NORDISK FORSKNINGSKONFERANSE OM
KJØNN OG RETT – TEORI OG METODE
TROMSØ OG SOMMARØY 25.-27. november 2009
Abstracts
Det juridiske fakultet
Universitetet i Tromsø
1
1
ULRIKA ANDERSSON: RÄTT+SUBJEKT=RÄTTSSUBJEKTIVITET? FUNDERINGAR KRING
RÄTTENS SUBJEKTIVITETER. ............................................................................................................. 3
2
HEGE BRÆKHUS: DISKRIMINERING I PRIVATE OG PERSONLIGE RELASJONER ............. 4
3
MONICA BURMAN: DISKURSANALYS SOM TEORI OCH METOD VID
GENUSRÄTTSVETENSKAPLIG FORSKNING OM MÄNS VÅLD MOT KVINNOR .................... 5
4
ÅSA GUNNARSON: CHALLENGING GENDER EQUALITY IN TAX POLICY MAKING .......... 6
5
STINE JØRGENSEN: KØNSLIGESTILLING OG UDDANNELSE ................................................... 7
6
KIRSTEN KETSCHER: FRA ÆGTESKAB OG FAMILIE TIL RELATIONER – AT GØRE
RELATIONER RETLIGT SYNLIGE – BEHOVET FOR AT KONSTRUERE EN NY RETLIG
ARKITEKTUR ............................................................................................................................................ 8
7
JULIA KÖHLER-OLSEN: BARNETS RETT TIL TROS- OG LIVSSYNSFRIHET ......................... 9
8
NIKOLAJ NIELSEN: RETT TIL ET HJEM I KVINNERETLIG PERSPEKTIV ............................10
9
JOHANNA NIEMI: GENUS OCH RETT I NORDEN – UTVECKLING OCH FRAMTID .............11
10
EVA NILSSON: FÖRFÖLJELSE PÅ GRUND AV… - SUBJEKTETS RELATION TILL
FÖRFÖLJELSEN I 1951 ÅRS FLYKTNINGKONVENTION .............................................................12
11
TINA NORDSTRØM: INNVANDRERKVINNERS RETT TIL RETTIGHETSINFORMASJON ..13
12
HANNE PETERSEN: RETSKULTUR OG KØN I FORANDRING ....................................................14
13
ANDREAS PETTERSON: RÄTT ATT RÖRA SIG FRITT I VÄLFÄRDSSTATEN?
GENUSRÄTTSVETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HANDIKAPPFORSKNING ................15
14
EVA SCHÖMER: JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHET, DISKRIMINERING I ARBETSLIVET......16
15
VIBEKE BLAKER STRAND: DISKRIMINERINGSVERN OG AVVEININGER MELLOM
LIKHET OG FRIHET ...............................................................................................................................17
16
ANNIKA STAAF OG INGELA KOLFJORD: MYNDIGHETS-SAMVERKAN OCH
RÄTTSSYSTEMETS DISKURSER OM SEXUALISERADE BROTT I PARRELATIONER. EN
RÄTTSSOCIOLOGISK STUDIE ............................................................................................................18
17
EVA-MARIA SVENSSON: VILKA ÄR DE GIGANTER PÅ VARS AXLAR VI STÅR? OM ATT
UTVECKLA ETT FORSKNINGSFÄLT. ................................................................................................20
18
CARIN ULANDER-WÄNMAN: MAKTANALYS GENOM RÄTTSTEORETISK
DEKONSTRUKTION ...............................................................................................................................21
19
RAGNHILD VADA: RETTSLIGE REGULERINGER – HAR DET NOEN HENSIKT? .................22
20
LINNEA WEGERSTAD: SEXUALBROTTENS SEXUALITET(ER) - OM DEN
STRAFFRÄTTSLIGA KONSTRUKTIONEN AV SEXUALITET ......................................................23
21
LENA WENNBERG: SOCIAL TRYGGHETSLAGSTIFTNING FÖR ENSAMSTÅENDE
MÖDRAR – OM KONSTRUKTIONER AV NORMALITET OCH GRÄNSER FÖR SOCIALT
MEDBORGARSKAP I SVENSK OCH EUROPEISK RÄTT ...............................................................24
22
JENNY WESTERSTRAND: AUTONOMI OCH INTEGRITET – KONSTRUKTIONER AV
KVINNORS RÄTTSSUBJEKTIVITET I MÄNNISKOHANDELSKEDJAN .....................................25
23
KARIN ÅGREN: FORSKNINGSPOLITIK OCH JÄMSTÄLLDHETSARBETE .............................26
2
1
ULRIKA ANDERSSON: RÄTT+SUBJEKT=RÄTTSSUBJEKTIVITET?
FUNDERINGAR KRING RÄ TTENS SUBJEKTIVITETE R.
Ulrika Andersson er universitetslektor ved Juridiska fakulteten, Lunds
universitet.
Subjektsperspektivet är grundläggande i rättsvetenskaplig teori och praktik. Det är centralt att
det finns ett subjekt som kan erhålla rättigheter och skyldigheter. Här bygger rättsvetenskapen
i grunden på liberala tankegångar. Det är den enskilda individen som är central och blir
modell för det teoretiska subjektet. Individen har skyldigheter och rättigheter men kan också
kräva skydd. Olika rättsregler och teorier formas utifrån hur individen agerar eller förväntas
agera rationellt. Åtminstone sedan upplysningen har den outtalade utgångspunkten för det
rättsvetenskapliga subjektet varit en förment könsneutral, rationell och autonom individ. Kön
och andra maktaspekter som etnicitet, klass och sexualitet har inte beaktats, till skillnad från
inom genusvetenskapen och feministisk teori där det bekönade subjektet är centralt.
Under de senaste decennierna har det autonoma subjektet ifrågasättas och flera forskare har på
olika sätt visat att denna syn på subjektet implicit är bekönad samt att rätten bidrar till att
producera och reproducera subjekt. Ett strukturellt angreppssätt som tar utgångspunkt i
ojämlika villkor eller diskriminering av vissa grupper kan vara svårt att tillgodose i ett
rättsvetenskapligt sammanhang, där utgångspunkten till stor del är det nyss nämnda autonoma
och rationella subjektet. Rättsvetenskapliga teorier, rättsdogmatik och rättstillämpning bygger
i linje med modernismen på att det finns ett avgränsat subjekt, som är frikopplat från
exempelvis strukturella samband. Lite tillspetsat kan man tala om en konflikt mellan subjekt
och struktur. Det övergripande syftet med denna artikel är därför att belysa och diskutera hur
det är möjligt att beakta strukturella faktorer inom (straff)rätten utan att detta framstår som en
motsättning till det dominerande subjektsperspektivet.
3
2
HEGE BRÆKHUS: DISKRIMINERING I PRI VATE OG PERSONLIGE
RELASJONER
Hege Brækhus er professor og dekan ved Det juridiske fakultet, Universitetet i
Tromsø
Er det etisk riktig eller praktisk ønskelig å regulere våre privatliv ved lov?
