Fördel Europa
Program för ett konkurrenskraftigt EU
Fördel Europa
Advantage Europe
Svenskt Näringsliv bildades i mars 2001,
som en följd av samgåendet mellan
Svenska Arbetsgivareföreningen och
Sveriges Industriförbund.
Svenskt Näringsliv representerar
50 medlemsorganisationer och omkring
55 000 svenska företag, varav 98 %
utgörs av små och medelstora företag.
Medlemsföretagen sysselsätter ca 1.7
miljoner arbetstagare. Detta motsvarar
70 % av den svenska privata sektorn.
Organisationens roll är att verka för före­
tagens intressen samt skapa ett brett
folkligt stöd för värdet och betydelsen
av företagande. Grundläggande är att
företagande är avgörande för ökad
tillväxt och välstånd i Sverige.
Svenskt Näringsliv har sitt huvudkontor
i Stockholm, 21 regionala kontor över
hela Sverige och ett EU-kontor i Bryssel.
Det europeiska integrationsarbetet syftade först och främst till att
säkra fred och stabilitet på en krigshärjad kontinent. Detta skulle ske
genom ekonomiskt utbyte och harmonisering av marknader. Sedan
dess har samarbetet utökats på många andra områden, inte alltid till
gagn för Europas konkurrenskraft och möjligheter att skapa tillväxt
och jobb.
Fred, demokrati och marknadsekonomi kan inte tas för givet utan
måste alltid vårdas och skyddas från inre och yttre hot. Företagens roll
i detta sammanhang är viktig och underskattas ofta. Endast genom ett
företagsklimat i Europa som underlättar och främjar fri rörlighet över
gränserna kommer det att bli möjligt att skapa tillväxt och sysselsättning som är nödvändigt för en fortsatt fredlig samvaro, stabilitet och
välstånd på vår kontinent.
Idag, mer än ett halvt sekel efter Rom-fördragets ratificering, står
Europa vid ett avgörande vägskäl. Trots historiska framgångar, såsom utvidgningen med länderna i östra och södra Europa, införandet av euron och uppsatta mål för att undanröja onödigt byråkratiska regleringar, går saker och ting inte riktigt den gamla kontinentens
väg. Svag tillväxt, hög arbetslöshet, brist på kompetens i en åldrande
och minskande arbetskraft, sjunkande global konkurrenskraft och en
brist på klarhet när det gäller unionens framtida styre och gränser är
tyvärr utmärkande för EU i dagsläget.
En väl fungerande inre marknad som utnyttjas till dess fulla
potential och därmed bidrar till tillväxt och nya arbetstillfällen är
nyckeln till ett välmående och därmed socialt Europa. En liberal
marknadsekonomi, öppen mot omvärlden och beredd att ta sig an
de enorma möjligheter som globaliseringen erbjuder, skapar en arena
där EU kommer att växa. En miljö, där mångfalden av idéer och
modeller kan utvecklas och blomstra, ger en konkurrensfördel på den
globala marknaden. Att fokusera EU:s politik på dessa grundläggande
styrkor är enligt vår mening det bästa sättet att framgångsrikt ta sig
an framtidens utmaningar.
Signhild Arnegård Hansen
Ordförande
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv
114 82 STOCKHOLM.
Växel: 08-553 430 00
www.svensktnaringsliv.se
2
Fördel Europa
Advantage Europe
Program för ett konkurrenskraftigt EU
3
Sverige och EU
Ett väl fungerande europasamarbete är av största betydelse för Sverige
och vårt näringsliv, inte bara som garant för fred och stabilitet. Vårt
välstånd har byggts upp av att våra företag fått tillgång till marknader
i andra länder och därför kunnat växa till globala aktörer. EU är en viktig
hemmamarknad, inte minst för småföretagen, och vi är beroende av ett
konkurrenskraftigt och välmående EU.
Exportens andel av svensk BNP har ökat från 24 procent år 1970 till 54 procent år 2008.
