚŚƌŝƐƚŽƉŚĞƌ'ĞƌŵĞƌ͗
ŚƩƉ͗ͬͬĐĨŵƐ͘ƐĞͬůĂƌĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐͲŝͲŵƐĐͬĐŚƌŝƐƚŽƉŚĞƌͲŐĞƌŵĞƌͲƟůůͲƐǀĞƌŝŐĞͬ
ĞůůĞƌŐĊϴͲǀĞĐŬŽƌƐƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚŝD^ƉĊƐǀĞŶƐŬĂŚŽƐŽƐƐ͗
ŚƩƉ͗ͬͬĐĨŵƐ͘ƐĞͬůĂƌĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐͲŝͲŵƐĐͬĨŽƌƚƐĂƩŶŝŶŐƐŬƵƌƐͬ
ĞŶƚĞƌĨŽƌDŝŶĚĨƵůŶĞƐƐ^ǁĞĚĞŶ͕ĨD^
ĂƌŶŚƵƐŐĂƚĂŶϮϮ͕ϭϭϭϮϯ^ƚŽĐŬŚŽůŵ
ǁǁǁ͘ĐĨŵƐ͘ƐĞ
ĊĚĂŐĞƌďĞŚƂƌŝŐŚĞƚŽŵĚƵƂŶƐŬĂƌĨŽƌƚƐćƩĂǀŝĚĂƌĞƟůůůćƌĂƌĞ͗
ŚƩƉ͗ͬͬĐĨŵƐ͘ƐĞͬůĂƌĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐͲŝͲŵƐĐͬŵƐĐͲƚĞĂĐŚĞƌͲƚƌĂŝŶŝŶŐͲƐƚĞƉͲϮͬ
>ćƐďŽŬĞŶŽŵƐũćůǀŵĞĚŬćŶƐůĂĂǀŐŶĞƚĂ>ĂŐĞƌĐƌĂŶƚnj͘
Foto: Pelle Hybinette
Biologiskt komplement för psykiatrin att snabbare och säkrare identifiera eller utesluta
ADHD, Aspergers syndrom och schizofreni
– Objektiva & patientvänliga SensoDetect@-metoden
SensoDetect®-metoden mäter hjärnstammens
reaktion, s k evoked potentials, på uppspelade
klick-ljud och är idag ett objektivt diagnostiskt
stöd för ADHD, Aspergers syndrom och schizofreni. Fem stycken ytelektroder fästs på patientens huvud (tre i pannan samt en bakom vardera
öra på mastoideusutskottet) för att registrera
evoked potentials som induceras genom 15 minuters lyssnande till uppspelade klick-ljud via
hörlurar från hjärnstamsaudiometern SensoDetect® BERA (Brainstem Evoked Response
Audiometer). Rådata skickas till SensoDetect
för signalprocessering av SensoDetect® BAS
(Brain Analysis Support) som även utför algoritmisk jämförelse mot databas och ger analyssvar.
Metoden har potential för att snabbare och
säkrare identifiera eller utesluta samsjuklighet
för adekvat behandling. Detta ger utrymme för
sjukvården att förkorta utredningstid till gagn för
patient och anhöriga. Metoden kräver inget aktivt deltagande från patienten som tillåts somna
under mätningen. Därmed reduceras risker med
enbart subjektiv bedömning och eventuella problem med bristande kommunikation.
SensoDetect vidareutvecklar idag tekniken för att
identifiera biosignaturer i hjärnstamsaudiogram
för ytterligare neuropsykiatriska tillstånd såsom
bipolär sjukdom, depression, ADHD för barnoch ungdom samt för demenssjukdomar. Det
är viktigt att kunna ställa diagnos även på dessa
sjukdomar utifrån biologiskt perspektiv utan att
uteslutande förlita sig till intervju och skattning
då behandlingen oftast är medicinering.
Ryggsmärta kan
bero på dina fötter
Vare sig du står, går eller springer.
Dina fötter belastas hela tiden.
Beroende på hur du anstränger dem
kan de ge upphov till smärta i rygg,
nacke eller höfter.
När du går belastas foten i varje steg med 1-1,5 gånger din kroppsvikt. Vid löpning fyrdubblas belastningen.
Värk i fötterna är därför ingenting konstigt. Men om du
går, springer eller joggar regelbundet kan små anatomiska avvikelser ge stora problem. Med formgjutna skoinlägg kompenserar du för detta – och förhindrar att du
får ont i andra delar av kroppen. I dag finns det många
som gör formgjutna inlägg men inte på samma sätt som
Fotkomfort. Fotkomforts inlägg bygger på ett svenskt
patent som utvecklats under 20 år och de har i dag förtroendet att tillverka inlägg till olika idrottslandslag.
