Flernivåstyrning i den regionala tillväxtpolitiken

Flernivåstyrning i den
regionala tillväxtpolitiken
Projektet Regional tillväxt på alla nivåer
Innehållsförteckning
Inledning
Projektets bakgrund, mål och inriktning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Projektets bakgrund och resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Om flernivåstyre/Multilevel-governance. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Projektets upplägg, analys, mål och utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Problemanalys och dess relevans. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Projektets måluppfyllelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Projektets aktiviteter – hur har vi arbetat?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Aktivitetsrapport och slutsatser perioden 2012-01-01—2013-04-30. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Aktivitetsrapport och slutsatser perioden 2013-05-01—2014-08-31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Slutsatser och rekommendationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Regionalpolitikens skiftning- mot en platsbaserad utvecklingspolitik?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
En ny modell Flernivåstyre i praktiken/FLIP. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
En ny design för genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
Nästa steg – rekommendationer och åtgärdslista. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
Inledning
Världen har förändrats till följd av globaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen.
Samhällsutmaningarna, såsom den demografiska utvecklingen, urbaniseringen samt miljö- och klimatutmaningar, ger effekt över hela världen, i Sverige och i Västerbotten. Den
regionala tillväxtpolitiken är viktig för att bemöta dessa utmaningar.
Utmaningarnas komplexitet gör att en enskild aktör har begränsat handlingsutrymme.
Med knappa resurser i form av både tid och finansiering behövs en kraftsamling och ett
tydligt ansvarstagande från hela samhället (det privata och offentliga, akademin och det
civila). Medverkan och delaktighet är nyckelord. Samhällsaktörerna inom alla samhällsnivåer behöver dela bilden av problem och utmaningar för att stärka samordningen och styrning av resurser. Ett fungerande flernivåstyre som bygger på dialog och förståelse för de
platsspecifika behoven och förutsättningarna kan bidra till att utmaningarna hanteras och
övergår till möjligheter och tillväxt.
Den politiska ledningen vid Region Västerbotten såg en potential i att arbeta smartare med
genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken och det resulterade i att projektet Regional tillväxt på alla nivåer startade i början av år 2012. Projektet har bidragit till ökad förståelse för innebörden av flernivåstyre och platsbaserad utveckling. Projektet har också prövat
en modell för fördjupad dialog mellan samhällets olika aktörer på alla nivåer. Ytterligare en
leverans av projektet är den flernivåbaserade processmodellen (FLIP) som syftar till stärkt
samordning och styrning av resurserna i genomförandet.
Nu handlar det om att ta nästa steg. Vår förhoppning är att aktörer på alla nivåer kan dra
nytta av projektets slutsatser och metoder samt omsätta dem i den egna verksamheten. På
så sätt får vi alla ut mer effekt av vårt regionala utvecklingsarbete.
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
RÖSTER OM FLERNIVÅSTYRE
Projektets bakgrund och resultat
Projektet Regional tillväxt på alla nivåer startade på initiativ av Region Västerbottens politiska ledning i början av 2012 genom att den politiska ledningen såg en potential i att arbeta
smartare med genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken. Utgångspunkten var att
skapa ökad effekt av den regionala tillväxtpolitiken genom att stärka möjligheterna för statliga myndigheter att kunna samordna sina insatser så att de samlat ger maximal nytta och
tillvaratar länets utvecklingspotential.
Region Västerbotten erbjöd sig att vara pilotlän för att utveckla och testa flernivåstyrning i den regionala tillväxtpolitiken. Med flernivåstyre avsåg vi inte enbart den traditionella
flernivåstyrningen, dvs. att förankra beslut med regionala och lokala konsekvenser som tas
på EU- och nationell nivå med beslutsfattare på regional och lokal nivå. Det har vi stor och
mycket positiv erfarenhet av, t.ex. inom Europaforum Norra Sverige. Region Västerbotten
erbjöd sig att ta frågan ett steg längre, att utveckla en modell ”Flernivåstyre i praktiken”
där alla aktörer med intressen i regionen styr sina resurser till de prioriteringar som skapar
maximal effekt på den regionala utvecklingen. Projektets ambition var att bidra till den
önskvärda utvecklingen genom att - i samverkan med andra parter på EU-, nationell, regional och lokal nivå – ta ytterligare ett steg för att utveckla och testa nya system, former och
metoder för tillväxtpolitik och tillväxtarbete och sprida resultaten till andra parter i Europa.
Fokus i projektet Regional tillväxt på alla nivåer är alltså att stärka den regionala tillväxtpolitiken genom att utveckla och testa former, system och metoder som stärker förutsättningarna för flernivåstyrning. Flernivåstyrning avser både samarbetet vertikalt mellan
olika nivåer (EU, nationell, regional och lokal) och samarbetet horisontellt inom varje nivå.
’’
För att jämna vägen för en
fungerande relation mellan nivåer
är tydlighet centralt – tydlighet rörande behov och utmaningar – samt
förmåga att kommunicera och bygga strategiska relationer som gynnar utvecklingen av platsen. Detta
kan regionalt tillväxtansvariga aktörer och kommuner sträva efter.
Carolina Schönbeck
utredare, Tillväxtverket
Det var särskilt angeläget och lämpligt att genomföra projektet under tidsperioden 20122014. Huvudskälet tidsmässigt var främst att en ny strategi- och programperiod startar
2014. Det förstärktes ytterligare genom den demografiska utvecklingens ökade betydelse
och de aktuella utvecklingsprocesserna i Västerbottens län. Genom att den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län 2014-2020 (RUS) helt naturligt tagit fokus på den
demografiska utmaningen och projektet Regional tillväxt på alla nivåer tar sin utgångspunkt i RUS:en som den styrande regionala strategin för tillväxt arbetar projektet per automatik med vår demografiska utmaning i fokus.
Under projektets gång har vi konstaterat att problemställningen är ytterst relevant. Det
finns förbättringsmöjligheter i hela kedjan av det regionala tillväxtarbetet: analys - strategiutveckling/programmering – genomförande – uppföljning. Men samtidigt kan vi konstatera att det är svårt att förändra hela det regionala utvecklingssystemet inom ramen för
ett regionalt drivet projekt. Det handlar om alltifrån system- och regelverks-frågor till ett
förändringsarbete som träffar organisationer och individer och som handlar om roller, arbetssätt och strukturer.
Det finns behov av och stor potential för den regionala tillväxtpolitiken genom en stärkt
dialog i hela kedjan/processen: analys – strategiutveckling – genomförande - uppföljning i
syfte att samla alla resurser mot gemensamma strategier och mål för att öka konkurrenskraft. Med projektet Regional tillväxt på alla nivåer har ett första steg tagits i detta viktiga
förändringsarbete:
• Grundläggande för mer effekt av den regionala tillväxtpolitiken är att den bör byggas på
tre hörnstenar; platsbaserad utveckling, flernivåstyre och samhandling. Det handlar om en
platsbaserad regional tillväxtpolitik
• Genom projektet och tillsammans med intressenter har en modell utvecklats - flernivåstyre i praktiken (FLIP) - som omfattar metoder för ett samlat och enskilt förändringsarbete i
ett system som faktiskt håller ihop.
• Projektet har bidragit till att nya arenor för samhandling har etablerats. Projektet har också
bidragit ökad kunskap och diskussion om flernivåstyre, dess utmaningar och möjligheter.
• Utvärderingen av projektet visar att deltagande aktörer upplevt nytta med projektet och
4
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
FLIP-modellen, att nya arenor etablerats och att samordningen mellan nivåer fått förutsättningar att stärkas.
Om Flernivåstyre/
Multilevel-governance
Den förändrade regionalpolitiken eftersträvar mer effekt men har också blivit mer komplex
i och med att den innehåller fler dimensioner än den rent hierarkiska. Det handlar om nya
styrformer med fler aktörer och nätverk, ett ökat inslag av dialog och samverkansformer.
Statsvetenskapliga forskare har sökt nya begrepp och definitioner som beskriver och teoretiserar detta. I dag framstår flernivåbegreppet (Multilevel governance) som ett av statsvetenskapens viktigaste begrepp och tillämpas allt mer frekvent för både empiriska analyser
och för teoriutveckling (Tillväxtanalys 2014:09).
Nivåerna är i begreppet både horisontella och vertikala genom att styrningen innefattar
många nivåer samt offentliga och privata aktörer i nätverk. Ytterligare en dimension är den
transnationella där styrningen överskrider gränsen mellan nationell och internationell politik (Tillväxtanalys 2014:09).
Den horisontella dimensionen beskriver väl hur t.ex. framtagandet av den Regionala utvecklingsstrategin har gått till där arbetet baseras på ett brett deltagande och samverkan
i nätverk mellan statliga aktörer, andra offentliga organ privata aktörer och med det civila
samhället. Det handlar om en förskjutning från government till governance. Termen ”government” hänvisar till statlig makt som är traditionellt organiserad med hierarkiska nivåer,
lagstiftning och myndighetsutövning. Governance innefattar både formella och informella
strukturer, relationer och nätverk, vilket innebär en bredd av samhällsaktörer. Governance
kan definieras som kapacitet för samhällsgemensamma frågor som involverar en bredd av
aktörer och institutioner, både av formellt och informellt slag på olika administrativa nivåer
(Nordregio; Scherbenske and Hörnström).
