Lunds universitet
Historiska institutionen
HISKO1
Examinator: Yvonne Maria Werner
Handledare: Joachim Östlund
Tid och plats: 2012-06-01, 13.15
En japans syn på västvärld och modernisering :
en studie av Yukichi Fukuzawas självbiografi
Marcus Hothar
Innehållsförteckning
INLEDNING ..................................................................................................................................................................... 3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ......................................................................................................................................... 3
FORSKNINGSLÄGET......................................................................................................................................................... 5
KÄLLMATERIAL OCH KÄLLKRITIK ................................................................................................................................... 9
METOD OCH TEORETISKA PERSPEKTIV .......................................................................................................................... 10
HISTORISK BAKGRUND ............................................................................................................................................ 12
JAPAN ........................................................................................................................................................................... 12
VÄSTVÄRLDEN ............................................................................................................................................................. 13
YUKICHI FUKUZAWAS PERSONPORTRÄTT...................................................................................................................... 14
VÄST OCH JAPAN I FUKUZAWAS SJÄLVBIOGRAFI - EN ANALYS................................................................. 17
USA ............................................................................................................................................................................. 17
Fukuzawas uppfattning av amerikanernas beteenden ............................................................................................. 18
Fukuzawas uppfattning av rikedomen i Nya Världen .............................................................................................. 20
Fukuzawas uppfattning av levnadssättet i Amerika ................................................................................................ 22
Amerika som det förlovade landet? ......................................................................................................................... 24
EUROPA ........................................................................................................................................................................ 26
Människorna i Europa : ur Fukuzawas perspektiv ................................................................................................. 26
Storbritannien – ett potentiellt hot? ........................................................................................................................ 27
JAPAN ........................................................................................................................................................................... 29
Japanernas syn på västerländsk filosofi .................................................................................................................. 29
Situationen i Japan vid hemkomsten från Amerika ................................................................................................. 30
Fukuzawa omvärderar synen på Japan ................................................................................................................... 31
Fukuzawas strävan efter jämlikhet i Japan ............................................................................................................. 35
UR FUKUZAWAS PERSPEKTIV – SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ................................................. 38
KÄLLOR OCH LITTERATUR .................................................................................................................................... 41
TRYCKTA KÄLLOR ......................................................................................................................................................... 41
LITTERATUR.................................................................................................................................................................. 41
INTERNET...................................................................................................................................................................... 41
Inledning
My greatest wish was to sail somehow or other on this voyage. 1
Denna uppsats handlar om synen på västvärlden utifrån ett japanskt perspektiv under andra halvan
av 1800-talet. Uppsatsen är uppbyggd kring en mikrohistorisk studie baserad på samurajen Yukichi
Fukuzawas (1835-1901) självbiografi. Han var en av de få japaner som lämnade sitt hemland under
den perioden för att se omvärlden. Han deltog i den första resan till USA. Han reste senare även till
Europa och på nytt till Amerika. Fukuzawa grundade dessutom Japans första institution för
utbildning i engelska. Vid sidan av utbildning arbetade han även som tolk för Japans dåvarande
regering. Det ledde till att han åtskilliga gånger i sin självbiografi tog upp händelser som inträffat på
politisk nivå mellan Japan och omvärlden. Han hade möjligheten att göra det då han satt på första
raden genom att tolka och översätta meddelanden mellan parterna.
Det som gör detta till ett så intressant ämne är det faktum att Japan under hundratals år före 1860talet försökt isolera sig från omvärlden. Detta ledde till att en stark utveckling av misstro och rentav
hat såddes inom staten gentemot västvärlden. Flera av de som förespråkade en nedbrytning av
isolationen och öppna armar inom utrikespolitiken blev utfrysta, hotade och även lönnmördade av
opponenterna.2
Det som skiljer denna studie från de flesta andra studier av relationen mellan Japan och västvärlden
under den valda perioden är att den nu undersöks utifrån ett japanskt perspektiv och inte ett
västerländskt. Målet är att utföra en occidentalistisk studie, där man utgår från ett österländskt
perspektiv på liknande sätt som tidigare orientalistiska studier har genomförts för visa hur en japan
såg på västerlandet och på skillnader mellan västerlänningar och sina landsmän.
Syfte och frågeställning
Japan var med om stora omvälvningar på så gott som alla fronter under Meijiperioden (1868-1912)
då samhället förändrades och började få en alltmer västerländsk stil. Därför är det som är mest
intressant att studera hur befolkningen såg på utvecklingen och även på omvärlden som påverkade
Fukuzawa, Yukichi, The Autobiography of Yukichi Fukuzawa, översatt av Eiichi Kiyooka, New York, 1960, s.
106. Bilden på förstasidan, vilken föreställer Fukuzawa och en amerikansk flicka, är hämtad från samma verk s. 121.
2
Fukuzawa, s. 225-238.
1
dem till att utvecklas.
Syftet med uppsatsen är därmed att göra en undersökning av hur en person uppvuxen i detta
isolerade samhälle såg på en omvärld som man inte hade mycket kunskap om. Detta kommer att ske
med utgångspunkt från samurajen Yukichi Fukuzawa memoarer. Jag kommer att undersöka hur han
såg på det västerländska samhället och dess städer och vardagsliv, s moral och levnadssätt och
analysera hans omdömen i ett occidentalistiskt perspektiv. En intressant fråga i sammanhanget är
om och hur hans uppfattning om det egna landet förändrades av kontakten med det västerländska
samhället.
Utgångspunkten för min analys är Yukichi Fukuzawas självbiografi där han beskriver sina resor och
erfarenheter av Europa och USA utifrån ett japanskt perspektiv. . Han var uppvuxen i Japan och
hade levt där hela sitt liv fram tills dess att han gav sig ut på sin första resa till Amerika. Hur
beskriver han västvärlden och dess kultur och moral, och hur påverkade mötet med det
västerländska samhället hans bild av hemlandet och dess levnadssätt. .
-
Jag kommer i min analys att utgå från följande tre huvudfrågor: Vilken bild ger Fukuzawa av
USA och Europa? Vilka värden, idéer och praktiker representerar lyfter han fram som positiva
respektive negativa?
-
Hur framställer han det egna landet? I vilken utsträckning påverkades hans bild av Japan av
mötet med västvärlden?
-
I vad mån präglas hans framställning av Japan och västvärlden av ett vi och dem-perspektiv?
Mera konkret kommer min analys att fokusera på vad Fukuzawa:
-
tycker är underligt i väst
-
fascineras av
-
får för positivt respektive negativt intryck av från väst
-
anser om sina landsmäns agerande och åsikter?
Forskningsläget
Det finns inte mycket forskning angående ämnet här i väst, även om Fukuzawa är en person det
skrivits mycket om i Japan. De japanska verken har jag dock varit oförmögen att läsa och analysera
dels för att jag inte kan japanska och dels för att texterna inte gått att få tag på här i Sverige. Det
finns hursomhelst en hel del forskning om liknande ämnen, och i min undersökning har jag använt
mig av arbeten om orientalism, occidentalism, studier om Japan samt tidigare forskning om
Fukuzawa.
Studier som rör olika kulturers syn på varandra finns det många av. Ett standardverk på detta
område är Edward W. Saids Orientalism som är en undersöknings av västvärldens syn på
Mellanöstern och Nordafrika utifrån en analys av hur västerlänningar som vistats i områdena
beskriver kulturen och människorna där samt även hur litteratur skriven under 1700-1800-talet
behandlat ämnet. Utifrån detta har han utvecklat en teori om hur västerlänningar konstruerat en bild
av Orienten byggd på föreställningar om ett överlägset ”vi” relaterat till ett annorlunda ”dem”. När
europeiska länder utvecklades till kolonialmakter förstärktes deras känsla av kulturell styrka, vilken
befästes genom reseskildringar och kolonial expansion.3 Said presenterar en teori om att det som
han kallar för modern orientalism är något som skapats under en lång period och som bygger på
skillnader mellan öst och väst, vetenskapstrender samt även på informationsutbyte mellan de båda
kultursfärerna .4 Jag kommer att redogöra mera ingående för teorin i avsnittet om metod och teori.
Det finns flera verk som handlar om Japans syn på västvärlden, exempelvis Japan and the world
since 1868 skriven av Michael A. Barnhart från Harvard University. I det verket tas dels upp Japans
utveckling som stat och landets relationer till andra länder, framförallt USA. Studien behandlar
dock inte bara Japan under Fukuzawas livstid utan även första och andra världskriget samt
efterkrigstiden. I boken berättas hur Japan lyckades ödet och bli en lydstat under något av de
västerländska imperierna.
Boken Occidentalism Fiendens syn på västvärlden som gavs ut 2004 av Ian Buruma och Avishai
Margalit och handlar om forskningar angående andra kulturers syn på västvärlden. Forskning om
Japan tas också upp men behandlas inte särskilt ingående. Författarna berättar om den
occidentalism, alltså antivästliga strömning, som fanns i det japanska samhället under
3
4
Said, Edward, Orientalism, Ordfront, London, 1993, s. 119.
Said, s. 115-125.
Meijiperioden och vars syfte var att ”rädda en gammal kulturs andliga renhet från occidentens
själlösa modernitet.”5
Budskapet författarna till boken Occidentalism framför är ganska likt på vissa punkter. De lyfter
fram att anledningen till Japans utveckling är det faktum att man fruktade västvärlden samt att
landet försökte bemästra med hotet genom att bli en mönsterelev i modernitet . Barnhart och
Avishai framhåller hur det var långt ifrån landets hela population som stod bakom de dåvarande
makthavarnas beslut, och hur en stark ”anti-foreigin” -trend spred sig över landet. De båda
författarna tar dock inte upp Fukuzawa och använder sig inte heller av hans detaljrika beskrivningar
av Japans modernisering. Ingen av studierna behandlar det vardagliga livet i Japan under
Meijiperioden utan det handlar mest om nationen i sin helhet.
The Japanese Enlightment är skriven av Carmen Blacker från Cambridge university. Boken handlar
om Fukuzawa och bygger på dennes skrifter . Det som tagits upp i boken är framförallt Fukuzawas
syn på västvärldens intrång i Japan och vilken typ av utveckling han ville se. Författarna analyserar
Fukuzawa böcker och uttalanden som om han vore en filosof. Enligt Blacker kämpade Fukuzawa
för att Japan genom studier och vetenskap skulle utvecklas till ett bättre och mer jämlikt samhälle,
där människor var mindre själviska och aggressiva och mer godhjärtade. I boken nämner Blacker
dock inte självbiografin och de ståndpunkter som förs fram i den.
Carmen Blacker skrev dock ett mycket intressant förord till den utgåva av självbiografin jag
studerat. Han lyfter här fram att Fukuzawa inte bara kämpade för Japans vetenskapliga
modernisering utan även för att det västerländska tänkandet skulle få fäste. I sitt förord framställs
Fukuzawa som en rebellisk vetenskapsman som varken har respekt för det feodala japanska
samhället eller dess religion. Han var så nytänkande och intresserad av forskning att han
experimenterade med att vanhelga religösa objekt för att se om detta skulle utlösa gudarnas vrede.6
Professor Alan Macfarlane från Cambridge University, som studerar Antropologi, har också studerat
Fukuzawa och skrivit boken Yukichi Fukuzawa and the Making of the Modern World där Fukuzawa
och hans påverkan på Japans utveckling uppmärksammas. Macfarlane undersöker flera av
Fukuzawas verk och det intryck han gett till personer han mött. Fukuzawa själv beskrivs som en
5
Buruma, Ian & Margalit, Avishai, Occidentalism: Fiendens syn på västerlandet, Natur och Kultur, Falun, 2008,
s. 145.
6
Fukuzawa, s. V-XV.
intelligent man som spelat en viktig roll för Japans utveckling, dels på grund av sin vilja att se Japan
förändras och dels på grund av sitt intresse för väst. Enligt Macfarlane ledde hans kamp mot
ofriheten i det feodala Japan till ett mer individualistiskt samhälle. Av avgörande betydelse var att
Fukuzawa tog sig ut ur den värld som han växt upp i och satte den i relation till den västerländska.
