Vårt första skolår?

Vårt första skolår?
Dokumentation av arbetet i
förskoleklass i Vivallaskolan, Örebro
Annika Johansson & Gunnel Schöier
December 2012- april 2013
1
2
Innehåll
1. Bakgrund ....................................................................................................... 5
2. Syfte................................................................................................................ 5
3. Frågeställningar ............................................................................................ 5
4. Nulägesbeskrivning ...................................................................................... 6
Organisation ....................................................................................................... 6
Syfte med förändringsarbetet ............................................................................. 6
5. Verksamhet och arbetsmetoder i förskoleklassen Tallen ......................... 6
Utgångspunkter för Tallens arbetslag ................................................................ 6
Arbetssätt ........................................................................................................... 6
Klasslärarna........................................................................................................ 7
Rastverksamhet .................................................................................................. 7
Värdegrundsarbete ............................................................................................. 7
Språkarbetet ....................................................................................................... 8
Matematikarbetet ............................................................................................... 9
Arbeta och planera tillsammans i laget .............................................................. 9
Bedömning ......................................................................................................... 9
Samarbete med föräldrar .................................................................................... 9
Feedback till förskolorna ................................................................................. 10
6. Fritids ........................................................................................................... 10
7. Förankring i skolan .................................................................................... 10
8. Teoretisk bakgrund .................................................................................... 10
Lek och lärande ................................................................................................ 10
The Big Five .................................................................................................... 12
Matematik ........................................................................................................ 12
Språkutvecklande arbetssätt ............................................................................. 13
Kritik ................................................................................................................ 13
Sammanfattning ............................................................................................... 13
9. Nästa steg/ Uppföljning och utvärdering/Framtida behov .................... 14
Kontakt: ............................................................................................................ 14
Bilagor.............................................................................................................. 14
Referenslista ....................................................................................................... 15
3
4
1. Bakgrund
Under många år har skolan haft en förskoleklassorganisation bestående av
förskoleklassgrupper och förskollärare. Förskollärarna arbetade på olika sätt i sina respektive
grupper. En del lärare fokuserade på grupprocess, andra på läsinlärning med
bokstavsskrivande. När eleverna började i åk 1 gjordes grupperna om efter förskollärarnas
inrådan beroende på vilka barn de tyckte passade ihop. De skilda arbetssätten blev då
svårhanterliga för mottagande åk 1-lärarna. Viljan att utgå från enskilda elevers erfarenheter
och kunskaper och samtidigt arbeta med grupptillhörighet blev problematisk. Många elever
upplevde att de inte fick komma vidare i sin utveckling under åk 1 utan fick göra samma saker
en gång till. Lärarna ansåg att de fick börja om att arbeta in värdegrunden och grupptillit
genom att arbeta intensivt med relationsskapande mellan sig och gruppen och mellan
gruppmedlemmarna.
Överlämnandet från förskola till skola skedde via förskoleklass. Information från förskolan
om grupperna blev nästan obefintlig inför skolstart liksom feedback till förskolan.
Grundskollärarna ansåg att de hade mycket liten kännedom om hur barnen haft det i sin
förskola. Kontakten förskola – skola fungerade inte.
Förskoleklasserna har haft egna lokaler i ett intilliggande hus och rent geografiskt varit skiljda
från skolan. Detta har försvårat samarbetet mellan förskollärarna och grundskollärarna,
liksom lek och interaktion eleverna emellan.
Inför skolåret 2012/2013 introducerades en ny organisation. F-klassbarnen togs emot av ett
lärarlag i skolan. En ny verksamhet tog form, ett nytt arbetssätt påbörjades, en annan
kompetens hos mottagande lärare användes.
2. Syfte
Syftet med att sammanfatta detta utvecklingsarbete är:
 för skolans del att kunna ta lärdom av arbetet detta första år så kommande års
arbetslag kan fortsätta utveckla verksamheten
 för skolans del att genomlysa vår organisationsförändring
 för elevernas del att över tid, 4 år jämfört med 3 år tidigare, analysera deras
utveckling.
3. Frågeställningar
Frågor som vi ställer oss:
Organisationsnivå:
Är vi på rätt väg? Hur kan vi se det? Hur integreras verksamheten i f-klass i 1-3?
Personalnivå:
Hur förändras lärares syn på skola i arbetet i en icke-obligatorisk skolverksamhet?
Förändras synen på lärande, kunskap och barns utveckling?
Barn-/elevnivå:
På vilket sätt är denna organisation bra/bättre för f-klassbarnen?
Kan vi se att arbetssättet skapar kontinuitet?
Hur integreras barnen in i 1-3- verksamheten?
5
4. Nulägesbeskrivning
Organisation
Utifrån den delvis dystra beskrivningen av tidigare organisation beslutades att förändra
densamma fr.o.m. ht 2012. Rektor var en drivande kraft i förändringsdiskussionen. Med
utgångspunkt i skolans resultat avseende måluppfyllelse ansåg personalen att en förändring
borde ske. Resonemanget rörde hur grundskollärarna kunde få möjligheter att tidigt bygga
upp relationer till eleverna och elevgruppen, påbörja ett långsiktigt arbete med hjälp av utökad
tid för att kunna nå målen i åk3.
Förskollärarna blev omplacerade inom kommunen. Förskoleklasserna inrymdes i
skolbyggnaden som ett eget lag. De är nu organiserade som övriga 1-3-lag dvs. skola - och
fritidspersonal i samma arbetslag och verksamhet delvis i samma lokaler. Ett flertal
grundskollärare i 1-3 har en förskollärarexamen alt. förskollärarbehörighet i sin
grundutbildning. F-1 lärare är en ny form av lärartjänst. Tre f-1 lärare, som har arbetat i
förskoleklass senaste året, forsatte sin anställning i f-klassverksamhet som stöd i kommande
utvecklingsarbete. Viss tid förläggs på fritids. (bilaga Organisation)
Arbetslaget består av ca 80 barn, 2 fritidspedagoger, 1 elevassistent, 2 F-1 lärare och 6
klasslärare uppdelade på fem elevgrupper. Vi började med 6 klasslärare men har under året
fått dra ner till 5 av både person- och ekonomiskäl.
Syfte med förändringsarbetet




Öka måluppfyllelsen
Finna möjligheter för en bättre kontinuitet i år f-9-perspektivet
Synliggöra den enskilde elevens ”kunskapsresa”.
Möta familjerna tidigt med kunskap och information om skolan samt skapa nya
samarbetsformer för gemenskap och tankeutbyte med föräldrarna.
5. Verksamhet och arbetsmetoder i förskoleklassen Tallen
Utgångspunkter för Tallens arbetslag
Alla barn och föräldrar gör så gott de kan.
Alla barn vill lära – lärarna har höga förväntningar.
