III
-
IIIS'
. l -
.'-
- l
-
l
.43
-
Mosaiska församlingens organisation
Budget för biblioteket 1980
Tillkomsten av mosaiska församlingen och biblioteket
Biblioteket av idag
Bokbeståndet; klassifikations- och katalogiseringssystemet .
Mosaiska församlingens klassifikationssystem
Katalogisering
Tidskrifter
Bokurval
Lån - besök
Personal
utställningar
Biblioteket i framtiden
Förslag till detaljerad biblioteksförändring
Bibliografiska referenser
Sid
1
Inledning
I denna uppsats skall jag beskriva hur ett privatbibliotek ar uppbyggt. Jag har bl a gått in på en historisk bakgrund till hur mosaiska
församlingen uppstod. Litteraturen just om detta var rikhaltig, medan
däremot litteraturen om bibliotekets historik saknades. Jag har d2 i
möjligaste mån kontaktat personer, som efter bästa förmåga bistått
mig i denna min fråga. Jag vill passa på att tacka dessa och andra
personer som har givit mig värdefull information och som dessutom har
givit mig en intressant bild av biblioteket som helhet.
Arbetet som sådant har varit stimulerande, om än ej tillfredsställande
på vissa mer exakta områden. Jag har ur mitt eget subjektiva perspek-
tiv skildrat bibliotekets inre. Asikter och dylikt som kan framträda
i uppsatsen står jag helt för då de bibliografiska referenserna ar
nästan obefintliga.
I4osaiskax)församlingens organisation
Församlingen är en sammanslutning av mosaiska trosbekännare, bosatta
i Stockholm eller dess närhet. Av Stockholm cirka 9000 judar var
1979, 4949 medlemmar i församlingen. Medlemskapet är sedan 1952 helt
frivilligt. Församlingsskatten beralaias på den beskattningsbara inkomsten.
Församlingen styrs enligt demokratiska parlamentariska principer.
Vart tredje år anordnas val, varvid 25 fullmäktige väljes. Valet sker
i princip efter samma regler som vid val till riksdag och kommun. Det
finns tre partier att välja bland; en ortodox-traditionell, en reformvänlig och en enhetsgrupp.
Fullmäktige väljer i sin tur föreståndarkollegium, som består av ordförande och rotlar för olika områden. För varje rotel ar en vald föreståndare. Rotlarna ar till antalet sju. De handhar utbildnings- och
kulturarenden, religiösa ärenden, ekonomiarenden, sociala ärenden,
informations- och kontaktarenden, kansli- och personalärenden och
ungdoms- och fritidsärenden.
Budget för biblioteket 1980
Bibliotekarie
Nyförvärv (böcker, tidskrifter m m)
26 000:6 000:-
Dessa utgifter betalas med församlingsmedlemmarnas medel. Men försam-1ingensmedlemmars antal är ändå oberoende av vad biblioteket får
disponera över för budget. Därför om medlemmarnas antal skulle minska
finns alltid någon fond eller dylikt som stöd. Dessutom finns innestående ett belopp på 14 000:-, som biblioteket har fått som gåva av
Peter Freudenthal. Han har donerat beloppet till biblioteket genom att
han sålt sina konstverk.
Tillkomsten av mosaiska församlingen och biblioteket
Under Gustav III:s regeringstid utfärdades en kunglig resolution år
1775, vilken innebar att Sverige skulle få sina första skyddsjudar.
Anledningen var att Aaron Isaac (hans hebreiska bibel från 1740 finns
bevarad i biblioteket) kom till Sverige 1774 från nuvarande Osttyskland
Han var till yrket gravör, sedan armGleverantör under Gustav III :s
ryska krig och slutligen grundläggare av en guldsmeds- och bankiraffar,
som i Sveriges historia kom att spela en stor roll. Aaron Isaac var
den förste juden i Sverige som fick bosattningstillstånd, trots att
han vägrade att konvertera. Han fick nu överståthållaren Carl Sparres
tillstånd att bilda gudstjänst med rabbin. Dock bestämdes att synagogor endast skulle upprättas i Stockholm och några andra stader. Nar
detta kom till allmänhetens kännedom uppstod judefientliga stämningar.
