Kastar landstingen pil?
Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
Sidan 1 av10
Inledning ________________________________________________________________ 3
Tolkningsram ____________________________________________________________ 3
Vad är rehabilitering? ______________________________________________________ 3
Frågeställning ____________________________________________________________ 4
Metod, problem och felkällor ________________________________________________ 4
Svårt att få svar _________________________________________________________ 4
Samlad kunskap saknas ___________________________________________________ 4
Bakgrund – en studie från Socialstyrelsen ______________________________________ 4
Resultat av undersökningen _________________________________________________ 5
Sammanfattning av slutsatser: ______________________________________________ 6
Diskussion/analys _________________________________________________________ 6
Stora skillnader – ingen överblick ___________________________________________ 6
Skattebetalarnas pengar ___________________________________________________ 6
Ett nationellt register? ____________________________________________________ 7
Tabeller _________________________________________________________________ 8
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
Sidan 2 av10
Inledning
NHR har genomfört en kartläggning över hur rehabiliteringssituationen av patienter med
neurologiska diagnoser ser ut i Sveriges landsting. Medicinsk rehabilitering syftar till att
patienten skall kunna behålla och förbättra de förmågor denne redan har och på så vis inte
försämras i sin sjukdom. Rehabilitering är mer än ”bara” sjukgymnastik utan kan också
innefatta talträning, minnesträning och annat. Det kan också omfatta den arbetsinriktade
rehabiliteringen, vars syfte är att personen skall kunna återgå i arbetslivet efter lång tids
sjukskrivning.
Denna rapport avser endast den medicinska rehabiliteringen, som huvudsakligen är
landstingens ansvar. För NHR är rehabilitering ett viktigt opinionsbildningsområde. Då
tidigare erfarenheter visar att det råder geografiska skillnader inom detta område, föll det
sig naturligt att göra en övergripande undersökning för att få en helhetsbild.
Tolkningsram
Av Hälso – och Sjukvårdslagen (1982:763) 3 b § framgår det att
”Landstinget skall erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna
enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där,
1. habilitering och rehabilitering,
2. hjälpmedel för funktionshindrade, och
3. tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och
hörselskadade.
Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och hjälpmedel som en
kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 b §. Landstingets ansvar innebär inte
någon inskränkning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag.
Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i
samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade och beslutade insatser framgå. Lag
(2000:356).”
Vad är rehabilitering?
Socialstyrelsen definierar rehabilitering på följande vis: ”Insatser som ska bidra till att en
person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar,
återvinner och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett
självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.”
Vidare skriver Socialstyrelsen att ”Habilitering och rehabilitering står för tidiga, samordnade
och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna ska vara
av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och
kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om
målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid
planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge
individens behov kvarstår.” (Socialstyrelsen, 2004, ”Tillgång till habilitering och rehabilitering
för vuxna med funktionshinder – en kartläggning”).
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
Sidan 3 av10
Frågeställning
Vilka former av rehabilitering erbjuder Sveriges landsting?
Är rehabiliteringen endast koncentrerad till sjukhusen i form av dagrehabilitering
eller kan man som patient även få möjlighet till rehabilitering på klink?
Får alla som ansöker om rehabilitering det de har rätt till? Det vill säga; hur många
ansöker om det och hur många blir beviljade?
Erbjuder alla landsting rehabilitering utanför det egna länet och utomlands?
Metod, problem och felkällor
Svårt att få svar
Undersökningen har varit en enkät (kvantitativ studie) i dataprogrammet Questback. Tanken
var att i Questback skulle alla svar sammanställas. Först skickades enkäten ut till enskilda
rehabiliteringssamordnare och vårdenhetschefer ute i landstingen. När det sedan visade sig
att de skickat iväg enkäterna till enskilda personer som sedan vidarebefordrat enkäterna har
de försvunnit. I en del fall hade de kontaktade personerna slutat arbeta där. I ungefär fem
fall har dock svar kommit in under de första veckorna.