Den konkurrens som svenska företag mött när de öppnat sig mot omvärlden, har drivit på
nödvändiga effektiviseringar och strukturomvandling. Detta har i sin tur lett till ökad
produktivitet och ett högre välstånd för landets medborgare.
EU har starkt bidragit till denna utveckling. Till följd av att företag ges möjlighet att
konkurrera på samma villkor över hela Europa, får vi lägre priser och större utbud av varor
och tjänster samtidigt som resurserna går till utvecklingen av de företag som är mest
konkurrenskraftiga. Som alltid när gränser öppnas, leder det också till omställningar
som ställer krav på flexibilitet och rörlighet. Så var det när vi gick in i EU och så är det vid
varje utvidgning. Kortsiktigt kan detta vara besvärligt. På sikt leder det dock till ett bättre
välstånd, inte bara för oss utan för Europas samtliga medborgare.
Svensk exportandel, 1960Export av varor och tjänster som andel av BNP, procent
60
50
40
30
20
10
0
1960
1970
1980
1990
2000
Sverige medlem i EU, 1 januari 1995
Källa: Statistiska Centralbyrån samt OECD
4
2008
”Vår åldrande befolkning innebär att allt
färre kommer att behöva försörja allt fler”.
Utmaningarna
Ödesfrågan för EU är hur vi framgångsrikt ska klara av de utmaningar som
Europa utsätts för i en all mer globaliserad värld. Det övergripande målet
är att säkra EU:s konkurrenskraft och därmed jobb, tillväxt och välstånd.
Globaliseringen blir alltmer omfattande och utvecklingen går allt fortare. Den totala
världshandelns andel av global BNP har ökat från knappt tolv procent år 1970 till över 30
procent idag. Den allt snabbare tekniska utvecklingen ställer höga krav på både arbetslivets
organisation och individens kompetens. Vår åldrande befolkning innebär att allt färre
kommer att behöva försörja allt fler. Allt detta innebär en allt hårdare konkurrens för såväl
våra företag som för våra samhällssystem.
Just nu är dessutom den globala ekonomin mitt inne i en allvarlig lågkonjunktur från
vilken Europa inte är förskonat. Börsen har fallit dramatiskt, kreditgivningen har bromsats
upp avsevärt och arbetsmarknaden har snabbt växlat ned i takt.
Inte minst i kristider ökar kritiken av marknadsekonomi och frihandel. Stödåtgärder
och nationella regleringar för investeringar, liksom ökande krav på importrestriktioner och
regler som stoppar arbetskraftsinvandring är exempel på alltmer protektionistiska strömningar i krisens spår.
Men ökad protektionism leder till stagnation. Vår tids stora utmaningar, såsom
globala klimatförändringar och långsiktig tillgång på råvaror och energi, kan heller inte
mötas på nationell basis eller genom att minska vår förmåga att skapa ökade ekonomiska
resurser. Det är genom att hålla den hotande och nu i många fall tilltagande protektionismen i schack och i stället faktiskt öppna marknader som vi lägger grunden för fortsatt
konkurrenskraft och välstånd.
New York och London är inte längre ensamma som finansiella centra. Singapore och
Shanghai till exempel. kan snart tävla med dem på allvar. I de länder som under senare tid
har övergått från planekonomi till marknadsekonomi finns en stark vilja till ekonomisk
utveckling. Det senaste decenniets starka ekonomiska tillväxt i dessa länder kan till stor del
förklaras av det som är nyckeln till stärkt konkurrenskraft: Att förbättra möjligheterna att
starta, driva och äga företag.
Den största utmaning som Europa och Sverige står inför handlar i slutändan om att
klara konkurrensen från de nya tillväxtmarknaderna samtidigt som vi drar nytta av den
utveckling som sker där.
5
Fördel Europa
EU utgör världens största ekonomi. För att dessutom kunna bli
världens mest konkurrenskraftiga ekonomi behöver vi bygga vidare
på Europas styrkor; en väl fungerande inre marknad, en öppenhet
gentemot omvärlden och på den mångfald av lösningar och idéer
som är Europas kännetecken.