– Många gör gipsavgjutningar i liggande och obelastat läge. Vi gör avgjutningen i belastat läge eftersom vi
menar att det är så din fot ser ut när du påfrestar den.
Inläggen är smala och smidiga och har stöd för din fot
så att du får en neutral fotled och inte snedställer foten.
Dessutom är alla inlägg aktiva vilket innebär att de har
en viss svikt i sig, säger Åsa Vinterman.
Vilka är de vanligaste besvären som kunder kontaktar
er för?
– De söker framför allt med anledning av pronation,
men många har även problem med nedsjunket framvalv,
där tånerver ligger i kläm, även kallat Mortons Neurom.
Mortons känns som en kramp i tårna eller känselbortfall. Hallux Valgus är också vanlig förekommande, snedställd och förstorad stortåled. Plantar Fasciit, hälsporre
och benhinneinflammation är också vanlig förekommande. Gemensamt för dessa problem är att våra inlägg
förbättrar eller minimerar dessa besvär.
Hur går ett besök hos er till?
– Vi börjar med att undersöka fötterna då kunden står
på en så kallad spegellåda där vi kan analysera fotställningen. Utifrån analysen korrigerar vi eventuell pronation/supination samt lyfter fotvalvet. Tillverkning och
anpassning som görs utifrån vår undersökning tar cirka
40-60 minuter och därefter är inläggen klara och kunden kan gå iväg med dem i sina skor.
Kan jag använda samma inlägg till andra skor?
– Ja, vi har lyckats med att tillverka smidiga inlägg som
tar liten plats och fungerar i flera skor.
FAKTA OM FOTKOMFORT
&ŽƚŬŽŵĨŽƌƚƐƚĂƌƚĂĚĞϮϬϭϬŽĐŚĮŶŶƐŝĚĂŐŝ^ƚŽĐŬŚŽůŵ͕hƉƉƐĂůĂƐĂŵƚŶŬƂƉŝŶŐŽĐŚŵĂŶŚĂƌćǀĞŶĞŶĂŵďƵůĞƌĂŶĚĞǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚŐĞŶŽŵďĞƐƂŬŚŽƐĨƂƌĞƚĂŐ͕ŬůƵďďĂƌ
ŽĐŚĨƂƌĞŶŝŶŐĂƌĚćƌŵĂŶƟůůǀĞƌŬĂƌŝŶůćŐŐĞŶƉĊƉůĂƚƐ͘&ŽƟŶůćŐŐĞŶĮŶŶƐƌĞŐŝƐƚƌĞƌĂĚĞŚŽƐ>ćŬĞŵĞĚĞůƐǀĞƌŬĞƚŽĐŚćƌŵćƌŬƚĂ͘>ćƐŵĞƌƉĊǁǁǁ͘ĨŽƚŬŽŵĨŽƌƚ͘ƐĞ
Formgjutna inlägg
Nu lämnar vi 300 kr i rabatt till nya kunder
vilket blir 1.300 kr för ett par. Gjuter man
två par vid samma besök blir kostnaden
2.300 kr
Återkommande kunder får
automatiskt 300 kr
i rabatt på ordinarie pris 1.600 kr.
Tel. 0771-130 130 [email protected]
26 PSYKISKHÄLSA.NU
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden
MEDIAPLANET
NYHETER
Rolf Holmqvist
Professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet
FOTO: KAROLINSKA INSTITUTET
Tatja Hirvikoski
Neuropsykolog, Karolinska Institutet
FOTO: PRIVAT
Kurskoncept stärker
individer med ADHD
För vuxna med ADHD och deras närstående finns
ett stort behov av information, erfarenhetsutbyte
och utbildning kring ADHD. Neuropsykologen Tatja
Hirvikoski som också är doktor i medicinsk vetenskap
vid Karolinska Institutet har därför initierat PEGASUS,
ett uppskattat kurskoncept som nu sprids över stora
delar av landet.
ADHD är en diagnos som ofta sätter en omfattande
prägel på hela tillvaron, från ekonomi till arbetsliv, relationer och föräldraskap. Det är även en diagnos som i
stor utsträckning involverar anhöriga.
Många anhöriga fyller en jätteviktig
funktion som ett stöd i vardagen för
personer med ADHD.
