Musikinstrument i ett forntidsperspektiv
Forntida ljudredskap
Hur lät musiken i vår forntid? Det finns inget bevarat i noter eller skrifter som beskriver hur
människorna för tusentals år sedan använde musik. Istället är det spår från olika arbetsprocesser,
fort och rituella dansplatser som indirekt visar vilka ljudalstrande eller musikbesläktade aktiviteter
som funnits. Huvudkällan inom musikarkeologin utgörs av fynd av intakta eller fragmentariska
musikinstrument och andra ljudredskap och föremål som man tror kan ha varit använda, direkt eller
indirekt, till ljudproduktion.
Musikens funktion går inte bara att bygga enbart på de fynd som hittats eftersom det ger för lite
fakta om funktionen. Därför har många studier gjort hos de jägarfolk som lever idag. Det kan ge
antydningar om hur forntidens människor använda musiken och upplevde tillvaron.
Både i nordiska områden och i nordiska bosättningar, t.ex. York i England, har man hittat ett 1000-tal
arkeologiska fynd som tolkats som musikinstrument eller ljudredskap. Många av dem är olika slags
rasselinstrument, klockor och skällor, men även blåsinstrument som benflöjter med fingerhål,
visselpipor av ben, djurhorn med fingerhål, panflöjt av trä, rörbladsinstrument av trä eller ben,
trumpetinstrument av trä och bronslurar. Man har även hittat möjliga mungigor, bjällror och fynd av
stränginstrument i form av stall till lyror, snurror och vinare av ben.
Flöjt av ben funnen på Slottsholmen, Malmö
Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer
Stenåldern
Den längsta av alla historiska perioder kallas stenåldern, efter de första verktygen som tillverkades av
sten. Men naturligtvis använde den här tidens människor sig också av andra material.
Äldre stenåldern (10 000 och 4100 år f Kr)
Människor under äldrestenåldern älskade pärlor av djurtänder. De sydde fast tandpärlorna på sina
kläder. De hade dem också i halsband. När stenåldersmänniskorna dansade rasslade alla
benpärlorna. Så skrämde de bort farliga djur. Flickorna på stenåldern kunde ha hundratals
hjorttänder på kjolarna. De finaste tandpärlorna var stora vildsvinsbetar.
1
Yngre stenåldern
För människorna under perioden 4100-1700 f Kr skedde stora förändringar i södra och mellersta
Skandinavien, de började odla marken, bli bofasta och hålla sig med tamboskap. Det var inte bara
djuren som tillägnades magiska ritualer utan även jorden. De instrument som hittats är trummor,
rasselinstrument, vinare, snurror och skrapor. Musikinstrument av till exempel blad, vass och
grässtrån tror man funnits i stor mängd men ännu har inga bevarade hittats.
Bronsåldern (1700 – 500 f Kr)
I Sverige och särskilt på Gotland uppenbarar sig stora stenar som tros ha varit kultiska föremål under
yngre stenåldern och bronsåldern så kallade klangstenar. De ger ifrån sig en klar ton när man slår på
dem med ett annat föremål. Bredvid en klangsten Öland hittades ett par bronslurar. De mest
omtalade musikinstrumenten från denna period.
Rasselinstrument förekommer under bronsåldern. De är, till skillnad från rasselinstrumenten under
stenåldern, gjorda i brons. Det var väldigt vanligt att fästa rasslet på till exempel hästutrustning,
sköldar och bronslurar. Andra sorters instrument som man funnit tillhörande bronsåldern är
skrapare, slaginstrument, trummor och flöjter.
Foto: © Ola Myrin / Malmö Museer
Det är inte bara redskapsfynd som berättar om hur det kan ha sett ut på bronsåldern. Både i
Bohuslän och i Skåne har hällristningar, som avbildar lurblåsare, påträffats . Här kan man se hur
lurarna hållits och att flera lurar använts samtidigt, oftast i par.
Järnåldern (500 f Kr – 1050 e Kr)
Man har hittat fler fynd från järnåldern och det är lättare att se vilka musikredskap som var vanligast.
Klockor, ett självklingande instrument, är ett av de vanligaste fynden. Klockorna kunde vara gjorda av
brons eller järn. De i järn användes till seldon och vagnar medan de i brons användes som
accessoarer på klädedräkter.
2
Rasselinstrumentet rangler, gjorda av stora järnringar med mindre påträdda ringar, dyker upp under
slutet av järnåldern. De har troligtvis använts på hästfordon fastsatta på draglinan för att ge ifrån sig
ljud. Man tror att ljudet skulle skrämma bort rovdjur eller fungera som signal. Man tror även att
ranglerna skrämde iväg onda makter, en magisk funktion.
Bjällran är ett forntida rasselinstrument som lever kvar än idag och formen har sett ungefär likadan
ut sedan yngre järnåldern. Från den äldre järnåldern har man hittat liknande redskap fast har då varit
gjorda av lera. Dessa kallas även kärlrassel och innehåller precis som den vanliga bjällran en eller flera
rasselpartiklar.
Foto: © Ola Myrin / Malmö Museer
Andra instrument man har hittat från järnåldern är snurror, ropare och djurhorn. Snurrorna är gjorda
av genomborrade ben från gris som sedan träs upp på band och drivs runt i luften.
För att få en känsla av hur musiken kunde låta under forntiden finns CD:n Musica Sveciae,
fornnordiska klanger, att låna på Malmö Stadsbibliotek.
Lektionstips att arbeta vidare med:
Slagverk
Snäckrassel
Rangler
Vinare/brummare
3