När denna metod inte visat sig fungera skickades enkäten via diarium/registrator. Det
fungerade med blandad framgång. Ibland skickades dem vidare och några fall visade det sig
att landstingen inte diarieför inkommande brev. Många telefonsamtal har det varit och
mycket runtlotsande som lett till ingenstans också. Ofta har det varit nödvändigt att upprepa
för samma person vid samma tillfälle att vi ringt angående en enkät och inte i något annat
syfte. Ibland har vi blivit kopplade till en sjuksköterska eller sjukgymnast i tron om att vi
ringer som patient och att det är undertecknad som behöver rehabilitering. Detta trots att vi
tydligt talat om att vi ringt angående en enkätundersökning från Neurologiskt
Handikappades Riksförbund.
Samlad kunskap saknas
Problemet har varit att svarspersonerna i regel bara kunna svara för sin enskilda
enhet/avdelning och inte för hela länet. Vi har fått bilden av personer ”högre upp” dvs.
hälso- och sjukvårdschefer inte vet som sker på enskilda avdelningar och tvärtom. Enheterna
inom organisationen verkar vara så pass självstyrande att det inte heller finns någon
gemensam statistik för hela länet. Därför är det svårt att veta om svarssiffrorna gäller för en
enskild klinik eller för ett helt län.
Det har även varit svårt att hitta statistik gällande rehabiliteringen genom externa källor. Det
kan tyckas vara enkelt att leta via databaser från Sveriges kommuner och Landsting,
Socialstyrelsen eller Statistiska Centralbyrån. Även här har det varit svårt att hitta material,
och sökordet ”rehabilitering” har automatiskt associerats med den arbetslivsinriktade
rehabiliteringen för personer med depression, ångest och utbrändhet.
Bakgrund – en studie från Socialstyrelsen
Att siffror för rehabiliteringen sällan kan sammanställas bevisas också i Socialstyrelsens
rapport från 2004 ”Tillgång till habilitering och rehabilitering för vuxna med funktionshinder
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
Sidan 4 av10
- en kartläggning”. Där menar Socialstyrelsen att landstingen i regel inte själva har kartlagt
behoven om rehabiliteringsinsatser. Ytterligare ett problem är att rehabiliteringsinsatserna
ofta är koncentrerade på flera kliniker/enheter till exempel neurologiska
rehabiliteringsenheter, rehabiliteringsmedicin liksom geriatriska avdelningar.
Ovan nämnda rapport från Socialstyrelsen visar också att tidiga och samordnade
rehabiliteringsinsatser är de mest lönsamma, både kortsiktigt och långsiktigt. Det framgår
också att rehabiliteringen saknar en sammanhållen organisation, istället är det enstaka
klinker som får ta ansvaret. Generellt sett har landstingen inte heller en sammanhållen
organisation för detta. Av rapporten framgår det också att det ofta saknas en
administrativledning gällande rehabiliteringsfrågorna, vilket gör det mycket svårt att få en
övergripande bild av hur rehabiliteringsinsatserna ser ut i ett helt landsting.
Det framgår även av Socialstyrelsens rapport från 2004 att individuella rehabiliteringsplaner
inte alltid upprätts, trots att landstingens skyldighet enligt Hälso- och Sjukvårdslagen. Detta
trots att detta är ett mycket bra sätt att faktiskt strukturera upp rehabiliteringen.
Socialstyrelsens undersökning omfattar inte bara patienter med neurologiska diagnoser utan
även neuropsykiska, psykiska, utvecklingsstörning, hörselnedsättningar, talsvårigheter,
synsvårigheter och rörelsehinder.
Slutsatserna som Socialstyrelsen gör är:
Landstingen saknar ofta verksamhetsplanering för rehabiliteringsinsatserna.
Medvetenheten om att landstingen är skyldiga att erbjuda individuella
rehabiliteringsplaner är låg. Rehabiliteringsplanerna bör användas i större
utsträckning än i de gör i nuläget.
Landstingens kartläggnings- och redovisningssystem omfattar inte
rehabiliteringsinsatserna och därför är det svårt att bedöma hur stort behovet är
liksom hur mycket resurser som avsätts för rehabilitering.
Landstingen saknar system för resultatuppföljning av rehabiliteringsinsatserna.