Vissa inskränkningar gjordes dock; bl a att judar varken kunde bli
riksdagsmän eller ämbetsmän. För enskilds böter och utgifter skulle i
vissa fall hela församlingen ansvara, och för vissa brott skulle jude
straffas hårdare än andra. Detta s k judereglemente inverkade på de
x) numera judiska försainlingen
svenska judarnas politiska ställning och sociala liv. Det fanns inget
direkt organiserat trossamfund i Stockholm. Frågor rörande äktenskap,
skilsmässor, förnynderskap och arv avgjordes ej av lagar utan av den
judiska lagen.
Aaron Isaac bodde i Gamla Stan i närheten av dåvarande synagogan vid
Tyska Brunn, som sedan 1795 varit församlingens gudstjänstlokal. Lokalen var förfallen och för liten till ytan, men då församlingens medlemmar endast var 450 till antalet ansags det inte vara bradskande att
bygga ny synagoga. Men församlingens ledande män ansåg att gudstjänstlivet och församlingslivet blev lidande, och år 1861 inköptes en tomt
på Wahrendorffsgatan
.
Den nya synagogan invigdes 1870 - samma år som de svenska judarna tillerkänts fulla medborgerliga rättigheter. Därmed började en ny epok i
Stockholms mosaiska församlings historia. Församlingen firade 1975
200-års jubileum och synagogan fick då besök av vår nuvarande kung.
Under 1880-talets senare årtionden och den närmaste tiden därefter
ökades de mosaiska församlingarnas medlemsantal relativt snabbt, huvudsakligen genom östjudisk invandring. En avsevärd del av de judar som
i våra dagar spelar eller alltjämt spelar en betydande roll i naringslivet och kulturlivet, ar barn eller barnbarn till invandrare från
Östeuropa. Som exempel kan nämnas Bonniers förlags grundare Albert
Bonnier och Oscar Levertin som använde många judiska motiv i sin diktning.
Församlingen hade även andra lokaler utspridda i Stockholm. Det fanns
lokaler för olika typer av aktiviteter. Troligtvis fanns biblioteket
då på Birger Jarlsgatan 4.
Biblioteket grundades 1883 enligt rabbin Kronheims uppgift till efterlevande. 1895 grundades biblioteket enligt Sundström (se 1itt.fört.).
Bibliotekets historia var också rabbinernas. De satte sin prägel på
bokbeståndet, som till stor del donerats vid deras bortgång. Väsentligen har det tillkommit aven genom sterbhus och genom upplösta föreningar.
Ar 1895 fanns omkring 4500 band och 1000 smärre skrifter. Under alla år
har bokbeståndet systematiskt kompletterats efter basta förmåga. 1928
gjordes en fullstadig dubbel kortkatalog samtidigt som församlingshuset vid synagogan byggdes om. Biblioteket ar allts5 belaget bakom
synagogan på Wahrendorffsgatan 3, centralt vid Kungsträdgården med
utsikt mot Berzelii park.
I början på 1950-talet omarbetades klassifikationssystemet helt. Bokbeståndet var år 1954 10000 band. Det var rabbinen professor Kurt
Wilhelm som tillsammans med bibliotekarien Raphael Edelmann utvecklade
ett system som var unikt och passade just för biblioteket i Stockholm.
Kurt Wilhelm var rabbin i Stockholm ända fram till sin död Ar 1965.
Han undervisade i judiska ämnen p& Stockholms universitet. Raphael
EdeImann undervisade likaså fast på Köpenhamns universitet. Edelmann
utarbetade bl a en katalog för hebreiska inkunabler.
Det katalog- och klassifikationssystem som de utarbetade $r h idag
i bruk. Redan på 40-talet var det trhgt om utrymn~eoch då anskaffades bokhyllor i mån av plats.
Antaganden k+n ju göras att bokbeståndet under 40-talet måste ha expanderat betydligt. Världshändelserna kom att utvidga mosaiska församlingsbibliotekets bokbestånd. B1 a kom intryck från andra världskrigets
överlevande judar som hade lyckan att klara sig och ville skriva av sig
sina hemska upplevelser. Dessutom tillkom böcker som tog upp historiska, sociologiska, psykologiska och politiska aspekter över kriget.
Följden av krigets hemlösa överlevande var att staten Israel proklamerade sin självständighet år 1948. På senare år har bibelns land
utforskats av människor från hela världen. De arkeologiska utgravningarna bl a Massada gjorde sitt till för att turister skulle koinma.
