relsen
Ledare
Varsam läkemedelshantering
för en hållbar sjukvård
Hållbarhet är ett begrepp vi i första hand kopplar till miljöfrågor, men 1987
introducerade Brundtlandkommissionen en väsentligt bredare definition.
SYLF:s styrelse
Brundtlandkommissionen beskrev hållbar utveckling som ”en utveckling som tillgodoser dagens
behov utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillgodose sina behov”. Med denna
ingång blir resursfördelning och jämlikhet, men
även aspekter som kompetensförsörjning och viktiga globala frågor som antibiotikaresistens relevanta för arbetet för en hållbar hälso- och sjukvård.
Som läkare är det viktigt att vi bidrar till hållbarhetsarbetet som ledare och utvecklare av vården,
men också genom vårt dagliga kliniska arbete.
Läkemedel är ett specifikt område där vår roll i
relation till hållbarhetsfrågorna blir extra tydlig.
Vissa läkemedel bryts inte ner när de passerar
genom kroppen och våra svenska reningsverk klarar idag inte av att rena vattnet från läkemedlen.
Problemet kräver både klok läkemedelsanvändning och fortsatt utveckling av nya reningsmetoder. Linköping kommer att bli först i Sverige med
att storskaligt testa nya metoder för att eliminera
läkemedelsrester. Men rening av vattnet krävs
även vid tillverkningen av läkemedlen.
Forskare från Sahlgrenska akademin i Göteborg
visade redan för ett tiotal år sedan att Sverige använder läkemedel från fabriker med otillräcklig
avloppsrening. Ett specifikt reningsverk i Indien
släppte vid mätningen ut 44 kg Ciprofloxacin dagligen, en mängd som då motsvarade fem dagars
förbrukning i hela Sverige. Att få till stånd en
transparent produktionskedja kring läkemedel
är viktigt för att minska den direkta miljöpåverkan och inte minst för att bromsa resistensutvecklingen mot antibiotika. Våra
röster behövs för att påverka.
folkhälsofråga. Antibiotikaresistens uppskattas
orsaka mer än 700.000 dödsfall årligen. Sverige
har fortfarande låg resistensutveckling och arbetet med antibiotikaanvändning i hälso- och sjukvården är viktigt även om det kan te sig tröstlöst
ur ett globalt perspektiv där tillverkning och djurhållning står för stor påverkan. Hösten 2016 gick
samtliga 193 FN-medlemmar in i en gemensam
kraftsamling kring antibiotikafrågan. Detta är
nödvändigt och välkommet.
Klok användning och utveckling av hur vi kan bekämpa både bakterieinfektioner och antibiotikaresistens finns med som delar av regeringens
antibiotikastrategi. Läkarförbundet har lyft hållbarhetsfrågor inom Nationella läkemedelsstrategin och arbete pågår bland annat för att minska
onödig kassation av läkemedel. Läkarförbundet
har också drivit frågan inom CPME, den europeiska samarbetsorganisationen för läkarförbund.
Vissa läkemedel bryts inte
ner när de
passerar
genom
kroppen och
våra svenska
reningsverk
klarar idag
inte av att rena
vattnet från
läkemedlen.
Hållbarhet kring läkemedel kräver engagemang. Vi
yngre läkare står för en stor del av läkemedelsförskrivningen för akuta infektioner och har därför ett
stort ansvar för att vårda såväl den enskilda patienten som vår gemensamma antibiotikaresurs!
•
Att säkerställa att vi har välfungerande
antibiotika är en avgörande internationell
3