Macfarlane menar attFukuzawa inte såg väst som ett paradis där allt och alla var perfekta utan
påpekar att Fukuzawa tar upp hur det fanns grymhet, arrogans och bedraganden i det västerländska
samhället precis som i Japan, men även en viktig skillnad. Det fanns alltid en anda av individualitet
bakom varje person i väst. I ljuset av detta tyder det på att Fukuzawa skulle kunna se på Japan
respektive väst ur både ett orientalistiskt och occidentalistiskt perspektiv. Macfarlane framställer
Fukuzawa som lik tänkarna i väst på grund av sin kamp för individualism, jämlikhet och frihet.
Hans mål skulle vara att skapa ett Japan fyllt av västerländsk frihet, vetenskap och frihet men
samtidigt präglat av japansk etik och anda.7
Alastair Bonnett, professor i socialgeografi från Newcastle University, tar också upp Fukuzawa i
boken The Idea of the West: Culture, Politics and History i vilken han undersökt vad västerländsk
civilisation innebär och hur den utvecklats. I boken identifieras Fukuzawa som en japansk
nationalist som strävat efter att utveckla Japan till att bli mer västerländskt och ”'dissociate' itself
from its barbaric and doomed neighbours”8 Utvecklingen mot en mer västerländsk nation ska enligt
Bonnett ha varit det enda alternativet Fukuzawa såg för sitt lands framtid. Till skillnad från
traditionella nationalister så var inte Fukuzawa fast i den gamla kultur som vuxit fram i Japan.
Fukuzawa höll istället nationell självständighet dyrast och fruktade hotet från imperialismen i väst
om inte en förändring skedde. Undersökningen har gjorts genom att dels analysera Fukuzawas
självbiografi tillsammans med ett antal andra verk skrivna av Fukuzawa, och utöver det även studier
rörande Japans nationella identitet.
James L. McClain som är en amerikansk professor i historia, från Brown University, har skrivit
flera verk angående Japans historia och även vunnit priser samt stöd från bland annat organisationen
”Japan Foundation” för sina verk. I boken Japan: A modern history går han igenom landets
utveckling under 1800-talet och i den tas även Fukuzawa upp. Boken beskriver honom som den
viktigastekällan till kunskap om väst under 1870-talet. Åtskilliga verk skrivna av Fukuzawa tas upp
7
Macfarlane, Alan, Yukichi Fukuzawa and the Making of the Modern World, s. 3, 14, 36-37, 67-68, 82. (30/6
2012)
8
Bonnett, Alastair. The Idea of the West: Culture, Politics and History. Palgrave Macmillan, Houndmills,
Basingstoke, Hampshire; New York, 2004, s 69.
och syftet bakom dem enligt McClain är helt enkelt hoppet om att föra in det västerländska till
Japan. McClain tar även upp ett citat från Fukuzawa som lyder:
They are not difficult to produce. All that is needed is the money to pay for them.
Yet there remains something immaterial, something that cannot be seen or heard,
brought or sold, lent or borrowed. It pervades the whole nation and its influence is
so strong that without it none of the schools or the external forms would be of the
slightest use. This supremely important thing we must call the spirit of
civilization.9
McClain anser att detta visar på att Fukuzawa såg utvecklingen av medborgarna i civilisationen som
viktigast och att dessa skulle ha ett nytt, öppet sätt att tänka på i relation till samhället och sig
själva.10
Professorn i ekonomisk, social och bankhistoria Norio Tamaki har även han gjort studier rörande
Fukuzawa i sin bok Yukichi Fukuzawa, 1835-1901: The Spirit of Enterprise in Modern Japan.
Genom att studera statistik, brev och böcker skrivna av Fukuzawa uppmärksammar Tamaki hela
Fukuzawas liv och därmed även hans resor till väst och hans strävan efter att förändra sitt land när
han återvänder. Till skillnad från de flesta av de övriga författarna skriver Tamaki väldigt mycket
om Fukuzawas ekonomiska bedrifter utöver det att han var en av de rikaste i Japan. Bland annat
Fukuzawas del i The Yokohama Specie Bank samt utvecklandet av sedlar i Japan uppmärksammas.
Rörande synen och uppfattningen av väst och Japan beskriver Tamaki 1870 och 1880-talen som en
vändpunkt i Fukuzawas liv. Han ska ha förlorat något av den tidigare beundran han haft för väst och
Tamaki anser att detta kom som en reaktion på bland annat västerlänningars uppträdande i Japan
samt de icke jämlika bestämmelserna i Ansei-avtalet som Japan tecknat med ett par västerländska
nationer. Tillsammans ledde detta till att Fukuzawas filosofi och mål alltmer tenderade att bygga på
att makt var det viktigaste och att en starkare militär och ekonomi var det hans kära hemland
behövde mer än allt annat.11 I Yukichi Fukuzawa and the Making of the Modern World nämner
Macfarlane att Fukuzawa genomgick en period omkring 1875-1895 när han börjat förlora hoppet
om bildandet av ett utopiskt samhälle inom en ändlig tid. Han skriver inte mycket om
förändringarna under perioden men lägger fram att den innehåller Fukuzawas mer nationalistiska
9
McClain, James L., Japan : a modern history, N.Y. : W.W. Norton & Co, New York , 2002, s. 177-178.
McClain, s. 176-178.
11
Tamaki, Norio. Yukichi Fukuzawa, 1835-1901: The Spirit of Enterprise in Modern Japan. Palgrave Macmillan,
Houndmills, Basingstoke, Hampshire; New York, 2001, 40-63, 150-152, 163-181.
10
och aggressiva tankar och verk.12
När man blickar över det nuvarande forskningsläget kan man se att Fukuzawa i regel beskrivs som
en nationalistisk forskare som strävande efter en modernisering av Japan. Det är i analysen av
varför han ville se denna utveckling som skillnaderna blir tydliga, hur han såg på väst och exakt
vilken typ av förändring han hoppades kunna åstadkomma.
Källmaterial och källkritik
Mitt källmaterial utgörs av ”The autobiography of Yukichi Fukuzawa”, vilken kom ut 1899, där
Fukuzawa berättar om sina personliga åsikter och sin levnad. Tyvärr kan jag inte japanska, så jag
har analyserat en översatt version, vilket innebär att översättningsfel eller missvisande tolkningar
från översättarens sida kan förekomma. Detta behöver dock inte vara ett problem, eftersom en och
annan felöversättning inte förändrar tendensen i berättelsen som sådan. Jag är som sagt inte
intresserad av att ge en bild av hur det var i väst utan att analysera Fukuzawas åsikter och
uppfattningar om detta. Dock kan det vara så att han av personliga anledningar har beskrivit andra
japaners uttalanden och åsikter på ett skevt sätt. Det bör vidare beaktas att minne kan ha påverkats
då majoriteten av hans självbiografi skrevs lång tid efter de skildrade händelserna. Den har alltså
inte karaktären av en dagbok eller dylikt som under hela Fukuzawas liv utan dikterades för en
sekreterare när han hade blivit äldre, vilket satt sin prägel på verket. När man läser den känns det
mer som om man lyssnar till en god vän som berättar om sitt liv på ett avkopplat sätt.13
”...women for entertainment are said to frequent the place. It is to be regretted that
your name should be associated with the disrepute of that household. ” [.i.] ”Is it
true, Sir?” I replied. ”This is very interesting. I have often been told that I talked
too loudly and that I boasted too much. But I've never been called a gallant in that
way. I am certainly honored by this. So I shall not stop visiting my friends. No, I
shall go there oftener.14
Det som tas upp i självbiografin är mest enskilda dramatiska händelser och andra upplevelser som
gjort ett starkt intryck. Fukuzawa beskriver dessa händelser och förklarar därefter hur han kände sig
12
13
14
Macfarlane, s. 60.
Fukuzawa, s. XIV.
Fukuzawa, s. 29.
vid tidpunkten och ibland hur han ser tillbaka på dåtiden nu på äldre dagar.15
Boken är uppdelad i separata kapitel i kronologisk ordning som behandlar olika faser i hans liv, som
exempelvis: ”Childhood”, ”I go to Yedo; I learn english”, ”I join the first mission to America” och
”I return to anti-foreigin Japan”.16 Den rör sig över hela hans liv och inleds t med en kort
beskrivning om hans barndom för att därefter bli mer ingående när han redogör för sitt liv som en
ung man och påbörjat sina studier. Självbiografin handlar om hans liv fram tills dess han var sextio
år, (d.v.s. 1835-1895).17
Denna självbiografin var tänkt att vara den första utav två och har formen av en nedteckning av de
historier han berättade för en särskild utlänning. Den andradelen, som han hade tänkt skriva själv
hann aldrig göras innan han insjuknade av en allvarlig sjukdom. Anledningen till att han skrev
självbiografin var att kolleger på det universitet där han arbetade länge bett honom göra detta på
samma sätt som många stora västerländska vetenskapsmän hade gjort.18
Sättet som boken skapades, d.v.s. diktering, innebär vissa källkritiska problem . Sekreteraren kan ha
hört fel och skrivit ned något som Fukuzawa inte sagt eller använt andra ord än vad Fukuzawa
yttrat, vilket kan ge en annan andemening än den avsedda. Fukuzawa ska emellertid ha läst igenom
texten själv och sett till att fel korrigerades. Detta framhålls av Ishikawa Kammei som skriver :
”Later he made several corrections in the manuscript...”19
Det kan även hända att Fukuzawa förgyller eller svartmålar sina upplevelser i västvärlden beroende
på den åsikt han har om de olika nationerna vid tidpunkten för dikteringen. d.v.s. att de
beskrivningar som han ger av exempelvis Amerika inte skulle vara desamma som han hade när han
gjorde sina resor dit. Det faktum att självbiografin dikterades inför just en utlänning kan även det ha
påverkat hans ordval och beskrivningar.
Metod och teoretiska perspektiv
Den empiriska undersökning har ett tematiskt upplägg och är indelad i tre underkapitel. Det första
15
16
17
18
19
Fukuzawa, s. 113, 121-123, 230-234.
Fukuzawa, innehållsförteckning.
Fukuzawa, s. 333.
Fukuzawa, Preface to the 1899 edition, Ishikawa Kammei, s. 1.
Fukuzawa, Preface to the 1899 edition, Ishikawa Kammei, s. 1.
handlar om hans syn på USA, det andra om hans bild av Europa och det tredje om hur han såg på
Japan. Analysen bygger på en kvalitativ undersökning av självbiografin där jag främst fokuserar på
perioderna då Yukichi Fukuzawa är utomlands samt när han återvänder till Japan efter sina resor.
Genom att göra en sådan analys hoppas jag kunna se om det finns spår av orientalism och
occidentalism i hans språk och beskrivningar.
Teorin som Edward Said lade grund till handlar om västvärldens syn på Orienten som något
exotiskt och främmande. Denna tendens framträder även idag och gör sig gällande inte minst i
samband med det så kallade kriget mot terrorismen. Det är ofta som kulturer som är olika den vi har
här i väst framställs och ses som nästintill obegripliga. Enligt Said gjorde man i västvärlden en
uppdelning i väst och öst respektive ”vi” och ”dem”. Detta aktualiserar frågan om Fukuzawa i
enlighet med Saids teori beskriver västvärlden som ”dem” och sitt eget folk som ”vi”.
I Orientalism skriver Said hur man i västvärlden ansåg att orientaliska folk var en annan typ av
människor som var kulturellt och moraliskt underlägsna västerlänningarna.. Han anger ett av
exemplen från en brittisk politiker:
Orientaler är obotliga lögnare, de är ”letargiska och misstänksamma” och på alla
sätt är de motsatsen till den anglo-saxiska rasen med dess klarhet, direkthet och
ädla sätt. 20
Skriver Fukuzawa något liknande om västerlänningarna? Anser han att de är mindre intelligenta och
omöjliga att lita på? Genom att göra en djup textanalys av hans självbiografi hoppas jag kunna ge
svar på de frågorna och om han resonerade i termer av ett ”vi” och ”dem” eller om han
representerar
ett
undantag
som
bekräftar
regeln.