Kristendomen försvann SOIIIett iime från schemat. Religionsunclervisriir1ge11
medförde ökat krav på litteratur om judendomen.
Biblioteket av idag
Idag har mosaiska församlingens bibliotek 25 000 volymer av vilka
2250 böcker ingår i en donation från rabbin Ehrenpreis. Dessa böcker
finns i ett angränsande rum och utlånas ej. De ar katalogiserade för
sig. Vid första anblicken av biblioteket ser det bedrövligt ut. Det
ar plats för 8000 volymer mot 25000 nu befintliga. Böckerna ligger
bakom och ovanpå varandra. Som låntagare är man helt beroende av bibliotekarien. Det finns inga skyltar som talar om var exempelvis de
skönlitterära böckerna står. Men vid närmare granslaiing så finner man
alla böcker samlade av samme författare oavsett språket på en och samma
plats. Belysningen är mycket dålig och ej heller finns utrymme för att
studera referenslitteratur en längre tid. Katalogen finns i ett kassaskap som ar belaget i en smal gång i biblioteket.
Interiar f d n farsamlingsbiblioteke+ med bibliotekarien
rabbin
E. Kronhelm
:
~okbesthdet
; klassifikations- och katalogiseringssystemet
Genom att i viss mån beskriva församlingsbibliotekets klassifikationssystem, får man samtidigt med en bild av bokbeståndet. Det ar helt
omöjligt att göra ett representativt urval - att närmare beskriva
någon speciell avdelning. Sjalvfallet har biblioteket rariteter som
ter sig intressantare vid fysisk närvaro. hied all säkerhet kan låntagaren känna stor tillfredsstallelse med det stora utbudet av litteratur som biblioteket disponerar över. Men förutsättningen är ju att
man som låntagare vet vad församlingsbibliotekets utmärkande bokbestånd består i.
Jag har valt att nämna aven underavdelningarna på den skönlitterära
avdelningen för att sedan kunna beskriva katalogiseringen.
Vissa av avdelningarna ar helt svårbegripliga och därför reserverade
för personer med större insikt i bibliotekets specifika bokbestånd.
Mosaiska församlingens klassifikationssystem:
Uppdelning (språklig ev geografisk)
Siffrorna på andra platser efter kolon betyda:
hebreiska
arameiska och andra semitiska språk
klassiska sprak
jiddisch, spaniolisch
svenska, 55 andra skandinaviska språk
engelska, 66 USA - engelska
tyska och andra germanska sprak
franska och andra romanska språk
slaviska spr2k
1:
2:
3:
4:
5:
6:
7:
t3 :
9:
10:
11:
12:
13:
14:
15:
16:
Handskrifter och rara
Bibliografier
Skrifter i allmiint och blandat irineh&ll
Spr5kveteriskap : judiska språk
Bibel : Tenach
Arkeologi
Förtalmudisk litteratur
Kristendoni
Talmud litteratur
Halacha
Agada och Homiletik
Kult (Gudstjänstordning)
Judisk teologi
sektväsen, refornl assimilation
Filosofi
Kabbala och Chassidism
17: Andra religioner
18: Kulturhistoria : judisk
19: Judarnas historia
20: Biografi och genealogi
21: Litteraturhistoria : judisk
22:
Litteratur : judisk
22:ll-19 Samlingar och antologier
22:21-29 Samtliga verk: särskilda författare
22:31-39 Poesi : medelåldern
22:41-49 Poesi: nyare tiden
.
22:51-59 Dramer
22:61-69 Romaner och noveller
22:7
Brev
22:9
Varia
8:
Utgår för valmöjlighet
Konst : judisk
Rättsvetenskap : judisk
Statsvetenskap och sociologi : judisk
Naturvetenskap och medicin
Geografi
Antisemitism och apologetik
Zionism
Icke-judiska skrifter
s
Katalogisering
Det finns en nominalkatalog (den alfabetiska) och en realkatalog
(den systematiska) Katalogkorten ar ganska stora och många ar av
äldre datum och då handskrivna. På de gamla handskrivna korten kunde
aven stå kommentarer som: varifrån och av vem boken donerats. Men idag
står följande: författare, titel, undertitel, ort, år, sidantal,
illustrationer och storlek. De gängse teclmen enligt SKR (Svenska
katalogiseringsregler) används ej. Det enda som skiljer nominalkatalogen från realkatalogen ar kortens färg. I regel plockas ett kort in
i nominalkatalogen på författaren. Det finns alltså inget kort på bokens titel, undantagsvis som på självbiografiska verk.
