Rapport från insynsbesök på Internationella Engelska Skolan
Datum: 2013-04-18
Deltagare: Kathrin Hansson, Elisabeth Stärner, Christina Aro Östgren
1. Översiktlig beskrivning av verksamheten
Internationella Engelska Skolan startade sin verksamhet för årskurs 6-9 i Linköping
hösten 2003. Skolan ligger i centrala Linköping, i samma byggnad där lärarhögskolan
tidigare bedrev sin verksamhet. Skolan utökade sin verksamhet med årskurserna fyra
och fem hösten 2011. Enligt rektor har skolan inga planer på att utöka sin verksamhet
ytterligare.
Under en tid delade skolan lokaler med Björkö fria gymnasium, men när skolan
utökade sin verksamhet hade man möjlighet att hyra hela byggnaden.
Skolan har ett bibliotek, dessutom finns Stifts- och landsbiblioteket i närheten.
Biblioteket bemannas av en fackutbildad bibliotekarie som också är SO-lärare.
Därutöver finns ytterligare personal tillgänglig under hela dagen.
Eleverna äter i en matsal belägen i två paviljonger utanför själva skolbyggnaden,
maten kommer från restaurangerna vid Linköpings universitet. Samtliga specialsalar
finns i skolbyggnaden. Vid besöket pågår nybyggnation av lokaler bakom skolan. I
dessa kommer det att finnas matsal med tillagningskök, idrottshall, bostäder för
seniorer samt förskola.
Huvudman för skolan är Internationella Engelska Skolan i Sverige AB med säte i
Täby. Koncernen omfattar idag 22 skolor i Sverige.
Skolans ledningsgrupp består av rektor, bitr. rektor, Junior School Coordinator och
”academic manager”. Denne har ett särskilt uppdrag att följa upp undervisningen och
elevresultat samt se till att vi följer skollagen.
Det finns idag ca 70 personal, varav ca 50 är lärare, till övervägande del
heltidsanställda. Skolan har två anställda skolsköterskor samt en heltidsanställd
kurator.
Engelska skolans mål är att ungefär hälften av de undervisande lärarna rekryteras från
engelsktalande länder. 1 Skolan har idag fem arbetslag med varsin arbetslagsledare.
Därutöver har man också ämnesarbetslag.
Inom Engelska Skolan finns ett etablerat samarbete mellan skolorna, både för chefer
och för lärare. Engelska Skolan har en central enhet som stödjer rektorer och lärare på
olika sätt. Intranätet används för att sprida ny kunskap och det finns möjlighet att
använda centrala ämnesspecialister på respektive skola.
1
Enl. skolans hemsida: http://linkoping.engelska.se/sv/internationalism
Inriktning/pedagogik
Skolans inriktning är engelska, vilket innebär att del av undervisningen bedrivs på
engelska.
Eleverna
Skolan har vid tillfället för besöket 809 elever i årskurs 4-9. Klasserna har mellan 2732 elever. Enligt Skolverket hade läsåret 2011/12 ca 30 % av eleverna annan etnisk
bakgrund, vilket då motsvarade ca 225 elever. Av dessa hade ca 70 elever
modersmålsundervisning. Ett fåtal av eleverna hade undervisning i svenska som
andraspråk, enligt rektor ökar dock detta antal, särskilt i de lägre årskurserna.
Lärarna uppger att de elever som är i behov av svenska som andraspråk erbjuds detta.
Enligt rektor och lärare finns det ibland en ovilja bland vårdnadshavare att acceptera
undervisning i svenska som andraspråk. Rektor ska fatta beslut om undervisning i
svenska som andraspråk, men enligt lärarna sker detta inte så ofta utan man försöker
istället övertyga eleverna och vårdnadshavarna på andra sätt.
Undervisningen i svenska respektive svenska som andraspråk parallelläggs i schemat.
Några av eleverna som går på skolan kommer från andra kommuner, bl.a. Åtvidaberg,
Rimforsa och Mjölby.
Ledningsgruppen menar att man inte har några större problem med ogiltig frånvaro.
Om en elev behöver gå hem under skoldagen måste eleven kontakta skolsköterskan.
Vid längre frånvaro kräver skolan sjukintyg.
Enligt rektor har skolan många sökande till nästkommande läsår och det finns inte
tillräckligt med platser för alla som vill gå på skolan.
2. Arbetet i skolan
Utveckling och lärande
Skolan beskriver sin pedagogik som ”prestationsbaserad inlärning”. Detta innebär att
alla elever kontinuerligt utvärderas från årskurs 4 till årskurs 9 och att betyg sätts
genom en process med kontinuerliga utvärderingar. Målet är att skapa tvåspråkiga
elever, som väl behärskar svenska och engelska och som presterar efter sitt
individuella bästa.
Lärarna träffas 90 minuter varje vecka i s.k. team-möten för att gå igenom elevernas
resultat och planera ev. stödinsatser. Vid dessa möten deltar även specialpedagog och
speciallärare. Pedagogiska diskussioner och saker som rör det dagliga arbetet tas också
upp under dessa möten.
Elevernas resultat, individuella skriftliga omdömen samt utvecklingsplaner samlas i ett
digitalt verktyg som heter Schoolsoft. Både lärare, elever och vårdnadshavare har
tillgång till detta. I Schoolsoft finns även möjlighet att skapa veckobrev till
vårdnadshavarna. All övrig information till vårdnadshavare och elever sker också via
denna portal.