Det
handlar
här
om
Fukuzawas
identitetsföreställningar. Jag kommer i detta sammanhang även att undersöka om det i hans
självbiografi förekommer andra ”vi” som han knyter sig an till och andra ”dem” som han beskriver
än sådana som kan kopplas till nationell identitet. I detta fallet är det dock inte om ”orientalism”
utan om occidentalism, alltså om synen på västvärlden i ”Occidenten” eller Österlandet..
Occidentalismen är en teori om fördomar om och synen på en ”traditionell” västerlänning i
”Occidenten” eller Österlandet. Västerlandets kultur och mentalitet framställs här ofta som ett slags
upphöjd idioti och västerlänningar framställs efterblivna men med en speciell förmåga att göra
20
Said, s. 40.
beräkningar. De ses som individer utan själ.21 I min analys av självbiografin kommer jag att
undersöka om det finns spår av sådana föreställningar antingen hos Fukuzawa själv eller i hans
beskrivning av andra personer i Japan. Denna analys blir aktuell främst i avsnittet om hans bild av
Japan.
21
Buruma & Margalit, s.80.
Historisk bakgrund
Japan
Ingen stor nation hade någonsin genomgått en så radikal förvandling som Japan mellan 1850- och
1910-talen. Den viktigaste parollen under Meijiperioden (1868-1912) var Bunmei Kaika, som
betyder civilisation och upplysning – det vill säga västerländsk civilisation och upplysning.
Japanska intellektuella sög ivrigt i sig allt västerländskt, från naturvetenskap till litterär realism. 22
Japan hade varit ett feodalt samhälle sedan lång tid tillbaka där en stor grupp starka klaner (fler än
hundra stycken), ledda av var sin Daiymo (furste), härskade över olika geografiska områden och de
invånare som levde där. Det fanns dock en positionen som alla Daimyos tävlade om - nämligen
Shogunatet. Den familj som visade sig starkast innehade positionen och dess Daiymo fick titeln
Shogun. Trots det att Japan hade en kejsare så var det Shogunatet som egentligen regerade. En
Shogun hade makten över de andra klanerna och ledde Japan på nästintill samma sätt som en kung
regerade ett land i Euorpa. Mellan 1603-1867 hade Tokugawa-klanen titeln.23
Japan genomgick en svår tid under 1800-talet då man kunde se hur andra nationer i Asien såsom
Kina och Indien föll offer för västvärldens imperialism blev – direkt eller indirekt – underkastade
västerländska makter som en följd av dessas teknologiska överlägsenhet. Därmed insåg de som
styrde Japan att det enda sättet att bevara det egna landet från att gå samma öde tillmötes var att lära
sig av västerlänningar och utvecklas till att bli mer som dem. Detta var dock inget som alla i Japan
såg på med blida ögon, vilket skapade flera konflikter inom landet då vissa förespråkade stark
konservatism och ansåg att Japan borde förbli som det varit under deras förfäders tid, d.v.s. en stat
isolerad från omvärlden befolkad enbart av japaner. I början av 1850-talet var Japan en isolerad stat
som till skillnad från västvärlden varken hade ångmaskiner eller krutvapen; de senare hade ratats då
de tillfälligt dykt upp ett par hundra år tidigare.24
Japans medvetenhet om omvärlden kom in i en ny fas 1853 då fyra amerikanska krigsskepp under
kommendör Matthew G. Perry anlände till Japan. Denna händelse gav upphov till stor debatt i Japan
22
23
24
Buruma & Margalit, s. 11.
McKay, A history of World Society, Bedford/ST.Martin's, Boston, 2009, s. 591.
Barnhart, Michael, Japan and the world since 1868, Mackays of Chathan PLC, Kent, 1995, s. 1-3.
13/44
trots det att det inte var en stor grupp som hade anlänt. Till skillnad från de andra staterna i öst
lyckades dock Japan undvika att bli en koloni genom att helt enkelt avsäga sig en del av makten
som de tidigare haft över det område de regerat över. Vissa starka grupper inom landet såg negativt
på detta, vilket ledde till Meijirestaurationen (döpt efter den då styrande kejsaren Mutsuhito Meiji)
efter det att Tokugawa-klanen avsagt sig shogunatet och kejsaren fått makten. Den stora skillnaden
mellan Japans och exempelvis Kinas öden när väst gjorde sitt förnyade intåg var att japanerna var
förberedda för det. De hade sett vad som hade hänt när Storbritannien tog makten över Kina och
hade haft mer än tio år på sig att tänka över hur de skulle kunna undvika kolonisation.
Kontakterna med västerlandet under andra hälften av 1800-talet kom att få stor inflytande på
utvecklingen i Japan under den följande tiden och kan på sätt och vis förklara landets ingripande i
andra världskriget. Anfallet mot Pearl Harbor kan nämligen ses som ett resultat av något som såddes
i Japan under Fukuzawas levnadstid. Det man förklarade krig mot var nämligen inte bara USA och
dess allierade utan hela västvärlden och allt den stod för. Väst kom att symbolisera det moderna i
världen ur japanernas ögon och något som man fruktade. Demokrati och tankar om individuell
frihet var nämligen något som många i Japan ansågs vara ett hot mot det egna landets normer och
värderingar, och man fruktade att Japan skulle bli som väst eftersom man tagit över delar av de
politiska och administrativa system som utvecklats där. . Nationalistiska strömningar gjorde sig
gällande och många tog ställning mot sådant som inte sedan gammalt hade varit en del av den
japanska kulturen och samhället.25
Västvärlden
Europa och Nordamerika genomgick en stark utveckling under 1700- och 1800-talet på grund av
industrialismen. Utvecklingen ledde till att invånarna i de industrialiserade länderna blev allt mer
rika. Dessa länders makt ökade markant i jämförelse med de i länder i världen som inte hade
industrialiserats. Världshandeln blev allt större, till den grad att i början av 1900-talet var
världshandeln omkring tjugofem gånger större än vad den varit hundra år tidigare! Strävan efter
vidgad handel och fler varor, såsom t. ex. Kryddor från Indien, ledde till att skepp från västvärlden
blev allt vanligare i Asien och allt fler kolonier införlivades i de europeiska imperierna.
Vetenskapen bidrog även oerhört och exempelvis så bidrog ångmaskiner stort till att transporten
längs handelslederna gick snabbare. Mängder med fabriker, innehållandes maskiner, byggdes i de
25
Buruma & Margalit, s. 9-20.
14/44
industrialiserade länderna och medelklassen växte sig allt större samt blev mer inflytelserik på
grund av sin ekonomiska makt. Vid sidan av den ekonomiska och teknologiska framväxten
ändrades även den politiska sidan och nationalismen slog ut starkt under 1800-talet i Europa.
Even early nationalism developed a strong sense of ”we” and ”they,” and the
”they” was often the enemy. […] lurked ideas of national superiority and national
mission that could lead to aggression and conflict.26
Väst hade inte särskilt stor kontakt med Japan och under den första halvan av 1800-talet hade endast
holländarna handel med dem och även de var endast välkomna i en enda hamn, Nagasaki.
Västvärlden ansåg att eftersom Japan var så mycket mindre både till yta och i befolkningsmängd än
Kina hade Japan troligtvis inte mycket mer att erbjuda och man försökte därmed inte utvidga
handeln särskilt hastigt.27 Som nämnt i det tidigare kapitlet så anlände amerikanska skepp 1853 och
framförde en önskan om att inviga handel och efter övervägande så skrev amerikanerna och
japanerna på ett avtal där två av japanarnas hamnar öppnades för handel.
Yukichi Fukuzawas personporträtt
Fukuzawa föddes 1835 i Nakatsu som medlem i samurajklanen Okudaira. Hans familj var bland de
lägre rankade inom samurajklassen, vilket skulle påverka både Yukichi och hans familj väldigt
starkt under deras liv. Hans far, som trots det att han var en samuraj blev tilldelad en arbetsuppgift
som han själv såg ned på djupt och han själv inte ansåg var värdig en samuraj nämligen att sälja
klanens ris och se till att det såldes till bästa möjliga pris. Han fruktade att hans son med största
sannolikhet skulle följa i hans fotspår så som traditionerna och levnadssättet förespråkade och
funderade på att låta Yukichi bli en buddistisk munk istället för samuraj. Yukichi fick dock växa upp
som en lägre samuraj och under sin uppväxt började han allt mer ogilla den typ av behandling han
var tvungen att utföra gentemot de högre ställda samt hur de högre behandlade honom själv.
Exempelvis så:
if he should encounter an upper samurai on the road in the rain, Fukuzawa
recalled, he had to take off his wooden clogs and prostrate himself by the
roadside.28
26
27
28
McKay, s. 680.
McKay, s. 763.
Blacker, Carmen, The Japanese Enlightment, Cambridge University press, Cambridge, 1964, s. 2.
15/44
Denna typ av uppförande är självklart mer eller mindre oförståelig för oss som lever i ett
demokratiskt och modernt samhälle, men i Japan under Meiji-perioden var detta vardagsliv och att
lägga sig ned på den regnblöta marken med ansiktet nedåt för att visa sin respekt var något som de
flesta tog för givet.29
Fukuzawa Yukichi avskydde det feodala systemet och levnadssättet som han upplevde i staden där
han växt upp och hans ogillande förstärktes för varje år, vilket fick honom till att till slut bestämma
sig för att lämna Nakatsu till varje pris.30 Möjligheten till detta kom 1854 när han, nitton år gammal.
Samurajer över hela Japan uppmanades då att studera den typ av krutvapen som västerlänningarna
använde då ett västerländskt skepp dykt upp året innan och hotat Japans säkerhet. Fukuzawa tog
tillfället i akt trots att han vid det läget inte hade den minsta kunskap angående västvärlden. Men det
gav honom möjligheten att lämna det liv han växt upp i. Efter att ha studerat och lärt sig det
västerländska (latinska) alfabetet samt lite av teorin bakom krutvapen började han 1855 gå i den
främsta holländska skolan i Japan. Detta för att därefter kunna studera västerländsk vetenskap,
nedtecknad i böcker på holländska, som anskaffats via hamnen där holländska handelsmän fick
segla in och bedriva handel.
Efter att ha studerat i tre år blev han av de styrande i hans klan uppmanad att bege sig till staden
Edo (nuvarande känd som Tokyo) för att där starta en skola och undervisa yngre medlemmar från
klanen i holländska. Väl i Edo märkte han, då han begav sig ner till de primitiva distriken i staden
som öppnats tack vare ”The Five Nation Treaties” året före, att utlänningarna som vistades där inte
förstod vad han sa och att han inte förstod dem eller kunde läsa det som stod på deras objekt och
skrifter. Det var detta som blev en av de mest viktiga vändpunkterna i hans liv eftersom det var då
som han beslöt sig för att lära sig engelska (vilket var det han antog var det utlänningarna talade,
eller möjligtvis franska).31 Tack vare sina studier i engelska som han började lära sig med hjälp av
en engelsk-holländsk ordbok kunde han få ut mycket av sina resor till Amerika samt bli anställd
som tolk av den japanska staten. Det var även engelska som han började undervisa i på skolan han
startat och som lockade många studerande.32
Det som gjorde Fukuzawa till en känd och viktig person i Japan var det faktum att han efter sina
29
30
31
32
Blacker, s. 2-4.
Blacker, s. 3.
Blacker, s. 5.
Fukuzawa, s. 93-103.
16/44
resor till väst skrev böcker om Västvärlden och dess kultur. Hans första verk var den självbiografi
som utgör källmaterialet till min studie. Än större genomslag fick hans andra verk, Seiyō Jijō
(Things Western), som sålde mer än 250 000 exemplar redan det första år verket publicerades,
(1866).33
33
Fukuzawa, Foreword s. X.