Den inre marknaden är ett samlingsbegrepp för fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och
människor. Det är en grundbult i europasamarbetet och en förutsättning för en effektiv
resursanvändning och därmed bättre levnadsvillkor för Europas medborgare.
Det handlar dock inte bara om att riva hinder för rörligheten inom EU:s gränser. Den
externa dimensionen, att verka för ett ökat utbyte av kunskap, varor, investeringar och
tjänster med resten av världen, är nödvändig för att vi även långsiktigt ska kunna utveckla
vår konkurrenskraft och vårt välstånd.
Inom Europa måste också olika nya idéer och lösningar stimuleras och mätas mot
varandra. Det är genom institutionell konkurrens, det vill säga genom att olika länders
lösningar tävlar med varandra, som vi skapar den dynamik som är avgörande för att bli
internationellt konkurrenskraftiga. Europas mångfald är en konkurrensfördel som vi
måste utnyttja.
Om vi godtar att dessa tre värden utgör den grund som Europas framtida konkurrenskraft bygger på, får det konsekvenser för hur europasamarbetet bör utvecklas framöver.
Inre marknad
Frihandel
6
Mångfald
Maximering av den
inre marknaden
En väl fungerande inre marknad är det enskilt mest effektiva medlet att stärka
EU:s konkurrenskraft och skapa tillväxt och välstånd. Fullbordandet av den inre
marknaden och motverkande av protektionism i alla dess former måste även
fortsättningsvis vara en huvuduppgift för EU.
EU:s framgångar kan i stor utsträckning mätas i graden av utbyte av varor, tjänster, kapital
och människor. De fyra friheterna och säkerställandet av konkurrens på lika villkor utgör
den grund på vilken företag kan utveckla nya idéer och finna nya marknader och därmed
skapa jobb, tillväxt och välstånd. Genom att fungera som ekonomisk motor, kan också en
väl fungerande inre marknad påtagligt visa på medlemskapets fördelar och därmed säkerställa ett brett stöd för det europeiska samarbetet.
I politiska sammanhang framställs det ofta som om den inre marknaden redan skulle
vara fullbordad, i vart fall när det gäller varor. Det återstår dock mycket att göra, såväl
när det gäller innehållet i och efterlevnaden av det gemensamma regelverket för den inre
marknaden, som i den nationella tillämpningen. Fortsatt harmonisering av regler, stärkt
gemensam nivå i efterlevnadskontrollen och bekämpandet av nya hinder för den fria rörligheten, måste också framgent ges högsta prioritet i EU-arbetet.
Tjänstesektorn är emellertid fortfarande den största utmaningen. Här finns en rad
områden med stor tillväxtpotential och där eftersläpningen mot USA varit stor. Åttio
procent av alla nystartade företag i Sverige tillkommer i tjänstesektorn. Det är också inom
tjänstesektorn som de största politiska hindren för fullbordandet av den inre marknaden
finns. Tjänstesektorn står i dag för 75-80 procent av EU:s samlade produktion, men endast
för 20-25 procent av handeln mellan länderna. Utbildning, forskning, hälso- och sjukvård
är nationellt hårt reglerade områden. En öppning på dessa områden är ett viktigt steg i
riktning mot en mer dynamisk ekonomi.
”Åttio procent av alla nystartade företag
i Sverige tillkommer i tjänstesektorn”.
7
Öppna gränser,
öppna marknader
Europas företag behöver marknadstillträde på lika villkor såväl inom EU som
globalt och öppna relationer med omvärlden. EU måste ha ett internationellt
engagemang som bygger på öppenhet, frihandel och konkurrens på lika villkor.
De samhällsekonomiska vinsterna av en friare handel stannar inte vid EU:s gränser. Samtidigt
som det är viktigt att undanröja de hinder som idag finns inom EU, bör strävan vara att minimera de begränsningar i varu- och tjänstehandeln som finns gentemot icke-medlemsländer.