Barn kan inte från början – de behöver få hjälp att träna.
Lärarna möter föräldrar med professionalitet och respekt.
Lärarna lägger grund på alla skolområden kunskapsmässigt och socialt.
Lärarna arbetar utifrån varje barns förutsättning.
Arbetssätt
Lekens betydelse vad beträffar samspel och kommunikation/språk är stor för förskoleklassens
arbete. Den fria leken får utrymme varje dag både ute och inne. Skolmiljön inbjuder till lek
och lärande. Eftersom Tallen använder sig av tankesätten kring de multipla intelligenserna
kommer leken som väg in i lärande naturligt in vid planering (bil.MI). I planering av
verksamheten och arbetet med värdegrunden utgår man från MI-planschen med klokheterna:
Jag-klok, Vi-klok, Kropps-klok, Bild-klok, Klur-klok, Ord-klok, Musik-klok och Natur-klok .
Avsikten är inte att kartlägga barnens inlärningskanaler som det gängse sättet är kring MI. Här
används MI för personalens planering för att barnen ska få tillgång till alla sinnen för att lära.
Tallens arbetssätt utgår från att ta vara på barnens tidigare erfarenheter, att bygga vidare på
barnens förförståelse. Man planerar utifrån Lpfö98 och Lgr11 samt de fem förmågorna (The
6
Big Five): analys -, begrepps-, procedur-, metakognitiv och kommunikativ förmåga. Detta ger
underlag till bra resonemang och väcker tankar och idéer i arbetslaget. Kontinuiteten/röda
tråden är en förutsättning för lärandet och förståelse.
Huvuddelen av barnen har svenska som andraspråk. Att arbeta konkret och med alla sinnen är
särskilt viktigt. Lärarna modellerar i olika situationer för att barnen ska se och uppleva. De
flesta av barnen deltar i modersmålsundervisningen. Ett fåtal barn har studiehandledning. Det
är viktigt att skapa många tillfällen för elever med svenska som andraspråk att få använda sitt
nya språk, att få talutrymme i gruppen och få möjligheter att pröva och bli förstådd. I f-klass
med mindre tidspress kan barnen få den tid som krävs för att formulera sig.
Lärarna strävar efter att hellre säga Ja till barnens initiativ och önskningar i stället för ett
oreflekterat Nej. Det enskilda barnet såväl som gruppen utvecklar självförtroende,
engagemang och kreativitet när man får inflytande över sin dag.
Personalen använder sig av den fortbildning som getts senaste åren t.ex. språkutvecklande
arbetssätt, formativ bedömning för lärande, Skolverkets olika stöd- och kommentarsmaterial
ex. Nya språket lyfter, NCM´s handbok Förstå och använda tal. Utomhusmatte och
Utomhussvenska från Naturskolan i Örebro har inspirerat Tallens personal.
Klasslärarna
Fem klasslärare arbetar med varsin grupp, tidvis tillsammans med F-1-lärare och
fritidspedagoger. Vikarier sätts in vid lärares längre frånvaro. F-1 lärarna har vid flera
tillfällen gått in som vikarier fast det inte var den ursprungliga uppgiften, detta p.g.a.
anställningsstopp. Vid korttidsfrånvaro fördelas lärarresurserna om inom laget. Under
vårterminen delas eleverna upp i grupperna vid lärares frånvaro där syftet är att barnen ska få
känna trygghet med lagets lärare. Att dela upp är inte en maximal lösning, dels blir
gruppstorleken för stor, dels är vissa klassrum för små, dessutom bryter detta den planerade
verksamheten t.ex. språkträningen för alla och för enskilda barn.
Klasslärare är med vid morgonöppning från kl. 7 för att schemat för fritids ska gå ihop sig
med full täckning.
F-klassåret innebär att lärarlaget har fyra år tillsammans med barnen för att utveckla barnens
förmågor. Lärarna som är vana att ta emot åk1-elever märker att man under f-klassåret kan
möta barnen med ett större lugn som även avspeglar sig i gruppen.
Rastverksamhet
Lärarna är ute alla raster för att skapa trygghet bland barnen och för att observera leken.
Personalen bär rastvärdsvästar för att tydligt synas. En organiserad rastverksamhet bedrivs där
personalen vet var de ska vara, vilka som ska gå runt och vilka som ska vara stationära.
Rastaktiviteter initieras som exempelvis Veckans lek. Veckans lek anslås på fönstret mot
gården så barnen får en påminnelse. Den kommer också att kontinuerligt presenteras på
skolans hemsida.
Värdegrundsarbete
Skolan har en gemensamt formulerad värdegrund som är utarbetad tillsammans med
förskolorna i området. Tallen har en MI-plansch för värdegrunden. Genom ex. lek och arbete
med en känslolinje kan värdegrunden bearbetas. Varje grupp har en känslolinje i sitt klassrum.
När man kommer på morgonen/ efter raster kan barnen visa var på känslolinjen de befinner
sig. Detta är ett sätt att lära sig att identifiera och hantera sina känslor. Barnen har föreslagit
7
eller läraren har givit förslag på en plats där man kan ”arga av sig”. I flera lag finns personal
som har ART- utbildning (Aggression Replacement Training). I Tallen jobbar man med ART
två tillfällen/vecka. Laget har diskuterat fram vilka barn som behöver denna hjälp. Den ARTutbildade personalen har en halvtimmas träning med barngruppen varje vecka. I direkt
anknytning till träningen har de tid för efterarbete, ca en halvtimma.
Lärare och barn modellar hur man kan fungera väl i gruppen. Om en konflikt har hänt på
rasten kan man dra nytta av denna genom att ta upp denna konflikt till diskussion i gruppen
– Hur kunde X ha gjort i stället? – När/Hur kunde bråket tagit slut? – Vad kunde ni som
tittade på ha gjort? osv. Klassen kan sedan spela upp hur bråket kunde ha avvärjts.
Varje vecka har grupperna klassråd. Då kan barn och vuxna ta upp aktuella saker och kan
lyfta fram positiva händelser och beteenden. Positiva beteenden reflekteras och synliggörs i
klassrummet. När mål har nåtts för hela gruppen görs något bra/trevligt tillsammans. Två barn
från varje arbetslag deltar i skolans elevråd och matråd.
Språkarbetet
Laget använder TAKK (Teckenkommunikation) som förstärkning av språket exempelvis
artighetsord och känsloord. Läromedlet Språklust (Sanoma Utbildning) används i alla
grupper. Varje morgon har man språkövningar ex. ramsor, klappa stavelser, räkna ord.
