Isabell Hellerstedt
50% skolkurator
50% biträdande rektor
Kontaktuppgifter: 0122-852 74, 072-2462566
[email protected]
Isabell är socionom och har bl.a. vidareutbildning inom olika samtalsmetoder och
utredningsmodeller. Skolkurators största uppgift på skolan är att bidra i socialt och
psykosocialt arbete på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Som biträdande
rektor är ett av uppdragen att just leda och samordna elevhälsans arbete.
”Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan
ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas
utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska,
psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång
till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.”
Elin Walsh
Arbetsterapeut
Kontaktuppgifter: 070-5468474
[email protected]
Elin är legitimerad arbetsterapeut och följer hälso- och sjukvårdslagen. Arbetsterapeutens
största uppgift på skolan är att bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och
hälsa. Elin kommer närmast från en verksamhet inom neuropsykiatri och utvecklingsstörning.
Elin är särskilt duktig på kognitiva hjälpmedel.
Madlen Andersson
Speciallärare
Kontaktuppgifter: 070-2516250,
[email protected]
Madlen har en bakgrund som 1-7 lärare. Hon har arbetat inom skolan i 23 år och har under
de senaste åren utbildat sig till speciallärare. Madlen finns som stöd till personal när en elev
har uppmärksammats vara i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Madlen har
vidareutbildat sig inom tal och kommunikation samt inom hörsel med ljudanpassningar. Hon
är särskilt duktig på stöd för läs- och skrivutvecklingen. Madlen kommer under vårterminen 17 att utbilda sig inom språkstörning och diagnosmaterialet ITPA.
Marianne Harrysson
Specialpedagog
Kontaktuppgifter: 072-5712753,
[email protected]
Marianne är specialpedagog och studerar läsår 16/17 för att även få lärarbehörighet.
Marianne finns som stöd till personal när en elev har uppmärksammats vara i behov av extra
anpassningar och särskilt stöd. Marianne är särskilt duktig på lågaffektivt bemötande i och
med sin bakgrund som specialpedagog på Mo Gård. Marianne kommer under vårterminen 17 att utbilda sig inom språkstörning och diagnosmaterialet ITPA.
Johanna Hejdeström
40% skolsköterska
Kontaktuppgifter: 070-3146587,
[email protected]
Johanna är skolans skolsköterska och följer hälso- sjukvårdslagen. Hon delar sin tjänst mellan
Viggestorps rektorsområde och Nya Bergska Väst. Johanna finns på plats varje tisdag och
onsdag. Med tiden kommer Johanna att träffa alla elever på skolan i och med att alla elever i
förskoleklass och årskurs 4 genomför ett hälsobesök.
Begreppslista för elevhälsan
Det är viktigt att vi som jobbar i skolan använder rätt beteckning på det vi gör. De ord
som står med rött och är genomstrukna ska inte användas!
Pedagogisk
Utredning
En utredning som innebär att kartlägga och dokumentera en
elevs funktioner och färdigheter, starka sidor och svårigheter.
Fördjupad
pedagogisk
utredning
En utredning som innebär att på ett fördjupat sätt kartlägga och
bedöma elevs kunskapsutveckling och kognitiva förmågor.
Främjande
insatser
Förebyggande
insatser
Anpassad
studiegång
Anpassning av
undervisningen
Barn/elever
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de
positiva förutsättningarna.
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker som
finns i verksamheten.
En form av särskilt stöd som innebär att man tar bort delar av
undervisningen vad gäller tid och/eller ämnen. Beslutas i ett
åtgärdsprogram. Obs! I beslutet måste anges vad som tas bort.
Åtgärden följs upp kontinuerligt och utvärderas efter 6-8 veckor.
Den anpassning av undervisningen som varje lärare enligt
läroplanen är skyldig att göra av hänsyn till varje elevs
förutsättningar och behov. Detta är ledning och stimulans
och inte en stödinsats!
Enligt skollagens (2010:800) definition är barn de som går i
förskolan. Elev är man från förskoleklass och uppåt. Elev är
man också i fritidshemmet.
Elevhälsa
Kurator, psykolog, skolläkare, skolsköterska och
specialpedagogisk kompetens som genom samverkan arbetar
hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande för att
stödja alla elevers utveckling mot utbildningens mål.
Elevvård
Äldre beteckning på skolkurator och skolpsykolog. Försvann
som begrepp 1 juli 2011 dånuvarande skollag trädde i kraft.