Vi befinner oss i dag i ett dödläge i WTO:s Dohaförhandlingar om fortsatta multilaterala marknadsöppningar. Det finns flera anledningar till detta. EU:s bristande förmåga
att reformera sin jordbrukspolitik och dess restriktiva hållning till att vidga den globala
tjänstehandeln har dock bidragit till att framför allt de snabbväxande ekonomierna inte
gått med på att öppna sina marknader för industrivaror. Defensiva intressen som gynnar
ett fåtal har på så sätt lagt krokben på de offensiva intressen i förhandlingarna som gynnar
flertalet. En mer framgångsrik extern politik för frihandel kan grundläggas genom
reformer i EU:s gemenskapsbudget och ett fullt genomförande av den inre marknaden.
EU:s handelspolitik måste också lägga större kraft på våra viktigaste handelspartners.
Det pågående regleringssamarbetet med USA måste stärkas och möjligheterna till att på
sikt skapa ett transatlantiskt frihandelsområde bör diskuteras på allvar. De dynamiska
effekterna av ett sådant avtal på handel, tillväxt och jobbskapande bör vara betydande.
Även på andra områden är det viktigt med ett starkt och samordnat internationellt
engagemang. Reala och globala utsläppsminskningar för att bekämpa klimatförändringarna kan bara uppnås genom att alla utvecklade ekonomier möter samma utsläppskrav.
Ett internationellt klimatavtal som säkerställer att europeiska företag kan konkurrera på
lika villkor med sina motsvarigheter i omvärlden måste ges högsta prioritet.
För företagen är det inte bara öppna gränser för varor, tjänster och investeringar som
avgör konkurrenskraften och tillväxten. Även behovet av såväl kvalificerad som mindre
kvalificerad arbetskraft är på många håll stort. Fortsatta reformer, vilka underlättar
företagens rekryteringsbehov, är välkomna. EU måste helt enkelt börja attrahera
individer och inte bara länder.
”EU måste helt enkelt börja attrahera
individer och inte bara länder”.
8
”Utan euron hade de ekonomiska oroligheterna
i Europa med stor sannolikhet förstärkts”.
De senaste utvidgningarna har bidragit till uppenbart positiva och dynamiska effekter,
både politiskt och ekonomiskt. Utökningen av medlemskretsen har givit företagen nya
marknader med fler konsumenter. Konkurrensen har ökat till gagn för alla. En fortsatt
utvidgning är en förutsättning för politisk stabilitet och ekonomiskt välstånd på vår
kontinent.
Även den gemensamma valutan skall ses i detta ljus. Euron har bidragit till stabilitet
och trovärdighet. Utan euron hade de ekonomiska oroligheterna i Europa med stor
sannolikhet förstärkts. Valutaoro är inget recept på varaktig ekonomisk framgång.
Europas mångfald
är dess styrka
Det finns inget egenvärde i att göra Europas länder och regioner likformiga.
Tvärtom, det är genom att olika idéer och lösningar mäts och tävlar med varandra,
som vi skapar förutsättningar för global konkurrenskraft.
Europa var tveklöst den dominerande kontinenten under fyra århundraden fram till det andra
världskriget. Grunden till den gynnsamma teknologiska och ekonomiska utvecklingen låg
till stor del i konkurrensen mellan de många unika och självständiga staterna i Europa. Den
europeiska samhällsutvecklingen karakteriserades av ett ständigt sökande efter tekniska
och ekonomiska innovationer, kulturellt nyskapande och förbättrad lagstiftning.