Regelbundet besöks Vivallabiblioteket. Man lånar böcker till klassen. Lärarna högläser varje
dag. Läsning med barnen pågår även om barnen inte kan läsa. Grupperna arbetar med preläsande och pre-skrivande. Det är viktigt att skapa lugn kring läsandet. Barnen ”skriver” och
måla sagor. Lärarna skriver och barnen skriver av. Lärarna arbetar med lässtrategierna. Under
hösten arbetar man med Spågumman Sara och Nicke Nyfiken. Under våren kommer man att
ta upp Fröken Detektiv och Cowboy- Jim. (Westlund 2009, s 76, 191).
En talpedagog från Centrala teamet har kartlagt elevernas talförmåga. Hon har givit
arbetsmaterial till klasslärarna att arbeta med i grupperna. Eleverna grupperas efter
talträningsbehov. De har regelbundna, korta träningstillfällen.
Arbetslaget har inlett ett samarbete med Digitalt Lärcentrum om lämpliga datorprogram.
Laget har tillgång till ett antal Ipads. Alla elever har fått introduktion i användandet. Under
vårterminen och till hösten kommer samarbetet och det digitala arbetssättet att utvecklas.
Mötet med barn från andra kulturer ger nya tankar till lärarna. – Varför gör vi på detta sätt?
I skolan sker mötet mellan olika kulturer och den svenska kulturen. Här sker även mötet
mellan familjekulturen och skolkulturen. Som 6-åringar deltar barnen i en planerad,
strukturerad läs- och skrivmiljö, olik förskolans och hemmets miljöer. På olika sätt vill man
skapa bryggor mellan kulturerna och traditionerna t.ex. barnen lär nya spel och lekar i fklassen. Strävan finns att få ett utbyte av exempelvis lekar och spel från andra delar av
världen.
Sagoskogen som är väl inarbetad i arbetslaget Tallen är underlag för språkarbetet. Sagoskogen
är ett material som till största delen är framställt av Annika Johansson, lärare i Tallen.
Skogens djur och berättelser, som barnen framställer, bygger fram bokstavsarbetet med
fantasi och lust. Under vårterminen presenteras bokstavsljuden med hjälp av djuren. Klassen
leker Ljudorkester vilket innebär att man arbetar med Veckans ljud tillsammans. Man låter
svagt och starkt, långt och kort. Klassen leds av en barndirigent. I denna lek lärs även t.ex. att
ta instruktioner, lyssna, start – stopp, våga stå framför grupp. Skrivarbetet sker i form av
8
formande i lera, luftskrivning, måla stora bokstäver. Eleverna har var sin bok. I den klistras
bokstäver in. De elever som vill får skriva. Några väntar. Det viktiga i detta skede är att alla
blir bekanta med bokstavsljudet. Många barn gör redan efter tre ljud läsupptäckter och ser att
ljuden tillsammans bildar ett ord. Barn söker bokstäverna i ex. reklamtexter. Lärarna arbetar
för att bygga upp ett läs- och skrivintresse och även möta de barn som redan är intresserade.
Detta arbete sker gemensamt i gruppen. Ingen brådska råder. Ljudarbetet pågår i alla
sammanhang i ex. idrotten, sångsamlingen.
Matematikarbetet
Matematikarbetet följer en genomarbetad struktur som har sin grund i Lpfö98 och en
målsättning utifrån Lgr11 (bil. Matematik). Det är viktigt, anser lärarna, att arbeta med
begrepp i matematiken och ge dem konkret innebörd. Barnen får laborera och ta till sig nytt
via sina sinnen. Under utelektionerna i skogen tränas de olika matematiska begreppen. Som
hjälp att kartlägga barnens kunskaper används Förstå och använda tal (NCM) eller Diamant
(Skolverket). Båda är muntliga test som kan göras i f-klass eller/och i åk1.
Arbeta och planera tillsammans i laget
Lärarlaget planerar undervisningen, verksamheten och för pedagogiska samtal måndagar och
onsdagar ca 2h/tillfälle.
Lärarna på fritids och i skolan gör i största möjliga mån de pedagogiska planeringarna
tillsammans (MI-planscherna). Detta sker på morgonmötena på fredagar. Man är noga med att
delge varandra idéer och våga pröva. Utbildningsledaren och en av fritidspedagogerna träffas
dessutom en halvtimma/vecka för att ytterligare kunna utveckla skola och fritids mot
gemensamma mål.
Lärarlaget ansvarar själva för Idrott och hälsa. Idrottspassen leds av två lärare. Många barn
har ett större rörelsebehov och behöver få tillfällen att röra sig mera. Tallen har en
idrottsplanering med avprickning för att följa den grovmotoriska utvecklingen (bil.Idrott).
Denna avprickning sker under lek ute och inne och under idrottspassen. De barn som då visar
sig behöva extra idrott kommer att erbjudas detta under kommande läsår.
Bedömning
Eftersom f-klasseleverna inte ska bedömas på samma sätt som skolbarn arbetar man på ett
annat sätt för att bedöma. Inga skriftliga omdömen ges till föräldrarna. Lärarna gör
kontinuerliga bedömningar av elevernas sociala -, motoriska - och kunskapsutveckling. Oftast
sker det omedvetet. Ibland skrivs kommentarer ner om vad lärare ser i form av framsteg. I
utvecklingssamtalen ges föräldrarna ett muntligt omdöme i en samlad bild av barnets
utveckling.
Den skriftliga dokumentation som skolan använder i årskurserna f-6 är Nya språket lyfter
(Skolverket). Ett annat är Mattehusen (eget material). Båda dessa är visuellt överblickbara och
ger tydlighet för eleverna och även föräldrarna om nästa steg i utvecklingen.
Samarbete med föräldrar
Föräldrar uppmanas att hämta och lämna sina barn. Det är en viktig och trevlig
kontaktmöjlighet. Personal är avdelad att varje morgon ringa hem till familjer vars barn inte
har kommit till skolan. Lärarna skriver veckobrev med information om det som har varit och
det som kommer.
9
Föräldramöten sker på flera olika sätt: Lära-känna-samtal, Möte i arbetslaget med information
av rektor och elevhälsan, Möte i klassen i samtalsform, ”Spelkväll” med föräldrar och barn,
Uppvisning av barnens arbete tillsammans med Kulturskolan, Utvecklingssamtal samt Samtal
vid behov.
F-klass är fortfarande en frivillig verksamhet och ca 60 % av åldersgruppen i hela LundbyVivalla skolområde är inskrivna i Vivallaskolan. Övriga har plats i Lundbyskolan, i friskolor
eller är hemma. Familjerna uppmanas från förskolan att ta del av detta år för att det t.ex.
gynnar barnens språkutveckling. Enligt skolans Trygghetsplan kontrollerar lärarna närvaron. I
varje grupp finns barn som har hög frånvaro av olika skäl. Lärarna ringer hem om barnet inte
har kommit till skolan.
Under vårterminen väntas ett flertal ”nyanlända” barn till grupperna. I januari 2013 hade fem
barn kommit från Somalia och Serbien. De placeras direkt i barngruppen. Erfarenheter visar
att barnen då tillägnar sig språket snabbare.