EU-kommissionen lyfter fram Multilevel governance som ett föredömligt sätt att arbeta
med sammanhållningspolitiken där det omgivande samhället och olika nivåer av beslutsfattande förväntas delta i utformandet av den europeiska utvecklingspolitiken. Regionkommittén använder begreppet liksom att det återfinns i Lissabonstrategin som ett sätt att implementera politiken. I Regionkommitténs White paper fördjupas tankarna kring behoven
av institutionella reformer för mer effekt av regionpolitiken och behovet av ökat inflytande
för den lokala och regionala nivån i den europeiska sammanhållningspolitiken (Barca, F. An
Agenda for Reformed Cohesion Policy).
Den svenska politiken börjar allt oftare lyfta fram begreppet ”flernivåstyre”. Lidström
menar att den ”representativa demokratins institutioner och den parlamentariska styrningskedjan behåller sin ställning, men i skuggan av denna växer allt mer av flernivå- och nätverksstyrning fram. Specifikt i ett svenskt sammanhang är framför allt frånvaron av en enhetlig regional nivå och att det starka offentliga ansvaret för finansieringen av välfärden sätter gränser
för vilken typ av flernivåstyrning som kan gälla inom välfärdsområdet. Däremot tillämpas flernivåstyrning fullt ut inom områden som förutsätter att resurser eller aktivism mobiliseras från
samhället i stort. Detta innefattar t.ex. regional utvecklingspolitik, sammanhållningspolitik och
folkhälsopolitik” (Tillväxtanalys 2014:09).
Behovet av att arbeta utifrån flernivåstyre ökar och såväl näringsdepartementet som
underliggande myndigheter, däribland Tillväxtverket och Tillväxtanalys, lyfter fram ökad
dialog och flernivåstyre som centralt för kommande strukturfondsperiod 2014-2020.
5
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Projektets upplägg, analys, mål och
utvärdering
I det här avsnittet redogörs för problemanalys, mål, utvärdering och kunskapsspridning enligt projektplanen. Vidare tydliggörs också för hur problemanalysen har utvecklats över tid,
bedömer måluppfyllelse mm.
Projektet har genomförts under två perioder. För att förenkla benämns de ”före handlingsplan” och ”efter handlingsplanen” beslutades.
Projektets syfte
Projektets syfte är att, med Västerbottens län som pilotregion, stärka den regionala tillväxtpolitiken genom att utveckla och testa nya former, system och metoder som stärker förutsättningarna för flernivåstyrning. I flernivåstyrning ingår både samarbetet vertikalt mellan olika nivåer
(EU, nationell, regional och lokal) och samarbetet horisontellt inom varje nivå. Samverkan mellan nationella myndigheter, regional och lokal nivå, som stöd i det regionala och lokala utvecklingsarbetet är av särskild betydelse.
Projektets övergripande mål
Att tillsammans med berörda aktörer på olika nivåer utveckla former, system och metoder som
stärker den regionala tillväxtpolitiken, bidrar till ett mer samordnat regionalt tillväxtarbete och
ett mer effektivt nyttjande av alla samlade resurser. I förlängningen handlar det om bättre förutsättningar för stärkt konkurrenskraft.
Före handlingsplanen beslutades
• Uppstart som handlade om att utveckla kontakter och förtroende med olika aktörer, rekrytera personal, upphandla konsulter, ha initiala aktiviteter mm
(2012-01-01—2012-07-31).
• Intensivt arbete med test och dialog med ett flertal piloter och framtagande av handlingsplan. I denna period kom vi fram till de grundläggande byggstenarna och drog slutsatsen
att vi måste förädla arbetet i färre strategiska fokusaktiviteter för att klara projektet inom
den ekonomiska ramen (2012-08-01—2013-04-30).
Efter handlingsplanen beslutades
• Intensivt arbete med genomförande av handlingsplanen, fokusaktiviteterna och mer kvalitativt modellutvecklingsarbete (2013-05-01—2014-02-28)
• Konsolidering där vi bidragit till att utveckla några för framtiden bärande strukturer och
koncept, t.ex. Arena för samhandling (Region Västerbotten och Region 8) samt Västerbottensdialogen (Tillväxtverket och Region Västerbotten). En modell och slutsatser har
formulerats och förädlats. I projektet har också en grund lagts för kunskapsspridning till
andra svenska regioner och kommuner genom föredragning för Skånes Kommunförbund
(2014-06-26) konferensen med SKL i den 5 november 2014 som ett första steg (2014-0301—2014-08-31).
Under projektets gång har vi efterhand som projektet utvecklats gjort förändringar både
i innehåll och budget. Det innebär att vissa aktiviteter inte genomförts eftersom de inte
längre ansetts vara värdefulla, medan andra aktiviteter tillkommit. En mer omfattande justering genomfördes mellan den första och den andra perioden och den byggde på den
handlingsplan som antogs av Region Västerbottens styrelse den 15 maj 2013. Projektets
genomförande var under delar av den första perioden något försenat, men vi har successivt
arbetat oss ikapp. Projektet har förlängts 2 månader för att få tillräckligt med tid för metodutveckling och slutsatser.
Förändringarna har fortlöpande kommunicerats både med Region Västerbotten och
Tillväxtverket.
6
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Problemanalysen och dess relevans
Projektet Regional tillväxt på alIa nivåer har tagit sin utgångspunkt i den demografiska utmaningen och utvecklat och prövat en modell för stärkt flernivåstyrning utifrån följande
behovs- och inriktningsanalys som gjordes i projektbeskrivningen. I det följande beskrivs
först det ursprungliga problemet som formulerats, därefter görs en analys och kommentarer utifrån det vi har lärt oss.
Dialog i flernivåsystemet
Ursprunglig problemanalys: Det behövs utvecklade former för dialog som grund för samordnat agerande mellan alla berörda aktörer på olika nivåer. En stärkt dialog i hela kedjan/
processen - analys – strategiutveckling – genomförande – uppföljning är nödvändig för
att samla alla resurser mot gemensamma strategier och mål för att öka konkurrenskraften. Det gäller flernivåstyrningen både vertikalt och horisontellt. Ett breddat engagemang
behövs från fler parter på EU- nivå och nationell nivå, eftersom de utmaningar vi ställs
inför inte är avgränsade till enskilda sakområden eller sektorer. Med den demografiska utmaningen som utgångspunkt kan vi bredda de insatser som genomförs till flera
departement och myndigheter. Ett brett deltagande från regional och lokal nivå inklusive
näringsliv, offentlig sektor, akademi och den ideella sektorn är nödvändigt. I det senare
fallet finns utvecklade samverkansformer som ska nyttjas och vidareutvecklas.
Kommentar vid projektslut: Stärkt dialog i flernivåsystemet är en absolut nyckelfråga för
samordnat agerande. Projektet har haft fokus på att utveckla former för dialogen med berörda aktörer. För att få ut mesta möjliga effekt av projektet har vi lagt stort fokus på dialogen mellan nationellt – regionalt med en nationell myndighet, Tillväxtverket och dialogen
regionalt-lokalt nivå dels med Region 8, dels med Skellefteå kommun samt dialogen med
andra samhällsgrupper, dvs. civilsamhället, akademien, och näringslivet. Vi har identifierat
att det handlar både om aktörernas styrning av resurser (flernivåstyre) och aktörernas samarbetsformer (samhandling).
Strategi utifrån regionspecifika förutsättningar
Ursprunglig problemanalys: Det behövs en tydlig gemensam strategisk utgångspunkt med
utgångspunkt i regionens förutsättningar. För Västerbottens län, liksom för många andra
regioner, handlar det om den demografiska utmaningen. Under de senaste åren har diskussionerna om den demografiska utmaningen som grund för regional utveckling ökat markant, samtidigt som utmaningen är mångfacetterad och olika slutsatser om strategi och
prioriteringar görs. Den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län 2007-2013 har
ett befolkningsmål som vision och medvetenheten om den demografiska utvecklingen är
hög. Därför är det naturligt att strategiutvecklingen tar sin utgångspunkt i den demografiska utmaningen som vår regions största utmaning och betydelsen av att visualisera dess
påverkan och de prioriteringar som behövs för att klara utmaningen.
Kommentar vid projektslut: Strategi utifrån regionspecifika förutsättningar är en absolut nyckelfråga för samordnat agerande. Projektet har platsbaserad utveckling – att arbeta med platsens förutsättningar i fokus – som en av sina byggstenar och tar sin utgångspunkt i att den
regionala utvecklingsstrategin måste tydliggöras som den regionalt styrande strategin.
Gemensam kunskap och analys
Ursprunglig problemanalys: Det behövs dels en samlad, gemensam kunskapsbild som
grund för en samsyn om strategi och prioriteringar i syfte att klara den demografiska utmaningen i Västerbottens län Det handlar om kvalificerade analyser avseende den demografiska utmaningen som grund för att anta gemensamma prioriteringar. Förutsättningar att
genomföra analyser med utgångspunkt i den demografiska utmaningen är goda genom
regionförbundets analysfunktion och dess nätverk samt den analyskapacitet som finns hos
nationella myndigheter. Genom projektet har samhandling inom området mellan Region
Västerbotten och Tillväxtverket initierats.
7
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Kommentar vid projektslut: Gemensam kunskap och analys har visat sig vara en bärande utgångspunkt för dialog och samhandling. Projektet har identifierat OECD:s Bridging GAP:s
som användbar modell för att identifiera, medvetandegöra och om möjligt överbrygga gap
som förhindrar samhandling. Bland väsentliga GAP märks ofta skillnader i tillgång till kunskap och information. Vi kan också konstatera att nationell och regional nivå ömsesidigt i
ett samspel kan stärka kunskapsutbytet där regional nivå har kunskap om regionspecifika
förutsättningar, medan den nationella nivån har expertkunskaper om politik, program och
verktyg. Motsvarande förhållande gäller mellan den regionala och lokala nivån. Samhandlingen enligt den modell som vi arbetat med förutsätter delad kunskap och information.