Menneskerettighetene beskytter privatlivets fred, samtidig som det er detaljert regulert i
familielovgivningen, barnelovgivningen, og straffelovgivningen unntar ikke familierelasjoner,
men regulerer det til en viss grad særskilt.
Hva innebærer det som kalles privatlivets fred? Hva regulerer familielovgivningen? Hvilken
beskyttelse gir straffelovgivningen?
Den private svære omfatter vennskap, kjærlighet og seksualitet, men også de grunnleggende
behovene for omsorg og økonomiske resurser til livsopphold.
Retten til å velge kjæreste eller ektefelle må beskyttes uansett hva begrunnelsen for valget
måtte være. Ingen kan kreve at det skal være en saklig avgjørelse som ikke skal bero på
kjønn, etnisitet, seksuell legning, alder osv. Her er nettopp selve subjektiviteten det som det er
viktig å beskytte. Videre må retten til å velge sine venner samt slutte seg sammen i private
syklubber, leseforeninger og joggeklubber osv. være fritt.
Men til privatlivet hører dessuten det kompliserte nettverket en familie er. Det gjelder
forholdet mellom ektefeller, forholdet mellom foreldre og barn, forholdet til familiens gamle
og syke osv. Vi vet at dette er relasjoner som statistisk sett er tungt belastet med vold,
samtidig som de er kilde til livets eventuelle lykke. Disse relasjonene er uansett
grunnleggende for følelsesliv og personlighetsutvikling.
Avstanden mellom et lykkelig familieliv og et liv i terror og vold er stor. Mellom
ytterpunktene finner vi antakelig mye trakassering og dårlig behandling. Medlemmene i
familien og den måten familien er organisert på, gjør at familiens medlemmer er avhengige av
hverandre innenfor livsviktige felt som økonomi og omsorg. Hvis vi ser på begrunnelsen for
diskrimineringsvern i den offentlige sfæren, er ulikhet i styrkeforhold et kjernepunkt.
På denne bakgrunn bør vi stille spørsmål ved Diskrimineringslovutvalgets konklusjon om å
unnta familiemessige og private relasjoner fra diskrimineringsvernet.
4
3
MONICA BURMAN: DISKURSANALYS SOM TE ORI OCH METOD
VID GENUSRÄTTSVETENS KAPLIG FORSKNING OM MÄNS VÅLD
MOT KVINNOR
Monica Burman er universitetslektor ved Juridiska institutionen, Umeå
universitet
Jag kommer att utgå från de teoretiska och metodologiska utgångspunkter jag använde i min
avhandling Straffrätt och mäns våld mot kvinnor. Om straffrättens förmåga att producera
jämställdhet (2007). Avhandlingen stod på tre teoretiska och metodologiska ben –
genusrättsvetenskap, socialkonstruktionism och diskursanalys. Dessa ska inte förstås som
separata ben, utan som integrerade med varandra och med det gemensamma syftet att
analysera straffrättens tillkortakommanden när det gäller hanteringen av mäns våld mot
kvinnor i nära relationer. Mitt intresse var inriktat på straffrätten som en diskurs och diskursiv
praktik som bidrar till konstruktionen av sociala fenomen och subjektiviteter, konstruktioner
som har rättsliga och sociala konsekvenser.
Det som närmare studerades var straffrättens konstruktioner av våld, gärningsman och
brottsoffer. Jag ville också belysa och analysera konsekvenserna av dessa konstruktioner
utifrån en förståelse av mäns våld mot kvinnor som relaterat till makt och kön och en fråga
om jämställdhet mellan kvinnor och män. Diskursteoretiskt och i utarbetandet av en modell
för diskursanalys hämtades inspiration från kritisk diskursanalys som ställer upp teorier och
metoder för att teoretiskt problematisera och empiriskt undersöka relationerna mellan
diskursiv praktik och social och kulturell utveckling i olika sociala sammanhang. Allt är
således inte diskurs, utan diskurser både formar/omformar strukturer och processer samtidigt
som de också kan spegla dem. Diskurs fungerar därmed ideologiskt, dvs. diskursiva praktiker
bidrar till att skapa, reproducera och utmana ojämlika maktförhållanden.
Mitt angreppssätt väcker några frågor som jag vill lyfta och diskutera, bl.a.
kunskapsteoretiska aspekter och relationerna mellan struktur/maktordning och
subjektivitet/aktör. Min avsikt är att problematisera frågorna utifrån några exempel i
avhandlingen och i relation till de tre inriktningar av genusrättsvetenskap som presenteras i
boken Genusrättsvetenskap (Gunnarsson & Svensson 2009).
5
4
ÅSA GUNNARSON: CHALLENGING GENDER E QUALITY IN TAX
POLICY MAKING
Åsa Gunnarson er professor ved Juridiska institutionen, Umeå universitet
Gender equality is a constitutional principle in the EU. Solely on this basis, legislative bodies
ought or should consider gender equality when making tax reforms. However, a constitutional
framework for gender equality is no guarantee of gender responsive tax reforms. Promoting
gender equality in tax law policy, demands qualitative analyses in the substance of the welfare
state, the labour market and the family structures. Considering contemporary and future social
risks connected with income protection for wage earners that the European welfare states are
facing, it is no exaggeration to claim that gender equality is probably one of the most
important prerequisites for future welfare reforms. Overlooking gendered patterns of social
power in the design of the financing of welfare regimes, may very well turn out to have
devastating consequences for the future sustainability of tax regimes in many welfare states.
Put frankly, gender blindness in tax policy making is, in the light of welfare futures, an
irresponsible political standpoint.
I will show how tax law reproduces the division of public and private spheres, which in turn,
mirrors the division between male and female lives. From this perspective I will explore the
gendered impact that the choices of tax units, tax mixes, quotas, and tax equity principles can
have, and I will also show that the public/private division of labour is a fundamental error as
regards gender equality concerns in the tax system.
6
5
STINE JØRGENSEN: KØNSLIGESTILLING OG UDDANNELSE
Stine Jørgensen er adjunkt ph.d. ved Det juridiske fakultet, Københavns
Universitet
Uddannelsessystemerne er som historisk fænomen stærkt kønnede. Indretningen af
uddannelsessystemerne var præget af traditionelle opfattelser af kønnene. Til eksempel var
piger og kvinder langt op i sidste århundrede ekskluderet fra hele eller dele af det offentlige
uddannelsessystem. Også de emner og fag, som piger og drenge undervistes i var struktureret
over kønnenes forskellige placering i samfundet. Uanset at både kvinder og piger i dag har
lige adgang til al uddannelse er der ingen tvivl om, at uddannelsessystemerne stadig fremstår
stærkt kønnede. Dette er ikke kun et samfundsmæssigt problem men er også et problem for
den enkelte. Jeg vil adressere denne problemstilling med udgangspunkt i et
rettighedsperspektiv. Den enkeltes ret til ikke at blive diskrimineret og retten til en uddannelse
udgør de retlige grundlag for analysen.