Feedback till förskolorna
Under höstterminen 2012 hälsade förskolepersonalen på barnen i Tallen. Då kunde viss
feedback ges på deras arbete. Förskolorna inbjuds till vårterminens uppvisning. Samtal
kommer även att föras om framtida samarbete och utbyte av erfarenheter.
6. Fritids
Knappt hälften av barnen deltar i fritidsverksamheten. De teman som man arbetar med under
skoltid förstärks ytterligare under fritidstid genom att träna ex. olika begrepp som finns
specificerade på MI-planschen. Ett arbete pågår att knyta fritids och skola närmare genom att
tydliggöra grundläggande tankar kring planering och arbetssätt.
Fritidspersonal skickar månadsbrev till föräldrarna om sin verksamhet och kommande
aktiviteter. Varje termin inbjuder fritids till Drop-in-fika. En kväll inbjöds föräldrar till
pepparkaksbak. Tyvärr var inte uppslutningen så stor.
En enkät har genomförts från fritids till föräldrarna för att ta reda på föräldrarnas uppfattning
av fritids och barnens trivsel. Resultatet kommer att presenteras under maj -13.
7. Förankring i skolan
2012 är pionjäråret för arbetslag Tallen att arbeta efter den nya organisationen. Det har varit
viktigt att förankra arbetet i alla lag genom att lyfta fram frågor och idéer till samtal och
diskussioner i de övriga tre lagen. Under höstens två Pedagogiska caféer och i Lilla
ledningsgruppen har detta varit möjligt. Tallen har informerat om MI-arbetet, strukturen,
föräldrasamarbetet mm. Denna delgivningsdel skulle kunna vara större eftersom intresset är
stort hos alla. Vi räknar med att höja samtalsantalet under vt 2013, särskilt för åk 3-laget,
Björken, som förbereder sig för att ta emot f-klass ht -13.
8. Teoretisk bakgrund
Lek och lärande
Lek är ett fundamentalt begrepp i förskolans läroplan. F-klassen, som en brygga mellan
förskola och skola, ska ta vara på leken för att främja barns utveckling och samtidigt vara
skolförberedande. Barns lek är ett sätt att upptäcka och uppleva. Detta sätt att se på lek vill vi
10
ta med in i skolan som ett redskap för elever och lärare, att konstruera kunskap tillsammans. I
leken kan läraren observera barnets språkförmåga, olika lärstrategier, samarbetsförmåga,
motoriska förmåga mm. I leken är det ”tillåtet” att göra samma sak gång på gång för att
utveckla trygghet och säkerhet. Läraren kan sedan leda barnet vidare till nästa utmaning.
Marianne Skoog (2012) lyfter fram lekens betydelse för att stimulera elevernas intresse och
motivation för skrivande och läsande. Barnen ska ges möjlighet att använda språket i olika
sammanhang för att utveckla sitt tänkande och lärande. Att ta till vara elevers olika social och
kulturella erfarenheter ser Skoog som en viktig didaktisk utmaning för skolan.
Att bygga förtroendefulla relationer lärare - barn/elever är en viktig och framgångsrik faktor
(SKL 2011). När vi nu får möjlighet att starta ett år tidigare bör positiva relationer och
trygghet ge en stark grund för elevernas vidare skolgång.
Varje morgon samlas gruppen till en samling/lektion där läraren visar dagsschemat, läser ex.
en saga för barnen, uppmärksammar närvaro. Rutiner skapar lugn och ger trygghet. Känslan
av sammanhang och ett klassrumsklimat präglat av ett målarbete, goda relationer och socialt
stöd är även det framgångsfaktorer för skolan, enligt John Hattie (2011).
Mutipla intelligenserna (MI) som lanserades som begrepp av Howard Gardner (2001) har
både prisats och kritiserats. F-klassens lärare har valt att ta fasta på Gardners forskning då det
gäller planering och arbetssätt. I många skolor används teorierna om barns olika
inlärningskanaler konsekvent. I Vivallaskolan vill man inte definiera barnen utifrån att vara
visuell eller auditiv inlärare osv. utan använda intelligenserna för alla barn att ta del av. På
detta sätt görs undervisningen konkret och varierad. Eftersom många av barnen inte har
svenska som sitt förstaspråk är det viktigt att ge flera möjligheter att skapa kunskaper som
sedan kan språksättas på både modersmålet och på svenska.
Då det gäller samarbete och möjlighet till interaktion tar Vivallaskolan del av Vygotskijs teori
om den proximala utvecklingszonen (Partanen 2007). F-klassbarnen, med sina olika
erfarenheter och olika kunnande, lär av varandra i lek och samspel. Genom observationer
under leken kan lärarna bedöma nästa steg för individen eller för gruppen. Lärarna har ett
vägledande förhållningssätt och försätter barnen i situationer som kräver samarbete och
samprat. Samarbete och samspel är färdigheter som barnen ska få många möjligheter att
utveckla. Pia Williams (2012) beskriver olika former av träning av samlärande. Hennes
definition av samlärande avser ”att lärande sker mellan barn oavsett vänskapsstatus eller
ålder”(Williams 2012, s 25) Peer tutoring, cooperative learning och peer collaboration1 är
1
Peer tutoring definieras av Damon och Phelps (i Williams s 61)) som "när ett barn instruerar och tränar ett
annat barn inom ett område där det första barnet är expert och det andra novis." Den teoretiska grunden är
Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Ofta är det ett äldre barn och ett yngre barn som
samarbetar. Det kan också vara ett barn som är mer kunnigt inom ett område än ett annat barn. Genom att
barnen undervisar och utmanar varandra skapar båda ny förståelse.
Cooperative learning är olika former av strukturerat elevsamarbete i grupp. 4-5 elever med varierade förmågor
får ett problem eller en uppgift att utföra tillsammans och gemensamt komma fram till en lösning. Alla ska
bidra på olika sätt. Olikheterna ska kunna bli till en tillgång för gruppen. Uppgifterna bör vara komplexa och av
typ flera svar är möjliga.
Peer collaboration definieras som en grupp av elever med ungefär samma kunskapsnivå som tillsammans ska
lösa en uppgift som ingen av dem kunde förut. Barnen måste kommunicera för att hitta lösningar och
strategier. De gemensamma upptäckterna uppmuntrar och stimulerar det enskilda barnet. Den teoretiska
grunden finner vi i Piagets experimentella utvecklingspsykologi.
11
olika dimensioner av kamratsamverkan beskrivna av Williams. Alla har det gemensamma att
de uttrycker barns inbördes interaktion, jämbördighet och ömsesidiga engagemang. Det
innebär också lärarens handledning och medvetna skapande av situationer för barns upptäckt
av varandras kunskaper och erfarenheter samt utnyttjande av mångfalden i gruppen.