17/44
Väst och Japan i Fukuzawas självbiografi - en
analys
I de två första delkapitlen kommer jag att analysera Fukuzawas bild av USA och Europa. Det kan
här vara värt att nämna hur han liksom de andra japanerna besökte USA och Europa formellt ingick
i diplomatiska delegationer uppdrag.34 Detta gör att man kan anta att de amerikanska och europeiska
värdarna troligtvis bemödade sig om att visa upp sina bästa sidor för att ge diplomaterna ett så bra
intryck som möjligt. Detta påverkade nog Fukuzawas bild av väst. Han var dock inte själv diplomat,
och vid sidan av ståtliga diplomatiska evenemang och fina fester stiftade han även bekantskap med
vanliga människors liv och villkor, exempelvis när han gick omkring ensam i San Francisco.35
I min analys kommer jag som sagt att fokusera på vad Fukuzawa:
-
tycker är underligt i väst
-
fascineras av
-
får för positivt respektive negativt intryck av från väst
-
anser om sina landsmäns agerande och åsikter?
Den sistnämnda frågan tas framför allt upp i delkapitlet om hans syn på Japan.
USA
On this ship I was to have the good fortune of visiting America.36
1859 beslöt sig det dåvarade Shogunatet att ett krigskepp som de köpt från holländarna skulle bege
sig på en lång resa, med målet att nå San Francisco i Amerika. Trots att det klassades som ett
ångskepp hade skeppet endast en ångmotor som kunde hjälpa det att ta sig in och ut ur hamnar.
34
35
36
Fukuzawa, s. 102-106, 124-127, 166-167.
Fukuzawa, s. 120.
Fukuzawa, s. 104.
18/44
Därmed skulle resan över Stilla Havet helt komma att bero på skeppets segel.37 Resan var lång och
svår men till slut nådde skeppet sitt mål och det är där som analysen inleds. Väl framme beskriver
Fukuzawa vissa händelser under deras besök i minsta detalj vilket har lett fram till att vissa
särskilda sidor som han sett där lyfts fram gång på gång. Resans egentliga anledning var att följa
efter ett amerikanskt krigsskepp som bar med sig en grupp japanska diplomater som skulle till USA
för att diskutera vissa frågor och avhandlingar. Det var en väldigt viktig händelse för den japanska
staten, då detta möte mellan japanska och amerikanska diplomater var det första någonsin som inte
skulle ske på japansk mark.
Resan visade upp mycket som Fukuzawa både fascinerades av och såg som underliga och när han
väl reste hem igen hade han fått ett väldigt start intryck av det nya landet. ”Things social, political
and economic proved most inexplicable”.38
Fukuzawas uppfattning av amerikanernas beteenden
Något av det som Fukuzawa var mest intresserad av att dokumentera och studera när han väl var
utomlands, var inte omvärldens vetenskap och uppfinningar (vilket Japan som stat var). Han var
mest intresserad av en helt annan frågeställning. Hur amerikanerna uppförde sig och vad deras
kultur innefattade var något som han såg som oerhört intressant och fokuserade på, främst då han
ansåg att vetenskapen var något han kunde studera hemma i Japan via böcker som man importerade
från de holländska köpmännen. Han fascinerades oerhört mycket av hur amerikanerna uppförde sig
samt så fick han starka intryck av det likaså. Det han upplevde fick honom att ställa frågor, såsom
varför man utförde vissa handlingar som han inte helt kunde förstå.
Fukuzawa beskriver hur en samling viktiga personer från hela landet klev ombord på deras skepp så
fort det anlände i hamnen samt hur tusentals invånare i San Francisco flockades runt i hamnen för
att beskåda de underliga nykomlingarna.
Our welcome on shore was certanily worthy of a friendly people. They did
everything for us, and they could not have done more.39
Åtskilliga gånger radar Fukuzawa upp exempel på hur amerikanerna var trevliga och oerhört
37
38
39
Fukuzawa, s. 104.
Fukuzawa, s. 116.
Fukuzawa, s. 11.
19/44
generösa under tiden de stannade där och det gäller för både folket och nationen. Direkt efter att de
anlänt blev de tagna till ett hotell i centrum via vagnar. När de väl kommit fram anordnade
amerikanerna underhållning för dem och, som om detta inte var nog för att visa omtanke om sina
nya gäster, lät de även ordna så att passande mat (fisk) skickades till japanernas egen kock så att han
kunde laga maten på ett sätt som skulle passa den japanska matstilen. Fukuzawa beskriver det
generösa bemötandet:
The generous treatment in every way brought to mind an old expression of ours ”as if our host had put us on the palm of his hand to see that we lacked nothing.”
On our part there were many confusing and embarrassing moments, for we were
quite ignorant of the customs of American life.40
Med det uttrycket anser jag att Fukuzawa försöker understryka att amerikanarna gav dem så mycket
uppmärksamhet att det kändes som de fokuserade all sin uppmärksamhet på japanerna i ett försök
att tillgodose dem med allt de önskade. Han fick genom dessa händelser det positiva intrycket av att
amerikanerna var generösa värdar och ingenting negativt.
Denna typen av observation och uttryck av Fukuzawa ligger i linje med Saids teori, då han tydligt
visar att han ser amerikanarna som ”dem” och på grund av handlingar från medlemmar i den
gruppen beskriver han hela det amerikanska folket som väldigt generöst.
Flera händelser som Fukuzawa radar upp, vilka stärker hans åsikt om varför amerikanarna borde ses
som generösa och godhjärtade, nämns under kapitlet som beskriver deras vistelse i San Francisco.
En av dem som är mest intressanta handlar om hur en amerikansk kapten vid namn McDougall som
var en myntsamlare tackade kaptenen för det japanska skeppet (kapten Kimura) för en gåva denne
givit honom, nämligen en samling av de mynt som användes i Japan.
The next morning the wife of the officer brought some flowers to Captain Kimura,
thanking him again for the uncommon gift she had receveid the day before. As I
received the lady and carried her message to my commandant, I was much moved
by her act which had a touch of nobility. I wished that everyone could be like this
American lady who thanked one for the gift of gold and silver with a bouquet of
flowers.41
Det sågs alltså som en godhjärtad och nobel akt att visa sin uppskattning för materiella ting än med
en gåva som mer kom från själen enligt Fukuzawa. Detta tyder på att han ansåg att det amerikanska
40
41
Fukuzawa, s. 112.
Fukuzawa, s. 117.
20/44
folket i stort både var generösa och rika och samtidigt hade själ vilket tydde på hur man skulle
uppföra sig på ett förekommande sätt och inte bara ge tillbaka för gåvor med något av samma värde
utan istället återgälda med en nobel handling.
När det var dags för japanerna att lämna Amerika och bege sig hem hade inte Fukuzawas åsikt
ändrats gentemot hur den hade utvecklats under hans första dagar i den nya världen. Han beskriver
en sista handling som än en gång i hans ögon bevisar amerikanarnas godhet och generositet.
I have already described the generosity of our hosts and the people in San
Francisco. Not only did they repair the damaged parts of our vessel but they were
thoughtful enough to build lockers in convenient places on board for the use of the
crew. When the ship was ready and we were preparing to sail on the homeward
voyage, we inquired how much we should have to pay for the repair of our ship
and other expenses. We were met with a kindly smile. And we were obliged to sail
away with our obligations unpaid.42
Fukuzawas uppfattning av rikedomen i Nya Världen
Något som ständigt upprepas i Fukuzawas beskrivningar av det amerikanska samhället och
levnadssätt är hur rikedom fanns i överflöd och överallt. Typen av rikedom är inte bara tillgång till
mer litteratur och maskiner än vad som fanns i det dåvarande Japan utan mängden av pengar och
materiellt överflöd. Han fascineras djupt av faktumet flera gånger under sin vistelse i Amerika. När
den japanska gruppen når hotellet de bor på under sin vistelse i San Francisco står de genast inför en
imponerande syn:
There we noticed, covering the interior, the valuable carpets which in Japan only
the more wealthy could buy from importer's shops at so much a square inch to
make the pursues and tobacco pouches with. Here the carpets was laid over an
entire room – something quite astounding – and upon this costly fabric walked our
hosts wearing the shoes with which they had come in from the streets! 43
Det citatet är ett utmärkt exempel på hur han och även hans reskamrater blev förundrade över hur
mycket rikedomar som gick att finna i västvärldens Amerika. De hade råd att dekorera sina enorma
golv med något så dyrbart som endast de rikare i Japan hade råd att använda i så mycket mindre
omfattning. Och inte nog med det, de rika amerikanarna kunde till och med behandla det värdefulla
42
43
Fukuzawa, s. 117.
Fukuzawa, s. 113.
21/44
materialet på ett sådant sätt där de inte var imponerade av hur storslaget det var! De gick helt lugnt
över det klädda golvet utan att ens ta av sig skorna vilket var en traditionell sed i Japan när man
trädde in i en byggnad.44 Även Tamaki tar upp hur åsynen av rummen inuti amerikanarnas hem gav
ett starkt intryck på Fukuzawa. Han beskriver det emellertid som imponerande och hänvisar inte till
någon reaktion av Fukuzawa som skulle tyda på occidentalistiskt tänkande.45
Fallet med de vackra hemmen var dock långt ifrån det enda fallet där Fukuzawa slogs av
amerikanarnas likgiltighet till sin rikedom och sina tillgångar. När han beskriver hur han en dag
gick ute och betraktade gatorna i San Francisco står detta skrivet:
Rather, I was surprised by entirely different things in Ameican life. First of all,
there seemed to be an enormous waste of iron everywhere. In garbage piles, on
the seashores – everywhere – I found lying old oil tins, empty cans, and broken
tools. This was remarkable to us, for in Yedo, after a fire there would appear a
swarm of people looking for nails in the ashes.46
Då metall var något dyrbart i Japan sågs det nästan som att kasta guld på gatorna samtidigt som inte
en enda amerikansk medborgare reagerade. Det var ju även mycket som de fattiga medborgarna i
staden slängde och inte något som bara de rika kastade bort då de hade det i överflöd. Han skriver
dock inga negativa kommentarer i stil med att amerikanarna är ett dumt och girigt folk som inte tar
till vara på det dem har eller dylikt vilket är utmärkande för ett occidentalistiskt betraktelsesätt.47
Macfarlane nämner även han hur Fukuzawa uppmärksammar slöseriet med det värdefulla järnet.
Det beskrivs stärka hans intryck av rikedom och underlighet i Amerika som reaktion på allt järn
som gick att finna i soptunnor. Utöver det skriver Macfarlane om hur Fukuzawa beskrev
amerikanarna som besatta av rikedom och pengar. Han menar att Fukuzawa ansåg att hans egna folk
inte borde imitera dem trots att det var så lätt att avundas dem för deras materiella rikedom. Detta
hänvisar till att han sett på väst ur en någorlunda occidentalisk synvinkel.48
Även Tamaki Norio nämner intrycket Fukuzawa fick av allt järn men lägger inte fram någonting
som skulle argumentera för att Fukuzawa såg amerikanare som slösaktiga eller gigiriga. Istället
beskriver han Fukuzawas reaktion som ren häpnad och likadan som vid åsynen av ångdrivna båtar
44
45
46
47
48
http://www.tjf.or.jp/eng/content/japaneseculture/02kutsu.htm . (24/5 2012)
Tamaki, s.40-41.
Fukuzawa, s. 115-116.
Buruma & Margalit, s. 21-55.
Macfarlane, s. 28, 36-37.
22/44
och maskiner.49
Fukuzawa fortsätter och skriver mer om hur alla amerikanare ger intrycket av att vara välbärgade
och sitta med betydligt mer materiella resurser än den traditionelle japanen. Han hade svårt att
förstå hur objekt inom vardagshandeln kunde vara så dyrt och ändå säljas. Han jämför priset mellan
något som han sett säljas i både USA och Japan, nämligen ostron.
Then too, I was surprised of the high cost of daily commodities in California. We
had to pay a half-dollar for a bottle of oysters, and there were only twenty or thirty
in the bottle at that. In Japan the price of so many would be only a cent or two.50
Även om Fukuzawa gjort denna observationen så beskriver han dock inte försäljarna som giriga
eller dylikt, trots det att denne sålde sin vara till ett så högt pris. Det tyder på att girighet inte hade
en plats vid sidan av den generositet som knutits till bilden.