.
För att närmare beskriva realkatalogens uppställning så skall jag som
exempel förklara avdelning 22, vilket ar den skönlitterära. En skönlitterär roman på svenska får då signum; 22~65.22 står för litteratur:
judisk (se avdelning 22), 6 :an står för romaner och 5 för svenska
språket enligt uppdelningen som står överst på klassifikationssystemet.
En engelsk roman får då som signum 22:66. Om boken är en Översättning
framgår inte. Signumet skrivs med blyerts på titelbladet, dar aven ett
accessionsnummer finns: exempelvis; 1979/83. Boken ar nummer 83 i ordning år 1979. I själva accessionskatalogen står aven författare, titel,
orten och årtalet angivet. Detta system tillämpas aven på facklitteraturen enligt de övriga avdelningarna med respektive underavdelningar. självfallet ar böcker på hebreiska och jiddisch katalogiserade i separata kataloger då bokstäverna är av annan karaktär.
Tidskrifter
Biblioteket har ungefär 25 olika tidskrifter. En jiddischspråkig dagstidning från Paris (Unser WORT) förekommer och den ar också den enda
som kan lånas hem. Urvalet har gjorts enligt efterfrågan och givetvis
efter ekonomiska resurser. Biblioteket tillhandahåller gratis tidningar
från olika organisationer i Sverige som har judisk anknytning. Det kan
vara tidningar som exempelvis ges ut av Stockholm judiska center och
av förenade Israelinsamlingen. En tidning som bl a finns tillgänglig
på folkbiblioteken är Fred i Mellanöstern,som ansvarig utgivare ar
aktionsgruppen för fred i blellanöstern.
Tidskrifterna sgaras och några av dem ar inbundna. Till skillnad från
böckerna förvaras gamla tidskrifter i ett magasin. De utländska tidningarna köps i regel direkt från förlagen och jag skall ta upp några
som exempel. Dessa tidskrifter ar dock inte representativa för de
övriga som finns på biblioteket. Jag anger dem bara som ett exempel på
vad som finns och från vilka länder de kommer.
Exempel:
N R // : information issued by the association of Jewish refugees in
Great Britain. - London.
.
Allgemeine // : judische Wochenzeitung. - Diisseldorf
Aufbau // : America's
largest german language newspaper.
The Jerusalem Post // : the latest news from Israel.
-
- New York.
Jerusalem.
Jewish Chronicle // : the organ of British Jewry. - London.
Judische Rundschau //
das ausland. - Basel.
Jddisk Orienteng //
:
unabhängige Wochenzeitung fur die Schweiz und
.
Midstream // : a monthly Jewish Review. - New York City.
Neue Judische Nachrichten //
. - Miinchen.
Bokurval
Bokurvalet sker på så satt att bibliotekarien laser bokrecerisioner i
dagstidningar och i de tidskrifter som biblioteket har. Rabbinen kan
i mer grundlaggande äimnen rådfrågas. Bibliotekarien försöker att köpa
böcker som ar representativa både inom fack- och skönlitteraturen.
Självfallet vill biblioteket hålla sig med nyförvärv på olika områden.
Nar det galler skönlitteratur ar det svårare att välja representativt.
I regel köps böcker av judisk författare som handlar om judiska h e n .
Det finns aven böcker av icke-judiska författare, men som tar upp
judiska motiv och tvärtom. Det har i alla år diskuterats vilka kriterier
som galler för en judisk bok.
Barnböcker finns endast ett fåtal av. Det är ej heller säkert att bibliotekarien köper in alla böcker av sama författare. Självfallet blir
ju bokurvalet subjektivt och ur låntagarens synpunkt kan man kanske
bli förvånad över vad som eventuellt saknas och vad som finns.
Böckerna köps f r å n Fritzes , och idag köps ungefär 100 volymer om å r e t ,
inräknat både fack- och skönlitteratur. Tidigare köptes böcker från
Sandbergs bokhandel som dessutom hade en kunnig expedit som hj ä l p t e
till med bokurvalet. Bokurvalsprincipen har tydligen varierat e f t e r
bibliotekarie och år.