Forskning om hur barn lär av varandra betonar just samarbetets betydelse.(SKL, 2011)
Vivallaskolans f-klassgrupper har en mångfald av språk och kulturer och olika erfarenheter
och bör kunna använda sig av dessa samlärandeformer.
Thomas och Collier (i Gibbons 2009) anger tre faktorer för att andraspråkselever ska lyckas i
sina studier: eleven stöttas i andraspråket kombinerat med stöttning i modersmålet, lärarna
använder aktuella metoder för språk- och kunskapsundervisning på två språk samt att lärarna
har höga förväntningar på eleven och bjuder in till delaktighet i undervisningen. Gibbons
(2009) beskriver enkla metoder som möter upp andraspråksbarns behov exempelvis att få
tänka längre än de två-tre sekunder som är vanligt i klassrummet. Endast några sekunder extra
tanketid gör att eleven kan uttrycka sig klarare. Cirkelmodellen2 är ett annat exempel på hur
arbetet i klassen leder till att ordförråd, begrepp och uttrycksmöjligheter utvecklas. Elever
som lär genom ett nytt språk behöver stöttning (scaffolding) dvs. tillfälligt stöd som är
nödvändigt för att eleven ska komma vidare i sin utveckling.
The Big Five
Göran Svanelid (2012) har studerat Lgr11 och alla förmågor som skrivs under respektive
kursplan (Lgr11) som eleverna ska utveckla. Han har sett att alla kan inrymmas i fem:
begrepps-, analys-, procedur-, metakognitiv- och kommunikativ förmåga. Dessa kallar han
The Big Five.
Under året har f-3 arbetat med The Big Five. I de Pedagogiska caféerna har alla lärare
samtalat om och exemplifierat hur förmågorna kan konkretiseras för eleverna. I Tallen förs
regelbundna samtal om hur dessa används vid planering av verksamheten. Eftersom
förskoleklassbarn inte ska bedömas på samma sätt som eleverna är det ändå viktigt att tidigt
träna förmågorna som beskrivs i Lgr11. Att använda sig av TB5 underlättar vid planering och
uppföljning.
Matematik
Bishop (i Nämnaren 2012) beskriver sex aktiviteter som utvecklar barns matematiska
kunnande: räkna, lokalisera/hitta, mäta, designa, leka/spela och förklara. Exempel på dessa
aktiviteter kan vi se i f-klassverksamheten: räkna pengar i lekaffären; ramsräkna i spel;
lokalisera i klassrumslekar; mäta i bakning; mäta träds omkrets med snöre; designa i bygge,
ritande, skapande; leka i pussel och spel; förklara tabeller och diagram. Lekar och spel
stimulerar fantasi och kreativitet. För att lek och spel ska bli lärande och utvecklande i ex.
matematik måste läraren visa på vad som är matematik i just den aktiviteten. Lärarens
möjligheter är stora att se och följa lärprocesser i barnens spontana lek exempelvis bygga
stora tal, lägga långa klossrader och mäta på de sätt som barnen vill. Lärarens
matematikkompetens leder till att både lärare och barn lägger en matematisk grund att bygga
vidare på kommande år.
Tallens arbete med matematik utgår från en genomtänkt struktur av teman fördelade under
året. Lek och spel i sig utvecklar inte barnens matematiska förmågor. Läraren visar på genom
2
Cirkelmodellen beskrivs i Gibbons (s 91, 2009) i form av faser: Fas 1: Bygga upp kunskap om ämnesområdet.
Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder. Fas 3: Skriva en gemensam text. Fas 4: Skriva en
individuell text.
12
att i samspel med barnen urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp,
siffror och tal samt vardagshändelsers inbyggda matematik.
Att förstå och använda tal – en handbok används för att kartlägga barnens taluppfattning (Test
elevintervju).
Språkutvecklande arbetssätt
Nya språket lyfter (2012) används i skolan i åk f-6. I f-klassen görs den första kartläggningen
av barnets språkutveckling. Elevens förmågor förs in i Observationsschemat.
Under vårterminen arbetas mer medvetet med bokstäver, ord och meningar med hjälp av
Sagoskogen. Vygotskij talar om att språket, tänkandet, samtalet och reflekterandet är verktyg
för lärande och möjliggör lärande. Det är av stor vikt för lärarna att skapa talutrymme för
varje barn att få uttrycka sig, samtala och reflektera på sitt första- eller andraspråk. ”Språket är
tänkandets verktyg” sa Vygotskij och med det menar han att all utveckling är beroende av
barnets förmåga att språksätta sina tankar och sitt lärande (Partanen 2007). En metod som är
enkel och effektiv är det som kallas EPA. Barnet får först tänka själv (Enskilt) sedan talar men
ihop sig med en kamrat (Par) för att sedan våga/kunna tala i hela gruppen (Alla). (Harrison &
Howard 2012). Närmsta utvecklingszonen (Proximala utvecklingszonen) är också ett begrepp
från Vygotskij. Var och en kan bidra till sin kamrats och sitt eget lärande i samspel. Det
barnet kan tillsammans med en kamrat, kan det senare göra på egen hand (Partanen 2007).
I Barbro Westlund (2009) finns de fyra grundläggande lässtrategierna beskrivna: att förutspå,
att ställa frågor till texten, att klargöra, att sammanfatta. Dessa fyra har illustrerats av Maria
Andersén, en av skolans lärare, och används i klasserna. I f-klass introduceras en strategi i
taget. Man talar bl.a. också om vad som utmärker en expertläsare och hur man allt mer kan bli
expertläsare.
Kritik
Marie Karlsson m.fl. (2006) påstår att f-klassåret blir ett tionde skolår eftersom f-klassarbetet
alltmer liknar åk1-verksamheten. På så sätt tycks skolan börja redan för barn som är 6 år.
Tanken att skolan skulle smittas av förskolans förhållningssätt till lek och samspel har inte
slagit igenom utan det motsatta har skett, visar undersökningar. Vuxenstyrda aktiviteter, en
ökning av aktiviteter med bokstäver och siffror, en ökning av barns individuella ansvar att
göra på ett rätt och specifikt sätt, dagens uppdelning i kortare pass som påminner om
skoldagens ämnesschema med korta pauser emellan är exempel på tecken på alltmer
skolliknande verksamhet i f-klass. (Karlsson m fl 2006) Skoog (2012) såg i sin forskning att
arbetet i förskoleklasserna i stor utsträckning liknade skolans mer traditionella sätt att arbeta
med läsande och skrivande i schemalagda arbetspass och lärarledda formella övningar. Leken
fick en alltmer undanskymd plats dvs. den användes inte som ett pedagogiskt verktyg. Att
aktivt utnyttja den fria och spontana lekens utrymme att experimentera med siffror och
bokstäver efterfrågades av Skoog. I den skolliknande läsa- och skrivasituationen är det svårt
för barnen att göra en koppling till sina erfarenheter och kunskaper då färdigheter övas skiljda
från meningsbärande sammanhang.