7
6
KIRSTEN KETSCHER: FRA ÆGTESKAB OG FAMI LIE TIL
RELATIONER – AT GØRE RELATIONER RETLIGT SYNLIGE –
BEHOVET FOR AT KONST RUERE EN NY RETLIG A RKITEKTUR
Kirsten Ketcher er professor ved Det juridiske fakultet, Købenshavns
universitet
Det har i snart flere årtier, i hvert fald i Europa, været klart, at ægteskabet har tabt sit retlige
monopol som selve grundlaget for at danne familie og relationer. Ægteskabet er ikke mere
den eneste og den mest sædvanlige måde, hvorpå man skaber nære personlige relationer med
andre. Den hurtigst voksende familietype er nu familier, der består af en (1) person. Denne
familietype har forskellige relationsstrukturer f.eks. ”at leve sammen hver for sig” (på engelsk
living alone together LAT). Ikke desto mindre vedbliver ægteskabet at være den juridiske
målestok, som alle måles efter: gift, ugift, fraskilt, enke, enkemand etc. Udgangspunktet for
mit paper er at denne nedslidte ramme ikke er i stand til at opfange og genkender andre
relationer, som fortjener juridisk opmærksomhed. Udtrykket ”ægteskab” og endog ”familie”
er en slags retlig stereotypisering, som tenderer mod at ekskludere et voksende antal personer.
Mit projekt er at præsentere elementer til en ny retlig arkitektur, relationsret, hvor køn
integreres som en vigtig dimension. Min præsentation baserer sig såvel på lovgivning som
retspraksis fra de nordiske lande, EF-domstolen og den Europæiske
Menneskerettighedsdomstol.
8
7
JULIA KÖHLER -OLSEN: BARNETS RETT TIL TRO S- OG
LIVSSYNSFRIHET
Julia Köhler-Olsen er ph.d.-stipendiat ved Det juridiske fakultet, Universitetet i
Oslo
Barnets rett til tros- og livssynsfrihet og statens plikt til å respektere denne retten, jf.
barnekonvensjonen artikkel 14, kan være i et spenningsforhold til foreldrenes rett til
religionsfrihet og den tilhørende retten til å oppdra barn i samsvar med sin egen tro eller
livssyn. Barnekonvensjon artikkel 14 nr. 2 formulerer en rettslig norm som regulerer forholdet
mellom foreldrenes interesser og barnets interesser i spørsmål om religiøse normer. I
utgangspunktet er staten pliktsubjektet overfor foreldrenes rettigheter og plikter, men artikkel
14 nr. 2 har også en klar side mot å gi foreldrene rettigheter og plikter overfor barnet.
Foreldreansvaret etter artikkel 14 nr. 2 gjelder å veilede barnet om utøvelsen av hans eller
hennes rett til tros- og livssynsfrihet på en måte som er i samsvar med barnets gradvise
utvikling. For å oppfylle denne retten og plikten til å veilede sitt barn på en måte som er i
samsvar med barnets utvikling, er det en forutsetning at foreldrene hører på barnets
synespunkter eller annet det har å si om dets rett til tros- og livssynsfrihet i et tilfelle der dette
kommer opp som et tema i familien. Etter barnekonvensjonen artikkel 12 skal den norske
staten garantere at barnets synspunkter blir behørig vektlagt i samsvar med dets alder og
modenhet, noe som også gjenspeiles i barneloven § 31 først ledd.
Artikkel 12 blir nevnt som et av de fire bærende prinsippene i barnekonvensjonen (1). Retten
til å bli hørt og at synspunktene blir vektlagt er en grunnleggende forutsetning for at
rettighetene nedfelt i barnekonvensjonen kan virkeliggjøres i et barns hverdag.
Maktforholdene mellom de voksne og barnet er så sjevt at artikkel 12 er en uunværlig
nødvendighet for å bøte på sjevheten som er begrunnet i alder og tilgang til samfunnets goder.
Hvordan skal staten garantere retten i artikkel 12 med tanke på å realisere og implementere
barnets rett til tros- og livssynsfrihet?
(1) De andre tre er prinsippet om barnets beste, artikkel 3, prinsippet om retten til liv og utvikling, artikkel 6, og
prinsippet om ikke-diskriminering, artikkel 2.
9
8
NIKOLAJ NIELSEN : RETT TIL ET HJEM I K VINNERETLIG
PERSPEKTIV
Nikolaj Nielsen er ph.d.-stipendiat ved Det juridiske fakultet, Københavns
universitet
Venter abstract .
10
9
JOHANNA NIEMI: GENUS OCH RETT I NORDEN – UTVECKLING
OCH FRAMTID
Johanna Niemi er docent/senior forsker ved National Research Institute of
Legal Policy
Den mest intressanta utmaningen till feministisk rättsforskning just nu kommer från unga
kvinnliga forskare som vill utmana den tidigare generationens feminister. Man brukar
diskutera den feministiska forskningens utveckling i termer av våg metaforer, alltså den
liberala feminismen, stand point feminism som motsvarar kvinnorätt och den
konstruktionistiska feminismen motsvarande genus och rätt. Kännetecknande för den nya
kritiken är att den tar avstånd från feminism. Därför ska jag här kalla den för post-feministisk
kritik.
Det är ofta svårt att känna igen den feminism som den post-feministiska kritiken riktar sig
mot. Denna kritik tycks rikta sig mot den andra vågens feminism, mest strukturella
förklaringar av kvinnors underordning. Det skulle dock vara alltför lätt att påpeka att de flesta
feminister redan har gått över till konstruktionistiska analyser av kön och genus och att
kritiken därför riktar sig till något som vi redan har lämnat. Den post-feministiska kritiken
kommer inte sällan från forskare som jobbar med teman som angår den kvinnliga kroppen –
trafficking, sexualitet, sexualiserad våld etc. Detta berättar om en besvikelse i det hur
kvinnorättare har uppfattat kvinnan. Frågan om vad som är kön är inte ny för feministisk
forskning men den är kanske en fråga som inte tillräckligt har diskuterats inom genus och rätt.
Om genus är en konstruktion, vad är dess förhållande till kroppen? Hur förhåller sig dessa
konstruktioner till (kvinno)kroppar som säljs, våldtas och representeras? Och var är den
kvinnokroppen som ger liv, omsorg och vård?
Motsättningen mellan feminister och postfeminister är kanske inte så stor. Tvärtom, det kan
vara fråga om arbete som inte har gjorts i brist på tid, resurser och positioner. Den
postfeministiska kritiken skulle kunna ge liv till feministisk forskning om genus och rätt.