Äldre beteckning på möte då man tog beslut om åtgärder
Elevvårdskonferens
Enskild
undervisning
angående en elevs stödbehov. Försvann som begrepp 1 juli
2011 då nuvarande skollag trädde i kraft.
När en elev får majoriteten av, eller hela sin undervisning
enskilt. Ska beslutas av rektor och tydligt dokumenteras i ett
åtgärdsprogram. (Kan också gälla ett helt ämne.)
Åtgärden följs upp kontinuerligt och utvärderas efter 6-8
veckor, eftersom det är en form av särskilt stöd.
Extra
anpassningar
Hemundervisning
En stödinsats (se nedan) som ges inom ramen för den ordinarie
undervisningen. Dokumenteras i elevens IUP upp t o m årskurs
5. För elever utan IUP dokumenteras extra anpassningar med
fördel i School Soft.
Äldre beteckning på undervisning i hemmet som alternativ till
skolgång.
I nuvarande skollag är hemundervisning i praktiken borttaget,
utom när det gäller vissa synnerliga skäl. Detta kan bara
beslutas av elevens hemkommun och gäller inte elever i
fristående skolor.
Begreppet hälsoundersökning ersattes med hälsobesök redan i
riktlinjerna från Socialstyrelsen i augusti 2004.
Hälsobesök
Hälsokontroll
Kunskapskrav
Målen med
utbildningen/Utbi
ldningens mål
Termen hälsobesök markerar en förskjutning från ett
kontrollerande till ett mer främjande arbetssätt, både
hälsoövervakande och hälsofrämjande.
Äldre beteckning på hälsobesök. Förändrades som begrepp 1
juli 2011, då nuvarande skollag trädde i kraft.
Det en elev enligt kapitel 3 i Lgr 11 kunskapsmässigt behöver
uppnå (ma, no, so,sv i årskurs 3, samtliga ämnen årskurs 6 och
9).
Både kunskapskrav och målen enligt 2 kap. Lgr 11.
Andel.elever i skolan som uppnår lägst godkända betyg när de
slutar skolan.
Måluppfyllelse
Plan mot
diskriminering
och kränkande
behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) ska varje år
beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3 kap. 16 §
diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen.
Skolhälsovår d
Äldre beteckning på den medicinska delen av elevhälsan, dvs.
skolläkare och skolsköterska. Försvann som begrepp 1 juli
2011 då nuvarande skollag trädde i kraft.
Stödinsatser
Samlande beteckning för extra anpassning (inom ramen för den
ordinarie undervisningen) och särskilt stöd (som dokumenteras i
ett åtgärdsprogram).
Särskild
undervisning
För elever som på grund av sjukdom (eller liknande skäl) inte
kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte
vårdas på sjukhus ska särskild undervisning anordnas i
hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska
så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven
inte kan delta i.
Särskild
undervisningsgrupp
När en elev får majoriteten av, eller hela sin undervisning i en
annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt hör till i
syfte att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås.
Beslutas av rektor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
Åtgärden följs upp kontinuerligt och utvärderas efter 6-8
veckor, eftersom det är en form av särskilt stöd.
Särskilt stöd
Uppföljning
Stödinsats som inte ges inom ramen för den ordinarie
undervisningen. Särskilt stöd kan vara omfattande
specialpedagogiskt stöd, särskild undervisningsgrupp, enskild
undervisning eller anpassad studiegång.
Görs kontinuerligt och ofta (en eller flera gånger per vecka) av t
ex stödinsatser, för att säkerställa att de har önskad effekt.
Uppföljning kan göras genom t ex samtal med elev och
vårdnadshavare. Behöver inte dokumenteras formellt, men ska
ligga till grund för utvärderingen.
Utvärdering
Skolsocial
Kartläggning
Social
bedömning,
7 kap 5§
Görs t ex efter 6-8 veckor av stödinsatser för att se om
åtgärderna ska fortsätta, upphöra, kompletteras etc.
Utvärderingen dokumenteras. Gäller utvärderingen åtgärder i
ett åtgärdsprogram måste beslut tas antingen om nytt
åtgärdsprogram eller att avsluta åtgärdsprogrammet.
En kartläggning som görs för att i komplexa ärenden skapa en
helhetsbild av vad som hindrar elevens inlärning och/eller
socioemotionella utveckling. Kartläggning ska vara en del i ett
övergripande förändringsarbete som påbörjas i syfte att få
elevens skolsituation att fungera.
Ett beslut om mottagande i särskolan ska föregås av en
utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk
och social bedömning. Omfattningen av utredningen och dess
olika bedömningar avgörs utifrån omständigheterna i varje
enskilt ärende.