Med denna kunskap har planeringen av arbetet i f-klassen fokuserat på att fortsätta förskolans
påbörjade arbete och på ett varsamt sätt brygga över till skolans mer styrda verksamhet. En
hjälp är att planera utifrån MI i olika teman.
Sammanfattning
Lärarna är väl medvetna om de risker som finns med att ”skolifiera” förskoleklassen.
Uppmärksamhet riktas till alla som arbetar i f-3 att observera möjligheterna att ta vara på det
13
förhållningssätt som präglar förskolans arbete. Planering utifrån multipla intelligenserna (MI)
är en hjälp att fokusera på användandet av flera sinnen i lärandeprocessen och att tänka
konkretiserande undervisning för lärarna. Studier av Lpfö98 är också en viktig komponent
liksom studiebesök i förskolorna för personalen för att kunna möta upp barnen i deras
erfarenheter.
9. Nästa steg/ Uppföljning och utvärdering/Framtida behov
Ht 2016 har alla lag prövat att ta emot f-klass. Fram till dess ska vi ha hittat form och struktur
för f-klassen som fungerar för samtliga lag f-3 genom arbete i olika forum. I
Verksamhetsplanerna kommer varje lags erfarenheter och planer att skrivas in.
Dokumentation och diskussioner kommer också att ske på Pedagogiska caféer. Lilla
ledningsgruppen följer upp arbetet kontinuerligt.
Kompetensutveckling av lärare för arbete i f-klass sker dels inom den ordinarie
utvecklingsverksamheten i skolan, dels genom enstaka föreläsningar.
Språkutvecklande arbetssätt, planering och stödstrukturer utifrån The Big Five samt
Bedömning för lärande är de bärande elementen för f-3-verksamheten.
Kontinuerliga träffar med förskolepersonalen, kanske på ett Pedagogiskt café/termin är ett
önskemål. Vi behöver samtala om hur vi arbetar exempelvis med språk, matematik,
förhållningssätt osv.
Frågor:
Hur kan lärarna göra övergången från det relativt ”ostyrda” arbetet i f-klass till åk 1- struktur
med schema och fasta tider på ett bra sätt?
Hur ska läraren bibehålla leken in i skolans schemalagda struktur med större krav på elevers
prestationer?
Kan f-klassarbetssättet bidra till ett friare arbetssätt i åk 1-3 med mer av temaarbete,
gruppsamverkan, lek för lärande osv.?
Kontakt:
Anders Sallmann, [email protected] 019 212893
Annika Johansson, [email protected] 019 212521
Gunnel Schöier, [email protected] 019 214068
Bilagor
1. Överlämnandeplan förskola – skola
2. Organisation 2012-2013
3. MI – planscher
4. Matematikstruktur i förskoleklass
5. Idrottsplanering
6. Sammanställning av utvärderingen om organisationsförändring F-3, 14 jan 2013
14
Referenslista
Gibbons, P. (2009): Stärk språket - Stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Gardner, H. (2001): De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books.
Harrison, C. & Howard, S.(2012): Bedömning för lärande i årskurs f-5. Stockholm:
Stockholms universitets förlag.
Karlsson, M; Melander, H; Perez Prieto, H & Sahlström, F. (2006): Förskoleklassen – ett
tionde skolår? Stockholm: Liber.
Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket.
LpFö 98. Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Madsen, P. & Thestrup, M.(2004): Oj, vad jag kan – och du också! Jönköping: Brain Books.
McIntosh, A. (2009): Förstå och använda tal- en handbok. Göteborg: Göteborgs universitet.
Nämnaren 2012:4. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Partanen, P. (2007): Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonniers Utbildning AB.
Rydja, C. (2009): Språklust. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Skoog, M. (2012: Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Doktorsavhandling. Örebro:
Örebro universitet.
Skolverket (2012): Nya språket lyfter. Stockholm: Skolverket.
SKL (2011): Synligt lärande. Presentation av Hatties studie om vad som påverkar elevers
studieresultat. Stockholm: SKL.
Svanelid, G. (2011): The Big Five. Pedagogiska magasinet, 4/11. Grundskoletidningen, 4/11.
Williams, P. (2012): När barn lär av varandra - samlärande i praktiken. Stockholm: Liber.
Westlund, B. (2009): Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm:
Natur och kultur.
15
Bilaga 1
16
Bilaga 2
Vivallaskolan
Ca 740 elever
Rektor F-3
Rektor 4-6
Anders
Anna
50
personal
30 personal
Tallen
Pilen
Palmen
Björken
FSK
År 1
År 2
År 3
Eken
75
70
82
82
År 4
Boken
Rektor 7-9
Fredrik
30
personal
Kastanj
en
År 5
År 6
52
50
74
Epsilon
Alfa
Delta
År 7
År 8
År 9
53
71
83
Akadem
in
ITK
20
17
Bilaga 3
18
19
Bilaga 4
Matematikstruktur i förskoleklass fr o m ht 12
Struktur:
Matematik i lek och i meningsfulla sammanhang.
Arbeta med begrepp (enl. lista, se nedan) i teman (se nedan) med:
 Lust, glädje och lek. MI.
 Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Teman
(att lägga in i Sagoskogsarbetet eller tvärtom):
Matematiken omkring oss (familjen, kroppen, årstider, naturen, skolgården,
ramsräkna..)
Likheter och skillnader
Sortering, klassificering (Färg, form, funktion, geometriska former, storlek)
Jämföra ( ex. s.34-37 i Favorit )
Lägesord (ex. bild s 10-12 i Eldorado, ex. s 32-33 i Matte i förskoleklassen),
Talen 1-5 (Antalskonservation ex. s. 29 i Lyckotal, tal- siffra, En-till-enräkning, Dela
upp ex. Uppdelningsmaskinen, tärningar)
Parbildning (Lika många, Lika mycket ex. s32 i Favorit, ex. strumpor på snöre, )
Mönster (ex pärlplattor, armband, Lego)
Tredimensionellt (ex förpackningar)
Talen 1-10 (Uppdelningsmaskinen; Udda, Jämna ex s 60 Jakten på kottarna,
elevbok, Tallinje, Tärningar, s. 32-33 i Eldorado)
Vikt
Problemlösning (Föra matematiska resonemang ex. s.26 i Favorit)
Ordningstal (Plats, Placering ex. s. 62-64 i Favorit)
Längd
Volym (ex. s25 i Matte i förskolklassen)
Addition och subtraktion (Skillnad ex s 53 i Jakten på kottarna, elevbok)
Tid (Tidsrymd, tidsordning ex s. 30 i Lyckotal, sekvensbilder)
Symmetri (insekter, mm)
Hälften (Dela lika ex. s.62,63 i Lyckotal)
Area
Dubbelt (ex s 22-23 i Jakten på kottarna, elevbok)
Statistik ( ex. s. 55 i Lyckotal, s.66-67 i Favorit)
Utvärdering (s. 64 i Lyckotal)
20
Använda oss av:
Förstå och använda tal- en handbok. (Fyra faserna och test: Skolstarten)
Cirkelmodellen: Gemensamt -> par-> individuellt. (Gibbons)
Diamant (de muntliga: AF, MGF, SF)
MI
LpFö98
Sagoskog (Annika J)
Lärarhandledningar: Eldorado, Mattesafari, Abakus
Kopieringspärmar (Kopieringsrummet)
Saker och ting, mattematerial osv.