Denna så kallade institutionella konkurrens drivs av det faktum att olika länder erbjuder
olika politiska paket, i termer av institutioner, regleringar och skatter. För det enskilda
landet finns ett värde i att attrahera investeringar, i form av exempelvis inkommande
kapital eller etablering av utländska företag. Men det finns också ett värde i att attrahera
arbetskraft, såväl högkvalificerad som mindre kvalificerad arbetskraft. En konsekvens av
EU:s successiva utvidgning är att antalet unika politiska paket, som i sin tur ger olika förut-
9
”På skatteområdet finns ett uppenbart
utrymme för institutionell konkurrens”.
sättningar för näringslivspolitiken, ökar inom unionen. Detta innebär en allt hårdare
konkurrens länderna emellan, vilket i sin tur sätter press på medlemsländerna att förbättra
sina politiska paket.
För ett konkurrenskraftigt EU är det viktigt att hitta en bra balans mellan institutionell
konkurrens och harmonisering. Utgångspunkten bör vara att harmonisering ska eftersträvas där det krävs för att säkerställa den fria rörligheten, det vill säga är nödvändigt för
en väl fungerande inre marknad. På andra områden bör överstatlig reglering undvikas om
det inte finns starka skäl. I dessa fall bör man i normalfallet eftersträva stor flexibilitet för att
undvika onödiga begränsningar av nya initiativ och lösningar.
På skatteområdet finns ett uppenbart utrymme för institutionell konkurrens. Trots att
det genomsnittliga skattetrycket bland EU-länderna uppgår till cirka 40 procent av BNP är
variationen medlemsländerna emellan stor. I länder som Slovakien och Litauen uppgår de
totala skatteintäkterna till knappt 30 procent av BNP, samtidigt som skattetrycket i länder
som Danmark och Sverige motsvarar nästan 50 procent.
Här kan EU ha en viktig roll att visa på effekterna av olika valda skattesystem och därmed
stimulera utvecklingen i olika medlemsländer. På områden som har en direkt påverkan på den
inre marknadens funktionssätt, finns det däremot anledning till reglering på europanivå.
Ett annat område med stora skillnader medlemsländerna emellan är arbetsmarknadens
institutioner och funktionssätt. Det finns en betydande variation avseende regleringsgraden
på arbetsmarknaden, inte minst vad gäller anställningsskyddets rigiditet. Även här har
EU en viktig roll att genom öppna jämförelser stimulera till nationella reformer i de olika
medlemsländerna
10
Jobb, tillväxt
och konkurrenskraft efter 2010
Förmågan till förnyelse utgör alltid grunden för tillväxt och välstånd. Europa
har goda förutsättningar att utveckla den innovativa styrkan inom kunskapsekonomin. I ekonomiska kristider behöver EU mer än någonsin en kraftfull
tillväxt- och jobbstrategi fokuserad på öppenhet, frihandel och liberalisering
av den inre marknaden.
Styrkan i Europas ekonomiska förnyelse skall inte underskattas. Europeiska företag har
anpassat sig väl till förändringar, såsom globalisering, ny teknik, utvidgning och - för de
flesta av EU:s medlemsländer - den nya dynamik som euron inneburit.
Vid slutet av år 2008 hade 19 miljoner nya arbetstillfällen skapats sedan år 2000.
Sysselsättningsgraden ökade under samma period från 62 till 66 procent.1 Den största
delen av dessa positiva effekter måste förklaras med den tidigare högkonjunkturen.
Denna sammanföll i stort med den förnyade Lissabonstrategin, EU:s politik för jobb och
tillväxt. Att göra en koppling mellan dessa positiva trender och Lissabonstrategin vore
att göra våld på sanningen, men förbättringarna i EU:s reformagenda har de senaste åren
trots det haft positiva effekter.
1
Sysselsättningsökningen avser skillnaden mellan tredje kvartalet 2000 och tredje kvartalet 2008
för de nuvarande 27 EU-länderna. Sysselsättningsgraden avser ökningen mellan andra kvartalet
2000 och andra kvartalet 2008 för de 27 EU-ländernas befolkning i åldern 16-64 år.