–PEGASUS-kursen är resultatet av svensk forskning och
genomförs i grupp. Utbildningen ger en ökad kunskap
om ADHD, behandlingar, strategier och det stöd
som finns att tillgå. Kursen ger mycket utrymme för
erfarenhetsutbyte mellan vuxna med ADHD och deras
anhöriga. Just möjligheten att träffa och prata med
andra i en liknande situation är ofta mycket givande,
säger Tatja Hirvikoski.
2014 publicerades PEGASUS-kursen i form av ett tryckt
kursmaterial som gör det möjligt för andra att genomföra kursen på olika platser runtom i landet.
–Många anhöriga fyller en jätteviktig funktion som
ett stöd i vardagen för personer med ADHD. Det är därför viktigt att även de stärker sin kompetens om ADHD
och får tillfälle att möta andra anhöriga och individer
med ADHD. PEGASUS-kursen sprider evidensbaserad
kompetens kring ADHD som bidrar till att motverka
fördomar och stigmatiserande missuppfattningar, säger
Tatja Hirvikoski.
Läs fler intressanta artiklar på
psykiskhälsa.nu
Psykiatrin behöver ett
transparent nationellt
utvärderingssystem
Den rehabgaranti som staten introducerade för åtta år sedan,
med syfte att minska den psykiska ohälsan i Sverige och få fler
individer med psykisk ohälsa i arbetet, har misslyckats.
M
isslyckandet
beror, enligt Rolf
Holmqvist, professor i klinisk
psykologi
vid
Linköpings universitet, till stor del
på att det i dagsläget saknas system som jämför resultatet av olika
psykiatriska behandlingar.
–Det är viktigt att behandlingsinsatser för patienter med psykisk
ohälsa kan utvärderas på ett sätt
som gör det möjligt att följa patientens utveckling. I dagsläget är det
nästintill omöjligt att jämföra olika
mottagningar och klinikers behandlingsresultat. Det är hög tid att
staten och Socialstyrelsen skapar
system för transparenta och jämförbara utvärderingssystem, säger
Rolf Holmqvist.
Ett jämförbart utvärderings-
Manscentrum är en fristående mottagning vars
inriktning är att bistå män i kris. Varje år hjälper
och stödjer vi ett stort antal män som drabbats av
svårigheter som de själva upplever att de inte kan
hantera.
system av den psykiatriska vårdens effekter bidrar, enligt Rolf
Holmqvist, till att minimera kostnaderna för suboptimal vård eftersom det blir lättare att matcha rätt
patient med rätt mottagning och
rätt behandling.
Ett utvärderingssystem gör det
även möjligt att följa upp vilka
mottagningar som har särskilt
goda behandlingsresultat på olika
psykiatriska diagnoser och besvär.
Kan välja fritt
I dagsläget kan varje svenskt landsting fritt välja om och hur deras
vård ska utvärderas. RekommenLäs fler artiklar på
psykiskhälsa.nu
dationer eller riktlinjer från SKL
eller Socialstyrelsen saknas. Somliga kliniker och mottagningar
använder olika system för systematisk utvärdering av psykologisk behandling, men resultaten
kan inte jämföras när olika system
används.
Gynnar utvecklingen
–Avsaknaden av jämförbara system innebär bland annat att psykiatrin får för lite feedback från sina
patienter. Patienten är hänvisad
till läkare och mottagningar på ett
slumpartat sätt istället för att kunna göra ett aktivt val som grundas
på en jämförelse. Ett transparent
och jämförbart utvärderingssystem gynnar såväl patienten som
psykiatrins utveckling, säger Rolf
Holmqvist. Q
Vi erbjuder samtalshjälp för att klarlägga, bearbeta
och finna lösningar på känslomässiga och praktiska
problem i livets olika skeden. Exempelvis: relationsproblem, problem vid separation, ilska och våld,
föräldraroll och livskriser.
E-post: [email protected]
www.manscentrum.se
Ny produkt sätter stopp för patientskador
vid feldoseringar av intravenösa läkemedel
Feldoseringar
Ú¡ǡÚ
ÚÚ¡Ǥ̺¡Ú¡¡
¤¡¡
¡Ǥ
för patientskador om misstag begås vid
läkemedelsberedning pga stress.
Generell statistik från FDA i USA visar att felbehandlingar med läkemedel
leder till uppemot 200 dödsfall per dag
bara i USA. 80% av dessa fall beror på
fel läkemedel och/eller fel koncentration.