Elevbok som eleverna själva dokumenterar och skriver/målar i.
”Asken” ur Abakus lärarbok s.9
Konkret material som finns:
Kapla, Logiska block, Architek, Björnar, Elefanter, Multibas, Unifix, sifferkort,
tärningar, spelkort…..
Sagor med matte:
Tio vilda hästar, Rottböll & Adbåge
Jakten på kottarna, Askunge förlag
Matias bakar, Inger och Lasse Sandberg
Petras fläck,
Se vidare separat blad ur Mattemosaik Pärm!
Litteratur som vi har:
Att lära in matematik ute
Att leda den tidiga matematikundervisningen (Engström, Engvall, Samuelsson)
Hur många prickar har en gepard? (NCM)
Hur långt är ett äppelskal?
Huvudräkning (Löwing & Kilborn)
Laborativ matematikundervisning – vad vet vi? (NCM)
LpFö98 (ladda ner från Skoverket)
Lust för matte. Matematikutveckling i praktiken. (Lärarförbundet)
Lära och undervisa matematik – internationellt perspektiv. (NCM)
Matematik – ett grundämne (NCM)
Matematik från början. (NCM)
Matematik i f-klass (Furness)
Matematik som språk (Höjen m fl)
På tal om matte i förskoleklassens vardag
Små barns matematik. (NCM)
Utematematik (Olsson, Forsbäck)
Åskådningsmatematik (A.Kruse)
Litteratur mm som kan vara bra att köpa in:
Språklust genom sagor (C. Rydja)
Geometrix, www.geometrix.se
Mina första matteord. Storbok med plastade skrivbara sidor.
21
Praktisk matematik f-3 (Majema)
Mattesmart, digitalt läromedel (Gleerups)
Begrepp att arbeta med i f-klass:
Bred, bredare, bredast, -e
Full, halv, halvfull, överfull, halvtom, tom
Få, färre, färst
Gammal, äldre, äldst, -a/-e
Hög, högre, högst, -a/-e
Kall, kallare, kallast, -e
Kort, kortare, kortast, -e
Liten/ litet, mindre, minst, -a/ -e
Låg, lägre, lägst, -a
Lång, längre, längst, längsta
Lätt, lättare, lättast, -e
Mycket, mera, mest, -a
Många, flera, flest, -a
Smal, smalare, smalast, -e
Stor, större, störst, -a/-e
Tjock, tjockare, tjockast, -e
Tung, tyngre, tyngst, -a
Tunn, tunnare, tunnast, -e
Ung, yngre, yngst, -a/-e
Varm, varmare, varmast, -e
Namn, ålder
Lägesord: över, framför, på, bakom, under, bredvid, störst, minst, lika stor, i, inuti,
utanpå, mellan, ovanför, nedanför, på linjen, före - efter
Sortera, jämföra, hör ihop
Framifrån, bakifrån
Först, sist, mitten, lika, lika långa/många
Antal, en fler (en mer), en färre, två av, fem av
Dubbelt, hälften, dubbelt så många
Ordningstalen
Symmetri
Tid: timma, halvtimma, minut, sekund, en stund, först - senare
Färg, form
Triangel, kvadrat, cirkel, rektangel
Rund, rak, kant, hörn, sida, stjärna
22
Olika läromedel och böcker om och för förskoleklass i
matematik – en enkel översikt:
(Om inget annat anges har skolan böckerna nedan)
”Mycket forskning visar att stora delar av de fel som begås och de svårigheter eleverna har i
matematik inte är matematiska, utan snarare beror på brister i språk, läsförmåga,
förmåga att se mönster o s v. Detta indikerar att det är i förskolan som arbetet med att
utveckla förmågan att tillägna sig matematiken måste grundläggas. Det är väsentligt att vi får
fram en ny syn på matematiken i förskolan, så att man inte bara ser den som arbete med tal
och siffror, utan mera som ett förhållningssätt, ett sätt att relatera till verkligheten. Det handlar
om att utveckla det matematiska tänkandet hos barnen, att se matematiken omkring sig.
Ta på matteglasögon på dig själv, barn och föräldrar! Sätt ord på matematiken!”
Anna-Lena Lindekvist, lärarakademiföreståndare
ur ”Matematik i förskolan/förskoleklassen”, Lärarförbundet.
 Läromedel: Eldorado (NoK) (finns i ett ex. att ta idéer från)
Bygger på laborativt arbetssätt.
 Läromedel: Favorit (Studentlitt.) (finns i ett ex. att ta idéer från)
Det läromedel som används i finska skolorna med goda resultat. Nytt för i år 2012.
 Läromedel: Jakten på kottarna (Askunge förlag) (finns i ett ex. att ta idéer
från)
Elevbok, lärarhandledning och en saga som kan användas fristående.
 Läromedel: Matte 1, 2, 3 i förskoleklassen (Studentlitteratur/Adastra)
(finns i ett ex. att ta idéer från)
I läromedlet 1, 2, 3 Matte i förskoleklassen möter barnen olika matematiska teman som alla
kopplas till utforskning, fundering och lek.
 Läromedel: Lyckotal F (Gleerups) (finns i ett ex. att ta idéer från)
Elevbok, lärarhandledning och lärarwebb. Titta på en demo här:
www.laromedelswebbar.se .
Lyckotal F är uppbyggd med 6 olika temaområden som anknyter till barnens omvärld:
Hemma, Skogen, Kalas, Mat, Husdjur och Naturen.
 Äldre läromedel:
Prima, Mästerkatten, Tänk och räkna. (Finns att ta idéer ur.)
 Nuvarande läromedel:
Mattesafari (Sanoma förlag) Det är detta läromedel som skolan använt i flera år och är nöjda
med. Undantag 3b med alltför många räknestrategier på kort tid.
Åk 4-6: Matteborgen, Åk 7-9: Matte Direkt.