Amerika kom alltså att framstå som en plats full av rikedom i Fukuzawas ögon vilket fascinerade
honom starkt. Det faktumet kunde även förklara lite angående deras otroliga generositet som jag
skrev om i det föregående underkapitlet. Rikedomen som Fukuzawa beskriver är ingenting som
endast ägs av ett fåtal människor utan även något som går att finna bland de lägre klasserna då det
är enda sättet att förklara varför de inte kastade sig över dyrbarheter på gatorna samt hade råd att
köpa objekt för ett pris som var ca tjugofem gånger dyrare i Japan. Återigen kan man se hur
Fukuzawas synsätt stämmer in på Saids teori i så måtto att han beskriver amerikanerna som ett folk
med stor rikedom i jämförelse med ”vi” - hans eget folk.
Fukuzawas uppfattning av levnadssättet i Amerika
Fukuzawa beskriver amerikanarnas levnadsstil ganska väl när han tar upp de särskilda erfarenheter
som förvånar honom mest inom deras beteende. Det är mycket som han har problem med att förstå
eller se logiken i eftersom det skiljer sig åtskilligt från Japan. Detta gäller både samhället och
livsstilen eftersom USA var långt ifrån det feodala samhälle som Japan. Traditionerna liknade inte
de som han hade vuxit upp med beträffande individens plats inom familj och samhälle. Detta är
väldigt intressant om man jämför med en av Saids teori:
49
50
Tamaki, s. 41
Fukuzawa, s. 116.
23/44
Min åsikt är att orientalismen i grunden är en politisk doktrin som tillämpades på
Orienten därför att Orienten var svagare än Västlandet; den satte likhetstecken
mellan Orientens olikhet och dess svaghet.51
Eftersom Japans kultur och politik var så annorlunda i jämförelse med västvärldens, betydde det att
amerikanerna såg dem som extremt svaga? Inte bara det dock. Är det en motsatt reaktion från
Fukuzawa och hans landsmän? Stärks occidentalismen och framställs väst som starkare och
farligare beroende på hur annorlunda deras samhälle och levnadssätt är? Det finns belägg som
faktiskt skulle stärka den teorin om man ser över människans instinkter. En människa har i regel
svårare att lita på något denne inte kan förstå och denna misstro skulle kunna leda till att rädsla och
osäkerhet stärker ett occidentaliskt intryck.
Under sin första vistelse i Amerika nämner Fukuzawa ett antal händelser som både han och hans
färdkamrater inte kunde se resonemanget bakom och endast såg märkligt ut i deras ögon. Dessa
händelser passar utmärkt för att förstå vad han tyckte var underligt av i väst. En av de mest
intressant av händelserna är en dansfest som de japanska resenärerna blir inbjudna till.
To our dismay we could not make out what they were doing. The ladies and
gentlemen seemed to be hopping about the room together. As funny as it was, we
knew that it would be rude to laugh, and we controlled our expressions with
difficulty as the dancing went on. 52
Han beskriver här en finare danstillställning där invånarna i San Francisco visar upp vad som de
flesta från väst troligtvis skulle uppfatta som något trevligt och positivt. Fukuzawa och hans
landsmän ser det mera som en komedi som man måste kämpa för att inte skratta åt! Det tyder alltså
på att trots att Fukuzawa respekterade amerikanarnas generositet och godhet, kunde han inte (och
troligtvis inte heller merparten av hans landsmän) uppskatta den typ av nöjeskultur som
västerlänningarna uppfattade som ett uttryck för en kultiverad civilisation. Sett ur Fukuzawas och
hans japanska landsmäns synvinkel var kulturuppvisningen som ”de” i Amerika visade ingenting i
jämförelse med det som kunde upplevas i Japan (”vi”).
En annan händelse som chockerade Fukuzawa var något som inträffade under en konversation han
hade med en amerikansk man. Han frågade av nyfikenhet var ättlingarna till George Washington
befann sig och mannen han talade med svarade:
51
52
Said, 204
Fukuzawa, s. 114.
24/44
I think there is a woman who is directly descended from Washington. I don't know
where she is now, but I have heard she is married.” His answer was so very casual
that it shocked me.53
Fukuzawa beskriver händelsen genom att nämna hur han visste och förstod att USA var en republik
där ledaren valdes vart fjärde år men att Washingtons familj fortfarande borde ha en högre ställning
än andra. Han ansåg att deras familj borde ha en liknande ställning som familjer inom shogunklanen
som styrde Japan. I The idea of the West tar Bonnett upp hur Fukuzawa hade en starkt positiv syn på
den västerländska öppenheten för möjligheter i samhället såsom att en person kunde göra karriär
inom valfritt område av egen kraft utan traditionella anor. Sett i citatet från självbiografin beskriver
Fukuzawa dock hur beskedet om Washingtons släktingar chockerade honom. Skillnaden beror
troligtvis på det faktum att Fukuzawa ännu inte förstått den västerländska individualiteten och
därmed inte beskrev reaktionen till nyheten han fick där som särskilt positiv. 54
Fukuzawa ger inte några negativa beskrivningar av amerikanernas levnadssätt trots det att det var
mycket av det som han inte kunde förstå. Om man tänker över citatet från Said på sida tjugosex så
dyker en fråga upp. Fick hans resekamrater ett mindre positivt intryck av det amerikanska folket?
Fukuzawa var trots allt vetenskapsman och gjorde allt han kunde för att förstå väst och därmed
ställde han sig inte avvisande till allt det han inte förstod. Istället såg han det möjligtvis som gåtor
och intressanta möjligheter för studier. Men hans färdkamrater, de som inte studerade den
västerländska kulturen lika mycket som han, fick möjligtvis ett mer negativt intryck.
Amerika som det förlovade landet?
Som en sammanfattning skulle man kunna utveckla tesen att Amerika i Fukuzawas ögon framstod
som ett fantastiskt land full av trevliga personer som var lyckliga och rika. Medborgarna tänkte inte
endast på sig själva och respekterade varandra oavsett vilka deras förfäder var och hade gjort.
Amerikanerna var även på gränsen till att gå framåt inom vetenskapen men hade inte ännu tagit det
steget i Kalifornien och byggt ut exempelvis elektricitet eller järnvägstransport. Det enda som
kanske skulle framstå som sämre i San Francisco än i Japan verkade vara stadens kulturella sida, då
japanerna knappast blev imponerade av den uppvisning av kultur som deras värdar valde att visa
upp inför dem. Trots att samhället framstod som magnifikt och lyckligt beskrev Fukuzawa det som
oförståeligt och underligt eftersom det skiljde sig så mycket från det japanska. Med tanke på hur
53
54
Fukuzawa, s. 116.
Bonnett, s. 67-68.
25/44
han tidigare nämnt hur han avskydde det samhälle som han växt upp i så förklarar det varför
Fukuzawa såg västvärlden som ett ljus i framtiden. Eftersom deras samhälle fungerade på ett så
annorlunda sätt skulle det visa sig vara ett framstående vapen i hans kamp för att förändra sitt
fosterland.
As for scientific inventions and industrial machinery, there was no great novelty
in them for me. It was rather in matters of life and social custom and ways of
thinking that I found myself at a loss in America.55
Denna sammanfattning ger vid handen att Fukuzawa inte hade någon direkt occidentalistisk syn på
USA. Han målar inte upp det amerikanska folket som kapitalistiska demoner vilka endast tänker på
pengar och dylikt. Han får inte ens den synen på dem trots det att han ser åtskilliga tecken på att
medborgarna har så stor rikedom att de till och med börjat bli slösaktiga. Det intrycket,
slösaktigheten är det enda negativa som han får från Amerika egentligen och den sätter inte ett djupt
spår i hans sinne.
När man jämför resultatet med tidigare studier är det lätt att se likheter. Genom att undersöka Alan
Macfarlanes studie kan man exempelvis se hur även han studerat det som Fukuzawa förbryllas över
och i båda arbetena framkommer att han finner Amerika vara en väldigt märklig nation jämfört med
Japan. Genom min studie anser jag dock att Fukuzawa får mer än ett underligt intryck av Amerika,
det är nämligen även starkt präglat av en positiv inramning. Även om stadsmiljöerna och
människorna är annorlunda sett i ljuset av hans japanska bakgrund, så är Amerika en intressant och
framgångsfull civilisation med undantag för vissa kulturella inslag som han inte kunde finna någon
skönhet i.56
Även i förhållande till Tamiko Norios studie så faller min sammanfattning relativt väl in. Detta
eftersom Fukuzawas intryck av Amerika där beskrivs som en fantastisk nation full av förbryllande
fenomen inom både de materiella och sociala ramarna. Dessa vilka Fukuzawa själv inte beskriver
som negativa utan endast som underliga. Som tidigare nämnts tar Tamaki upp de rikt dekorerade
hemmen samt även sociala tillfällen såsom dansen Fukuzawa beskrivit. Tamaki anser att Fukuzawa
blir slagen av rikedomen som lagts ner på att skapa hemmen och förbluffad över den annorlunda
55
56
Fukuzawa, s. 116.
Macfarlane, s. 26-29.
26/44
relationen mellan män och kvinnor eftersom man dansade tillsammans. 57
Europa
Then in the second year of Bunkyu (1862), a happy opportunity came my way,
and I was able to make a visit to Europe with the envoys sent by our
government.58
På grund av sina språkliga kunskaper blev Fukuzawa beordrad av regeringen att slå följe med en
grupp diplomater som skulle resa runt i Europa. Anledningen bakom resan var att den japanska
staten hoppades lära sig mer om vad som fanns i väst för att underlätta utvecklandet som Japan
genomgick. Resan var väldigt lång och det tog mer än elva månader innan Fukuzawa var tillbaka i
Japan. Gruppen besökte Frankrike, England, Holland, Portugal, Berlin och Ryssland, vilket gav de
resande en ganska bred syn över hur västerlandets olika kulturer såg ut.59
Människorna i Europa : ur Fukuzawas perspektiv
Det viktigaste intrycket av en nation är dock det man får av medborgarna och Fukuzawa berättar
mycket om de personer som han mötte under sin vistelse i Europa. En av de mest intressanta
beskrivningarna berör ett möte han har med en brittisk politiker och parlamentsledamot. Efter mötet
och med viss inblick i sin nye väns politiska åsikter angående Japan uttryckter han sig såhär:
I felt as if a load had been lifted from my chest. After all, the foreigners were not
all ”devils”. I had felt that Japan was enduring some pointed affronts on the part
of the foreign ministers who presumed on the ignorance of our government. But
now that I had actually come to the minister's native land, I found that there were
among them some truly impartial and warm hearted human beings. After this I
grew even more determined in my doctrine of free intercourse with the rest of the
world. 60
I början av citatet antyder Fukuzawa att han faktiskt har haft en occidentalisk ställning och sett
västerlänningarna som ”djävlar” utan någon godhet i sina själar trots det beröm och godtycke han
tidigare visat angående amerikaner. Det beror dock troligtvis på vissa händelser som han tog upp
precis före citatet angående en brittisk minister, Alcock, stationerad i Japan, som uppträtt väldigt
57
58
59
60
Tamaki s. 40-44.
Fukuzawa, s. 124.
Fukuzawa, s. 124-140, Macfarlane, s. 30.
Fukuzawa, s. 130.
27/44
förolämpande mot det japanska folket då han exempelvis red på häst över det heliga området vid
Shibatemplet. 61
Det resterande av citatet är ju trots allt en antydan av hur han ser positivt på det europeiska folket
och hur deras representant hemma i Japan inte kunde ses som en lämplig företrädare. I det
ursprungliga tankesättet finns en viss typ av ”vi” och ”dem”-perspektiv, där olika typer av
människor målas upp och hur man antydde att alla från ett visst område måste ha varit mer eller
mindre identiska. Fukuzawa ändrar sin ståndpunkt eftersom han anser sig ha belägg för att det finns
olika typer av individer även i väst. Det antagandet passar dock inte in med studien Blacker gjorde.
Studien tyder på att hans negativa syn på européerna i Japan kvarstår efter att Fukuzawa gjort
upptäckten att ”the foreigners were not all ”devils”62.