Flernivåbaserad processbaserad modell
Ursprunglig problemanalys: Det behövs en flernivåbaserad processbaserad modell som
stärker samordning och styrning av resurserna i genomförandet. Det är nödvändigt för
stärkta gemensamma ansatser, gemensamt ansvarstagande och gemensam styrning mellan samhällsnivåerna för att klara större utmaningar och satsningar. Tar vi utgångspunkt i
den demografiska utmaningen som problembild och får möjlighet att pröva lösningar skapas också förutsättningar för bättre samordning och fokusering. Samordning i genomförandet skapar förutsättningar att tillvarata de möjligheter som skapas av exempelvis Umeå
2014 och den utveckling som sker i Storumans kommun. För närvarande pågår diskussioner om hur olika samhällsnivåer ska delta i utvecklingen av dem och projektet Regional tillväxt på alla nivåer knyter an till dessa diskussioner. Genom att utveckla och testa en modell
där processledare som utses på olika nivåer skapas en flernivåbaserad processmodell för
regionalt tillväxtarbete.
Kommentar vid projektslut: En av projektets slutsatser är att vi måste se regionalt utvecklingsarbete som en process och ta gemensamt större grepp och satsningar. Det handlar
om att arbeta i långsiktiga processer för att få ut mer effekt och se projekt och resultat som
delmängder i processen. I projektet har vi arbetat fram koncept för innovationsbaserade utvecklingsprocesser och dragit slutsatser om behovet att bygga kapacitet och arbeta i team.
Vi har också tagit fram en processmodell Flernivåstyre i praktiken (FLIP) som vi testat på
Region 8/Region Västerbotten och Skellefteå kommun/Region Västerbotten. Vi kommer
att ge en grundkurs för processledare också vid SKL-konferensen. Genom projektet har
också flernivåstyre som metod synliggjorts i en rad olik strategiprocesser som genomförts
av Region Västerbotten (RUS, RIS, i Kompetensplattformsarbetet och i kommunikationen
om länet samt Region Västerbotten).
Stärkta förutsättningar för regionalt ledarskap
Ursprunglig problemanalys: Det behövs stärkta förutsättningar för ledarskap avseende regionalt och lokalt tillväxtarbete. Det system som finns idag utgår från en förhandlings- och
samverkansmodell där regionalt ledarskap från organisationer och företrädare är en framgångsfaktor. Det finns otydlighet i ansvarsförhållanden och i samverkanssystemet som kan
vara hinder för utövandet för det regionala ledarskapet. Projektet syftar till utveckla förutsättningarna för det regionala ledarskapet genom inventering av förbättringsförslag och
dialog avseende regionalt ledarskap.
Kommentar vid projektslut: Vi har inom ramen för projektet successivt utvecklat kunskap om
det regionala ledarskapets betydelse och inriktning. Eftersom vi arbetat med Västerbotten
som pilotlän har vi fokus på det regionala ledarskapet i ett kommunalt samverkansorgan,
Region Västerbotten. Projektet har i sig stärkt förutsättningarna för det regionala ledarskapet. Det regionala ledarskapet innefattar flera olika roller, det handlar om att få ut maximal
effekt på den regionala tillväxten av de resurser och verktyg som Region Västerbotten och
andra parter förfogar över. Eftersom den regionala miljön med förutsättningar och aktörer
ser olika ut kommer det regionala ledarskapet oavsett organisationsform att se olika ut.
8
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
I alla regioner skapas effekt genom att
• styra egna resurser
• stödja andra parter inom regionen
• attrahera andra intressenter
• förhandla med andra politiska aktörer
Det regionala ledarskapet kräver förmåga för att klara alla dessa uppgifter.
Projektets måluppfyllelse
METOD
I följande avsnitt gör vi vår bedömning av måluppfyllelse. Eftersom vi planerat projektet
enligt LFA-metoden där delmålen hänger samman med orsakerna till huvudproblemet
börjar vi med bedömning av om och hur vi uppfyllt delmålen. Därefter klargör vi om vi uppnått målsättningen (projektmålet) och därmed löst huvudproblemet.
Vi arbetar med tre grader av måluppfyllelse:
• grönt - hel måluppfyllelse
• gult - på väg mot måluppfyllelse
• rött - ingen måluppfyllelse.
Notera att det föreslagna delmålet under rubriken Europeisk dimension med fokus på Östersjöstrategin - Projektet ska resultera i att erfarenheter och resultat knyts till Östersjöstrategin och sprids till andra regioner i Östersjöregionen – inte är relevant eftersom Tillväxtverket innan projektstart meddelade att insatser för utbyte inom Östersjöregionen inte var
stödberättigade inom ramen för programmet Lokalt och regionalt tillväxtarbete.
MÅLUPPFYLLELSE DELMÅLEN
I det följande redovisar vi först projektets delmål med en bedömning av måluppfyllelse.
Stärkt dialog i flernivåsystemet
Delmål: Projektet ska resultera i att alla berörda nationella, regionala och lokala aktörer
deltar i dialogen, att formerna för dialog mellan nivåerna har utvecklats samt att formerna
för näringslivets engagemang har tydliggjorts.
Vår bedömning av måluppfyllelse: Projektet har uppnått en av de tre delarna fullt ut och är på
väg att uppnå de övriga två delarna.
a) Projektet har haft ett stort fokus på att utveckla formerna för dialog mellan nivåerna. Genom samhandlingen mellan nationell nivå (Tillväxtverket) och Region Västerbotten och
utveckling av formerna för samhandling mellan dessa har projektet hög grad av måluppfyllelse. GRÖNT
b) Projektet har haft fokus på att engagera alla berörda aktörer i dialogen. När det gäller den
nationella nivån har projektet främst arbetat med att engagera departement och myndigheter inom näringsdepartementets område. Projektet har presenterats vid konferens
med Tillväxtverkets Östersjönätverk, EuropaForum Norra Sverige, hos en arbetsgrupp i
Regionkommittén och Interregforum och har i övrigt arbetat med att utveckla samhandling med myndigheter inom Näringsdepartementets område, främst Tillväxtverket och
Tillväxtanalys. Dessutom har vi arbetat med att hitta former för kontaktytor med andra
myndigheter, t.ex. Vinnova och Energimyndigheten. Vi har deltagit i Region Västerbottens
samhandling med Svenska institutet (Utrikesdepartementets område) och diskuterat utvecklad samhandling med Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor inom
ramen för samarbetet med civilsamhället. Projektet har vidare bidragit till att Skellefteå
kommun och Region Västerbotten påbörjat diskussionen om vilka aktörer som m an ska
stärka dialogen med. I samhandlingen mellan Region 8 och Region Västerbotten har vi
9
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
RÖSTER OM FLERNIVÅSTYRE
arbetat med flernivåbaserad platsledarträning och tagit fram förslag till en innovationsbaserad utvecklingsprocess som skulle involvera flernivåbaserade team. Projektet har
inte lyckats engagera alla aktörer, däremot många aktörer i dialogen. Vår bedömning är en
god måluppfyllelse, men ännu inte nått ändå fram. Förutsättningarna för en stärkt dialog
genom hela systemet är stärkta och kan tas vid. GULT
c) Projektet ska ha tydliggjort formerna för näringslivets engagemang
En inventering av goda, verkningsfulla exempel på näringslivets deltagande och näringslivsnytta samt förslag och idéer har delvis genomförts. I projektets första fas initierades
en inventering och kartläggning av regionförbundets kontakter. Processen med framtagandet av RUS har utgjort ett konkret exempel på näringslivets engagemang i regionalt
strategiarbete. Synpunkter på hur dialogen med näringslivet fungerar i dag och rekommendationer om hur det kan förstärkas har hämtats in av företrädare för näringslivet. Vår
bedömning är att projektet har bidragit till att initiativ (kartläggning, analys och diskussion) har tagits och att en grund för fortsatt arbete finns. Samtidigt konstaterar projektledningen att för att tydliggöra formerna för samhandling med näringslivet på strategisk
nivå behöver är ett så viktigt område att resurser och kapacitet bör tillföras. GULT
Strategi utifrån regionspecifika förutsättningar i flernivåsystemet
Delmål: Projektet ska resultera i en strategisk flernivåsamverkan som tar sin utgångspunkt
i den demografiska utmaningen. Den demografiska utmaningen ska visualiseras och konkreta lösningar ska tas fram och prövas.
Vår bedömning av måluppfyllelse: Projektet har uppnått de tre delarna fullt ut.
a) Strategisk flernivåsamverkan som tar sin utgångspunkt i den demografiska utmaningen.
Projektet har först bidragit till kunskapsutveckling om den demografiska utmaningen
inom ramen för arbetsgrupper i RUS, vilket stärkt utmaningen som utgångspunkt för
RUS:en, och arbetat med flernivåstyrning som integrerat tema i RUS och därefter arbetat
för att stärka genomförande av Regionala utvecklingsstrategin och övriga till RUS sammankopplade strategier. Här bedömer vi hög måluppfyllelse. GRÖNT
’’
Samhandlingen är väl sådär med den nationella nivån. Ofta
kan jag tycka att den nationella nivån befinner sig långt i från vår verklighet ute i kommunerna. Det märker jag ofta när jag är i kontakt med
de statliga verken. Det finns i många
fall en regelflora som hindrar möjligheten att få bästa möjliga resultat
i frågor och projekt som vi driver.
Tomas Mörtsell
kommunstyrelsens ordförande
Storumans Kommun
b) Visualisering av den demografiska utmaningen.
