Andningen
• Andningen omfattar:
• In- och utandning
• Gastransport mellan
lungorna och blodet
• Transport i blodet
• Cellandning
Andningsapparaten
• När man andas, andas man igenom näsan och munnen. I näsan blir
luften varm och fuktig.
• Smuts som t.ex. damm fastnar i näshår och små hår som sitter inne
i näsmusslan. De kallas för flimmer hår.
• Under bröstkorgen sitter en stor kraftig muskel, den kallas för
mellangärdet eller diafragman. När mellangärdet sjunker ner och
revbenet spänns ut blir utrymmet i bröstkorgen större.
• Då sugs luft in i lungorna, luft strupen delar sig i två grenar, en till
varje lunga. I luftstrupen sitter flimmerhår som tar han om smuts.
• Inne i lungorna går luften genom tunna luftrör. Längst ut på luftrören
sitter små blåsor lungblåsor eller alveoler. I dessa blåsor sker
syreutbytet. Syret från lungorna "hoppar" eller leds över till de tunna
kapillärerna som också omger blåsorna och koldioxid lämnas till
luften
Från näsa till lunga
• De röda blodkropparna
tar upp syre och avger
koldioxid till lungorna i
lungblåsornas kapillärer.
• Lungorna är inte bara två
ihåliga påsar, utan består
av ett avancerat
rörsystem som längst ut
avslutas med små klasar
av lungblåsor
Stämband
• Inuti struphuvudet sitter de båda stämbanden utspända. De är
elastiska och spänns och slappas av när brosken rör sig. Det leder
till att springan mellan stämbanden öppnas och stängs. När
springan är öppen kan luft passera ner i luftstrupen.
De ljud som utgör rösten uppstår när luft pressas genom
struphuvudet och sätter stämbanden i svängning. Även luften börjar
svänga och ljudet förstärks av hålrummen i bröstkorgen
Sjukdomar i andningsvägarna
•
Luftvägsinfektioner – Vid förkylning har virus angripit näsans och svaljets slemhinnor.
Den svullna slemhinnan gör att näsan täpps igen. Förkylning kan försvaga kroppens
motståndskraft och bakterier kan då angripa bihålor, mellanörat eller luftrören.
•
Halsfluss och körtelfeber – Halsfluss orsakas av bakterier som ger inflammation i
halsmandlarna. Mandlarna blir röda och svullna och den sjuke för svårt att svälja
samt hög feber. Halsfluss kan ge följdsjukdomar som värk i lederna eller
hjärtinflammation. Vid svårare halsfluss ges antibiotika. Körtelfeber ger liknande
symptom men orsakas av virus. Långvarigare sjukdom eftersom det inte går att
behandla med antibiotika.
•
Luftrörskatarr – Bakterier eller virus ger infektion i näsa och svalg som sedan sprider
sig till luftrören. Man får kraftig hosta och feber. Rökning kan leda till kronisk
luftrörskatarr.
•
Lunginflammation – Orsakas av bakterier som kommit ner i lungorna med
andningsluften. Lungblåsorna fylls med vätska och fungerar inte. Den sjuke får hög
feber, ont i bröstet och hosta. Sjukdomen är allvarlig och botas med antibiotika.
•
Hösnuva och astma – Överkänslighet och allergier ger besvär i luftvägarna.
Pollenallergi, parfymer eller andra kemikalier kan ge snuva. Astma är allvarligare
symptom på allergi och kännetecknas av anfall med andnöd.
•
Lungcanser- orsakas av nästan uteslutande tobaksrökning
•
KOL