Lån - besök
Man f å r i regel låna på en månad och nyförvärv 14 dagar. Biblioteket
är öppet f ö r allmanheten endast t v å dagar i veckan, några timmar på
kvällen också. Den. sammanlagda tiden i timmar ä r 1 2 . Förr f i c k man
låna hem böcker mot borgenförbindelse, idag räcker det mot uppvisande
av legitimation. Fjärrlån förekommer och många av låntagarna ä r studeranden som skriver om diverse judiska ämnen. Biblioteket har b l a f å t t
besök av lärarhögskolan i Stockholm och Bibliotekshögskolan i Borås.
1977 hade biblioteket öppet hela fem dagar i veckan och det gjorde
s i t t till f o r a t t höja s t a t i s t i k e n i lån och besökare. Men den generösa satsningen varade bara det å r e t . blen man har i v i s s mån kunnat
behålla låntagarna från 1977.
1923 hade biblioteket öppet två tjmmar i veckan och 1940 var det öppet
t r e timmar i veckan. Men forskare kunde e f t e r särskild överenskomelse
aven på andra t i d e r f å t i l l t r ä d e till biblioteket.
Så här s e r s t a t i s t i k e n u t f ö r de å r som jag har kunnat i möjligaste
m b finna.
Ar
-
Lån
150
1923
Besökare
100
MOSAISKA FORSAMLINGENS BIBLIOTEK
.
WAHRENDORFFSGATAN 3 I1
hålles tillgängligt för avgiftsfria hemlån
helgfria onsdagar kl. 11,30-12,30 f. m.
och torsdagar 6,30-7,30 e. m.
Biblioteket förfogar över en rikhaltig samling judisk-historisk,
litteraturhist'orisk och religionshistorisk litteratur, vidare skonlitteratur p5 svenska, tyska och hebreiska. Därjämte ett flertal
judiska tidskrifter. . . Boklån kunna även erhallas efter
1
enskild ' ~ ~ e r e n s k o m m e l s emed bibliotekarien, fil. kand.
Leon Fried, Ostgötagatan 17 , tel. Söder 27 16.
'
Aret var 1926
...
Personal
Biblioteket ar öppet tolv timmar i veckan och då skall aven det administrativa arbetet skötas. Det galler ju för bibliotekarien att prioritera vad som ar viktigast att göra under dessa tolv timmar, därför
saknas uppgifter om exempelvis bokbeståndets ökning från tidigare år.
Över huvud taget statistiska uppgifter är helt omöjligt att få fram.
Bibliotekarien får hjalp med bl a katalogkorten av en pensionär som
arbetar helt ideellt. Ideellt arbetar aven en dam som katalogiserar och
klassificerar Frans Arnheims samlingar. Det ar meningen att Arnheims
boksamling på ca 1 500 volymer, som mosaiska församlingen inköpt i
framtiden skall &gå i församlingsbibliotekets bokbestånd.
utställningar
I sessionssalen bredvid biblioteket anordnas utställningar. Biblioteket
får helt gratis disponera över lokalen. Utställningarna kan variera
i antal och art år från år. Som exempel kan nämnas då Singer blev
nobelpristagare 1978 passade man på att även ta med tidigare judiska
nobelpristagare från 1966, såsom Nelly Sachs och Samuel Agnon. På så
sätt kan biblioteket göra reklam för sina böcker. Övrig PR över nyförvärv finns också att läsa i församlingens olika tidskrifter, I församlingsbladet, DN och SVD står notiser om utställningarna.
Ibland kan föredrag hållas som har direkt samband med en utställning.
Det brukar då vara någon från bibliotekets stödförening som är föredragshållare. Den heter Judiska bibliotekets vänner och den har som
målsättning att sprida judisk kultur. Föreningen startade för ungefär
4 år sedan och har ca 140 medlemmar.
Biblioteket spar aven på artiklar ur DN, SVD och Sydsvenska Dagbladet.
Artiklarna handlar on1 kulturevenemang, som tar upp judiska motiv på
bio, teater o s v.
Biblioteket i framtiden
Mosaiska församlingens bibliotek ar först och främst avsett för församlingens medlemmar. De svarar också för ca 70 % av låntagarna.