Dilemmat finns i det att den också kan användas till att ytterligare marginalisera feministisk
forskning.
11
10 EVA NILSSON: FÖRFÖLJELSE PÅ GRUND AV… - SUBJEKTETS
RELATION TILL FÖRFÖL JELSEN I 1951 ÅRS
FLYKTNINGKONVENTION
Eva Nilsson er universitetslektor ved Juridiska institutionen, Umeå universitet
I presentationen problematiseras grundkonstruktionen i 1951 års flyktingkonvention, genom
att den bygger på en essentiell subjektsförståelse, dvs. konventionen förutsätter förföljelse på
grund av vissa angivna grunder, där förföljelse kan bidra till att – men inte ensamt –
konstituera subjektet. Tudelningen förföljelse/grunden för förföljelse aktualiseras exempelvis
när det gäller personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön men
kan problematiseras mot bakgrund av nyare teorier om att subjekt skapas i diskurser genom
en process varigenom språket konstruerar en social position för individen. Redan de Beauvoir
konstaterade dock, beträffande det kvinnliga könet, att ”när en individ eller grupp hålls kvar i
en situation av underlägsenhet är den de facto underlägsen, men det är innebörden av ordet
vara som man måste förstå; det bedrägliga består i att ge det ett substantiellt värde när det har
en dynamisk hegeliansk innebörd: att vara, det är att ha blivit, det är att ha blivit gjord sådan
som man framträder” och ”[d]et är civilisationen i dess helhet som formar det […] som kallas
kvinnligt. Det är bara via andra som en individ kan konstitueras som den Andre.” Enligt de
Beauvoir är kvinnans kropp ett väsentligt element i den situation som hon har i denna värld,
men inte heller kroppen räcker för att definiera henne. Den kan endast bli en levd verklighet i
den mån den är förmedlad via ett medvetande och genom handlingar som utförs i ett
samhälle. Analysen av grundkonstruktionen i 1951 års konvention och dess tudelning där
subjektet ses som avskiljt från förföljelsen avser att bidra till utveckling av teoribildning kring
rättssubjekt i vid mening.
12
11 TINA NORDSTRØM: INNVANDRERKVINNERS RETT TIL
RETTIGHETSINFORMASJON
Tina Nordstrøm er masterstudent ved Det juridiske fakultet, Universitetet i
Oslo
Retten til å få informasjon om rettighetene dine er en forutsetning for demokrati,
medborgerskap og deltagelse. Uten tilgjenglig informasjon om rettigheter har ikke individet
mulighet til å benytte seg av rettigheter nedfelt i nasjonal lov og menneskerettighetene.
Innlegget vil omhandle innvandrerkvinners rett til rettighetsinformasjon etter FNs
konvensjoner om sivile og politiske rettigheter, økonomiske, sosiale og kulturelle rettigheter
og kvinners rettigheter. Retten til rettighetsinformasjon konkretiserer seg i fem krav:
tilgjenglig, forstålig, aktuell, pålitelig og adekvat rettighetsinformasjon. Innholdet i kravene
formes etter to forhold: Den statlige kontekst de skal virke i og hvilken gruppe informasjonen
skal formidles til.
Kravene til rettighetsinformasjon vil i innlegget, bli redegjort for i en norsk kontekst og til
innvandrerkvinner som gruppe. Plikten vil bli beskrevet gjennom konkrete eksempler fra
rettighetsinformasjonstiltak i Oslo-regionen. Disse eksemplene vil også belyse hvordan Norge
oppfyller forpliktelsen til å gi rettighetsinformasjon faktisk.
Avdeling for kvinnerett, barnerett, likestillings- og diskrimineringsrett (KVIBALD) har
høsten 2009 i samarbeid med Juridisk rådgivning for kvinner (JURK) et
aksjonsforskningsprosjekt for å nærmere utforske rettighetsinformasjonsområdet og hva som
ligger i kravene til tilgjenglig, forstålig, aktuell, pålitelig og adekvat informasjon. Prosjektet
tar sikte på å utforme en brosjyre og et foredrag om diskrimineringsrett skreddersydd
innvandrerkvinner. Brosjyren og foredraget skal i løpet av høsten testes ut på ulike
innvandrerkvinner grupper og norskopplæringsklasser. Foreløpige resultater vil bli presentert
på konferansen.
13
12 HANNE PETERSEN: RETSKULTUR OG KØN I FORANDRING
Hanne Petersen er professor ved Det juridiske fakultet, Københavns
universitet.
I løbet af de sidste årtier er antallet af kvindelige jurastuderende og jurister steget støt over
hele verden. Der er angiveligt over 60% kvindelige jurastuderende fx i Iran, og i Kina udgør
kvindelige studerende ved ledende universiteter minimum 50%. Den juridiske profession er
således globalt gået fra i århundreder at være mandsdomineret til at blive en kvantitativt set
kønsbalanceret profession. Den juridiske professionskultur har været udsat for noget, der
ligner en revolution.
De kvantitative ændringer betyder imidlertid ikke nødvendigvis, at professionskulturens
traditioner har ændret sig. Hvilke strategier kan man tænke sig for at bryde den maskuline
dominans i den professionelle retskultur?
Populærkulturens syn på køn og ret er ambivalent. Den danske diskussion om tørklædeklædte
dommere tyder på at populærkulturen på dette som på andre områder er præget af
globaliseringsangst. Derimod er femi-krimiernes popularitet muligvis et tegn på åbning?
Hvilken retskultur ønsker kvinder sig – både professionelt og som brugere?
14
13 ANDREAS PETTERSON: RÄTT ATT RÖRA SIG FRITT I
VÄLFÄRDSSTATEN? GENUSRÄTTSVETENSKAPL IG TEORI OCH
METOD I HANDIKAPPFORSKNING
Andreas Petterson er doktorand ved Juridiska institutionen, Umeå universitet
För många människor med funktionshinder är välfärdsstatens regelverk av stor betydelse för
de materiella villkoren i vardagen. Genom att funktionshinder i sig kan verka exkluderande
från service och valmöjligheter i samhället blir åtgärder som dels integration/mainstreaming
och dels riktade specialåtgärder nödvändiga för att åstadkomma en ökad jämlikhet i villkor
och förutsättningar. När det gäller specialåtgärder, som t ex tillgången till transporter i det
dagliga livet, organiseras dessa ofta inom ramen för välfärdsstatens service. Som en direkt
konsekvens av detta blir kvaliteten på individens legala rättigheter ofta avgörande för
kvaliteten på individens livsvillkor.
Hur social rättvisa fördelas i samhället styrs av föreställningar om ett idealt socialt
medborgarskap som konstituerar en normalitet som i sin tur utgör en grund för hur sociala
rättigheter konstrueras i välfärdsstaten. Socialt medborgarskap i rätten, ett verktyg som har sin
grund i genusrättsvetenskapen, används som ett analytiskt verktyg för att synliggöra ojämlika
maktförhållanden och den avskiljandets logik i rätten som legitimerar respektive avlegitimerar
olika sociala behov.