Resultat av undersökningen
Vilken form av vård man får som patient beror till stor del på postnumret. I Kronobergs län
får i stort sett alla rehabilitering inom länet. Å andra sidan fick bara 3 personer rehabilitering
i annat län och ingen rehabilitering utomlands. Gävleborg erbjuder varken rehabilitering
utanför länet eller i ett annat land. Dalarna erbjuder både rehabilitering utanför länet och i
annat län. Å andra sidan är det bara 36 stycken av 54 som får det beviljat. När det gäller
rehabilitering utomlands har 5 av 21 fått den möjligheten. Siffrorna gäller för 2010. I
Västernorrland fick endast 1 person av 5 sökande rehabilitering utomlands.
Intressant att notera är att svarsfrekvensen är högre när det handlar om rehabilitering i
andra län och utomlands, istället för inom det egna länet. Kan detta vara ett tecken på att
det finns en mera samlad organisation kring den rehabiliteringen än den som sker inom
länet?
Dalarna, Halland, Jönköpings län, Kronoberg, Sörmland, Uppsala län, och Västra
Götalandsregionen erbjuder rehabilitering i andra län. Gävleborg och Västernorrland gör det
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
Sidan 5 av10
inte. Ett problem med statistiken i Västra Götaland är att de har samlad statistik för de
remisser som inkommer avseende utomlänsrehabilitering och utomlandsrehabilitering.
Dalarna, Halland, Jönköpings län, Uppsala län, Västernorrland och Västra Götalandsregionen
erbjuder rehabilitering utomlands, medan Gävleborg och Kronoberg gör det inte. Blekinge
län har svarat, men det råder oklarheter i om de beviljar utomlandsrehabilitering eller inte.
Stockholms län, liksom Örebro län och Norrbottens län har uppgett att de har svarat på
enkäten. Dessa svar har dock inte kommit in. Därför är det svårt att göra en bedömning
angående rehabiliteringsinsatserna i dessa län. Övriga landsting har inte svarat på enkäten,
därför är det också svårt att jämföra resultaten landstingen emellan.
I samband med Socialstyrelsens rapport från 2004 gjordes också en undersökning på hur bra
landstingen redovisar sina rehabiliteringsinsatser. Resultatet visade på stora regionala
skillnader. Jönköpings län visade på bäst resultat, följt av Örebro län, Gävleborg, Halland och
Jämtland. Ungefär hälften av alla landsting redovisar inte sina rehabiliteringsinsatser.
Norrbotten, Västerbotten och Skåne redovisar varken rehabiliteringsinsatser eller
habiliteringsinsatser. För att göra en återkoppling till vår enkätundersökning var det just
Jönköping, Gävleborg och Halland som svarade först.
Sammanfattning av slutsatser:
De problem som socialstyrelsen pekade på 2004 verkar vara kvar
Postnumret spelar roll för vilken vård man får
Det saknas samordning av insatserna och det saknas kunskap om vad som pågår
”uppåt” och ”nedåt” i organisationen
Många landsting redovisar inte sina rehabiliteringsinsatser
Fler redovisar insatser i andra landsting och utomlands än i det egna landstinget
Det saknas samlad statistisk över rehabiliteringen i landstingen och nationellt
Diskussion/analys
Stora skillnader – ingen överblick
Enkäten visar, trots det stora bortfallet av data att det råder stora regionala skillnader. Både
när det gäller antalet sökande och antalet beviljade insatser. Siffrorna kan i och för sig
förklaras med att befolkningsmängden varierar emellan de olika länen. Det bor ju betydligt
fler personer i Stockholms län än i Norrbotten. Samtidigt kan man ju fråga sig om det är så
att många inte vet om att det till exempel är möjligt att bli beviljade rehabilitering utomlands
i till exempel Västernorrland.
En fråga som vi personligen har haft under denna undersökningsperiod är ”Kastar de pil med
skattebetalarnas pengar”. Anledningen är att vi oftast har fått intrycket att det inte råder
någon egentlig koll på hur rehabiliteringen ser ut. Vem ska man vända sig till och vem som
besitter vilken kunskap? Varför finns det inte någon samlad statistik?
Skattebetalarnas pengar
De senaste årens debatt om hur skattepengarna ska användas är en minst sagt politisk fråga.