Den demografiska utmaning som Västerbotten står inför medför en rad konsekvenser
varav arbetskraftsbrist inom en rad yrken och branscher är en påtaglig risk. Projektet har
därför samverkat med det arbete som bedrivs inom Kompetensplattformen. Myndigheten för Tillväxtanalys menar att kompetensförsörjningsfrågan kan hanteras med hjälp av
fem strategier (Kompetensutveckling, Ökat arbetskraftsutbud, Inpendling, Inflyttning
och Invandring). En av de viktigaste förutsättningarna för regionens arbete med dessa
strategier är dock fungerande flernivåstyrning och Tillväxtanalys lyfter fram behovet av
att skapa en tydligare struktur för samverkan. Genom ett nära samarbete med Kompetensplattformuppdraget har projektet deltagit i att visualisera den demografiska utmaningen i form av kunskapsspridning om det kommande kompetensförsörjningsbehovet,
strategierna för att arbeta med utmaningen samt också lyft fram behovet och vikten av
ett fungerande flernivåstyre. Visualiseringen och kunskapsspridningen har skett i olika
forum; bl.a. inom Kompetensplattformens projekt Modell för branschsamverkan och de
möten mellan näringsliv och utbildningsanordnare som hållits (s.k. Branscharenor), på
workshop med bl.a. R8, på Region Västerbottens regionala arena Mötesplats Lycksele.
GRÖNT
c) Konkreta lösningar tas fram och prövas. Ett konkret exempel är den platsbaserade innovationsprocess som tagits fram i samverkan mellan Region Västerbotten och Region 8 i
kombination med den flernivåbaserade platsledarträning som genomförts. Detta är konkreta lösningar som stärker kapacitet för flernivåstyre och samhandling och som tagits
fram och i flera fall genomförts. Vår bedömning är en god måluppfyllelse trots att den
platsbaserade processen som ägs av Region 8 ännu inte startat upp arbetet. GRÖNT
10
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Gemensam kunskap och analys i flernivåsystemet
Delmål: Projektet ska resultera i en samlad kunskapsbild hos berörda aktörer med den demografiska utmaningen som grund samt att relevanta analyser har genomförts i samverkan.
Vår bedömning av måluppfyllelse: Delmålet har två delar varav en har bättre måluppfyllelse
än planerat och den andra delen är på väg att uppnås.
a) Samlad kunskapsbild hos relevanta aktörer. Projektet har bidragit till ökad kunskap hos
flera aktörer genom de insatser som genomförts till stöd för arbetet med den regionala
utvecklingsstrategin. Vår bedömning är en god måluppfyllelse men att vi inte nått ända
fram. GULT
b) Relevanta analyser har genomförts i samverkan. Projektet har utvecklat samhandling
mellan Tillväxtverket och Region Västerbotten när det gäller analys och utvärdering och
nära samarbete mellan Region Västerbotten och Tillväxtanalys. Vi har fokuserat på samarbetet mellan nationell och region nivå, istället för att genomföra analyser. Projektet
har bidragit till ett mer relevant resultat, men formellt inte uppnått full måluppfyllelse.
GRÖNT
Flernivåbaserad processbaserad modell
Delmål: Projektet ska resultera i att en ny processbaserad modell för flernivåstyrning utvecklats och testats i både strategiutveckling och genomförande och att insatser för samarbeten mellan myndigheter - regional – lokal nivå inom politikområden med fokus på
hållbar tillväxt har stärkts. Flernivåstyrning har prövats med utgångspunkt i 3-5 case - och
15-30 processledare har kompetensutvecklats i samma processmetodik.
Vår bedömning av måluppfyllelse: Delmålet har fyra delar varav tre bedöms ha full måluppfyllelse och den fjärde vara på väg mot måluppfyllelse.
a) En ny processbaserad modell för flernivåstyrning har utvecklats och testats i både strategiutveckling och genomförande. Projektet har utvecklat modellen Flernivåstyre i praktiken (FLIP) och testat den i praktiken vid Arena för samhandling mellan Region Västerbotten och Region 8. Modellen kommer att kommuniceras och testas i samarbete med
SKL och Region 8 på en workshop ”Effektiv tillväxt” 5 november. GRÖNT
b) Insatser för samarbeten mellan myndigheter - regional – lokal nivå inom politikområden med fokus på hållbar tillväxt har stärkts. Projektet har bidragit till att stärka de
regionala strategiska utvecklingsprocesserna (RUS, RIS, RDA, Kompetensplattformen,
Kultursamverkansmodellen etc.) och utvecklat konkreta arenor och processer med Tillväxtverket, Region 8 och Skellefteå kommun. GRÖNT
c) Flernivåstyrning har prövats med utgångspunkt i 3-5 case. Projektet i den första fasen
har arbetat med Storumans kommun, Sorsele kommun, Umeå 2014, Kompetensplattformen, Kultursamverkansmodellen, den regionala varumärkesprocessen, RUS, RIS, m.fl.
case. I den andra fasen har projektet arbetat med att stärka flernivåstyre i sju strategiska
fokusaktiviteter, bl.a. Region 8, Skellefteå kommun, Bioraffinaderiklustret och Kapitalförsörjningsfrågan. GRÖNT
d) 15-30 processledare har kompetensutvecklats i samma processmetodik. Projektet har
utvecklat processmodellen FLIP, som testats vid arena för samhandling mellan Region
Västerbotten och Region 8. Modellen ska användas för kompetensutveckling av processledare vid den konferens Effektiv Tillväxt som arrangeras den 5 november av SKL, Region
Västerbotten och Regionförbundet i Örebro län. GULT
Stärkta förutsättningar för regionalt ledarskap i flernivåsystemet
Delmål: Projektet ska resultera i att förutsättningarna för det regionala ledarskapet stärks
11
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
genom dels genom kompetensutveckling avseende den demografiska utmaningen och
processmetodik, dels genom inventering, analys och dialog avseende förbättringsförslag.
Ett förslag till åtgärdslista ska tas fram.
Vår bedömning av måluppfyllelse: Delmålet har två delar varav en har uppnåtts och den andra kan komma att uppnås, men det kräver insatser från andra parter.
a) Kompetensutveckling avseende den demografiska utmaningen och processmetodik.
Projektet har bidragit till kompetensutveckling om den demografiska utmaningen samt
utvecklat och testat ny processmodell FLIP. GRÖNT
b) Inventering, analys och dialog avseende förbättringsförslag för att stärka det regionala
ledarskapet. Projektet har resulterat i ett antal förslag om hur det regionala ledarskapet
kan utvecklas. De måste dock presenteras och bli föremål för politisk dialog. Vi hade planerat en dialog med Region Västerbottens arbetsutskott och en dialog med politiker i
ett nationellt forum, men det har inte varit möjligt att anordna någon sådan dialog innan
valet. GULT
MÅLUPPFYLLELSE PROJEKTMÅLET
I det följande redogör vi för bedömning av projektets måluppfyllelse. Sammanfattningsvis
konstaterar vi att alla delmålen har uppnåtts eller är på väg att uppnås. Eftersom vi använder LFA-metoder bör projektet därmed påvisa en hög grad av måluppfyllelse.
Projektmålet är att tillsammans med berörda aktörer på olika nivåer utveckla former,
system och metoder som stärker den regionala tillväxtpolitiken, bidrar till ett mer samordnat regionalt tillväxtarbete och ett mer effektivt nyttjande av alla samlade resurser.
Projektet ska sammantaget resultera i ett samlat åtgärdsförslag för flernivåstyrning i
det regionala tillväxtarbetet, en handlingsplan som har fastställts av regionstyrelsen i Västerbottens län och ny modell som har utvecklats och testats. Arbetet ska ha en tydlig påverkan på utformningen den regionala tillväxtpolitiken 2014-2020. Den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län 2014-2020 ska tas fram med stöd av den i projektet
utvecklade modellen.
Vår bedömning av måluppfyllelse:
1. Projektet har tillsammans med berörda aktörer på olika nivåer utveckla former, system och
metoder som stärker den regionala tillväxtpolitiken, bidrar till ett mer samordnat regionalt
tillväxtarbete och ett mer effektivt nyttjande av alla samlade resurser. Några exempel är
en ny processmodell FLIP med våra byggstenar platsbaserad utveckling, flernivåstyre och
samhandling, utveckling av Västerbottensmodellen för nationell-regional samhandling
och Arena för samhandling för regional – lokal samhandling. GRÖNT
2. Projektet har resulterat i ett samlat åtgärdsförslag för flernivåstyrning i det regionala tillväxtarbetet, en handlingsplan som fastställdes av regionstyrelsen i Västerbottens län den
15 maj 2013 och en ny modell, Flernivåstyre i praktiken (FLIP), som har utvecklats och
testats. GRÖNT
3. Arbetet har en tydlig påverkan på utformningen den regionala tillväxtpolitiken 2014-2020.
Projektet har bidragit till att platsbaserad utveckling, flernivåstyre och samhandling inbegrips i Region Västerbottens alla styrdokument, många nationella styrdokument och
programdokument. GULT
4. Den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län 2014-2020 ska tas fram med
stöd av den i projektet utvecklade modellen. RUS:en har haft flernivåstyre som integrerat
tema. GRÖNT
12
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Utvärdering
Projektet utvärdering planerades initialt att ske genom följeforskning. Eftersom uppdrag
om följeforskning efter ett år ännu inte beslutats bedömde vi att en traditionell utvärdering
skulle ge bättre effekt. Det kommunicerades och accepterades av Tillväxtverket och Region
Västerbotten.
Utvärderingen av projektet genomfördes av Stina Haglund på företaget Yourwill AB under perioden juli-augusti 2014. Den omfattar
– En övergripande bedömning av projektets resultat
– En bedömning av metoder och aktiviteter i förhållande till mål och syfte.