People say that foreigners are righteous, reasonable and deeply charitable, and
probably the foreigners themselves are all convinced of this. But the evidence of
my own eyes tells me that it is rubbish. I speak only of the foreigners in this
country, mind – there may well be wise, virtuous and charitable gentlemen in
England for all I know.63
Citatet kommer från slutet av 1870- eller början av 1880-talet. Något som skulle förklara varför två
olika sidor antyds skulle kunna vara att Fukuzawas självbiografi släpptes bara ett par år innan han
dog och att hans åsikt t.ex. ändrats med tiden.
Storbritannien – ett potentiellt hot?
Det finns en nation i Europa som Fukuzawa nämner åtskilliga gånger i sin självbiografi, fast på ett
något annorlunda sätt. Det är Storbritannien. Det är inte underligt varför Storbritannien tas upp då
1800-talet var deras storhetstid och kolonier tillhörande dem gick att finna i Asien. Beskrivningen
av Storbritannien är inte lika ljus som den han ger av USA, och han nämner antal dåliga handlingar
som de gjort sig skyldiga till, som exempelvis britternas agerande i Japan. Han ser Storbritannien
både som en förebild och ett hot, vilket nedanstående citat visar :
I was writing my books simply as stories of the West or as curious tales of a
dreamland. Then contrary to my expectations these books were read widely and
were even taken for guidance by the people of the day. Moreover, the government
61
62
63
Fukuzawa, s. 128-130.
Fukuzawa, s.129-130.
Blacker, Ett citat från Fukuzawa, s. 132.
28/44
of the new age proved itself most courageous in applying the new thoughts. It
went far beyond what was advocated in my Seiyo Jiyo and began to surprise even
the author of the book himself. In this unexpected turn of events I found that I
could not be satisfied with my former ambition. I must take advantage of the
moment to bring in more of the Western civilization and revolutionize our
people's ideas from the roots. Then perhaps it would not be impossible to form a
great nation in this far Orient, which would stand counter to Great Britain of the
West, and take an active part in the progress of the whole world.64
Citatet tyder på att Fukuzawa höll med om att Japan behövde utvecklas och bli mer västerländskt
för att undvika att bli en koloni samt att det var just Storbritannien som var det stora hotet bland
makterna i väst. En av anledningarna till varför han fruktat just Storbritannien behöver inte bara
vara landets stora styrka utan på grund av att han tidigare under sitt liv varit säker på att de skulle gå
i krig med Japan. 1863 var de två länderna nämligen i ett väldigt osäkert läge efter det att en brittisk
medborgare hade blivit mördad i Japan. Storbritannien krävde ett stort skadestånd samt att
mördarna skulle avrättas inför brittiska representanter medan den japanska regeringen förhalade
beslutet och bad om allt mer förhandlingstid. Fukuzawa var med i centrum för ställningarna mellan
de två länderna eftersom han var medlem i regeringens tolkbyrå. Han skriver en hel del om ämnet
och berättar hur han exempelvis läste i ett brev från den franska ministern, de Bellecourt, att
Frankrike stod bakom Storbritannien och att deras flotta skulle öppna eld mot staden där mördarna
troddes befinna sig, i allians med britterna. Det gick så långt att Fukuzawa började förbereda sig för
att flytta med familjen till en säkrare plats innan konflikten kunde lösas.
Det minnet kan dock ha lett till att Fukuzawa under resten av sin livstid bar med sig en fruktan för
att ett liknande läge skulle uppstå igen och Storbritannien kan ha blivit en symbol för fara en
konflikt med väst skulle innebära. Det finns vissa anledningar till varför han skulle ha en annan syn
på Storbritannien än exempelvis Amerika trots det att båda var en del av ”väst”. Den största lär vara
det att nationalism inte hade slagit ut i USA på samma sätt som i Europa vid tidpunkten för
Fukuzawas resa. Det skulle förklara de brittiska gästerna i Japans oförskämda uppträdande då de
kan ha sett sig själva som högre stående. Detta är det mest negativa inflytandet som han har fått från
väst, övermod.
Övermodet är något Fukuzawa känner från Storbritannien. I det föregående delkapitlet refererade
jag ett citat där en brittisk minister vid namn Alcock hade vanhedrat en helig japansk plats genom
att rida på en häst över den. Det tyder på att intrycket skapades före resan till Europa. Händelsen
64
Fukuzawa, s. 334.
29/44
kan även ha setts som politisk. Ett försök av ministern att visa hur han kan agera som han själv
behagar och likväl kan hans nation. Intrycket utvecklades mer positivt när Fukuzawa väl besökte
Storbritannien och insåg att ”the foreigners were not all ”devils”.65 Om man även lägger ser över det
negativa intryck som skapades på grund av Richardson-mordet och konflikten mellan Japan och
Storbritannien 1863 kan något väldigt intressant upptäckas. Fukuzawa verkar få ett negativt intryck
av politiska handlingar från Storbritannien medan invånarna i landet inte gör det. Förhållandevis
kan man se det som att Fukuzawa hade en occidentalisk ståndpunkt mot en nation i väst men inte
folket tillhörande nationen.
Japan
Fukuzawa kämpade för att Japan skulle utvecklas och bli mer som västvärlden. Men för att kunna
jämföra Fukuzawas uppfattning med de synsätt som var gängse i Japan under hans tid krävs en
inledande redogörelse för detta utifrån tidigare forskning.
Japanernas syn på västerländsk filosofi
Varifrån kommer japanernas fientlighet mot västvärlden ? Enligt Blaker framstod västvärlden för
många japaner som ett samhälle med fantastisk vetenskap men utan själ eller moral. Vetenskapsmän
i Japan debatterade om det var klokt att föra in vetenskapen därifrån då de fruktade att västvärldens
negativa sidor i så fall skulle spridas över Japan.66
Aizawa Seishisai, […] wrote that while western guns and battleships could
undoubtedly be of service to the country, their adoption was not unmixed with
danger. The scholars who studied the techniques of constructing and using them
might well become so besotted with things western as to accept the less material
of western culture as well – the spirit of science, for example, or even the
principles of Christianity – thus producing a vulnerable spot in the country’s
defences of which the vigilant western nations would be quick to take advantage.67
De flesta japaner såg korruption och egoism i väst, de ansåg att i väst var det viktigaste att tänka på
egen vinning istället för plikt och till råga på det var jakten på vinst det som enligt den japanska
65
66
67
Fukuzawa, s. 130.
Blacker, 14-27.
Blacker, s. 19.
30/44
etiken var den som allra säkrast ledde till korruption.68 Denna typen av generalisering av folket samt
mängden av fördomar och negativa synsätt på väst är typiska för occidentalismen. Det är även
väldigt tydligt hur de japanska forskarna bygger upp en bild där deras folk håller på att bli
påverkade av ”dem”, det vill säga västvärlden.
De resenärer som åkte med Fukuzawa under hans första resa till Amerika samt resan igenom
Europa fick kanske en starkare tro på de fördomar som nämnts då det var väldigt tydligt hur mycket
rikedom och vetenskap som gick att finna i väst samtidigt som kulturen där inte var något stort i
deras ögon. Rikedom är även något som de flesta måste kämpa sig till och det faktum att så många
hade så mycket såg de kanske som ett bevis på att alla kämpat sig igenom sina liv med målet mot
egen vinning i slutändan. Något som dock går emot hela det antagandet skulle kanske vara hur de
blev bemötta med generositet och godhet vilket kanske inte var det man skulle vänta sig av någon
som endast brydde sig om egen vinning.
I Japan påverkades folket väldigt mycket av alla de politiska aktioner som utfördes av västerländska
makter under den andra hälften av 1860-talet och det kan troligtvis ses som en av anledningarna till
att occidentalismen och anti-utlänningsfalangen blev allt starkare. Enligt Ian Buruma och Avishai
Margalit:
När människor inte bara förödmjukas av utländska styrkor utan också förtrycks av
sin egen regering, drar de sig ofta tillbaka till det rena och enkla, andliga ”inre
livet”, där de kan känna sig fria från maktens och förfiningens fördärvliga
inflytande. Filosofi och litteratur blir politiska ersättare.69
Situationen i Japan vid hemkomsten från Amerika
Västvärlden sågs inte direkt som något positivt i de flesta japanernas ögon enligt Fukuzawa, och
han återger åtskilliga berättelser som visar varför han ansåg detta. Synen ändras dock med tiden
men först kan man studera hur den var i början av 1860-talet.
När skeppet Kanrin-maru skulle bege sig ut på sin resa till San Francisco var det inte många som
var intresserade att följa med och nästintill alla som gjorde det var unga. Det tyder på att de äldre
som hade spenderat mer tid i det konservativa samhället som Japan bestod av vid den här perioden
varken var intresserade av att se eller bistå statens försök att bygga upp en fredlig och vänskaplig
68
69
Blacker, s.14-27.
Buruma & Margalit, s. 83.
31/44
relation med västvärlden. Vidare berättar Fukuzawa också om hur de som skulle arbeta på skeppet
under resan starkt ogillade hur en grupp amerikanska sjömän vars skepp sjunkit utanför Japans kust
ville följa med på resan för att ta sig hem igen.
När Fukuzawa sedan återvänder från resan till San Francisco så blir det första han får veta hur
fientligheten mot omvärlden bara har växt och blivit allt starkare under deras frånvaro. De blir även
tillsagda att inte visa upp något som de fått med sig från resan utomhus på grund av faran det kan
leda till. Japan är som en ny värld i jämförelse med den frihet som de möttes av i Amerika. Där fick
de gå klädda i sina kläder, med sina svärd vid sidorna på gatorna trots att de var väldigt annorlunda
jämfört med amerikanarna. I Japan fick de dock inte ens visa upp småsaker de fått med sig som
exempelvis ett paraply.
In San Francisco Captain Kimura bought an umbrella out of curiousity […] what
might be the result, should the captain carry this strange object out in the streets of
Yedo back in Japan. “There is no doubt about it,” […] “He would be cut down by
a rõnin before the captain could reach Nihombashi from his home in Shinsenza.”70
Vid sidan om detta hade även ett lönnmord skett på den dåvarande shogunens rådgivare Ii Kamonno Kami som hade varit för bland annat resan till Amerika och försöken att skapa en fredlig balans
mellan Japan och väst. Det är lätt att se hur Japan här kommer att symbolisera ofrihet och
inskränkthet i Fukuzawas ögon medan väst framstår som en symbol för frihet och öppenhet . 71
Fukuzawa omvärderar synen på Japan
There were almost daily assassinations. The country had become a fearful place to
live in. In this state of affairs I tried to live as discreetly as possible for my chief
concern had become how I might escape with life and limb.72
Mycket av självbiografin handlar om Fukuzawas tid efter återvändandet till Japan. Han beskiver hur
han som person fick lida av mycket osäkerhet under den första tiden, vilket han menar berodde på
att han arbetade för att hålla diplomatisk kontakt med omvärlden samt även det faktum att han hade
ansvar för en skola med undervisning i engelska. Det var så allvarligt att han till och med fruktade
för sitt liv då han fick höra hur goda vänner till honom blev anfallna av extremister som var emot
kontakten med omvärlden och hur dessa precis lyckades fly från sina egna hem med livet i behåll.
70
71
72
Fukuzawa, s. 122.
Fukuzawa, s.121-123.
Fukuzawa, s. 163.
