Följande abstract med nordiska författare finns publicerade i nummer 2 av SJOT, 2009.
Nedan följer sammanfattningar på svenska/nordiska språket ifrån de nordiska författarna.
Birgitta Bernspång
Chefredaktör
Förändringar i vardagen efter bostadsanpassning hos äldre personer med
funktionsnedsättningen ur ett långsiktigt perspektiv
http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a903099558
Ingela Petersson, Anders Kottorp, Jakob Bergström & Margareta Lilja
Syfte: Syftet med studien var att studera långsiktiga förändringar i äldre personers
rapporterade svårigheter i att utföra dagliga aktiviteter efter bostadsanpassning. Syftet var
även att studera om vissa faktorer inverkade på de äldre personernas rapporterade svårigheter
i dagliga aktiviteter. Metod: Deltagarna bestod av 103 äldre personer med funktionshinder
som alla ansökt om bostadsanpassning. Deltagarna delades in i en interventionsgrupp, som
fick bostadsanpassning och en jämförelsegrupp, som väntade på beslut om bostadsanpassning.
Data samlades in vid tre tillfällen upp till sex månader efter bostadsanpassning med
instrumentet Client-Clinician Assessment Protocol (C-CAP). Datan analyserades först med
Rasch rating-scale model och senare med en random coefficient model. Resultat: Deltagarna
i interventionsgruppen rapporterade en signifikant lägre grad av svårighet i utförandet av
dagliga aktiviteter upp till sex månader efter bostadsanpassning jämfört med
jämförelsegruppen. Av de studerade faktorerna visade sig bara en aspekt; väntetiden på
bostadsanpassning, ha en signifikant inverkan på rapporterad svårighet över tid. Resultatet
visade att deltagarna rapporterade större svårighet i utförandet av dagliga aktiviteter ju längre
tid de fick vänta på sin bostadsanpassning. Konklusion: Efter bostadsanpassning rapporterar
äldre personer mindre problem med att utföra dagliga aktiviteter. Studien visar även att
väntetiden för en bostadsanpassning ökar problemen med att utföra dagliga aktiviteter. Det är
därför viktigt att väntetiden för en bostadsanpassning inte blir för lång.
Ergoterapi, professionsudvikling og etik
http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a903059364
Morten Dige
Artiklens sigte er at reflektere over og bidrage til udviklingen af ergoterapi som profession.
Forfatteren tilbyder en etisk læsning af sundheds- og hjælpeprofessionerne i almindelighed og
ergoterapi i særdeleshed. Ifølge denne etiske læsning er de klassiske sundheds- og
hjælpeprofessioners grundfunktion knyttet til bestemte etiske værdier: basale elementer i et
godt menneskeliv. Forfatteren gør gældende, at de ergoterapeutiske grundbegreber, aktivitet
og deltagelse, på plausibel vis lader sig forstå i dette lys. Dette synes dog at implicere en
forholdsvis substantiel forestilling om velvære, som forfatteren søger at udfolde. Derudover
bliver de bioetiske grundprincipper specificeret i forhold til ergoterapi i den etiske læsning.
Endelig fremhæves fire fordele ved den etiske læsning: den giver præcision og indhold til
etiske principper og retningslinjer; den bidrager til at opbygge og fastholde en fælles
professionsidentitet; den lægger vægt på det klientcentrerede perspektiv i professionelt
arbejde; og den tilbyder en konstruktiv ramme for tværfagligt samarbejde.
Nøgleord: Aktivitet, beskæftigelse, deltagelse, professionsværdier, velvære
Att göra det dagliga livet – upplevelser från de allra äldsta
http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a903100331
Åsa Larsson, Lena Haglund &Jan-Erik Hagberg
Syftet med artikeln är att undersöka hur en grupp äldre personer över 85 år som bor och klarar
sitt dagliga liv självständigt upplever och beskriver sitt dagliga görande. Intervjuer och
observationer har genomförts med 18 personer. Upplevelsen av ’Doing everyday life’ (Att
göra det dagliga livet) beskrivs i fem övergripande teman: ’Upplevelsen av att vara gammal’,
’Göranden i det dagliga livet’, ’Dagens mönster’, ’Ändrade göranden’, och ’Betydelsen av
tid’. Informanterna beskriver att det de gör en vanlig dag inte skiljer sig mycket ifrån tidigare,
men hur görandena genomförs skiljer sig åt. Framförallt tar de olika görandena längre tid att
utföra. Att vara sysselsatt och ha hälsan betonas som viktigt. Minskad energi och
funktionsnedsättningar begränsar görandet, men trots detta finns en stark vilja att klara sig
självständigt. Informanterna upplever att samhället ser äldre som värdelösa och oanvändbara.
