Internationell ekonomi på METG

Internationell Ekonomi
Internationell Ekonomi
 Nationalekonomi på högskolan består av:
 Mikroekonomi – producenter och konsumenter
 Makroekonomi – hela landet
 Internationell ekonomi – handel mellan länder
 Varför har vi internationell handel?
 Varför är Kina världens tillväxtcentrum?
 Ska vi vara med i EMU-samarbete?
 Varför är en del länder fattiga medan andra är rika?
Världshandel – något nytt?
 När började vi handla med varandra egentligen?
 I princip har vi alltid handlat eller bytt varor med
varandra.
 Internationell handel har varit en förutsättning för
att skapa ny materiell välfärd.
Byteshandel
 Från början skedde byteshandel mellan länder. Det




var det vanligaste sättet att bedriva handel på.
Innan pengarna fanns.
Det man saknade bytte man till sig mot något man
hade mycket av.
Detta ledde till att människor fick mer olika typer av
varor/tjänster vilket gjorde att välfärden ökade.
Snart började man använda värdefulla föremål som
betalningsmedel. Tex stenyxor, snäckor, bärsten…
Money money
 Varför uppfanns pengar?
 För att de olika marknaderna ska kunna samordnas
krävs ett allmänt accepterat bytesmedel
 Mynt började tillverkas runt 2000 f.Kr i Egypten och
Främre Orienten
 Man använde stycken av ädelmetaller som
betalningsmedel . Metallerna hade ett beständigt
värde
 Pengarna gjorde det lättare att handla med varandra
Handelns historia
 Redan för 5000 år sedan gjorde egyptierna de första
handelsresorna till sjöss.
 Genom handel med andra regioner fick de tillgång
till sådana varor som de inte själva producerade.
 Under 1000-700 f.Kr grundade fenicierna kolonier
runt i om i södra medelhavet.
 Detta skapade ett stort och omfattande handelsnät.
Välstånd i västvärlden
 Det som leder till ekonomisk tillväxt är effektiv
ekonomisk organisation, d.v.s. människor är villiga
att satsa arbetskraft, tid och pengar eftersom de får
behålla avkastningen från sina satsningar
 En annan förutsättning för tillväxt är att
produktionen växer fortare än befolkningen
 Under medeltiden växte nationalstater fram genom
att feodalsamhällen utvidgades till större samhällen
 Statsöverhuvudena får olika maktställningar vilket
påverkade den ekonomiska utvecklingen
Välstånd i västvärlden
 I Frankrike och Spanien utvecklades ett skattesystem
som gynnade lokala och regionala monopol,
hindrade innovationer och arbetskraftens rörlighet
 Det medförde framför allt i Spaniens fall en
ekonomisk nedgång
 England upplevde däremot en stadig ekonomisk
tillväxt
 I Holland fick köpmännen större makt och i England
övergick makten så småningom till parlamentet
Välstånd i västvärlden
 Gradvis växte institutioner fram som lade grunden
för Västeuropas framtida välstånd:





Handelsrätten och införandet av handelsdomstolar
Bankväsende och kreditmarknad
Försäkringsverksamhet
Äganderätt och beskattning
Den dubbla bokföringen
Välstånd i västvärlden
 Tekniska förändringar
 Ångmaskinen 1725 – mer järn, hållbarare maskiner
 Spinning Jenny 1767 – föregångare till mekanisk vävmaskin
 Kommunikation – järnvägar, ångfartyg, telegraf
 Serietillverkning
Välstånd i västvärlden
 Varför började den industriella revolutionen i




England?
Stark befolkningstillväxt p.g.a. förbättrade
jordbruksmetoder
Effektivt jordbruk -> överskott på arbetskraft ->
arbete i andra näringar -> inflytt till städer
Naturtillgångarna kol och järn låg geografiskt nära
varandra
Det marknadsekonomin gynnade uppfinningar som
snabbt kunde kommersialiseras
Välstånd i västvärlden
 Ökad folkmängd -> ökad efterfrågan
 Tillverkning till lägre kostnad
 Utrikeshandeln växte -> nya marknader för brittisk




industri och råvaror till lägre priser
Industriell revolution ledde till stora förändringar
under mycket kort tid
Fler anställda i industrin, färre i jordbruket
Urbaniseringen ledde till nya sociala förhållanden
Tillverkningen flyttades till fabriker, arbetet
mekaniserades, man serietillverkade
Välstånd i västvärlden
 Produktion riktades mot masskonsumtion
 Arbetet krävde regelbundna tider och punktlighet
 Kunskap och vetenskap användes mer systematiskt
 Industrialiseringen ledde till införandet av allt fler
maskiner…gick det problemfritt?
 Hatet mot maskinerna ledde till sabotage
 Dödsstraff infördes för maskinsabotage, sista
maskinsabotören hängdes 1826.
Välstånd i västvärlden
 Britterna fruktade inte konkurrens, eftersom andra




länder inte var lika industrialiserade
Man avskaffade tullarna och blev frihandelsland
I början av 1800-talet började andra länder att
industrialiseras
Mellan 1850 och 1880 ökade världshandelns volym
med 270%
En faktor som underlättade världshandelns tillväxt
var att de flesta länder på 1870-talet accepterade
guldmyntfoten
Välstånd i västvärlden
 Under 1880-talet översvämmades Europa av billigt




