Artikeln hämtad från magasinet "Yes" (gratis via email)
Pengarnas Illusion
av David Korten från "Agenda för en ny ekonomi: Från inbillat välstånd till
verkligt välstånd" (inskickat 18 jan 2011)
Verkligt välstånd eller inbillat välstånd? David Korten utforskar,
utgående från USA's ekonomi, skillnaden mellan det slag av
välstånd som gör livet bättre och det inbillade välstånd som skapas
av finansiell spekulation. Förhållandena är desamma i Sverige.
I Affärsskolor får vi lära oss att förvalta investeringsobjekt för att maximera den
finansiella återbäringen. Jag kan inte minnas att någon lärare nämnde att det betyder
att maximera avkastningen till människor som redan har pengar - för att göra rika
människor rikare. Eller att pengar är ett maktsystem och att ju mer våra liv beror av
pengar, desto större blir vår underställdhet till dem som kontrollerar skapandet och
fördelningen av pengar.
Inte heller minns jag någon som frågade våra lärare
“Vad är pengar?” “Varför förutsätter vi att maximal
avkastning maximerar skapandet av verkligt
värde?” “Hur kan omvandlingen av naturligt
levande välstånd till finansiellt värde, skapa
verkligt värde?” “Vad ligger bakom de många
förmögenheter som skapats genom finansiell
spekulation, bedrägerier, statligt stöd, försäljning
av skadliga produkter, och missbruk av monopolmakt?” Jag kan ha haft mina tvivel, men behållit
dem för mig själv av rädsla för att bli utstött ur
klassen som hopplöst dum.
Kanske är de som lärde oss ekonomi, finans och bokföring inte själva visste
skillnaden mellan verkligt levande välstånd och inbillad finansiellt välstånd.
Verkligt välstånd har ett egenvärde. Exempel på det är odlingsbar mark, nyttig mat,
kunskap, producerande arbete, rent vatten och luft, liksom fysisk infrastruktur. De
allra viktigaste formerna av verkligt välstånd kan inte prissättas och inte åtkomlig för
marknadsuppköp. Det innefattar friska lyckliga barn, kärleksfulla familjer,
omvårdande samhällen, och en vacker, frisk och naturlig miljö.
Verkligt välstånd omfattar också alla de olika konstnärliga, spirituella eller
allmännyttiga värden som behövs för att upprätthålla olika formerna av ett
välmående gott liv. Dessa har ibland, ibland inte, ett marknadsvärde. Det gäller
hälsosam mat, fruktsam jordbruksmark , rent vatten, ren luft, utbildning, hälsovård,
tid för eftertanke och spirituell reflektion.
Pengar som en siffra på en bit papper eller ett
registrerat konto, har inget värde i sig.
Finansvärlden skapar dessa i häpnadsväckande mängd
genom bokföringstrick, finansiella bubblor eller
skuldpyramider. De dyker upp från ingenstans och kan
försvinna på ett ögonblick, som ett spöke om natten.
De som är engagerade i att skapa fantomvärden tar
själva rundliga “prestationsavgifter” för sina tjänster.
och försvinner bort med sina vinster.
Men bubblan måste brista när låneskulder inte kan
betalas tillbaka och skuldpyramider kollapsar i en lång
rad av bankrutter.
Vad är verkligt välstånd?
Enligt John Robbins: Vi har mätt lycka på
alla tänkbara felaktiga sätt. Hur ska vi
hitta de rätta kvaliteerna i livet?
Det är lätt att sammanblanda inbillade
finansiella tillgångar med de verkliga
tillgångar av välstånd som de kan utbytas
mot. I själva verket är illusionen av
inbillat välstånd så övertygande att de flesta av finansvärldens aktörer tror sig kunna
skapa verkligt välstånd.
Marknaden gör naturligtvis ingen skillnad mellan de pengar som skapas genom att
förbättra samhället, de som skapas genom att försvaga samhället eller de som bara
skapas ur tomma luften. Pengar är pengar och ju mer du har, desto mer villig är
marknaden att möta upp emot varje önskan du har. Ändå är det bara ett tal som inte
äger någon egen existens utanför människans föreställning.
De som skapar sig fördelar av att bygga upp inbillat
värde kanske aldrig förstår att deras vinster på ett
orättfärdigt sätt späder ut alla andras rätt till den
tillgängliga mängden verkligt välstånd. De kanske också
misslyckas med att förstå att den internationella
finansvärlden har skapat krav på världens verkliga
rikedom, som vida överstiger detta krav. På så sätt
skapas förväntningar på framtida säkerhet och
nyttigheter som aldrig kan tillfredställas.
Illusionen är t.o.m. inbyggd i vårt språk. Vi kallar spekulation för “investering” och
finansiellt fantasi-värde för “kapital”. I själv verket är det så att när vi hör orden
välstånd, kapital, tillgångar eller resurser har vi ingen möjlighet att veta om det avser
verkliga tillgångar eller bara till en inbillad finansiell tillgång.
Vårt språk innehåller inget sätt att hantera denna väsentliga skillnad. Det är inte att
undra på att vi blir förvirrade och inte lyckas inse att finansvärlden inte producerar
något verkligt värde.
USA's ekonomi var stark 1950. En fjärdedel av nationella produktionen kom från
tillverkningsindustrin. Nu är den största sektorn finans och spekulation— som
tillverkar pengar av pengar.
/Översättning Olov Fahlander