Den offentliga sektorn har i regel hårda sparkrav, och man inte vill slösa med
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
Sidan 6 av10
skattebetalarnas pengar. Men om landstingen inte för någon statistik på hur de använder
sina pengar på rehabilitering, hur ska de då veta hur stor del av sin budget de avsätter åt
dem? Problemet kanske inte är skatteuttaget kontra sparkravet i sig, utan att landstingen
inte själva är medvetna om hur de använder sina pengar. Om de inte vet hur pengarna
används, hur ska man då kunna avgöra om de arbetar effektivt? Det kan vara på plats att
fråga sig om landstingen också varit ansvariga för hemtjänst- och assistanskostnader med
mera, hade de då tagit ett större ansvar gällande rehabiliteringen?
Ett nationellt register?
Det borde onekligen vara ett allmänintresse att man verkligen investerar i att kartlägga hur
behovet av rehabiliteringsinsatser egentligen ser ut. Då kan landstingen mäta om de
verkligen arbetar effektivt och hur mycket pengar de verkligen måste avsätta åt
rehabilitering. Vidare kan dylika register användas för att landsting kan lära sig av de som
lyckas bäst samtidigt som man kan sätta tryck på den som lyckas mindre bra. På sikt borde
detta leda till att patienten blir friskare och att andra samhällskostnader minskar. Ett bra
exempel på detta är det nationella kvalitetsregistret för strokevården. Så är det inte dags att
på allvar överväga att inför någon sorts nationellt kvalitetsregister för rehabiliteringen i
landstingens regi?
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
Sidan 7 av10
Tabeller
Rehabilitering inom länet
Landsting/region Vilka former av
rehabilitering erbjuder
ni?
Blekinge
Dalarna
Gotland
Gävleborg
Dagrehab.
Halland
Rehab. med
övernatting
Jämtland
Jönköping
Dagrehab. och rehab
med övernattning
Kalmar
Kronoberg
Rehab. med
övernattning
Norrbotten
Skåne
Stockholm
Sörmland
Uppsala
Värmland
Västerbotten
Västernorrland
Rehab med
övernattning
Västmanland
Västra Götaland
Örebro
Östergötland
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
Hur många ansökte
om rehab.?
Hur många blev
beviljade?
80 (till Valjeviken)
40 (till Valjeviken)
200 st
Vet ej
193 st
Vet ej
260 st
Vet ej
285 st
285 st
Sidan 8 av10
Utomlänsrehabilitering
Landsting/region
Blekinge
Dalarna
Gotland
Gävleborg
Halland
Jämtland
Jönköping
Kalmar
Kronoberg
Norrbotten
Skåne
Stockholm
Sörmland*
Uppsala
Värmland
Västerbotten
Västernorrland
Västmanland
Västra Götaland**
Erbjuder ni
rehabilitering utanför
det egna länet?
Hur många ansökte?
Hur många blev
beviljade?
Ja
54
36
Nej
Ja
49
28
Ja
11
4
Ja
7
3
Ja
Ja, i enstaka fall
45
Ca 20
32
5
Nej
Vet ej
Vet ej
Ja
780 (Sverige och
utomlands)
281
Örebro
Östergötland
* Svaren avser endast de remisser som kommer in till länssjukhuset i Nyköping
** Siffrorna avser de remisser som kommer in både när det gäller rehabilitering i andra län
och utomlands
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
Sidan 9 av10
Utomlandsrehabilitering
Landsting/region
Blekinge
Dalarna
Gotland
Gävleborg
Halland
Jämtland
Jönköping
Kalmar
Kronoberg
Norrbotten
Skåne
Stockholm
Sörmland
Uppsala
Värmland
Västerbotten
Västernorrland
Västmanland
Västra Götaland**
Erbjuder ni
rehabilitering
utomlands?
Tror inte det
Ja
Hur många ansökte?
Hur många blev
beviljade?
21
5
Nej
Ja
38
11
Ja
70
25
Nej
-
-
Ja
Vet ej
3
Ja
5
1
Ja
780 (Sverige och
utomlands)
68
Örebro
Östergötland
** Siffrorna avser de remisser som kommer in både när det gäller rehabilitering i andra län
och utomlands
Referenser:
Hälso – och Sjukvårdslag (1982:763)
Socialstyrelsen (2004): Tillgång till habilitering och rehabilitering för vuxna med
funktionshinder – en kartläggning
Artikel nr: 2004-131-13
Rapportförfattare: huvuddelen är gjord av Hillevi Sundholm som är student på Örebro
Universitets socionomprogram
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
av10
Sidan 10