23
 Datorprogram i Pumandatorerna
 www.ur.se/pedagog/forskoleteman/matematik
Boktips, filmer osv.
 www.ur.se/matte
M= matte . Spel (handledning laddas ner)
”Mattepatrullen” 10 progr. à 10 min. Problemlösning (för barnen)
”Spagetti, makaroner.. hundra miljoner”. 10 progr à 10 min.
”Matte på burk” TVprogram + bok
”Katten, musen tiotusen” 10 program à 10 min.
 www.sagokistan.se
 Naturskolan, Örebro [email protected]
Matte och svenska ute. Språkskogsmaterialet finns i laget och hos Gunnel.
 NCM
http://ncm.gu.se/
 Kopieringspärmar i kopieringsrummet
Ex. Mattekids 1 och 2. (Problemlösning)
Mattemosaik
Roliga matteteman att räkna med
Mias mattevärld (Räkna och måla) Häfte
24
Bilaga 5
25
Bilaga 6
Sammanställning av utvärderingen om organisationsförändring F-3
Utvärderingen genomfördes på F-3:s APT, måndagen den 14 januari 2013.
Utvärderingsfrågorna som besvarades står i fet stil och under varje fråga sammanfattas svaren
från de sex olika grupperna.
1. Hur fungerade överlämnande skola - förskola våren 2012?
Samtliga grupper som svarade på utvärderingen upplevde att överlämnandet fungerade bra i
allmänhet. Blivande förskoleklasspersonal besökte områdets förskolor under en dag för att
hälsa på blivande förskoleklassbarn, något som var positivt då man fick se barnen i den miljön
de var vana vid. Dock upplever flera grupper att det finns utvecklingsområden inför
kommande överlämnande.
Det saknades ett generellt/allmänt överlämnande som det fanns förr, ett överlämnande för
varje barn. Viktigt att titta extra på hur gruppen sätts ihop då de tidigare grupperingarna
kanske inte alltid är de optimala.
Viktigt för oss pedagoger att få insikt i hur de respektive förskolorna arbetar, eftersom fokus
och arbetssätt på förskolorna i området skiljer sig åt.
Inför kommande överlämnande är det bra om vi kan utveckla överlämnandet och detta kan
ske genom att:
• Specialpedagogerna i skola och förskola sätter ihop de kommande grupperna.
• Pedagogerna på Vivallaskolan och pedagogerna på förskolorna träffas och pratar ihop sig.
• Överlämnade på individnivå.
• Mottagande pedagoger besöker förskolorna som vi gjorde i våras 2012.
• Förskoleeleverna besöker Vivallaskolan
• Vi genomför ett föräldramöte på våren innan förskoleklassbarnens start och ett relativt tidigt
på höstterminen.
2. F-3 perspektivet, ser vi den röda tråden tydligt och vilka styrkor respektive svagheter
har upptäckts?
Den röda tråden är tydlig eftersom pedagogerna följer ”sina” elever i fyra år.
Styrkor
Pedagogerna känner barnen när de börjar år 1 vilket grundlägger långsiktiga relationer både
till föräldrar och till barn. Alla pedagoger kan vara ute på barnens raster samt att fritids kan
arbeta tillsammans på fredagar.
Trygghet i grupperna och kontinuitet.
Vi skapar rutiner på längre sikt som ger mer kunskapsfokus.
Det blir lättare att följa den röda tråden när vi har barnen i fyra år.
Det är enklare att skapa en röd tråd i och med Lgr 11.
Bra med åldershomogena grupper.
26
Svagheter
Barnen känner endast de i sin egen ålder.
Fyra år kan vara en lång tid.
Blir för lite arbetslagstid.
Vill ha snabbare återkoppling (än 4 veckor) vid spec ärenden.
Har vi tappat det ”gamla” förskoletänket?
Vi har inte hittat någon bra rutin kring eftermiddagstid.
På fritids kan det bli lite negativt att barnen ej träffar äldre/yngre barn, få till bättre samarbete
och färre personal på fritids och under barnens eftermiddagsaktiviteter.
Vi bör ha mer lärarpersonal som är med under dagarna i arbetslagen, färre fritidspedagoger.
Svårare att sära på barn som inte mår bra med ålderhomogena grupper.
3. Förskollärarkompetensen, hur har avsaknaden av förskollärare i organisationen
påverkat oss, fsk klassen, fritids, schema?
Schematiskt svårt att få fredagseftermiddagarna att fungera.
Att möta elever i fsk-klass som lärare har varit positivt och det betyder att grupperna redan är
”injobbade” inför år 1.
En svaghet är att man arbetar mycket själv i den nya organisationen där man arbetar 1 lärare
per grupp med visst fritidspedagogiskt stöd. Bör kunna vara färre personal kring barnen på
eftermiddagarna och fler under skoltid.
Det är få personal på fritids, vilket påverkar organisationen. Försvinner någon så fallerar
organisationen och de som är kvar får dra ett tungt lass.
Det märks att fsk-lärarna saknas på fritidsschemat.
Blir det en risk att leken försvinner?
Arbetslaget har dragit nytta av varandra och arbetar tätt tillsammans. Det märks inte att
förskollärarkompetensen saknas.
4. F-1 lärare, har kompetens att kunna användas som en del av fsklärar-ersättning?
Planeringstid, skola-fritids hur har det sett ut? Hur har rollen fungerat, positiva,
negativa exempel.
Positivt
All personal (skola och fritidshem) vet vilket tema som det skall arbetas med.
Nya tankar har uppkommit för att ta vara på F-1 lärarnas kompetens på ett bättre sätt.
F-1 lärarna är med på lagtiden och kommer med idéer.
F-1 lärartjänsten har varit en otrolig tillgång i gruppen.
Tar tid att hitta rollen i arbetslaget. Saknas mer planeringstid tillsammans med F-1 läraren
men då tas tiden från fritids.
Negativt
Som F-1 lärare får man ofta gå in som vikarie i klasserna.
Svårt som F-1 lärare att få tiden att räcka till att planera både till skola och fritids. Tiden går
oftast åt till skolplanering (fritidspersonal har 6 h till den verksamhet som de ska planera).
F-1 lärarna har ”ätits” upp resursmässigt pga. bl.a. sjukdom.
Tanken ”bygga på leken” kan utvecklas.
27
5. Åldershomogena fritidshem, hur har det fungerat? Har det stärkt samarbetet skolafritids, finns det en tydligare röd tråd skola-fritidshem, röd tråd i fritidsverksamhetenskola i ett F-3 perspektiv?
Positivt
Fritidspedagoger ser barnet under hela dagen, skapar kontinuitet för både barn, föräldrar och
personal.
Fritids blir delaktiga i skolans planering.
Mycket är positivt men det finns många organisatoriska faktorer som fortfarande kan
förbättras.
Fungerar jättebra!
Negativt
Hur gör vi med barn som inte funkar med varandra?
Tappar av att inte träffa äldre och yngre barn.
28