Studier som beskriver hur äldre personer själva upplever sina dagliga liv är värdefulla för att
nyansera bilden av äldre personer och kunna erbjuda interventioner och service anpassade
efter de äldres behov och önskemål.
Samband mellan hur kvinnor i arbetsför ålder upplever sitt aktivitetsmönster och sin
subjektiva hälsa
http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a905451630
Carita Håkansson, lauren Lissner, Cecilia Björkelund & Ulla Sonn
Syftet med denna tvärsnittsstudie var att studera eventuella samband mellan hur kvinnor i
arbetsför ålder upplever sitt aktivitetsmönster (arbete, hem- och familjesysslor, lustfyllda
aktiviteter och rekreativa aktiviteter) och deras subjektiva hälsa. Ett slumpmässigt urval
gjordes av 38-åriga och 50-åriga kvinnor i en normalpopulation. Totalt kom 202 38-åriga
kvinnor och 286 50-åriga kvinnor att ingå i studien. Kvinnorna besvarade en enkät som
innehöll frågor om aktivitetsupplevelser, subjektiv hälsa och sociodemografiska faktorer som
t ex civilstånd, antal hemmaboende barn och arbetssituation.
Resultatet visade att det fanns ett samband mellan kvinnornas subjektiva hälsa och en
kombination av aktivitetsupplevelser även när hänsyn togs till de sociodemografiska
faktorerna och ålder. Aktivitetsbalans, balans mellan krav och resurser samt att kvinnorna
upplevde de det gjorde som meningsfullt visade sig vara aktivitetsmönsterrelaterade
hälsoindikatorer.
Arbetsterapeuter kan göra det möjligt för kvinnor att utveckla strategier för att uppleva
aktivitetsbalans, balans mellan krav och resurser samt aktiviteterna i aktivitetsmönstret som
meningsfulla och därigenom bidra till att främja hälsa och förebygga stress och sjukskrivning.
Rasch analys av ett instrument som mäter aktivitetsvärden: implikationer för teori och
praktik
http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a906595838
Mona Eklund, Lena-Karin Erlandsson, Dennis Persson & Peter Hagell
Denna studie undersökte de psykometriska egenskaperna hos ett instrument bestående av 26
frågor som undersöker upplevda aktivitetsvärden: ”Occupational Value with pre-defined
items” (OVal-pd). Data från 255 svenska deltagare med och utan känd psykisk sjukdom
analyserades med hjälp av Raschanalys. ”Differential item functioning” (DIF; dvs om frågor
fungerar på motsvarande sätt hos olika grupper av respondenter) och funktionen hos den
fyrgradiga skalan i OVal-pd analyserades. Reliabilteten (index för separation av personer,
analog med Cronbachs alpha) var god (0.92) men det fanns tecken på att instrumentet inte
uppfyllde Rasch-modellens kriterier för välfungerande mätinstrument; sex av frågorna
fungerade inte som förväntat tillsammans med övriga frågor och tre frågor visade tecken på
DIF mellan personer med och utan psykisk sjukdom. Stegvis strykning av problematiska
frågor resulterade i ett nytt instrument med 18 frågor som visade bibehållen reliabilitet (0.91)
och god anpassning till Rasch-modellen. Skalans svarskategorier fungerade bra. Dessa
observationer gällde även för separata analyser av personer med och utan psykisk sjukdom.
Därmed har de första stegen tagits för att säkerställa att aktivitetsvärde kan mätas på ett
tillförlitligt sätt. Aktivitetsvärde är dock ett dynamiskt begrepp och de aspekter som passar
ihop med begreppet kan variera mellan olika kontexter. Detta har implikationer för t.ex.
tvärkulturell forskning och gör det angeläget att identifiera en huvuduppsättning frågor som är
oberoende av kulturell kontext och tillåter tillförlitliga tvärkulturella jämförelser.