11
BNP och sysselsättning, EU-27, 2000-2008
Index 2000 = 100
120
115
110
105
100
95
90
00
01
02
03
04
BNP-volym
2000-2008: 2,3% per år
2005-2008: 2,5% per år
05
06
07
08
Sysselsättning
2000-2008: 1,2% per år
2005-2008: 1,7% per år
Källa: Eurostat, samt egna beräkningar
Tillväxtfrågorna är numera centrala på EU:s agenda. Bland annat är Kommissionens årliga
arbetsprogram strukturerat efter Lissabonstrategin, vilket lett till flera positiva konsekvenser.
Konsekvensanalyser som tar hänsyn till konkurrenskraft och företagens kostnader görs
regelmässigt, vilket lett till att kvaliteten på förslag till nya EU-regler förbättrats. Identifiering av gemensamma reformer och uppföljning av genomförandet har stärkts genom den
öppna samordningsmetoden. De senaste årens heta diskussion kring flexicurity-konceptet
är ett bra exempel på ömsesidigt lärande och inramning av en fråga som främst omfattas av
nationell kompetens.
Brister och tillkortakommanden är dock fortfarande alltför tydliga. De består framförallt i uteblivna nationella reformer, vilket beror på bristande politisk vilja och ansvarstagande. Men också i oförmåga att ompröva och förändra i direktiv som inte är i takt med
tiden. Politiskt ledarskap behövs också på europanivå. Reformer krävs inom ett antal
politikområden för att möta framtidens utmaningar och det globala konkurrenstrycket.
Den gemensamma budgeten bör genomsyras av målet om stärkt konkurrenskraft. Såväl
jordbruks- som regionalstöd måste därför reformeras i grunden. En stor gemensam budget
saknar egenvärde. När gemensamma medel inte kan visas generera ett mervärde bör de
återföras till medlemsstaterna i form av sänkta medlemsavgifter till EU.
Tyngdpunkten i EU:s ansträngningar bör ligga på fullbordandet av den inre marknaden
och motverkande av protektionism i alla dess former. De nationella regeringarnas ansträng-
12
ningar bör i det perspektivet ligga på att förstärka marknadsekonomins dynamik, så att dess
medborgare kan dra största möjliga fördel av den inre marknaden. Att exempelvis ge alla
medborgare möjlighet till arbete handlar inte om att bevara gamla strukturer, utan snarare
om att skapa goda förutsättningar för nya strukturer. En flexibel och väl fungerande arbetsmarknad handlar inte om att till varje pris bevara gamla jobb, utan snarare om att göra
det lönsamt för såväl gamla som nya företag att anställa samtidigt som det är lönsamt för
människor att skaffa sig ett nytt jobb.
Utvecklingen inom tjänstesektorn hämmas också i många EU-länder av tungrodda
regleringar på arbetsmarknaden kombinerat med en hög beskattning på arbete och alltför
generösa socialförsäkringssystem. Om inte arbete lönar sig bättre än vad som ofta är
fallet idag, bromsas sysselsättningstillväxten inom den i regel mycket arbetsintensiva
tjänstesektorn.
Om Europa skall bli världens mest konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomi
måste också dess medborgare bli världens mest konkurrenskraftiga individer. Europa skall
konkurrera högt i förädlingskedjan i en innovativ, kunskapsbaserad ekonomi. Det handlar
om högkvalitativ forskning, innovation, teknikspridning, samt om en kunskapsbaserad
industri- och tjänstesektor där företag och människor tillåts växa. Men också om bättre
förmåga till förnyelse och anpassning, om förändrade attityder och regelverk, om skolor och
ett utbildningsväsende som levererar rätt kunskap. De mycket progressiva skatteskalor som
återfinns i många EU-länder tenderar dessutom att minska medborgarnas incitament till
högre utbildning.
”Om Europa skall bli världens mest konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomi
måste också dess medborgare bli världens mest konkurrenskraftiga individer”.
13
”Det finns ett trängande behov av att
se över hela lagstiftningsprocessen”.