– Projektets bidrag till systempåverkan och den offentliga debatten
Utvärderingen av projektet (som baseras på intervjuer med aktörer som deltagit i projektets
aktiviteter) konstaterar att projektet har haft effekt på ett antal olika områden. Projektet har
gett genomslag i den offentliga debatten, i planer, i webbsökningar och på konferenser.
Enligt intervjusvaren har Region Västerbotten fått en tillsynes bättre kontakt med Tillväxtverket och Skellefteå kommun. Region 8 har fått processtöd i sitt arbete att samverka bättre
mellan kommunerna och processerna i RUS har fått stöd att involvera näringsliv, civila samhället, akademin och medborgare.
Utvärderingen konstaterar också att det är svårt att bedöma i vilken grad projektet kommer att leda till stärkt konkurrenskraft i regionen men att de aktiviter som genomförts inom
projektet stärker förutsättningarna för flernivåstyre i och med det faktum att aktörer har
träffats och frågan satts på agendan. Utvärderingen bedömer också att de samtal som har
förts mellan regionen och Tillväxtverket samt mellan regionen och kommunerna kommer
att leda till ett mer effektivt nyttjande av resurser.
”Utifrån intervjuerna kan man konstatera att nya mötesplatser uppstått i relation till projektet.
Region 8 ser det som en möjlighet att stärka samarbetet kommunerna emellan, Tillväxtverket
ser projektet som en chans att göra det man vet att mans måste göra- samarbeta närmare regionerna och Skellefteå kommun är positiva till den närmare dialogen med regionen. Regionen
ser också vinster internt, samordningen får en skjuts tack vare projektet och arbetet med RUS
och RIS får extra resurser”.
Utvärdering av Regional tillväxt på alla nivåer (Yourwill 2014-08-30)
Utvärderaren drog bl.a. följande slutsatser som vi också inarbetat i slutrapporten:
• Nyttja befintliga satsningar. Region Västerbotten bör nytta det som redan finns i kommunera på ett mer systematiskt sätt.
• Utveckla hur FLIP-modellen kan användas i arbetet med RUS.
13
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Projektets aktiviteter – hur har
vi arbetat?
Projektet har som tidigare nämnts omfattat två perioder - före handlingsplanen och efter
handlingsplanen beslutades.
I det följande gör vi först en översiktlig rapport av de aktiviteter som genomförts under
projektets första period 2012-01-01—2013-04-30. Därefter gör vi en rapport av de strategiska fokusaktiviteter som genomförts under projektets andra period 2013-05-01—201408-31.
Vi jämför genomförda och planerade aktiviteter, kommenterar vissa av dem översiktligt
och drar slutsatser. Notera att vi inte rapporterar omvärldsbevakning, konferens-deltagande och möten. Vi redovisar heller inte mindre avvikelser i tid. Här hänvisar vi istället till
projektets lägesrapporter.
Aktivitetsrapport och slutsatser perioden 2012-01-01—2013-04-30
Uppstart av projektet, dialog med olika intressenter
Planerade aktiviteter: Uppstart genom dialog med olika huvudintressenter om detaljplaneringen av projektet.
Genomförda aktiviteter: Projektet startades upp, projektrutiner fastställdes, rekrytering av
analytiker genomfördes, upphandling av konsulter påbörjades, kontakter utvecklades med
Storumans kommun, Umeå 2014 och andra presumtiva piloter, kontakter med nyckelpersoner på Näringsdepartementet och Tillväxtverket etablerades och vidareutvecklades.
Kompetensutveckling och dialog om demografiska utmaningen
Planerade aktiviteter: Kompetensutveckling sker i form av seminarier och workshops varav
några sker internt för Region Västerbottens medarbetare och några sker i samverkan med
projektets huvudintressenter. Kompetensutvecklingen ligger till grund för att skapa en gemensam kunskapsbild och visualisering av den demografiska utmaningen och en prövning
av konkreta lösningar.
Genomförda aktiviteter: Kompetensutveckling avseende den demografiska utmaningen genomfördes dels genom intern kompetensutveckling genom en workshop för Region Västerbottens chefer och nyckelpersoner, dels genom flera konferenser och arbetsgruppsmöten
som ägde rum med olika arbetsgrupper i samband med framtagandet av den regionala
utvecklingsstrategin. Eftersom den regionala utvecklingsstrategin hade den demografiska
utmaningen som utgångspunkt skedde en successiv förskjutning från att lärande om den demografiska utmaningen till lärande om hur RUS:en genomförs på ett alltmer effektivt sätt.
Slutsatser: Kompetensuppbyggnad om våra förutsättningar är en nyckelfråga. I en region
där man vill samhandla är det viktigt att samhandlande nyckelaktörer äger en gemensam
generell kunskap om förutsättningarna, annars är risken stor att kunskaps- och informationsgapet blir ett hinder.
Inventering/analys av insatser
Planerade aktiviteter: En inventering och analys av de insatser som genomförts inom ramen för den regionala utvecklingsstrategin under 2007-2011 ska genomföras med syftet
att klargöra i vilken grad de är samordnade, effektiva och har bärighet på den demografiska
utmaningen. Analysen behövs för att kunna vid projektets avslut kunna göra en jämförande
studie för att påvisa om projektets syfte och mål uppfylls.
14
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Genomförda aktiviteter: En kartläggning av projekt (insatser) som bedrivits under 2007-2013
har påbörjats av Region Västerbotten, Enheten för analys och projektfinansiering (tidigare
ERUP). Denna tar sin utgångspunkt i det Regionala tillväxtprogrammet, RTP, 2007-2013.
Projekten är indelade utifrån projektgeografi (en kommun, 2-9 kommuner, 10-30 kommuner, 1 eller flera län och ej platsbundna). Kartläggningen visar bl.a. flest projekt har bedrivits
inom ”Territoriellt samarbete inom EU” (128) medan mest projektmedel har gått till ”Innovativa miljöer” (90 st.). Antal projekt inom Entreprenörskap 60 men sett till projektmedel
var det jämförelsevis lite. Vanligast projektgeografi för projekten var länsöverskridande,
framför allt gäller det projekt som beviljats medel för Innovativa miljöer, entreprenörskap
som är mer platsobundna. De projekt som beviljades medel för attraktionskraft och goda
livsvillkor bedrevs framför allt inom ramen för 1 kommun.
Slutsatser: Under förra programperioden skedde samordningen av projekt löpande i form
av kontinuerlig uppföljning och samverkan, bland annat i samsynsgruppen och strukturfondspartnerskapet. Det fanns utmaningar då det tidigt fanns behov av att starta upp
många projekt för att hinna arbeta upp tillgängliga medel med det senare under programperioden blev nödvändigt att säga nej till önskvärda projekt när medlen började ta slut. Det
påverkade samordningen och effektiviteten i negativ riktning.
Det är ett stort antal projekt inom olika områden som under förra programperioden har
bäring på den demografiska utmaningen- projekt som direkt arbetat med kompetensförsörjningsfrågor, flera projekt som har syftat till att öka den regionala attraktiviteten både
i form av inflyttning och turism och det har funnits ett fokus på ökad samverkan där den
demografiska utmaningen funnits med som en viktig utgångspunkt.
Under förra programperioden var ett fokus på att hitta större projekt som arbetet länsöverskridande eller inte var bundna till en viss plats (kommun). Det har möjliggjort att man
har kunnat adressera den demografiska utmaningen på ett övergripande och strategiskt
plan. Samtidigt har det även funnits projekt som omfattar en eller några kommuner där
fokus har varit främst på att öka turismen. Dessa satsningar får indirekt betydelse för de
utmaningar som finns i form av utflyttning och minskat befolkningsunderlag.
RÖSTER OM FLERNIVÅSTYRE
’’
Våga ta en tydligare diskussion kring målbilder/win-win/
gemensam nytta för alla parter och
inse att olika aktörer har olika prioriteringar. Alla parter måste delta.
Uthållighet från de regionalt utvecklingsansvariga krävs och ett bra jobb.
Detta är just arbetet med flernivåstyre.
Mats Falck
områdeschef Innovations- och
forskningssamverkan
Enheten för externa relationer
vid Umeå universitet
Inventering/analys av politikområden med tillväxtfokus
Planerade aktiviteter: En inventering och analys ska göras av vilka insatser på EU, nationell,
regional och lokal nivå som påverkar den demografiska utvecklingen och hur de kan samordnas och förstärkas. Analysen är nödvändig för att klargöra vilka myndigheter och aktörer
på olika nivåer som ska delta i den utvecklade dialogen.
Genomförda aktiviteter: Den demografiska utmaningen kan mötas på flera sätt, och är således en utmaning som spänner över hela tillväxtpolitiken, såväl den regionala, nationella och europeiska. Projektet konstaterar därmed området är svårt att avgränsa till några
enstaka insatser och åtgärder. Det kan handla om att reglerförenkling för företag till ett
utvecklat bemötande och värdskap. I projektet har diskussioner förts kring vad som behöver utvecklas både inom och utanför regionen. Inom regionen har attraktionskraft och nya
innovativa grepp varit två spår. Med nationell nivå, Tillväxtverket, har under projekttiden
Region Västerbotten samhandlat inom ett antal områden som också spänner över den demografiska utmaningen.
Inom projektet har en kartläggning av relevanta aktörer på nationell nivå genomförts
med utgångspunkt från den regionala utvecklingsstrategin, RUS , 2014-2020. Att göra en
tydlig avgränsning av berörda myndigheter som berörs av det regionala tillväxtarbetet är
en utmaning eftersom både politiken, dess insatser och RUS spänner över ett så stort antal
departement. Detsamma gäller på EU-nivå. Projektet har granskat och stämt av de myndigheter som har haft i regeringsuppdrag att formulera interna strategier för genomförandet
av den regionala tillväxtpolitiken.