En önskvard tanke ar att hela den judiska verksamheten centreras till
ett och samma ställe. självfallet är att verksamhetens läge måste vara
så centralt belaget som möjligt . Hillelskolan, ungdomsverksamheten etc
skulle alltså finnas i anslutning till synagogan och biblioteket. Biblioteket skulle då givetvis utnyttjas i större utsträckning, och ha
en gemensam öppettid med den övriga verksamheten. Då skulle biblioteket
behöva mer personal och bl a bokurvalet, framförallt den skönlitterära
litteraturen, breddas.
Lokalerna skulle vara raka motsatsen mot nuvarande, d v s lättare att
finna önskvard litteratur i. Det skulle medföra att låntagaren inte
skulle dra sig för återbesök. Livslängden på böckerna skulle också förlängas om hyllorna var avsedda efter böckernas antal. Likaså skulle
referenslitteraturen i större utstraclming läsas om belysningen var
bättre, om det fanns bord och stolar i biblioteket. Dessa framtidsplaner är ju ur bibliotekssynpunkt elementära och tyvärr skulle de för
länge sedan satts i bruk. Biblioteket av idag har en garderobstillvaro
som har svårt att havda sig i framtiden.
Förslag till detaljerad biblioteksförändring
Jag har tidigare beskrivit vad som skulle ändras på biblioteket. Nu
tankte jag ytterligare förändra - då i mer detaljerad form.
En biblioteksnämnd eller organisation har aldrig funnits och det har
Iieller inte tillkommit någon för detta ändamål. Kulturrotelns ordförande (föreståndare) har varit behjalplig med information, såsom nar
det är mest besökare på centret. Övrigt som har fastställts har bibliotekarierna bestämt i samråd med arkitekterna. De i sin tur kontaktar
i vanlig ordning sina tekniker o dyl. Man har medvetet planerat mer
detaljerat för att sedan ändra alltefter framtidens behov.
Det fastställs att biblioteket skall ligga i bottenvåningen. Biblioteket skall ha en ingång direkt från entrén och en ingång i anslutning
till centrets verksamhet. Då det redan finns tillgängliga utrymmen
såsom kök och toaletter m m behöver biblioteket endast lokal för böcker.
Biblioteket har ungefär 28 000 volymer i sin ägo och det fastställs
att göra en lokalplanering för 30 000 volymer. Man har då tänkt att
om bibliotekets volymer ökar i hastigare takt än beraknat så skall det
finnas utrymme aven för detta. Flera alternativ ges, bl a att bygga på
hyllorna, att flytta dem närmare varandra, och att aven ändra läsutrymmet.
Nar man kommer in från entréhallen skall ett kontorsrum (20 m2) finnas
till vänster och på höger sida skall ges utrymme för tidskrifter och
givetvis skall dar finnas bekväm stolar och bord. Direkt rakt fram
från entréhallen finns informationen. Vuxenavdelningen ar i anslutning
till den, och avdelningarna är uppdelade efter ämne.'Snett bakom informationen finns också en ingång, men den ar ansluten till övrig centerverksamhet. Det ar t W t att den ingången skall endast användas då
biblioteket har speciella öppettider exempelvis vid föredrag. 600 m
ar disponerat för biblioteket, och man har till tidskriftutrynmet 80 m
till sitt förfogande. Resten d v s 500 m2 har fördelats på bokbeståndet.
Det har beräknats efter standardnormer om 33 böcker/hylla. Har bestäms
att man skall ha 5 fack i bredd, vilket utgör 4 meter. Vidare fastställs att hyllorna kan vara ganska höga eftersom det saknas barnböcker.
Det blir lagom höjd med 7 fack, och då står två hyllor mitt emot varandra. Antalet böcker blir då 2 310. Då har man drygt en meters mellanrum mellan hyllorna, och det ar gott om utrymme att aven böja sig ner
efter böckerna. 5 hyllor om dessa mått står till höger om informationen. Dar finns ett runt bord med bekväma stolar alldeles vid fönstret.
Ehrenpreissamlingen står samlad för sig, och likaså finns referenslitteraturen bredvid. Det ges aven utrymme att placera några stolar
utmed fönstret. Då kan låntagaren sitta mer enskilt. Resterande 8 hyllset placeras till vänster om informationen. Man har valt att placera
ett avlångt bord alldeles bredvid informationen på den sidan.
självfallet så behövs ett katalogskåp och det står också bredvid informationen. Det fastställs att belysningen skall installeras efter gängse
beralaiingar och att skyltar satts upp till hyllorna.