Välfärdsstatens rätt har alltid varit öppen för inflytande från det omgivande samhället. Nu
pågår även en transformativ process i välfärdsrätten och på funktionshinderområdet där
inflytandet från internationell rätt, med grund i mänskliga rättigheter, skapar utmaningar för
den traditionella synen på rätten som hierarkisk, avgränsad och normativt sluten.
Välfärdsrätten förändras därför i riktning mot individuell autonomi och ett mer uttalat
rättighetstänkande. En tänkbar tolkning av denna process är att se den som en samhällelig
förskjutning av värden om social rättvisa från ett fokus på redistribution till ett större fokus på
kulturellt och symboliskt erkännande.
15
14 EVA SCHÖMER: JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIK HET, DISKRIMINERING I
ARBETSLIVET
Eva Schömer er universitetslektor ved Ekonomihögskolan, Växjö universitet
Den 1 januari 2009 trädde en ny och samlad lag om diskriminering i kraft i Sverige. Lagen
ger emellertid inte ett samlat skydd mot diskriminering. Snarare ger den ett intryck av ett
splittrat och tämligen ostrukturerat hopkok av skilda diskrimineringsformer av diskriminering,
visserligen sammanförda i en ny lag. Visst är det positiv att diskrimineringsbegreppet har
utvidgats från att, som tidigare var fallet, endast omfatta indirekt och direkt diskriminering till
att i dag även inkludera trakasserier, sexuella trakasserier och instruktion om att diskriminera
samt att könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder har fogats till listan över
diskrimineringsgrunder. Men detta kan inte uppväga bristen på reglering när det gäller det
förebyggande aktiva mångfaldsarbetet. Det svenska jämställdhetsbegreppet är till sin natur
problematiskt eftersom arbetet för jämställdhet hittills har varit inriktat på att uppnå lika
rättigheter mellan kvinnor och män ur ett ”normalitetsperspektiv”. Det vill säga att arbetet
främst har fokuserat på möjligheten att skapa förändringar i maktstrukturer mellan dem som
normalt faller inom mallen, dvs. en jämförelse mellan alla män oavsett etniskt ursprung och
vita heterosexuella kvinnor; jämställdhet har på så sätt blivit en fråga mellan alla män oavsett
ursprung, härkomst, religion etc. på den ena sidan och svenska kvinnor på den andra. Mot
bakgrund av detta blir en muslimsk kvinna som bär slöja i första hand etnisk och inte kvinna.
En färgad kvinna, eller en kvinna som bryter på svenska blir också mer etnisk än ”de riktiga”
kvinnorna – svenskorna. Det svenska jämställdhetsbegreppet, är såsom jag ser det, etniskt
kodat av vithet; de kvinnor som har annat etniskt ursprung än svenskt osynliggörs i
jämställdhetsdebatten. Risken med den nya diskrimineringslagen är att den inte kommer att ge
ett utökat skydd mot diskriminering utan endast leda till att grupper kommer att ställas mot
varandra och jämföras för att därmed slås ut.
16
15 VIBEKE BLAKER STRAND: DISKRIMINERINGSVERN OG
AVVEININGER MELLOM L IKHET OG FRIHET
Vibeke Blaker Strand er ph.d.-stipendiat ved Det juridiske fakultet, Universitetet
i Oslo
Diskrimineringsvern som rettslig størrelse bygger på et utgangspunkt om at direkte og
indirekte forskjellsbehandling (på grunn av kjønn, seksuell orientering, religion, livssyn mv.)
er forbudt, med mindre forskjellsbehandlingen kan gis en saklig begrunnelse.
Saklighetsvurderingen gir et handlingsrom der ulike verdier og hensyn kan spille inn.
Gjennom reglers utforming tas det – mer eller mindre eksplisitt – stilling til hvilke verdier og
hensyn som skal prioriteres.
Etter min oppfatning kan diskrimineringsvern forstås som en størrelse som rommer
avveininger mellom de to verdiene likhet og frihet. Likhet handler om homogenitet og
tradisjonelle verdier som kan være forankret hos en majoritet av befolkningen. Frihet handler
om minoriteters frihet til å være ulik/annerledes. Hvordan staten avveier hensynet til
likhet/homogenitet og hensynet til ulikhet/frihet kommer tydelig frem i forbindelse med
reguleringer knyttet til diskrimineringsvernets rekkevidde i møte med religion.
Med religion menes både religiøse kollektiver (trossamfunn eller religiøse private skoler) og
religiøse enkelpersoner. Spørsmål knyttet til diskrimineringsvernets rekkevidde kommer på
spissen i tilfeller der det religiøse kollektivet eller der den religiøse enkeltpersonen – på ulike
måter – utfordrer majoritetens tradisjonelle verdioppfatninger. Spørsmålet blir da: Hvilket
rom gir staten – gjennom sin regulering – til ulikhet? Og hvor tungt veier hensynet til
likhet/homogenitet? Aktuelle eksempler er blant annet diskusjonene om offentlige
tjenestemenns bruk av religiøse plagg/tegn/symboler (f.eks. bruk av hijab i politiet), prosessen
knyttet til uformingen av dagens RLE-fag i den offentlige grunnskole og problemstillinger
knyttet til forskjellsbehandling (på grunn av kjønn, seksuell orientering, religion eller livssyn)
i tros- og livssynssamfunn.
Diskrimineringsvern kan bidra til å forstå og synliggjøre de avveininger som faktisk foretas
mellom likhet og frihet. Og fokuset på likhet og frihet kan bidra til å kaste lys over
diskrimineringsvern som størrelse i dagens pluralistiske Norge. Tilnærmingen kan bidra til
økt fokus på diskrimineringsvernet som sådan, og mindre fokus på hvilke konkrete
diskrimineringsgrunnlag en problemstilling konkret handler om.
17
16 ANNIKA STAAF OG INGELA KOLFJORD: MYNDIGHETSSAMVERKAN OCH RÄTTSS YSTEMETS DISKURSER O M
SEXUALISERADE BROTT I PARRELATIONER. EN
RÄTTSSOCIOLOGISK STUDIE
Annika Staaf er lektor ved juridik Enheten för socialt arbete Hälsa och
samhälle, Malmö
Problemområde och teoretiska utgångspunkter
Våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhälleligt problem vilket kräver insatser och
åtgärder från en rad olika aktörer och på flera nivåer. Det involverar myndigheter såsom bl.a.
polisen, åklagarmyndigheten, socialtjänsten och sjukvården. Därutöver finns ett betydande
frivilligt arbete i form av kvinnojourer. Inom problemområdet pågår ett omfattande arbete
med att ta fram verkningsfulla metoder och arbetssätt utifrån den svenska kontexten (Hydén
2008, Socialstyrelsen 2008, 2006, Brå 2008). I Malmö har det startats upp en flerprofessionell
och mångvetenskaplig tvärgrupp. Det är samverkans- och kvinnofridsprojektet Karin och
forskare från Malmö högskola som i samarbete ska bedriva forskning relaterat till
kvinnofridsarbete, men också andra frågeställningar kopplat till partnerrelaterat våld.