Slutsatser: Genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken sker i ett samspel mellan EU,
nationell, regional och lokal nivå med utgångspunkt i de regionala utvecklingsstrategierna,
15
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
RUS. På nationell nivå är det ett stort antal departement och myndigheter som berörs.
Den stora utmaningen handlar om att nivåerna ska kunna hantera brytpunkten i de nationella sektorsmålen och de regionala tillväxtmål där nationella riktlinjer möter de regionala förutsättningarna. Genomförda aktiviteter visar ett påtagligt behov av ökad dialog och
koordinering över och mellan samhällsnivåer. Samtidigt kan också konstateras att under
projekttiden har flernivåstyre som fenomen och som en lösning på utmaningarna lyfts fram
i bl.a. de nationella strategierna, i Tillväxtverkets omorganisering, i EU2020 och programformuleringarna. Förutsättningarna för ett stärkt arbete som är koordinerat och samordnat
är bättre inför 2014-2020 än de var inför förra programperioden.
Urval av case, planering och genomförande av samarbetet inom valda case
Planerade aktiviteter: Det sker utveckling i nya större strukturer och processer som omfattar
aktörer på alla nivåer både horisontellt och vertikalt. Inom projektet ska en processbaserad
modell för flernivåstyrning utvecklas och prövas tillsammans med andra berörda aktörer i
tre – fem case. Två utmärkande exempel i Västerbottens län är Umeå 2014 och den utveckling som sker i Storumans kommun.
Genomförda aktiviteter: Projektets ambition var initialt att arbeta med 3-5 piloter som utvecklings- och testytor. Vid projektstart fördes initiala kontakter med Storumans kommun
och Umeå 2014 som komplement till den av Region Västerbotten ledda processen om
framtagande av den regionala utvecklingsstrategin. Eftersom det var angeläget att projektet skulle arbeta efterfrågestyrt ställdes frågan till andra aktörer om intresse av att medverka varför Skellefteå och Sorsele kommun, inlandskommunernas samarbete Region 8
– progressiva kommuner, den regionala kompetensplattformen, kultursamverkansmodellen, den regionala varumärkesprocessen (arbetsnamn Place management), den regionala
innovationsstrategin, den regionala digitala agendan och kapitalförsörjningsfrågan kopplades in i projektet. Upphandlade konsulter träffades, i vissa fall tillsammans med projektmedarbetarna, företrädare för alla piloter, gjorde analyser och drog slutsatser och med det
som utgångspunkt tog konsulterna i dialog med projektledningen fram förslag till strategiska aktiviteter i handlingsplanen som grund för projektets andra period.
Slutsatser: Det visade sig positivt att arbeta med projektet i perioder. Under första perioden fördes samtal med Storumans kommun och Umeå 2014, som vid projektstart hade
identifierats som spännande piloter. Framför allt med Storumans kommun utvecklades ett
positivt samarbete där projektet och Storumans kommun hade ett seminarium på Reglabs
årsmöte 2013 och berättade om det samlade arbetet med flernivåstyre i en gemensam presentation. Parallellt var efterfrågan från ett antal andra processer och platser i länet stort.
Projektstrategin utvecklades till att med stöd av upphandlade konsulter lyssna in och dra
slutsatser från alla piloterna. Med utgångspunkt i de inhämtade erfarenheterna lades grund
för handlingsplanen med modellens bärande byggstenar- platsbaserad utveckling, flernivåstyre och samhandling. De upphandlade konsulterna tog samtidigt fram förslag om piloter och inriktning i arbetet i period 2 som bäst skulle kunna bidra till att förädla modellen.
Kompetensutveckling i processledningsmetodik
Planerade aktiviteter: Region Västerbotten övergår alltmer till ett mål- och processorienterat arbetssätt. Ett exempel är Regionplanen som pekar ut cirka 30 prioriteringar. Varje
prioritering ska genomföras av en processledare tillsammans med andra parter. I syfte att
flernivåstyrning i processform ska utvecklas till ”gemensam styrning” ska kompetensutveckling erbjudas processledare i berörda kommuner, hos Region Västerbotten och hos
nationella myndigheter. Syftet är att knyta samman processer på de olika nivåerna och att
processledare hos Region Västerbotten, i berörda kommuner och hos nationella myndigheter genomgår en gemensam utbildning i processledningsmetodik.
Genomförda aktiviteter: Projektet genomförde en kompetensutveckling för processledare
för ett 20-tal chefer och nyckelpersoner hos Region Västerbotten under mars-april 2012.
De genomfördes vid två tillfällen i workshopform. Målsättningen har därefter varit att ut-
16
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
veckla en processledarutbildning och kompetensutveckla processledare hos berörda kommuner och nationella myndigheter. Aktiviteten är på väg att slutföras i flera delar. En processledarträning ingår i den innovationsbaserade utvecklingsprocess som arbetats fram
men ännu inte genomförts av Region 8. Den projektmetodik Flernivåstyre i praktiken (FLIP)
som utvecklats inom projektet har testats på Region 8/Region Västerbotten. Den 5 november 2014 genomförs en workshop/konferens i samverkan med SKL och Region Örebro,
vilket är en del av kompetensutveckling av processledare i den nya metodiken.
Slutsatser: I projektets inledning genomfördes en processledarutbildning med flernivåstyresinriktning. Eftersom samma konsult Per Holmström, ApeL-FoU, som genomförde den
första processledarutbildningen också deltagit Region Västerbottens fortsatta arbete med
att vidareutveckla processmetodiken har vi byggt metodutvecklingen utifrån erfarenheter
med den utbildning som skedde initialt. Region Västerbottens arbete med att övergå till ett
mål- och processorienterat arbetssätt har fördröjts men det finns tecken på att såväl Region
Västerbotten som andra aktörer i framtiden kan komma att bedriva ett processuellt inriktat
utvecklingsarbete.
Dialog om och genomförande av relevanta analyser
Planerade aktiviteter: Med en gemensam kunskapsbild avseende den demografiska utmaningen tas relevanta analyser fram som grund för fortsatt strategiutveckling. Vissa till projektet knutna analyser genomförs av den analytiker som knyts till projektet. Övriga analyser
genomförs av Region Västerbotten, berörda nationella myndigheter och andra berörda
parter inom ramen för dess ordinarie verksamhet eller inom särskilda projekt.
Genomförda aktiviteter: Den demografiska utvecklingen som prognostiseras av Region Västerbotten är den största utmaningen för länet. Det är också den enskilt viktigaste faktorn till
att länet behöver finna metoder och strategier för att arbeta mer smart och effektivt med
tillväxtrelaterade frågor. Utmaningen är därmed anledningen till projektets tillkomst.
Inom Region Västerbotten har projektstaben haft en bred dialog med analytiker och
strateger. Här kan bl.a. nämnas att analytikern har delat arbetstiden mellan projektet och
kompetensplattformsuppdraget. Inom ramen för det senare har länets utveckling analyserats, prognostiserats och flitigt kommunicerats i länet. Eftersom den demografiska utvecklingen förväntas leda till omfattande konsekvenser för kompetensförsörjningen krävs en
aktiv flernivåstyrning och ett brett engagemang bland relevanta samhällsaktörer (politiker
och tjänstemän på alla nivåer, bland näringslivet och utbildningsanordnare).
Kunskapsutbyte och dialog kring regionala analysbehoven har genomförts med Tillväxtverket och Tillväxtanalys fortlöpande under hela den tid projektet pågått. Med Tillväxtverket har samhandling och kunskapsutbyte utvecklats genom bl.a. myndighetens
deltagande i framtagandet av den Regionala utvecklingsstrategin. Vidare har analyser,
strategier och andra kunskapsunderlag diskuterats under de fem samhandlingsmöten som
genomförts under projektets ledning tillsammans med Tillväxtverket. Med Tillväxtanalys
har regelbundna kunskapsutbyten skett för att diskutera flernivåstyre som fenomen, ur
både praktiska och teoretiska perspektiv. Den lokala och regionala samhandlingen har stått
i fokus för samtalen vilket resulterar i en gemensam workshop som genomförs i samarbete
med SKL och Regionförbundet i Örebro i november 2014.
Dialog om analyser har genomförts med Tillväxtverket och Tillväxtanalys fortlöpande
under hela den tid projektet pågått.
Slutsatser: Samhandlingen har bl.a. resulterat i att regionala analyser planeras utifrån Tillväxtverkets nationella kartläggning av företagens villkor och verklighet. Det kommer sannolikt också att bli ett fortsatt kunskapsutbyte kring analys och uppföljning under kommande strukturfondsperiod. Sammantaget bidrar samhandlings och informationsutbyten till
att undanröja GAP och bidrar positivit till att gemensamt stärka förståelsen mellan nivåer
kring analys-strategi-genomförande och uppföljning.
17
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Utvecklad dialog med berörda departement, myndigheter m fl.
Planerade aktiviteter: Dialog sker initialt med Näringsdepartementet och ev. andra departement som erbjuds följa projektet. Tillväxtverket inbjuds delta aktivt i projektet bland annat
som nationell företrädare i det flernivåprocessarbete som genomförs. Fortlöpande dialog
sker med Länsstyrelsen Västerbottens län. Syftet är bland annat att gemensam utveckla
formerna för dialog mellan olika aktörer i flernivåsystemet.
Genomförda aktiviteter: Utvecklad dialog med berörda departement, myndigheter m.fl.