32/44
Det kom ett tillfälle då han var säker på att hans dagar var räknade när han fick höra av sitt
hembiträde hur en okänd samuraj stod vid hans port och ville träffa honom (vilket visade sig vara
en gammal vän som bara ville överraska).73
Han tar även upp hur han lyckades undkomma en säker död 1870 då han tillsammans med några
släktingar tillbringade natten på ett värdshus. En grupp unga extremister hade valt att ta vara på
chansen och döda honom, men han räddades av något som han själv beskrev som en ”merciful act
of heaven”. De ungdomsgrupper som planerat mordet misslyckades eftersom de spenderade hela
natten bland annat med att argumentera vem som skulle få äran och berömmelsen av att utföra
själva mordet.74
Utöver denna fruktan och osäkerhet som Fukuzawa fått utstå i sitt hemland, ger han uttryck för en
till delar förändrad bild av Japan efter det att han återvänt. En av de mer intressanta är det att han
ganska ofta kallar sina landsmän och de styrande i landet för dumdristiga och naiva. Detta
framkommer bland annat i hans redogörelse för den ovan nämnda konflikten mellan Storbritannien
och Japan då en av de japanska klanerna öppnade eld mot ett brittiskt skepp efter att ha blivit krävd
på skadestånd. När han talar om resultatet av striden och hur klanen, efter att ha varit med om en
strid där varken Storbritannien eller de själva varit vinnande, svalt sin stolthet genom att betala
skadeståndet som bestod av 125 000 pund. Han tycker att hans landsmän ger prov på då klanen
därefter även återger ett stort ankare som engelsmännen förlorat under striden helt utan att be om
något i gengäld. Detta ser han som ett uttryck för en dumdristig och naiv eftergiftpolitik gentemot
Storbritannien.75
Det var dock många i Japan som inte delade denna uppfattning om och fruktan för västvärlden som
shogunatet och de makthavande i landet gav prov på. I en konversation som Fukuzawa hade i
mitten av 1860-talet med en gammal studentvän (Murata Zōroku) från Chōshūregionen tog han upp
hur Chōshū-klanen hade nyligen hade öppnat eld mot ett holländskt fartyg i hopp om att driva iväg
dem från sin kust. Han skriver:
”It is rather wild to think of expelling the foreigners in this age, isn't it?” ”You
insult the Chõshu leaders! They have adopted a definite policy on foreign
relations, and they aren't going to allow any arrogance on the part of the
73
74
75
Fukuzawa, s. 143.
Fukuzawa, s. 230-234. Citatet på s. 233,
Fukuzawa, 139-165.
33/44
Westerners, especially the Hollanders. With their small country, to dare act as they
have! We won't allow that. Even if we have to fight to a finish, we'll keep the
foreigners out!”76
Fukuzawas skildrar hur vännen ser upp till de personer som vågat ställa sig upp mot västnationerna
i strid i hopp om att kunna kasta ut dem ur landet. Han lägger även fram att han anser att de är
arroganta och behandlar Japan på ett sätt de inte har rätt till. Orden och attityden tyder på en antivästextremism. Västvärlden slås samman även mer eller mindre till en enda grupp där Holland bara
är en del, det var inte särskilt mot Holland som Choshu-klanen öppnade eld mot utan mot
västerlänningarna i sin helhet. Detta ligger i linje med Saids teori, eftersom Fukuzawas vän gör en
tydlig uppdelning av ”vi” och ”dem” där hela västvärlden kom till att vara en enda stor gemensam
grupp. Det är även en klar occidentalisk bild som framträder i Fukuzawas beskrivning av vännens
inställning. Västerlänningar beskrivs som arroganta och övermodiga.. Själv ger Fukuzawa uttryck
för en mer nyanserad uppfattning och till skillnad från vännen drar han inte alla västerlänningar
över en kam . Han nämner även att han oroat sig för vännens utveckling ända sedan denne började
arbeta inom den utlänningsfientliga Chōshū-klanen.77
He could not be such a fool as to adopt to a belief in their Expel-the-Foreigner
idea. But there was no telling; he was acting peculiary. So Mitsukuri and I decided
to let our friends know that Murata was not to be counted of as of our group any
more; no knowing what might happen if we spoke too freely with him.78
Fukuzawa beskriver sin vän som en man som tillhör en annan grupp än han själv och hans andra
vänner . Grupperna verkar ha formats med utgångspunkt från inställningen i utlänningsfrågorna och
inte på grundval av geografiskt hemvist. Här är alltså en form av ”vi” och ”dem”, där Fukuzawa
hänför sig till den den ena politiska sidan medan hans gamle vän Murata placeras i den andra. Han
blir en ”dem” i Fukuzawas ögon, och han har svårt att förstå hur hans vän och de övriga bland
”dem” som är emot utlänningarna kan se frågan som de gör. Där han själv ser moderniseringen som
en viktig utveckling ser de som igår i gruppen ”dem” det som att den japanska staten sväljer sin
stolthet och låter de arroganta västmakterna agera som de vill.79 Fukuzawa antyder även med orden
”such a fool” att de som var medlemmar i den andra gruppen var dårar. Genom det kan slutsatsen
dras att Fukuzawa inte såg detta som en normal debatt där båda sidorna kunde ha rätt utan som en
76
77
78
79
Fukuzawa, s. 159.
Fukuzawa, s. 158-160.
Fukuzawa, s. 159.
Fukuzawa, s. 141-165.
34/44
principfråga där alla med intelligens borde kunna se vad som var rätt och riktigt, nämligen att Japan
måste släppa in utlänningarna och lära av dem.
Den japanska statsmakten ville lära av västmakterna i hopp om att kunna komma på samma militära
och teknologiska nivå som dem, medan en stor del av det japanska folket vände sig mot detta. . Men
den form av agerande som Chōshūklanen gav prov på betraktades från statens utgångspunkt som en
form av terrorism. Klanen ville göra sig av med hotet mot den japanska kulturen och livsstilen
genast och eftersom staten inte ställde sig på deras sida fick de ta saken i egna händer. Till skillnad
från hur det är i dag fanns det inga flygplan att kapa eller bomber att använda så man valde istället
att använda metoder som väpnade anfall, lönnmord och hot mot makthavare som inte delade deras
åsikt. Det fanns dock öppen fientlighet mot staten och inflytandet från väst inom fler regioner i
Japan än Choshuregionen, och Fukuzawa beskriver hur han under en resa genom en av dessa
regioner fruktade för sitt liv då han besökte en rakstuga . Frisören började tala politik med
Fukuzawa som skrev ner hans uttalanden och hur han själv upplevde händelsen:
”Let's smash the Shõgun's government! - Drive out all the red-haried outlanders!”
[…] Out in the streets soliders with their guns on their shoulders, in various
costumes, were swaggering about. I knew that the moment my identity was
revealed, I would be the target of those guns.80
Genom att analysera citatet kan man enkelt se hur dels en enkel frisör var ganska tydlig i sin
motvilja till det dåvarande shogunatet och mot västerlänningarna och inte nog med det. Fukuzawa
kände sig inte trygg i regionen trots att det fanns soldater i närheten eftersom han visste att klanen
som styrde regionen var emot det han själv stod för och skulle mer än gärna skulle se honom död
om de fick chansen. Intressant med detta är också att frisören som inte lär ha varit en samuraj och
därmed en medlem i någon klan var modig nog att tala emot den då mäktigaste klanen i hela Japan
så pass öppet med en kund som han troligtvis aldrig sett förut. Det lär betyda att det var en så pass
vanlig och accepterad åsikt att han var säker på att Fukuzawa lär ha delat den. Om man ser över
orden frisören väljer att använda är det också något man kan få ut mycket genom. Till att börja med
säger han att regeringen borde slåss sönder och samman vilket borde tyda på att det finns tämligen
starka känslor i frågan. Sedan någonting ännu mer intressant, ”red-haired”, han väljer att beskriva
utlänningarna utefter just deras hårfärg. Det röda håret antyder att de utlänningar han talar om
troligtvis kom från väst och inte nog med det. Rött hår är inte den vanligaste hårfärgen i majoriteten
av Europa och USA. Den är som mest vanlig på de brittiska öarna, framför allt på nuvarande Irland
80
Fukuzawa, s. 228-229.
35/44
och Skottland. På grund av detta kan det antas att flera av de utlänningar som frisören sett,
sannolikhetsmässigt, borde ha kommit just därifrån.81
Det finns fler situationer beskrivna i självbiografin som tar upp ställningen mellan japaner och
västerlänningar och deras syn på varandra. En särskild verkar ha setts som väldigt viktig ur
Fukuzawas perspektiv eftersom han väljer att skriva om den precis efter att ha förklarat om hur
dålig den dåvarande regeringen var: ”To show that my belief was not groundless, I can cite an
instance.” Händelsen rör sig om en brittisk prins som gjort ett formellt besök på slottet i Tokyo.
Innan prinsen fick göra sitt besök bestämdes nämligen att en form av reningsritual var passande före
det att han gick över bron till slottet. Nyheten om reningsritualen spred sig till en amerikansk
minister som skrev ett brev angående det till presidenten innehållande bland annat: ”Japan is a small
secluded country, very self-respecting and very self-important. It is customary, therefore, for its
inhabitants to regard foreigners as belonging to the lower order of animals.”82 Fukuzawa beskrev att
han efter att ha fått nys om brevet från en vän som arbetade som tolk på den amerikanska
ambassaden, kände för att gråta över hur skamligt hans nation uppträtt.83 Detta är ett starkt argument
för att framlägga att Fukuzawa inte stod för occidentalism.
För att fortsätta kan man åtskilliga gånger se hur Fukuzawa ogillade den främlingsfientliga
utvecklingen och all den osäkerhet som spritt sig över Japan samt hur han tar upp det på många
olika sätt. Han nämner bland annat hur han såg fram emot att komma ut ur regioner där motståndet
mot väst var starkt samt hur handlingar som utfördes var vilda och galna. Med tanke på att han var
en vetenskapsman som studerat mycket samt hade ganska mycket av ett rationellt och logiskt sinne
så är det nog något av den värsta formen av kritik. Han tar även upp och talar om de som kallades
patrioter av folket men väljer att själv se dem som mördare. Fukuzawa känner sig så pass osäker
och illa till mods att han under en av sina resor genom Japan till och med avstod från att besöka en
gammal familjevän som lärt honom mycket när han tidigare besökte eftersom: ”There was no
question of his being an anti-foreigin advocate.”84
81
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/819117.stm,24/5,
http://www.azcentral.com/ent/pop/articles/0505redhair05.html 24/5.
82
Fukuzawa, s. 205.
83
Fukuzawa, s. 205-206.
84
Fukuzawa, s. 230.
36/44
Fukuzawas strävan efter jämlikhet i Japan
”Heaven”, he announced, ”made no man higher than another and no man lower
than another.” However much men might differ in their circumstances and
conditions – some were rich and strong, others poor and weak – in one important
respect, in the matter of rights, they were all equal. 85
En av de viktigaste sakerna i Fukuzawas ögon verkar vara social jämlikhet och gott uppförande, och
inte bara i väst utan även hemma vilket gör det ämnet värt att ta upp separat. Han redogör för ett
antal händelser som tyder på att han inte står bakom den typen av extrem-feodalism som har präglat
Japan under de senaste hundratals åren. Ett av de som är enklast att tyda är när han går längs med en
kust med sina barn och de möter en bonde på vägen.
As soon as he saw us, he jumped off the horse. I caught hold of his bridle and
said, ”What do you mean by this?” The farmer bowed as if in great fear and began
to apologize in his voluble way. ”No, no.” I said. ”Don't be a fool! This is your
horse, on it and ride on.” The poor fellow was afraid to mount before me. ”Now,
get back on your horse,” I repeated. ”If you don't, I'll beat you According to the
laws of the present government, any person, farmer or merchant, can ride freely
on horseback without regard to whom he meets on the road.86
Enligt tidigare lagar hade bondens agerande varit det rätta men som Fukuzawa anmärker så hade
den dåvarande regeringen valt att ändra denna regel tillsammans med flera andra i sina försök att bli
allt mer konform med västvärlden. Fukuzawa visar att han gillar denna förändring och tänker
troligtvis tillbaka på hur det var när han var yngre och exempelvis själv fick trycka pannan mot
marken varje gång han stötte på en samuraj av högre ställning än honom själv. Därför är han starkt
emot hur bonden hans familj möter vid kusten inte verkar följa förändringen utan istället verkar
agera på ett mer konservativt sätt. Han var så pass intresserad av detta att han valde att göra en
undersökning. När han senare ger sig ut på en mindre resa till en annan stad till fots bärande endast
ett paraply och iklädd kläder som inte avslöjar hans börd börjar han inleda konversationer med
personer som han möter på vägen. Undersökningen bygger på att han till varannan person talar med
en röst och ett språk passande en samuraj och till de resterande talar han som om han vore en enkel
köpman. Sättet som han blir bemött är väldigt annorlunda och går mellan ”In great awe I shall
endeavor to speak to your lord...” och ”he eyed me haughtily and walked on his way without giving
me much of an answer.”87 Hans reaktion efter att ha talat med personerna han mött under en sträcka
85
86
87
Blacker, s. 101.