I Keeling & Mason (2008) förespråkar multi-disciplinära arbetsgrupper inom området våld
och anser att forskares och praktikers erfarenhets- och kunskapsutbyten är en bra plattform för
förändring inom fältet på såväl mikro- som makronivå.
Under det senaste decenniet har det i Sverige utkommit två avhandlingar i straffrätt som berör
sexualbrott och mäns våld mot kvinnor. Båda avhandlingarna har en genusrättsvetenskaplig
och socialkonstruktivistisk ansats där det empiriska materialet har behandlats utifrån
diskursanalytisk teoribildning med bland andra Norman Fairclough som utgångspunkt och
inspirationskälla.
Studiens syfte och frågeställningar
Syftet med vår planerade forskning är att undersöka huruvida könstraditionella diskurser inom
rättssystemet utmanas av senare diskurser som fokuserar maktförhållanden mellan könen vid
förståelse av sexualiserade brott (Se Daly 1998, Naffine 1990, Smart 1995). Det fanns i både
Anderssons och Burmans avhandlingar några få rättsfall som utmanade de traditionella
könsföreställningarna.
Då man i Malmö startat upp projekt Karin, som är ett samverkansarbete mellan flera
professioner, vid sexualiserat våld är vi intresserade av att studera;
-
Huruvida myndighetssamverkan påverkar rättssystemets diskurser om våld,
gärningsperson och brottsoffer vid sexualiserade brott i parrelationer (också
kvinnofridsbrott efter parens ev. separationer)?
18
-
Hur rättssystemets diskurser influeras av andra diskurser såsom kvinnofridsreformens
texter och andra kulturella diskurser om kön, sexualitet och våld?
-
Reproduceras eller omskapas tingsrättens diskurs i hovrätt med tanke på att den nya lagen
ger hovrätten möjlighet att grunda sin prövning på samma material som legat till grund för
tingsrättens avgörande?
Metod - Diskursanalys
Vid genomförandet av vår studie kommer förundersökningar, rättegångsobservationer, samt
domslut utgöra vårt empiriska material. Detta material kommer att behandlas
diskursanalytiskt med utgångspunkt i rättssociologi och könsteori (Butler 1993, Fairclough
1992, Kolfjord 2002, 2003). Rättsfallen kommer att väljas ut från det år (2008) projekt Karin
började sin verksamhet. Vi kommer också att sitta med som observatörer under ett urval
rättegångar för att kunna besvara den sistnämnda frågeställningen.
Mitt abstract utgör del av ansökan till brottsoffermyndigheten
19
17 EVA-MARIA SVENSSON: VILKA ÄR DE GIGANTER PÅ VARS
AXLAR VI STÅR? OM AT T UTVECKLA ETT FORSK NINGSFÄLT.
Eva-Maria Svensson er professor ved Det juridiske fakultet, Universitetet i
Tromsø og ved Göteborgs universitet
Frågan om hur genusrättsvetenskap avgränsas i förhållande till rättsdogmatik ställde jag i en
review essay om fem doktorsavhandlingar med genusrättsvetenskapligt/könskritiskt
perspektiv (Contemporary Swedish Feminist Legal Studies – Five Doctoral Thesis, NORA
Vol. 17, No. 2, 120-128, June 2009). Rättsdogmatikens syfte att tolka och systematisera
gällande rätt ligger ofta långt från genusrättsvetenskaplig/könskritisk forskning vars syfte är
uttalat kritiskt och att ifrågasätta många av rättsdogmatikens antaganden. Gränsdragningen
mellan dessa forskningstraditioner kan vara otydlig. Otydligheten gäller i varierande grad
också inom båda traditionerna vad gäller val av teoretiska utgångspunkter och metoder.
Förklaringen kan ligga i att rättsvetenskapen generellt, och därmed såväl rättsdogmatiken som
genusrättsvetenskapen, är otydlig såväl i sina konturer som i sitt syfte och innehåll.
Rättsvetenskap är fortfarande i stort sett liktydigt med rättsdogmatik (Gunnarsson och
Svensson 2009). ”Rättsvetenskapen omfattar (…) i första hand särskilda juridiska discipliner,
t.ex. civilrätt, statsrätt (…). Varje särskild disciplin består huvudsakligen av rättsdogmatik
vars huvuduppgift är att tolka och systematisera gällande rätt.” (Peczenik 1995, 312)
Genusrättsvetenskapen är ännu inte tillräckligt etablerad som ett eget forskningsperspektiv
inom rättsvetenskapen.
Den generella otydligheten inom rättsvetenskapen sammantaget med att den påbjudna normen
fortfarande är rättsdogmatik, kan förklara att forskare tenderar att relatera till rättsdogmatiken
och dess metoder trots att syftet med forskningen är ett annat än att tolka och systematisera
gällande rätt och att andra metoder används. Det finns en risk med detta och det är att
genusrättsvetenskapen inte utvecklas i den utsträckning som den skulle kunna göra om dess
begrepp, teorier och metoder systematiskt studeras, diskuteras och utsätts för granskning. Har
det någon t.ex. betydelse ’vilka giganters axlar vi står på’ dvs. vad vi förhåller oss till? Spelar
det någon roll om köns- eller genusbegreppet används? Vad får det för konsekvenser för
forskningen och dess resultat om den kunskapsteoretiska utgångspunkten är
socialkonstruktionistisk i stället för som inom rättsdogmatiken realistisk? Vilka konsekvenser
för praktiken får ett kritiskt kunskapsintresse i stället för kunskapsintresset att lära sig att
tillämpa och förstå gällande rätt?
20
18 CARIN ULANDER -W ÄNMAN: MAKTANALYS GENOM
RÄTTSTEORETISK DEKONSTRUKTION
Carin Ulander-Wänman er universitetslektor ved Juridiska institutionen, Umeå
universitet
Grunderna för det sysätt som präglar arbetet är hämtat från socialkonstruktionistisk och
diskursanalytisk teori och metod. En viktig utgångspunkt är att rätten inte kan studeras
isolerad från sin sociala, moraliska och politiska kontext. Syfte med arbetet är att belysa hur
makten är konstruerad i reglerna om företrädesrätt till återanställning (25 § LAS), vilka
föreställningar, värden och övriga premisser dessa maktrelationer grundas på samt vilka
konsekvenser maktrelationerna får den enskilde arbetstagarens skydd av etablerad position. I
analysen av rättens uppbyggnad har jag dekonstruerat regleringen i mindre delar. Dekonstruktionen innebär en närläsning av ordalydelsen i rättsreglerna, en ”nedbrytning” av texten i
satser för att kunna klassificera bestämmelserna och analysera deras inbördes relationer.