spannmål från Amerika och Ryssland (p.g.a. billigare
transporter)
Spannmålspriserna sjönk och Frankrike och
Tyskland införde tullar för att skydda sin egen
produktion
USA svarade med att införa olika hinder för att
begränsa importen av europiska varor till landet
Västvärlden upplevde lågkonjunktur
Skyddandet heter protektionism
Välstånd i västvärlden
 Första världskriget ledde till att ekonomisk makt
försköts från Europa till Amerika
70%
60%
50%
Europa
USA
40%
30%
20%
10%
0%
1913
1920
Välstånd i västvärlden
 Sverige då?
 Europa var fattigt under 1800-talet och Sverige var
faktiskt ett av Europas fattigaste länder
 1850-1880 exporterade Sverige mest trävaror och
havre, sedan blev det papper och pappersmassa samt
verkstadsindustriprodukter
 Utrikeshandeln ökade kraftigt, järnvägsnätet
byggdes ut med hjälp av utländskt kapital ->
transporter underlättades
 Viktigaste exportmarknader var Storbritanien (30%)
och Tyskland (20%)
Välstånd i västvärlden
 Tiden från 1890 till 1914 var en gyllene tid för




Sverige och flera företag byggdes upp kring
uppfinningar av de Laval, Ericsson, Wennström
(SKF) och Nobel
Detta var grunden för det moderna Sverige
1920-talet var en bra period med stark tillväxt
Vi hade inte drabbats av krigets förödelse och kunde
exportera stora mängder järnmalm för
återuppbyggnaden av Europa
1931 ökade Sveriges konkurrenskraft när man
devalverade kronan (skrev ned värdet)
Välstånd i västvärlden
 Tysk hyperinflation 1922-23 (Kreugerkraschen) och
överproduktion i europeisk industri ledde till att
länderna isolerade sig ännu mer
 Wall Street-kraschen 1929 förvärrade situationen
ytterligare
 1929-32 sjönk världshandeln med 65% (depression)
 För att bli mindre beroende av världshandel
förstärkte länderna sina handelshinder…vad ledde
det till?
Välstånd i västvärlden
 Högre tullar ledde till dyrare importerade varor
 Färre varor kunde exporteras
 Överskott av varor på marknaden -> mindre
arbetskraft krävdes
 Arbetslösa hade mindre pengar att handla för ->
ännu mindre varor säljs
 Konjunkturen förbättrades 1933, men
handelshindren bestod
Välstånd i västvärlden
 Världshandel 1948
45%
40%
35%
30%
25%
Europa
USA
20%
15%
10%
5%
0%
1948
Välstånd i västvärlden
 Handeln ändrade inriktning, europahandeln bestod i
slutet på 40-talet av 60% råvaror (mot början av
1900-talet då det var 20%)
 Handel med varor under förädling och
investeringsvaror (maskiner och apparater) ökade
 I ett försök att främja världshandeln skapades 1948
GATT-avtalet (general agreement on tariffs and
trade)
 Avsikten var att sänka tullnivån i medlemsländerna
och öka handeln
Välstånd i västvärlden
 Efter kriget ökade BNP med 5% årligen och
internationell handel med 8% årligen
 USA stödde Europa ekonomiskt genom
Marshallhjälpen
 Massproduktion och ökad konkurrens ledde till att
företagen blev tvungna att bli mer
marknadsorienterade
 1973-74 oljekris som drabbade många länder hårt
Välstånd i västvärlden
 Under mitten på 1980-talet började utvecklingen av





en fri inre marknad inom EG.
Oljepriserna sjönk
1989 föll socialistiska regimer i Östeuropa och
Tyskland återförenades något år senare
De baltiska staterna frigjorde sig
De Östeuropeiska länderna började på nytt
integreras med Europa
1992 skapades EU
Välstånd i västvärlden
 Sverige fick flygande start efter andra världskriget
och efter devalvering 1949 fick vi ytterligare
konkurrensfördelar
 Bortsett från depressionen under 30-talet så hade
Sverige en kraftig tillväxt mellan 1870 och 1970
 Oljekrisen slog hårt, skatterna höjdes markant,
kostnadsläget steg och landet förlorade
konkurrenskraft
 I början av 80-talet genomfördes ett antal
devalveringar och Sverige gick återigen in i
högkonjunktur
Välstånd i västvärlden
 90-talet hade en stor del finansiella kriser, Europa
1992-93, Latinamerika 1994-95, Sydostasien 1996-97
 Kriserna har varit kostsamma och påverkat
världsekonomin
 I flera fall har det krävt hjälp från Internationella
valutafonden (IMF) eller andra länder
 Kriserna berodde bland annat på att valutor var
övervärderade och att investerare kunde flytta sina
pengar från en marknad till en annan
Välstånd i västvärlden
 Den 9/8 1995 noterades Netscape-aktien på börsen i





USA
Den första handeln gick för 71 dollar, för en aktie
som haft ett pris på 28 dollar
Ett litet hemmaföretag som uppfunnit en webbläsare
var helt plötsligt värt 2,7 miljarder dollar
IT-eran hade börjat
Framtiden var mer intressant än samtiden
Efter 1999 skulle vi befinna oss i ett papperslöst
samhälle då allt köptes på nätet
Välstånd i västvärlden
 Alla företag och institutioner skulle ha en egen




hemsida
I Sverige lade Posten ut en miljard kronor på Torget,
en hemsida där man kan chatta
Normalt baseras ett företags aktievärde på vinst,
omsättning och tillgångar
IT-företagen hade varken vinst eller inkomster, deras
värde baserades på visioner
I slutet av mars 2000 sprack bubblan. I Sverige blev
den mer omfattande än Kreuger-kraschen
Välstånd i västvärlden
 De första åren på 2000-talet kännetecknas av
lågkonjunktur och konflikter i stora delar av världen
 Terrorattacken 9/11 2001
 Krig i Afghanistan och Irak
 Nuläge?