En framtidsplanering av hur många lån som ökar efter längre öppettider
ar helt omöjligt att göra och att veta. Därför så blir planeringen
ytterst preliminär och ändringar kan komma ifråga.
Tidigare hade biblioteket öppet 1 2 timmar och nu f a s t s t a l l s a t t d e t
s k a l l vara öppet 36 tim/vecka och dessutom tillkommer 4 timmars i n r e
arbete. Man t a r s j ä l v f a l l e t hänsyn till judiska helgdagar, och då a r
biblioteket stängt fredagar såväl som lördagar. Bibliotekspersonalen
måste vara beredd a t t h å l l a öppet v i d v i s s a evenemang. Måndagar h å l l e r
biblioteket öppet k l 10-20 och dessa t i d e r g a l l e r aven f ö r torsdagar.
Tisdagar öppnas biblioteket k l 10-18. Onsdagar disponeras fyra timmar
till i n r e t j ä n s t . Oppettiderna a r då mellan 12-16. Den i n r e tjänsten
a r då tänkt a t t vara två timmar på förmiddag och två på eftermiddagen.
Men man s ä t t e r i n t e upp exakta t i d e r f ö r d e t t a . Endast söndagar a r bibl i o t e k e t öppet melian 16-20.
Man beralaiar a t t låntagaren s k a l l h i t t a b ä t t r e nu och fragornas a n t a l
minskar då också. Det beslutas a t t två bibliotekarier s k a l l dela på
den har heltidstjänsten. Övrig personal behövs e j , men det kan j u tänka behövas i framtiden.
Bibliotekarierna a r överens om a t t planera a l l t tillsammans. Den i n r e
tjänsten s k a l l ge utrymme f ö r samarbete och de a r h e l l e r i n t e l å s t a
vid s i n a respektive t i d e r . Det bestäms a t t det f ö r s s t a t i s t i k på antal e t l å n och besökare, och e f t e r e t t å r kan ändringar göras. h s å länge
ökar i n t e a n t a l e t inköpta böcker. Men vad som sker genast a r a t t böckerna köps mer regelbundet och mer objektivt. Sedan f å r bibliotekarierna
s e a l l t e f t e r erfarenhet och e f t e r bibliotekets nya mallar vad som behövs ändras på i praktiken.
Bibliografiska referenser
Encyclopeadia Judaica.
-
Jerusalem, cop. 1971-1972. - '16 vol. : ' il1.'
Fischer, D. : Judarnas historia i Stockholm / David Fischer och
Theodor Katz. - Stockholm, 1980. - (150) s. : ill.
Fréden, N. : Bibliotekslokaler : planering, utformning, inredning:
kompendium vid Bibliotekshögskolan. - Borås, 1977(duplic.) - 42 s.
: ill. - (Bibliotekshögskolan. Bibliotekskunskap)
.
Jacobowsky, C. ~ilh.:Något om Stockholms mosaiska församlings
bibliotek. - (Judisk tidskrift ; 1928, nr 8 s. 263-266)
Mosaiska församlingen : Mosaiska församlingen 1980 : 5rs~edovisning.
- 1980. - 40 S.
Rohlén-Wohlgemuth, H.: Svensk judisk bibliografi : facklitteratur
1951-1976 : skönlitteratur 1900-1976. - Stockholm, 1977. - 104 s. (Skrifter / utgivna av Sällskapet för judaistisk forskning ; 1')
Sundström, E.: Svenska bibliotek : en vägledning för biblioteksbesökare. - Stockholm, 1924. - 168 s. - (Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker ; 5)
Synagogan i Stockholm 100 år : söndagen den 13 september.
1970. - 12 s. : ill.
-
Stockholm,
Valentin, H.: Judarna i Sverige. - Stockholm, 1964. - 241 s. : ill.
Bild 1 : ur Försaniiingsblad för mosaiska församlingen i Stockholm.
1941 nr 5 s. 14.
Bild 2 : ur Judisk Tidskrift. 1926.
BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid
Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen
mellan åren 1974 och 1996.
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se
Upphovsrätten tillhör författarna.
Publiceringsår i BADA: 2012