Klassificeringen av rättsreglerna grundas på den rättsteoretiska definitionen av regler som
gjorts av bl a Eckoff och Sundby, Hydén, Peczenik, Strömberg och Strömholm. Denna
definition omfattar handlingsregler (pliktregler/ äkta och oäkta rättssatser, mål-medel regler,
och avvägningsregler), kompetensregler och kvalifikationsregler. Den rättsteoretiska klassificeringen innebär att maktstrukturerna i regleringen blir belysta. Genom att tydliggöra vem
som är bärare av rättigheter och vilken möjlighet dessa rättigheter ger innehavare att driva
igenom sin vilja synliggörs hur makten är konstruerad i regleringen, t ex att makten vilar på
en kompetensnorm med en utformning som kan ge sken av att vara något annat än vad den är.
21
19 RAGNHILD VADA: RETTSLIGE REGULERING ER – HAR DET NOEN
HENSIKT?
Ragnhild Vada er førsteamanuensis dr. juris ved Høgskolen i Nord-Trøndelag
En erkjennelse av at det individuelle diskrimineringsvernet ikke er et tilstrekkelig virkemiddel
for å oppnå faktisk likestilling har medført at mange land har nedfelt bestemmelser om en
plikt til å arbeide aktivt for likestilling (for Norge lkst. § 1a). Myndighetene skal arbeide
aktivt, målrettet og planmessig for likestilling på alle samfunnsområder. For å nå de mål som
settes, er det nødvendig å ta i bruk hensiktsmessige virkemidler. En rekke ulike type
virkemidler vil i så henseende være aktuelle. I dette paper vil jeg diskutere
hensiktsmessigheten av bruken av rettslige reguleringer.
Hvorvidt bruken av rettslige reguleringer er et effektivt virkemiddel for sosial endring har
alltid vært og er fortsatt et kontroversielt spørsmål. På den ene siden anføres at rettslige
normer aldri kan være effektive uten at de rettslige normene ligger tett opp til eksisterende
sosiale normer. Andre anfører at rettslige normer kan være et effektivt virkemiddel for sosiale
endringer. Atter andre anfører at det er vanskelig å gi den ene eller den andre retningen
medhold. En mer fruktbar tilnærming til tematikken anses å være: Under hvilke
omstendigheter og i hvilken grad vil rettslige normer kunne bidra til sosiale endringer.
I presentasjonen vil det bli tatt utgangspunkt i den pessimistiske tilnærming om at rettslige
reguleringer ikke er særlig effektiv i arbeidet med å fremme likestilling (1). Forklaringer på
hvorfor ikke disse prosjekter lykkes kan forankres til teorier om de rettslige normer sett i
relasjon til den sosial kontekst (2).
Teoriene vil relateres til reglene om de økonomiske støtteordninger for næringslivet. Disse vil
illustrere at pessimistene langt på vei har rett. Det har på dette området gjennom bruk av
rettsregler ikke skjedd de store endringer med hensyn til det å fremme likestilling. Samtidig
vil teorier om de rettslige normer sett i relasjon til den sosiale kontekst kunne hjelpe oss å gi
noen svar på hvorfor det ikke har vært et effektivt virkemiddel for å fremme faktisk
likestilling. Dette vil igjen kunne bringe diskusjonen videre. Det er ikke nødvendigvis riktig å
avvise bruken av rettsregler som virkemiddel for endring. I stedet vil det kanskje være riktig å
fokusere på hvilke type reguleringsformer som er nødvendige på de ulike samfunnsområder.
(1) I framstillingen vil jeg bl.a. bygge på Gunnarson, Svensson og Davies: ”Exploting the Limits of Law”
(2007), Steven Vago: ”Law and Society” (2005), Amanda K. Baumle; ”Lawyers Using Rights Discourse in an
Internet Community; Challending and Redefining Gender Discrimination in the Legal Practice” i The
Intersection of Rights and Regulation (2007).
(2) Jf bl.a. Gunnarson, Svensson og Davies: ”Exploting the Limits of Law” (2007), Håkan Hyden;
Normvetenskap (2002), Steven Vago: ”Law and Society” (2005) og D J Galligan: “Law in Modern society”
(2007)
22
20 LINNEA W EGERSTAD: SEXUALBROTTENS SEXUA LITET(ER) - OM
DEN STRAFFRÄTTSLIGA KONSTRUKTIONEN AV SE XUALITET
Linnea Wegerstad er doktorand ved Juridiska fakulteten, Lunds Universitet
kritik, särskilt utifrån feministiska argument. Dessa argument, bestående i att sexuellt våld
betraktas som ett uttryck för bristande jämställdhet mellan könen, har tagits upp i flera statliga
utredningar. I första hand har utformningen av våldtäktsparagrafen diskuterats och ifrågasatts.
Dock har förekomsten av en särskild brottskategori benämnd sexualbrott inte utmanats
nämnvärt. Genom att ta avstamp i den enkla frågan ”Vad är ett sexualbrott?” syftar mitt
avhandlingsprojekt till att utforska den straffrättsliga konstruktionen av sexualitet.
Fokus för projektet är den straffrättsliga gränsdragningen mellan sexuella och icke-sexuella
gärningar. Gränsdragningen görs dels genom talet om sexualbrottens skyddsintresse – den
sexuella integriteten och den sexuella självbestämmanderätten – dels genom talet i de enskilda
fall som straffrätten hanterar. I projektet undersöker jag hur den sexuella integriteten
konstrueras som åtskiljd från den personliga integriteten samt förhållandet mellan å ena sidan
sexualbrottens skyddsintresse och å andra sidan den gränsdragning som görs i det konkreta
fallet.
Denna gränsdragning mellan sexuella och icke-sexuella gärningar kommer särskilt till uttryck
vid sexuellt ofredande, som jag därför har valt att fokusera på. Sexuellt ofredande kan
betraktas som sexualbrottens yttre gräns, såväl gentemot det straffria området som i
förhållande till andra brottskategorier. Gärningens sexuella karaktär är det centrala rekvisitet
och vid tillämpning av sexuellt ofredande uppstår inte sällan frågan huruvida den åtalade
gärningen är sexuell eller ej.
Då jag söker utröna hur sexualbrottens sexualitet(er) avgränsas i det straffrättsliga materialet
gör jag det utifrån en tentativ ansats att sexualitet är en skärningspunkt för maktrelationer.
Klass, ras, etnicitet, kön, ålder och sexuell läggning är exempel på olika maktrelationer som
interagerar i den straffrättsliga konstruktionen av sexualitet. I min presentation kommer jag
främst att diskutera hur straffrätten kan problematiseras utifrån teorier som inte enbart
identifierar kön som en avgörande maktstruktur, utan som sätter interaktionen mellan olika
maktrelationer i fokus.