Bättre och
effektivare regler
Gemensamma regler är nödvändiga för att säkra den inre marknadens
funktion. Kvalitet och effektivitet är nyckelord. På andra områden måste
fördelarna med gemensam reglering noggrant vägas mot eventuella
nackdelar. Subsidiaritetsprincipen – det vill säga att beslut inte ska fattas
på högre nivå än nödvändigt – måste få en stärkt och enhetlig tillämpning.
Den inre marknaden är en grundbult i Europabygget. EU:s reglering av näringslivet ska ta
sikte på sådant där gemensamma regler har ett tydligt mervärde, det vill säga behövs för att
garantera och utveckla den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor. Inom
detta område bör full harmonisering vara den vägledande principen. Där mervärdet är
mera oklart, behövs bättre och tydligare kriterier för att avgöra vad som ska ligga på EUnivå och vad som lämpligen kan skötas av medlemsländerna själva.
Det pågående arbetet med att förenkla den befintliga lagstiftningen, att minska de
administrativa regelkostnaderna och att förbättra nya regler genom utökade och förbättrade
konsekvensbedömningar är välkommet. Men takten och omfattningen av reformarbetet
behöver öka.
Det finns ett trängande behov av att se över hela lagstiftningsprocessen. Från målformulering och beslut på Europanivå till genomförande och konsekvent tillämpning i
medlemsstaterna. Åtgärder måste begränsas till identifierade problem och anpassas bättre
till dem som berörs av lagstiftningen. För att säkerställa att reglerna är nödvändiga, proportionella och effektiva, behövs förbättrad samverkan mellan EU:s institutioner respektive
nationella myndigheter och med berörda intressenter. EU kan inte bli världens
mest konkurrenskraftiga ekonomi om inte beslutssystem och lagstiftning också
är av världsklass.
14
Vår vision är en Europeisk Union där fokus ligger på en fullständigt genomförande
och upprätthållande av den inre marknaden. Så länge det fortfarande finns juridiska
hinder för de fyra grundläggande friheterna kommer också den europeiska konkurrenskraften vara hämmad.
De fyra friheterna bör dessutom i så stor utsträckning som möjligt sträcka sig utanför unionen. Detta kan uppnås genom en fortsatt utvidgning av EU, men också genom att ömsesidigt slopa tullar på varor som tjänster med icke-medlemsländer och
genom att ta bort restriktioner för arbetskraftsinvandring till EU. Att upprätta bilaterala handelsavtal, exempelvis mellan EU och USA, är en väg framåt om hinder uppstår för multilaterala handelsavtal.
EU:s budget bör fokuseras på tillväxtskapande och inskränkas till områden där gemensamma utgifter ger ett mervärde för Europa. Det förutsätter att såväl den gemensamma jordbrukspolitiken, vilken idag svarar för cirka hälften av EU:s budget, som regionalpolitiken, i form av de så kallade strukturfonderna, reformeras i grunden.
Förmågan till förnyelse som grunden för tillväxt och välstånd måste genomsyra EU:s
jobb och tillväxtpolitik. Långsiktighet är nyckelordet.
EU:s lagstiftning bör förbehållas områden där den ger ett visat mervärde och ha tydlighet och verklighetsanpassning som ledord. Reglerna måste vara nödvändiga, proportionella och effektiva. Principerna för regelförenkling måste omfatta alla EU:s
institutioner som deltar i lagstiftningsbesluten och täcka in hela lagstiftningsprocessen – inklusive genomförandet.
Avslutningsvis bör EU:s roll som katalysator för nationella reformer stärkas. Genom
att utveckla jämförelser mellan länder och dess olika lösningar uppmuntras den institutionella konkurrensen inom EU. System och institutioner som gynnar en god samhällsekonomisk utveckling skapar förutsättningar för en uthållig konkurrenskraft.
15
Läs mer om Svenskt Näringsliv och EU på:
www.svensktnaringsliv.se/eu
Fördel Europa
Advantage Europe