¡
¤
¡ǡ
¡
¤
Ú
¡¡
ȂÚ¡Ǥ
Intravenösa läkemedel som av
misstag bereds med för hög dos orsakar
för många och ibland svåra patientskador
inom vården idag. Det har inte funnits
någon enkel metod att kontrollera att
läkemedlen är rätt beredda, innan de ges
till patienterna. I de fall där läkemedlet
av misstag bereds med för låg dos får
patienten inte den behandling som
förväntas. Dessa fall upptäcks mycket
sällan då patienten inte visar någon
akut reaktion på behandlingen. Istället
förklaras de med att patienten inte svarade på behandlingen, vilket självklart då
kan ge en tragisk utgång för patienten.
Pharmacolog® AB:s egenutvecklade
produkt DrugLog® säkerställer på ett
snabbt och enkelt sätt att varje patient
verkligen får den dos av läkemedlet som
läkaren ordinerat. ”− Det borde vara
självklart att varje enskild patient får
rätt behandling, men tyvärr har det inte
funnits någon teknisk lösning att säkerställa detta förrän nu.” säger bolagets
VD och grundare Hans Dahlin.
RISKER VID BEHANDLING MED
INTRAVENÖSA LÄKEMEDEL
Cellgifter är ett samlingsnamn för läkemedel för cancerbehandling och tillhör
den grupp läkemedel som riskerar att
ha den mest allvarliga påverkan på patienter om de injiceras med fel koncentration och dos. Riskerna för dessa patienter vid en felbehandling är extremt
höga, vilket alltför ofta medför onödigt
lidande och även död.
Under 2014 uppmärksammades
ett fall där två blodcancerpatienter
felbehandlades vid Tromsö universitetssjukhus. Det aktuella läkemedlet bereddes av misstag med 20 ggr för hög dos
och som injeserades direkt i ryggmärgen.
Misstaget upptäcktes direkt efter
behandling och motåtgärder kunde
sättas in som räddade patienternas liv.
”Att acceptera en viss felprocent
och att patienter riskerar att bli skadade
bör ligga långt bortom vad som kan
anses vara en säker sjukvård. Vi måste
därför fortsätta att arbeta för att öka
medvetandet om riskerna och förbättrad patientsäkerhet.” säger Karl-Erik
Carlström, Vice VD och Marknadschef.
ENKEL ATT ANVÄNDA
Den viktigaste egenskapen med den
nya produkten är just den enkla och
snabba processen. I och med detta
passar den för en kvalitetskontroll av
läkemedelsberedningen sent i vårdkedjan, dvs innan det färdiga läkemedlet injiceras i patienten. Det är just i det läget
som den manuella hanteringen medför
ökade risker för misstag genom förväxling eller felräkning.
Analysen med DrugLog® innebär att
0,5 ml av beredningen appliceras i en
behållare (kyvett) som sedan genomlyses. DrugLog® använder en spektrometer
för att avläsa ljusstrålen som genomlyser
provet. Spektrometern sänder informationen vidare till en dator som analyserar
provet, med hjälp av en speciellt utvecklad programvara, och ger användaren ett
resultat inom ett par sekunder.
VÅRDPERSONALEN
Med användning av DrugLog® kan vårdpersonalen med större trygghet behandla patienten i visshet om att läkemedlet
är av rätt typ och har rätt koncentration.
”Förutom patienternas säkerhet är
också vårdpersonalen en viktig målgrupp för den här produkten. Inte minst
sjuksköterskorna har ett oerhört stort
ansvar för att patienterna får en korrekt
och säker behandling. En roll som är
extra utsatt pga den pressade personalsituationen inom vården idag. Om vi
med en enkel teknisk lösning kan underlätta deras situation och samtidigt
öka säkerheten för patienten borde det
vara en självklarhet.” avslutar Karl-Erik
Carlström.
Ett annat fall under 2014 berörde
ett 80-tal prostata patienter vid Århus
univeritessjukhus och som behandlades
under en längre tid med 20% för hög
cellgiftsdos. Tre av patienterna avled pga
av felbehandlingen som berodde på att
sjukhuset inte uppmärksammat informationen från läkemedelsbolaget avseende
en ändring i beredningsprocessen.
En nyligen genomförd studie av 5000
cellgiftsberedningar vid ett universitetssjukhus i Frankrike visar att 3% av beredningarna uppvisade fel som låg utanför
den kliniska toleransgränsen. Detta medför rent statistiskt att var fjärde patient,
som får 10 doser under sin behandling,
blir behandlad med felaktig dos minst en
gång under sin behandlingsserie.
Även andra läkemedel medför stora
risker om misstag begås vid beredningstillfället, inte minst vid behandling av
barn. Inom intensivvården, som ofta
sker under stor tidspress, ökar riskerna
www.pharmacolog.se
!
t
e
h
y
N
www.celsiussverige.se