23
21 LENA W ENNBERG: SOCIAL TRYGGHETSLAGS TIFTNING FÖR
ENSAMSTÅENDE MÖDRAR – OM KONSTRUKTIONER AV
NORMALITET OCH GRÄNS ER FÖR SOCIALT MEDBO RGARSKAP I
SVENSK OCH EUROPEISK RÄTT
Lena Wennberg er universitetslektor ved Juridiska institutionen, Umeå
universitet
Rättsliga och diskursiva konstruktioner på det sociala trygghetsområdet avgör vem som
inkluderas resp. exkluderas från vad som kan kallas ett socialt medborgarskap. Vilka behov
erkänns och hur tillgodoses dessa? Vilka skyldigheter ges familj, stat och kommun och vilka
individuella rättigheter och skyldigheter tillåts existera?
Hur den svenska välfärdsmodellen utmanas och förändras som ett led i europeiseringen av
värderingar i politik och juridik är en viktig fråga i behov av kritisk granskning. Individens
och familjens välfärd diskuteras idag i liberala termer: deltagande, oberoende och det fria
valet framhålls i social- och familjepolitiken.
I mitt bidrag, som bygger på min doktorsavhandling Social Security for Solo Mothers in
Swedish and EU Law (2008), presenteras teoretiska och metodologiska utgångspunkter för att
studera hur normalitet, som en fråga om makt och kön, och gränserna för socialt
medborgarskap konstrueras i juridik och politik på det sociala trygghetsområdet. Med
utgångspunkt i genusrättsvetenskap (feminist legal studies) och diskursanalys diskuteras hur
rätten kan studeras i sin sociala kontext. Dekonstruktion som motsats till hegemoni och de
analytiska begreppen ’solo mothers’ och ’socialt medborgarskap’ används.
24
22 JENNY W ESTERSTRAND: AUTONOMI OCH INTEGRI TET –
KONSTRUKTIONER AV KV INNORS RÄTTSSUBJEKTI VITET I
MÄNNISKOHANDELSKEDJAN
Jenny Westerstrand er jur.dr. ved Sociologiska institutionen, Uppsala
universitet
Kvinnors utsatthet för människohandel för sexuell exploatering har diskuterats allt mer under
senare år. Hur ska brottsoffren tas om hand? Vilka krafter underblåser deras utsatthet? Vad
består utsattheten i? Under förhandlingarna rörande FN:s protokoll mot människohandel, det
så kallade Palermoprotokollet från 2000, kom dessa och andra frågor upp till ytan.
Debatten skuggades av de djupa motsättningar som råder om hur prostitution bör hanteras av
samhället. Här står den svenska modellen med ett förbud mot köp av sexuella tjänster mot
tanken om en legaliserad prostitutionsmarknad, praktiserad i några europeiska länder. Jag
kallar dessa läger abolitionister respektive normaliseringsförespråkare.
En central stridsfråga mellan dessa positioner är huruvida kvinnor ska anses kunna ge sitt
samtycke till (den så kallade) traffickingåtgärden. Frågan återspeglar den oenighet som råder
kring kvinnans roll i prostitutionen och möjligheten för henne att ge ett rättsligt giltigt
samtycke till köp av sexuell tjänst. Det är med argument om kvinnors autonomi
(normaliseringsförespråkare) respektive kvinnors integritet (abolitionister) som respektive
sida för sin argumentation. I debatten om samtyckets roll för hur människohandelsbrottet bör
konstrueras har dock andra motsättningar kommit att skymmas. Utöver samtyckesfrågan
identifierar jag i min avhandling Mellan mäns händer (Westerstrand 2009) två aspekter av hur
människohandelsbrottet bör definieras där stridigheter råder: Om den brottsliga gärningen ska
ses i termer av en process eller som ett resultat, samt hur den exploaterande åtgärden ska
tolkas – som tvångsarbete/slaveri eller som sexuell exploatering/sexuellt slaveri.
Genom att studera abolitionisters respektive normaliseringsförespråkares argument rörande
konstruktionen av människohandelsbrottet ur dessa tre perspektiv: a) samtyckesfrågan, b)
människohandel som process eller resultat, samt c) exploateringens art, kan vi få en bild av
hur kvinnors rättssubjektivitet mejslas fram i respektive positions förståelse. Jag vill med
utgångspunkt i dessa förståelser diskutera hur autonomi respektive integritet verkar som
begrepp till eventuellt skydd för kvinnors mänskliga rättigheter.
25
23 KARIN ÅGREN: FORSKNINGSPOLITIK OCH
JÄMSTÄLLDHETSARBETE
Karin Ågren er universitetsadjunkt ved Juridiska institutionen, Stockholms
universitet
Efter flera år av relativ stiltje har 2009 innehållit en rad aktiviteter som rör kvinnor i akademin
i vid bemärkelse. Under våren arrangerades ett par större konferenser som behandlade
forskningsfrågor. Oslo konferensen i mars hade temat (e)quality – conference on research
policy och EU:s konferens i Prag hade temat Women in Science och en tredje stor konferens
arrangerades i Århus med temat Women in Academia. I Stockholm arrangerades därutöver
den internationella konferensen Gender Equality in Higher Education och i Sverige skapas en
”Delegation för jämställdhet i högskolan”.
Kvinnliga forskare måste tillämpa olika strategier, beroende på nivå, för att navigera i
forskarsamhället utan att riskera att stöta på grund. Det skiljer mellan de nordiska länderna
om hur man ser på forskningen och kopplingen till genus. Som exempel kan man ta att det i
Sverige finns väldigt lite av det som i resten av Europa går under beteckningen ”Women in
Science” och det handlar nästan enbart om genusforskning. I Norge används termen
jämställdhet och genusforskning i mycket större utsträckning. Är det en slump eller har
jämställdhetsfrågorna givits underordnad betydelse i Sverige när det gäller forskningspolitiska
frågor?
Många genusforskare har en dubbel kompetens, såväl ämnesmässig kompetens som
genusvetenskaplig och de används på delvis olika arenor. Behovet av att positionera sig som
genusforskare finns inom de genusvetenskapliga miljöerna och den ämnesmässiga inom den
inomvetenskapliga miljön. Samtidigt som många genusforskare också tydligt utmanar den
teoretiska utvecklingen och nytänkandet inom rättsvetenskapen.
De nordiska kvinnojuristmötena fyllde från tidigt 1970-tal funktionen att samla
kvinnor/forskare i juridik men det senast mötet ägde rum 1998 – och det borde kanske kunna
begravas?
Hur kan Tromsökonferensen bli den nya noden att bygga ett framgångsrikt samarbete kring?
Kan vi med hjälp av erfarenheterna från det traditionella jämställdhetsarbetet formulera en
strategi för överlevnad, konsolidering och miljöbyggande?
26