Fukuzawa, s. 243.
Fukuzawa, s. 245.
37/44
på lite mer än en mil är:
Finally I became disgusted. I would not have cared if they were polite or arrogant
so long as they behaved consistently. But here it showed that they were merely
following the lead of the person speaking to them.[...] What should I do about it? I
certanily couldn't leave them as they were. Could I teach them? That could not be
done easily or quickly.88
Det faktum att reaktionerna från hans samtalspartner berodde på vilken börd de trodde att han hade
var inget han uppskattade, och han skrev att han då funderat på att stanna kvar där och undervisa
dem men kommit fram till att det skulle tagit för lång tid och ha varit för påfrestande. Denna
reaktion ligger i linje med det som t Blacker tar upp. Han eftersträvade reformer för social och
politisk jämlikhet, och när han därefter märkte att bönderna inte nyttjade sina nya rättigheterblev
han förargad
Det var dock inte bara inom Japan som Fukuzawa ville se en utveckling mot jämlikhet. Något som
var av stor vikt var även Japans egna, nationella jämlikhet inom politiska konfrontationer. Detta är
något som Fukuzawa inte tar upp mycket i sin självbiografi. Tamaki tar upp i sin bok Yukichi
Fukuzawa 1835-1901 att Fukuzawas syn och uppfattning om väst förändrades med åren mycket på
grund av just denna fråga. I sin undersökning beskriver Tamaki mitten av 1870-talet som en
vändpunkt för Fukuzawas författarskap och syn på väst. Han lägger fram att åtskilliga konflikter
mellan väst och Japan och mellan japaner och västerlänningar på japansk mark under 1870-talet
fick Fukuzawa till att kalla västerlänningarna för bland annat ”inhumane white devils” i ett brev till
en god vän samt ”the aggressive foreigners” i sitt verk Encouragement of Learning. Fukuzawa
beskrivs i Yukichi Fukuzawa 1835-1901 till att ha börjat kämpa för att Japan skulle utvidga sin
ekonomiska och militära makt för att få den respekt och jämlikhet det förtjänade. 89
Jag har själv inte funnit något som ställer sig bakom detta i självbiografin, men det behöver inte
betyda att det inte stämmer. Fukuzawa kan ha haft en annorlunda syn på västerlänningarna vid den
tidpunkt han skrev biografin och ansett att Japan hade skapat sig en värdig plats inom den
internationella politiken och sett goda skäl till att uppmärksamma gamla problem och känslor.
Baserat på den uppvisning av nationalistisk stolthet som Fukuzawa ger i biografin finns ett stöd för
tesen att politisk diskriminering från västvärldens sida hade kunnat få honom att ändra sin syn på
väst. Därmed finns även en möjlighet till att om förändringen blev tillräckligt stor skulle han kunna
88
89
Fukuzawa, s. 246.
Tamaki, 150-152.
38/44
ha fått en mer occidentalisk ställning.
39/44
Ur Fukuzawas perspektiv – sammanfattning och
slutsatser
Syftet med min undersökning var att undersöka Fukuzawa syn på USA och Europa och hur hans
bild av det egna landet förändrades genom mötet med västvärlden. Jag har också undersökt i vad
mån han er uttryck för ett occidentalistiskt synsätt och en uppdelning i vi och dem. Rent konkret har
jag fokuserat på vad Fukuzawa:
-
tycker är underligt i väst
-
fascineras av
-
får för positivt respektive negativt intryck av från väst
-
anser om sina landsmäns agerande och åsikter?
Genom att se hur Fukuzawa beskriver västvärlden samt det han fascineras av har jag kunnat visa att
han engagerade sig för en förändring av det japanska samhället och att han attraherades av mycket
av det han kommit i kontakt med under sina resor i USA och Europa. I början av sin självbiografi
gav han många exempel på sidor av sitt hemland som han ansåg var negativa och ställer dem i
kontrast till det han mött i det västerländska samhället. Han ser, om man bortser från hans negativa
omdömen om Storbritannien, inte på väst ur ett occidentalistiskt perspektiv där USA och de
europeiska länderna framstår som giriga stater utan snarare som en förebild för Japan. Det är vidare
tydligt att han uppskattar social och politisk jämlikhet och att han ser moderniseringen av Japan
som något positivt, Han argumenterar för att Japan ska närma sig väst och inte längre vara en
isolerad nation i Asien.
Analysen av självbiografin utifrån Saids teori har gett ett väldigt intressant resultat. Fukuzawa ser
inte på väst som ”dem” och sitt egna folk som ”vi”. Han visar åtskilliga gånger att han trots att han
är en stolt japan inte tänker i termer av vi och dem och att han ser Västerlandet som en förebild.
Majoriteten av japanerna är, så som han framställer saken, negativa till moderniseringen på grund
av rädsla för att Japan skulle gå i Kinas spår och bli en västerländsk koloni. Fukuzawa däremot ser,
så som han framställer det i självbiografin, anpassningen till väst som en nödvändig utveckling. Han
40/44
framställer den västerländska ideologin som står för jämlikhet, kunskapsutveckling och liberala
reformer som något positivt. På många sätt resonerar han om Japans framtid såsom många
västerlänningarna gjorde.
Det är i detta sammanhang intressant att notera att han beskriver de japaner som är emot reformer i
västerländsk anda och som bekämpar det västerländska inflytandet som ”dem” i självbiografin. Han
beskriver företrädare för en sådan uppfattning som aggressiva, närmast anarkistiska reaktionärer
som man inte kunde lita på. De mördar, hotar och talar öppet illa om dem som försöker modernisera
Japan och kan inte se framåt tillräckligt långt för att se det positiva med utvecklingen. På sätt och
vis använder han samma orientalistiska tankesätt som västerländska politiker och identifierar sig
mer med ett västerländskt synsätt än med ett japanskt occidentalistiskt!
Detta resultat ligger i linje med de som Carmen Blacker presenterar. Hon framhåller att Fukuzawa
strävade efter en utveckling av vetenskap och jämlikhet i det japanska samhället och att han var för
den västerländska moderniseringen. Det som skiljer mina resultat från hennes är att hon menar att r
Fukuzawa kämpade för modernisering för att skydda Japan från möjlig kolonisation och för att göra
landet till en stark nation. Även jag har funnit uttryck för detta tänkande, men dock inte lika
entydigt som hon vill göra gällande, vilket min analys av Fukuzawas negativa syn vad gäller
Storbritannien visar. Dock måste man håla i minnet att självbiografin är skriven för en utländsk
publik och att han därför kanske medvetet utelämnade sådant som han inte ansåg passade in när han
berättade för den utländska lyssnaren.
Min undersökning bekräftar bilden Macfarlane lägger fram rörande att Fukuzawa inte såg på Japan
och omvärlden som ”vi” respektive ”dem” utan tog platsen som en betraktare av två världar. Utöver
det bekräftar den även både Bonnetts och Macfarlanes uppfattning om att han var väldigt lik
tänkarna i väst eftersom han strävade efter individualism, jämlikhet och frihet i övertygelsen om att
det skulle bli en god underbyggnad för ekonomisk och teknologisk framgång. Bonnett lägger
emellertid mer vikt vid Fukuzawas syn på resten av Asien till skillnad från min. Japans grannländer
omtalas sparsamt i Fukuzawas självbiografi men genom sin studie lägger Bonnett fram hur
Fukuzawas nationalistiska stolthet gjorde att han såg Japan som ett undantag bland alla länderna i
Asien. Det vill säga hur Japan var det enda landet i ett bakåtsträvande Asien som kunde utvecklas
och bli jämlik de västerländska civilisationerna.
Sammanfattningsvis kan även undersökningen bekräfta det McClain skrivit rörande Fukuzawas
41/44
tankar kring samhället. Enligt McClain ansåg Fukuzawa att det gamla japanska samhället inte var
acceptabelt och att en västerländsk anda i form av öppenhet och vetenskap istället borde få
utrymme. Detta skulle i sin tur leda till mer frihet och större möjligheter, precis som han ansåg sig
ha sett i väst.
Något min studie inte kan bekräfta är den period Norio Tamaki och Alan Macfarlane omtalat i sina
verk. Som tidigare tagits upp skrev de båda om en period som tydde på att Fukuzawa under en del
av sitt liv följt något likt en occidentalisk ideologi. Detta på grund de beskrivningar han gett av
västerlänningar i de källor som Norio Tamaki använt för att bevisa förändringen. Jag har inte funnit
några spår av denna period när Fukuzawa skulle ha blivit mer aggressiv och västfientlig men som
jag tidigare skrivit så kan det bero på att boken skrevs efter det att perioden sägs ha nått sitt slut.
Det finns gott om möjligheter för fortsatta studier inom ämnet, exempelvis genom att studera
samma frågor fast genom en analys av hans olika verk. Genom den analysen skulle man kunna få
veta om hans perspektiv och åsikter ändrades med åren eller om han höll sig till samma samt i
vilken mån han anpassade sin argumentation efter den förväntade läsekretsen. Mycket av
Fukuzawas strävan rörde sig även kring politisk och social jämlikhet och han skrev att alla män var
jämlika enligt skapelseordningen. Men hur såg han på relationen mellan könen? Detta skulle det
vara väldigt intressant att studera utifrån en analys av några av hans verk, såsom Nippon Fujin Ron
(On Japanese Womanhood), Onna Daigaku Hyōron (The Essential Learning for Women) eller
Danjo Kōsai Ron (On Association of Men and Women).
I denna studie har jag hursomhelst visat att Saids teori med dess kontrastering av ett etniskt ”vi” och
”dem” inte har fungerat som jag ursprungligen tänkt. Det var inte etniska grupper som framställdes i
ett ”vi” och ”dem”-perspektiv utan snarare ideologiska. Fukuzawa delade inte in världen i ett
japanskt vi och ett västerländskt dem utan i reformvänner och konservativa motståndare till
framsteg och utveckling. Han identifierade sig med liberala, västerländska ståndpunkter trots att han
var en stolt japan.
42/44
Källor och litteratur
Tryckta källor
Fukuzawa, Yukichi, The Autobiography of Yukichi Fuluzawa translated by Eiichi Kiyooka,
Columbia University Press, New York, 1966
Litteratur
Said, Edward, Orientalism, Ordfront, London 1993
Blacker, Carmen, The Japanese Enlightment, Cambridge University press, Cambridge 1964
McKay, A history of World Society, Bedford/ST.Martin's, Boston 2009
Barnhart, Michael, Japan and the world since 1868, Mackays of Chathan PLC, Kent 1995
Buruma, Ian & Margalit, Avishai, Occidentalism: Fiendens syn på västerlandet, Natur och
Kultur, Falun 2008
Louis, Thomas & Ito, Tommy, Samuraj: krigarens väg, Bonnier Carlsen, Stockholm, 2007
Jansen, Marius, The making of modern Japan, Harvard university press, London, third edi
tion, 2002
Bonnett, Alastair. The Idea of the West: Culture, Politics and History. Palgrave Macmillan,
Houndmills, Basingstoke, Hampshire; New York, 2004
Tamaki, Norio. Yukichi Fukuzawa, 1835-1901: The Spirit of Enterprise in Modern Japan.
Palgrave
Macmillan, Houndmills, Basingstoke, Hampshire; New York, 2001
McClain, James L., Japan : a modern history, N.Y. : W.W. Norton & Co, New York , 2002
Alan Macfarlane. Yukichi Fukuzawa and the Making of the Modern World:
http://www.alanmacfarlane.com/TEXTS/FUKUZAWA_final.pdf (30/6 2012)
Internet
http://www.tjf.or.jp/eng/content/japaneseculture/02kutsu.htm 24/5 (utskrift finns)
http://www.azcentral.com/ent/pop/articles/0505redhair05.html 24/5 (utskrift finns)
43/44
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/819117.stm 24/5 (utskrift finns)
44/44