Genomförda aktiviteter: Dialog ägde rum med bland andra Anna Olofsson och Sverker
Lindblad på Näringsdepartementet. Den resulterade bland annat i att Region Västerbotten
och projektet Regional tillväxt på alla nivåer av Sverige under det polska ordförandeskapet lyftes fram som regionalt exempel på hur vi utvecklar ett platsbaserat arbetssätt. Dialog ägde också rum med olika avdelningar, funktioner och tjänstemän på Tillväxtverket
(Karin Hallerby, Per Johansson m.fl.)och andra medarbetare på Tillväxtverket. Dialogen
utvecklades succesivt till långsiktig samhandling som omfattade flera olika områden och
frågor, t.ex. cleantech, analys och utvärdering, företagsjourer, Östersjösamarbete, regionala utvecklingsstrategier och fortlöpande utveckling av samhandling. Dialog ägde också
rum med Tillväxtanalys om samarbete och utbyte vad avser analyser och flernivåstyre som
arbetsmetod. Projektet har haft kontinuerlig dialog med SKL i syfte att både stämma av
flernivåfrågan samt i förberedelse för den gemensamma workshopen som anordnas i november 2014.
Projektet har bidragit till Svenska Institutets (Utrikesdepartementets) arbete med Sverigebilden utifrån ett regionalt perspektiv (Agnes Gudmundsson Lidbeck).
Slutsatser: Projektledningen har genomgående under projekttiden upplevt ett positivt engagemang hos den nationella nivåns företrädare att utveckla arbetssättet för att närma sig
regionerna. Sannolikt beror det dels på att det ligger inom ramen för deras uppdrag, dels
på att de själva har erfarenhet av regionalt och lokalt tillväxtarbete. Dessutom har många
försök genomförts och vi tror att projektet Regional tillväxt på alla nivåer med sitt processuella och praktiska tillvägagångssätt fyllt en viktig funktion för den nationella nivåns företrädare som stöd i den egna förändringsprocessen.
Dialog om stärkt näringslivsnytta i ett samhällsperspektiv
Planerade aktiviteter: Näringslivets nytta och delaktighet i det regionala utvecklingsarbetet
har länge varit föremål för diskussion. Inom projektet ska en inventering ske dels av goda,
verkningsfulla exempel på näringslivets deltagande och näringslivsnytta, dels av olika förslag och idéer som förts fram. Arbetet ska ske i nära samverkan med näringslivsorganisationerna i Västerbottens län och resultera i en åtgärdslista.
Genomförda aktiviteter: En övergripande genomlysning av Region Västerbottens näringslivskontakter genomfördes. Den visade på ett stort antal, ibland överlappade kontakter
med olika syften. Näringslivsstrateger hade helt naturligt utvecklade kontakter både med
kluster och näringslivsorganisationer/näringslivs- och innovationsstödjande aktörer, t.ex.
Uminova Innovation, Innovation Västerbotten, ALMI Företagspartner, Företagarna, Handelskammaren och Svenskt Näringsliv. Dessutom finns kontaktytor med större företag,
t.ex. Volvo, och ett antal må och medelstora företag. I kompetensförsörjnings-arbetet finns
dessutom utvecklade kontaktytor mot branschorganisationer. Kommunikationsenheten
har i det regionala varumärkesarbetet utvecklat kontakter som förutom de övriga inkluderar
banker och revisionsbyråer, dvs Swedbank och PwC som tar en ny mer aktiv roll i det regionala utvecklingsarbetet. Västerbottensturism har i sitt arbete att utveckla besöksnäringen
nära samarbete med Destinationsbolag och ett stort antal turismföretag.
Slutsatser: Inom Region Västerbotten pågår en rad aktiviteter, insatser, möten och finansieringsinstrument riktade mot näringslivet. Kontakter med näringslivet sker delvis med
enskilda företag men i stor utsträckning sker dialogen med näringslivets företrädare. Andra
former av dialog med näringslivet sker genom de klusterallianser som Region Västerbotten
tillsammans med näringslivets företrädare har initierat. De s.k. klusterallianserna syftar till
18
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
att skapa bättre förutsättningar för en samlad dialog med branscherna men också för att
fånga upp behov och utmaningar hos näringslivet i Västerbotten.
Flera representanter från näringslivet har deltagit i det regionala strategiarbetet (t.ex. i RUS
och RIS). Av den uppföljning som gjorts av RUS-processen framgår att trots bredden i
sammansättning av deltagare är fortfarande näringslivets representation svag och domineras av offentlig sektor. Arbetet med regional utveckling innefattar och engagerar betydligt
fler aktörer i dag än för bara 10 år sedan. Att finna former för horisontellt flernivåstyre där
platsens aktörer ser betydelsen av och ges möjlighet till att delta i strategiarbete är väsentligt. Näringslivets företrädare och dess medlemmar är en viktig pusselbit i detta arbete. Ett
kartläggningsarbete av de näringslivskontakter som regionförbundet har inleddes för några år sedan och behöver uppdateras för att rätt platsledare och aktörer ska delta i regionalt
tillväxtarbete.
Dialog om stärkt regionalt ledarskap
Planerade aktiviteter: De svenska regionförbunden har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting påbörjat ett arbete med att ta fram förslag om hur förutsättningarna för
det regionala ledarskapet kan stärkas. Projektet ska utgöra ett stöd för den arbetsgrupp
bestående av regiondirektörer som arbetar med frågan och en list ska tas fram med förslag
hur det regionala ledarskapet kan stärkas.
Genomförda aktiviteter: Projektet Regional tillväxt på alla nivåer la grunden för Regiondirektörsgruppen genom att påbörja en utredning om förutsättningarna för det regionala ledarskapet. Därefter har projektet deltagit vid ytterligare ett möte med regiondirektörerna
där en presentation av projektets slutsatser genomfördes. Därefter har vi inom projektet
under hela projekttiden fortsatt arbeta med frågan och slutsatser av vårt arbete presenteras längre fram i denna rapport.
Slutsatser: I den svenska nationella strategin för tillväxt och attraktionskraft pekar regeringen ut det regionala ledarskapet som en nyckelfråga för en regions tillväxt och utveckling.
Regeringen menar att ett ökat regionalt ansvar och inflytande över det regionala tillväxtarbetet ställer höga krav på ett starkt regionalt ledarskap med förmåga att göra prioriteringar
på både kort och lång sikt. När det gäller det regionala utvecklingsarbetet pekar regeringen
tydligt ut de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna som ledare för det regionala utvecklingsarbetet. Det gäller de regioner, regionförbund och länsstyrelser som har det regionala
utvecklingsansvaret på uppdrag av den svenska regeringen. Men det regionala ledarskapet
kräver också legitimitet från kommunerna i länet och övriga aktörer som är engagerade i
det regionala utvecklingsarbetet.
• att parterna tydliggjort att den regionala utvecklingsstrategin utgör den styrande strategin
för vilka utvecklingsinsatser som ska genomföras under 2014-2020.
• att de politiska ledningarna och tjänstemannaledningarna i Region 8 och hos Region
Västerbotten har stärkt sin kompetens genom gemensam platsledarträning och träning i
platsbaserad utveckling, flernivåstyre och samhandling.
• att gemensamma mötesplatser mellan dels mellan kommuner och Region Västerbotten,
dels mellan Region Västerbotten och statliga myndigheter har skapats. De omfattar både
politiker och tjänstemän.
Samlat åtgärdsförslag och handlingsplan
Planerade aktiviteter: Ett samlat åtgärdsförslag tas fram som ligger till grund för en handlingsplan som beslutas av Region Västerbottens styrelse och som presenteras för berörda
departement och myndigheter på nationell nivå. Under 2013-2014 fortsätter arbetet enligt
den handlingsplan som tas fram. Fokus ligger då på att pröva och vidareutveckla den modell som tas fram under 2012.
19
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
RÖSTER OM FLERNIVÅSTYRE
Genomförda aktiviteter: En handlingsplan arbetades fram och beslutades av Region Västerbottens styrelse i april 2013 och har därefter presenterats för Tillväxtverket vi samhandlingsmöte. Handlingsplanen har som planerats legat till grund för det fortsatta arbetet.
Handlingsplanen har bilagts denna slutrapport.
Slutsatser: I det avslutande kapitlet (3) redogörs för det samlade åtgärdsförslaget som bygger på:
• Använd modellen FLIP
• Stärk kapaciteten för platsledarskapet (platsbaserad utveckling)
• Stärk den vertikala samhandlingen- lokalt och regionalt flernivåstyre
• Stärk den vertikala samhandlingen -regionalt och nationellt flernivåstyre
• Stärk den horisontella samhandlingen- flernivåstyre omgivande samhället
Aktivitetsrapport och slutsatser perioden 2013-05-01—2014-08-31
Fokus A. Place management och flernivåstyre
Syfte, mål och aktiviteter
Place Management och flernivåstyre syftar till att genom träning i platsbaserat ledarskap
med flernivåperspektiv belysa utmaningarna och potentialen med platsbaserad flernivåstyrning med initial utgångspunkt Västerbottens inland och mer specifikt Region 8 som
”samhandlande plats” i ett EU 2020-perspektiv.
Vi genomförde en workshop som utformades som en kunskapsbyggande och interaktiv lärprocess under två dagar 30/10-31/10. Workshop-metodiken byggde på Christer Asplunds
böcker om ”Place Management” med påbyggnader och utökningar som belyser potential,
utmaningar och metodik för effektivt flernivåstyre.
