Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 3/2015, 92. årgang
3
Förord
Konferensens utmaning: Mot en effektiv och
god förvaltning
Av Eija Mäkinen
Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 3/2015, 92. årgang
Förord
Nordiska Administrativa Förbundets 31:a allmänna möte hölls den 2-4 september
2015 i Stockholm. I samband med mötet hölls en konferens med temat En effektiv
förvaltning, och fokus var på en elektronisk förvaltning. Den svenska avdelningens
ordförande, justitieråd Henrik Jermstens inledningsanförande kan läsas i denna tidskrift. Förbundets ordförandeskap cirkulerar vart tredje år mellan länderna och det
nya ordförandelandet är nu Island. Vid det 31:a allmänna mötets avslutning inbjöd
den isländske ordföranden Flóki Ásgeirsson till Island för det allmänna möte som
kommer att äga rum 2018. NAT har nu fått en redaktör från Island och vi hälsar
Hafsteinn Dan Kristjánsson välkommen till redaktionsarbetet.
Det var en mycket inspirerande konferens och vi hoppas kunna ta emot flera artiklar som har detta tema i NAT år 2016. Temat är dock med redan i denna tidskrift,
som vi kan se i Hanne Marie Motzfeldts artikel »Den danske ombudsmands krav om
værdibaseret design af den digitale forvaltning«. Hon skriver om två generationer av
digital förvaltning och visar att förvaltningsmyndigheterna själva bär ansvaret för att
den digitala förvaltningen uppfyller förvaltningsrättsliga krav, vilket betyder att förvaltningsrättsliga regler, principer och gott förvaltningsskick bör beaktas när man
planerar it-system.
Nordiska administrativa förbundets finska avdelning ordnade 26.10.2015 ett seminarium under temat Nordiska erfarenheter av en effektiv förvaltning. Avsikten var
att i korthet presentera det som behandlades på allmänna mötet i Stockholm. På detta
sätt kunde även de medlemmar som inte hade möjlighet att delta i Stockholm ta del
av det huvudsakliga innehållet. Generaldirektör Tytti Yli-Viikari från Statens revisionsverk presenterade ett sammandrag om Effektiv digital förvaltning – dataskydd
och förvaltningens integritet i en digital miljö. Här påpekade Yli-Viikari att man
tydligt kan se en generationsskillnad. Den sk diginativa generationen anser inte nödvändigtvis att dataskydd är något problem. Man är van att finnas ute på sociala medier och självmant dela med sig information. Kommentatorn Mikael Koillinen från
justitieministeriet var inne på samma linje. Professor Stefan Sjöblom höll ett anförande om Förvaltningsmodeller och förvaltningskulturer i Norden post -NPM. Ville
Yliaska från Helsingfors universitet menade för sin del att New Public Management
4
Förord
egentligen inte är ett så nytt fenomen. Till sist berättade NAF:s fd. ordförande Pekka
Nurmi om sina erfarenheter av föreningen och speciellt hur allmänna mötena ändrat
karaktär under årens lopp. Numera samlar man sig ofta under ett särskilt tema och
möjligheten till nätverkande har minskat. Regeringssekreterare Ulla Westermarck
från justitieministeriet berättade för sin del om hur det var att vara med första gången.
Båda var generellt sett nöjda, men hade några utvecklingsförslag. Speciellt ett kan
vara värt att nämna. Vi förstår ofta varandra bättre om det finns tillgång till ens någon
form av skriftligt material. Vid muntliga presentationer kan var och en anstränga sig
att tala långsamt och tydligt.
Vi kan här se att seminariet i Stockholm var mycket inspirerande och det lönar sig
att analysera vidare dessa teman, också i NAT. I denna tidskrift har vi dock artiklar
på andra teman också. Dessa teman är flernivåförvaltning och skolan.
Dag Ole Teigen og Jarle Trondal skriver om styrning i flernivåadministrationen. I
artikeln Flernivåadministrasjon på statistikkområdet kan vi se att nationella byråer
opererat i en mycket komplex administrativ omgivning. Exemplen kommer från
Norge från den norska Statistiska centralbyrån (SSB), men samma tendenser kan
säkert ses i alla de nordiska länderna.
Idunn Seland, Elisabeth Hovdhaugen och Nils Vibe analyserar i sin artikel Mellom
resultatstyring og profesjonsverdier Nasjonale prøver som verktøy for kvalitetsutvikling i den norske grunnskolen de nationella prov som införts i den norska grundskolan år 2004. Proven kritiserades inte minst av lärarna och rektorerna men också i
politisk debatt. Författarna visar hur proven används på olika sätt i skolan. De flesta
lärarna anser att nationella prov är ett bra arbetsverktyg men samtidigt använder
många skolor inte proven i pedagogiskt utvecklingsarbete. Artikeln fortsätter på
skoltemat som NAT haft år 2014. Till exempel NAT 1/2014 hade en artikel av Niina
Mäntylä och Seija Ollila som hette Skolmobbning i Finland och elevernas problematiska rättskydd och NAT 2/2014 en artikel av Justine Grønbæk Pors om Lokal ledelse
og central styring- Kommunernes styring af folkeskolen fra 1970 til 2013.
Jan-Erik Helenelund skriver om diskriminering i artikeln Finns diskriminering de
jure i utkastet till ny handikappservicelag i Finland? Han ställer en intressant fråga.
Är det förenligt med Finlands människorättsförpliktelser, att på föreslaget sätt från en
ny handikappservicelags tillämpningsområde utesluta funktionshinder, som i huvudsak anses bero på sjukdom eller begränsning som uppstått via »normalt åldrande«.
FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESKkonventionen) anses förutsätta att all diskriminering omedelbart avskaffas skriver
Helenelund. Artikeln tar fram och analyserar också nordiska modeller som varit med
i slutrapporten.
Det ser ut att vi strävar efter en effektiv förvaltning, som också har god kvalitet
och där all diskriminering är utesluten.