Lärarna på skolan träffas i ämnesgrupper för att sambedöma vid rättning av t.ex.
nationella prov. I exempelvis NO-ämnet sambedömer man ett gemensamt prov, som
sedan får utgöra referensram för övrig bedömning. Lärarna rättar inte heller sina egna
elevers prov.
De nationella proven i NO och matematik finns att tillgå på engelska. Eleverna får
välja om de vill göra dem antingen på svenska eller på engelska.
Speciallärare och specialpedagog arbetar utifrån resultaten på de pedagogiska
utredningarna. Stödinsatser består i första hand av inkluderande åtgärder i ordinarie
klass.
För mer information om skolan och dess arbetssätt se: http://linkoping.engelska.se/sv
Värdegrund
Attitydundersökningen hösten 2012 visar på att eleverna känner sig trygga och att
studieklimatet är gott. Denna bild bekräftar både skolledning, personal och elever.
Skolledningen beskriver att man inför nästa läsår ska utveckla likabehandlingsplanen,
satsa på fortbildning och fokusera på kapitel 1-2 i läroplanen.
På skolan finns en anti-mobbningsgrupp –True-gruppen och skolan samarbetar med
organisationen Friends i värdegrundsfrågor.
I årskurs fyra och fem finns avsatt tid för att regelbundet diskutera värdegrundsfrågor.
Elevinflytande
Lärarna ger exempel på elevinflytande i takt med elevernas ålder och mognad, men de
lyfter också fram svårigheten med definitionen av elevinflytande. De yngre eleverna
ger exempel på arbetsområden där man haft stort inflytande, t.ex. arbetet med nordiska
författare.
Eleverna har möjlighet att utvärdera sina lärare varje termin. Detta görs i varje ämne.
Eleverna beskriver att deras ”Academic manager” bjuder in elever till veckovisa
möten, där han följer upp vad de tycker i olika frågor. De äldre eleverna upplever att
de vuxna lyssnar på dem och tar tillvara deras synpunkter.
På skolan finns matråd, biblioteksråd och elevråd.
3. Utbildningsresultat
I årskurs 6 genomfördes läsåret 2011/12 nationella prov i svenska, matematik och
engelska. Resultaten visar att en högre andel elever nått kravnivån på samtliga
delprov i matematik och engelska jämfört med riket, men i svenska har man
genomgående lägre andel elever som nått kravnivån på samtliga delprov.
Genomgående ligger måluppfyllelsen och betygsresultaten i årskurs 9 över
riksgenomsnittet. År 2012 hade de elever som slutade årskurs 9 ett genomsnittligt
meritvärde på 241 i jämförelse med kommunens 212,6.
Flickorna hade ett meritvärde på 256, 3 och pojkarna på 224,9. Samtliga elever var
läsåret 2011/12 behöriga till ett högskoleförberedande program.
När det gäller relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 så sticker
ämnet svenska ut, där drygt 25 % av eleverna hade ett högre slutbetyg jämfört med
provbetyget.
4. Skolans bild av styrkor och utvecklingsområden
Det finns en samstämmig bild från både rektor, lärare och elever att skolans styrka är
att alla elever blir sedda och att det finns ett bra skyddsnät för eleverna.
Speciallärare/specialpedagog framhåller att man har pedagogiska utredningar av hög
kvalitet. Lärarna uttrycker att man kommit långt i arbetet med Lgr-11 och ledningen
uppfattar att man har en god bild av resultaten på skolan.
Eleverna anser att de lär sig mycket engelska, de äldre eleverna uppskattar att det är
ordning och reda och att man lär sig mycket. De har uppfattningen att de lär sig mer än
elever på andra skolor.
Ledningsgruppen och lärarna lyfter fram elevinflytandet som ett utvecklingsområde.
De beskriver också ett behov av att differentiera undervisningen för att möta allt fler
elever med annat modersmål och elever med särskilda behov.
Man arbetar för att arbeta samman de olika årskurserna och skapa en vi-känsla på
skolan, viktigt inte minst då man nyligen utökat med årskurserna fyra och fem.
5. Samarbete med kommunen
Ledningsgruppen och personalen upplever att samarbetet med
utbildningsförvaltningen fungerar väl och att det är ett ”välkomnande klimat”.
Idag samverkar man t.ex. kring olika nätverk för t.ex. skolsköterskor, kuratorer,
ämnesnätverk m.fl. Skolan samverkar också med sektionen för resurs- och
stödverksamhet bland annat när det gäller modersmålsundervisning. Det
kartläggningsmaterial för nyanlända elever som sektionen tagit fram har nyligen
inköpts till skolan.
I dagsläget efterfrågar skolan möjligheten för skolbibliotekarien att delta i det nätverk
som finns för fokusbibliotekarierna på kommunala grundskolor.
Skolan önskar också bättre kontakt med gymnasieskolorna för att kunna följa upp hur
det går för de elever som gått på skolan och för att kunna utveckla sin egen
undervisning.
Något som kan förbättras är rutiner för överlämnandet av elevdokumentation från och
till kommunala skolor. Det finns önskemål om att kunna ta del av
kommungemensamma blanketter för t.ex. åtgärdsprogram och pedagogiska
utredningar.