Målgruppen som deltog var primärt politiker och ledande tjänstemän från Region 8, men
även politiker och tjänstemän från övriga Västerbotten som har centrala strategi, inspirationsoch utvecklingsroller i hela länet/regionen samt Tillväxtverket. Det blev en enastående uppslutning där samtliga kommunstyrelseordförande, 6 av 8 vice kommunstyrelseordförande,
samtliga kommunchefer, Region Västerbottens politiska ledning och tjänstemannaledning,
Almi Företagspartners Nords VD och representanter för Tillväxtverket deltog.
Programmet innehöll genomgångar av flernivåstyrning och platsens betydelse, historisk tillbakablick, målgruppstänkande, attraktionsfaktorer, vilka är platsledarna, platsledarskap och managementstilar, tumregler för vinnande platsledarskap och en framtidsdiskussion.
De förväntade resultaten var kompetensutveckling, förankring och samsyn etablerad
på hög beslutsfattarnivå, samt lärdomar från konkret användning av praktisk förankringsmetodik avseende modeller för platsbaserad flernivåstyrning.
’’
Samverkan bygger på til�lit. Den samverkansstruktur som
utvecklats mellan kommunerna,
mellan kommunerna och Region
Västerbotten och mellan kommunerna, Region Västerbotten och
landstinget har tagit många år att
bygga upp, men att rasera den kan
gå på ett ögonblick. Resurser för att
samordna samverkan är en nödvändighet.
Barbro Lundmark
projektledare för
Komptensplattformen
Region Västerbotten
De faktiska resultaten var
• att de politiska ledningarna och tjänstemannaledningarna i Region 8 och hos Region Västerbotten stärkte sin kompetens genom gemensam platsledarträning.
• att Region 8 och Region Västerbotten skapat en gemensam mötesplats ”Arena för samhandling” kring utvecklingsfrågor som omfattar både politiker och tjänstemän och som kan
besluta om gemensamma satsningar. Samhandlingen kommer att fortsätta i workshopform och ta upp angelägna teman.
• att påbörja arbetet med en flernivåbaserad ledningsstruktur för beslut om gemensamma
utvecklingsinsatser. Det beslut som fattades gällde inriktningen av en platsbaserad innovationsprocess inom områdena ekonomiadministration i glesbyggd och glesbyggdslärande.
Vid utvärderingen fick vi 19 svar. Hela 69 % var mycket positiva till arrangemanget och gav
det 5 eller 6 poäng på en sexgradig skala. Den förbättringspotential som lyftes fram rörde
främst att ökat fokus på flernivåstyre vore önskvärt. 17 av 19 deltagare redovisade ett behov
av att öka sin platsledarkompetens.
20
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Den 14-15 maj 2014 genomfördes en workshop med fokus på träning i flernivåstyre där
modellen FLIP testades med utgångspunkt i Region 8 identifierade behov av att stärka attraktionskraften. FLIP-modellen tog utgångspunkt i den demografiska utmaningen, morgondagens behov av kompetenser och yrken och arbetade med strategin ”attraktion” för att
möta upp utmaningen. Workshopen innehöll också ett kunskapspass om varumärkesstrategi (kommunikationschef vid Region Västerbotten Thomas Hartman) och om Värdskap
(Länsturismen i Västerbotten Annika Sandström). Målgruppen var i stort sett densamma
som vid platsledarträningen under hösten. Utvärderingen av workshopen visade att övningarna uppfattades som värdefulla för det fortsatta utvecklingsarbetet inom kommunerna, i det mellankommunala arbetet samt i mötet med Region Västerbotten och andra
nivåer. Utvärderingen av aktiviteten visade också på önskemål om fortsatta samhandlingsmöten inom ramen för konceptet Arena för samhandling.
Metod och slutsatser
Det är en nyckelfråga för politiska ledare på olika nivåer att öka sin platsledarkapacitet för
att klara det utvecklingsuppdrag som blir alltmer viktigt. Platsledarkapacitet kan med fördel utvecklas med en platsledarträning som omfattar både teori och praktik. Det innebär
att träningen omfattar både genomgångar av grunderna för framgångsrikt platsledarskap,
möjlighet att diskutera frågeställningar med andra och tester att fatta beslut.
• Platsledarträningar kan med fördel vid ett och samma tillfälle omfatta företrädare från
olika nivåer. Det skapar en gemensam kunskaps- och referensram som minskar de GAP
som annars försvårar samhandling. Det är viktigt att samhandla med och bjuda in berörda
nationella myndigheter i deras roll som platsstödjare.
• Platsledarträningar bör omfatta både de politiska ledningarna och tjänstemannaledningarna. Det skapar en gemensam kunskaps- och referensram som minskar de GAP som
annars försvårar att organisationen håller samman.
• Regionernas kanske viktigaste uppgift att stärka uppbyggnaden av platsledarkapacitet.
Ett långsiktigt platsledarprogram bör genomföras med både workshops och individuell
coachning.
• Samhandlingsarenan bör fortsätta utvecklas inom ramen för ordinarie verksamhet. Det
kräver dock att processtöd till ledningarna finns i ordinarie verksamhet alternativt vidareutvecklas i projektform.
Fokus B. Platsbaserad innovationsprocess i flernivåsamverkan
Syfte, mål och aktiviteter
Platsbaserad innovationsprocess med flernivåsamverkan syftar till att organisera en platsbaserad innovations- och utvecklingsprocess med flernivåengagerande utvecklingsteam
inom två områden för att belysa utmaningarna och potentialen med platsbaserad flernivåstyrning med initial utgångspunkt Västerbottens inland och mer specifikt Region 8 som
”samhandlande plats” i ett EU2020-perspektiv.
Inom ramen för RTAN har ett koncept för en platsbaserad innovations- och utvecklingsprocess tagits fram där den valda platsen är Region 8. Två områden med stor innovationspotential inom de 8 kommunerna har valts ut i samråd inom regionen och delvis i enlighet
med EU:s rekommendationer och manualer för val av regional ”Smart&Specialisering”. De
valda områdena är Ekonomiadministration i glesbyggd och Glesbyggslärande.
Ett flernivåbaserat utvecklingsteam ska utveckla ett shared-service koncept som omfattar servicelösningar med stöd av IT till nytta för inlandskommunerna och som samtidigt
driver innovation och företagande med global relevans. Konceptet är framtaget och för genomförandet söker Region 8 finansiering från Vinnovas Frön.
De förväntade resultaten är effektivare innovationsprocesser inom de utvalda områdena, kompetensutveckling runt ”Quad Helix” processledning samt lärprocesser och dokumenterade resultat om praktisk genomförandemetodik avseende platsbaserad ”flernivåstyrning” av innovationsprocesser.
21
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
De faktiska resultaten är
• Att ett koncept för en effektiv platsbaserad innovationsprocess har tagits fram och förankrats. Det tar sin utgångspunkt i att både höja kvaliteten och effektiviteten i samhällsservicen och att skapa förutsättningar för innovation och företagande med global relevans.
• Att konceptet utgår från att Region 8 ska utveckla ett unikt arbetssätt som bygger på att
i samverkan utveckla sin platsledarkapacitet och genom utvecklingsteamet utveckla sin
operativa kapacitet att genomföra platsbaserade innovationsprocesser i flernivåsamverkan med parter på olika nivåer, näringslivet och universiteten.
Metod och slutsatser
Det är en nyckelfråga för små kommuner att i samverkan bygga kapacitet att genomföra
innovationsprocesser som både kan bidra till att höja kvaliteten/öka effektiviteten i den
kommunala servicen och att utveckla nya innovationer och företagande med global relevans.
Kapacitetsuppbyggnaden måste vara långsiktig för att göra till möjligt för kommunerna själva att bygga kapacitet. Den bör initialt ske med stöd av experter och det operativa
arbetet måste genomföras i nära samverkan med nyckelaktörer på nationell och regional
nivå samt med engagemang från näringsliv och universitet. Innovationsstödjande resurser
måste kopplas till satsningen. Innovationsprocessen bör knytas till och stödjas av regionala
utvecklingsprocesser, i detta fall främst eVästerbotten och den regionala innovationsstrategin.
Flernivåsamverkan är en nyckelfråga, dvs. att rätt aktörer deltar i det operativa arbetet
och att kvalificerade innovationsstödjande resurser kopplas på. Berörda regionala strategier, t.ex. eVästerbotten och den regionala innovationsstrategin ska ingå som stöd i de utvalda områdenas utvecklingsprocesser. Utifrån en ”Quad Helix-analys” (privata, offentliga,
akademi och civila samhället) och processtyrningsmodell ska relevanta näringslivsaktörer,
universitetsresurser samt även vissa nationella myndigheter ges möjlighet till engagemang runt de utvalda områdena.
Målgruppen som erbjuds delta är nyckelpersoner från Region 8, men även från övriga
Västerbotten som har centrala strategi-, inspirations- och utvecklingsroller i hela länet/regionen, Tillväxtverket och andra statliga myndigheter samt andra aktörer som har nyckelroller i flernivåsystemet.
En av regionernas kanske viktigaste uppgift är att stödja uppbyggnaden av operativ
kapacitet att driva flernivåengagerande, platsbaserade innovationsprocesser. Det innebär
att Region Västerbotten och den regionala innovationsstrategin bör ha fokus på att stödja
platsbaserade innovationsprocesser i länet, bidra till att de får finansiering och uppnår global relevans. Region 8:s platsbaserade innovationsprocess har som målsättning att drivas
vidare med finansiering från Frön. Om modellen blir framgångsrik kan den användas för en
bredare satsning med strukturfondsfinansiering och annan EU-finansiering som omfattar
fler utvecklingsområden.
Fokus C:1. Den platsbaserade piloten Skellefteå
Syfte, mål och aktiviteter
Fokus har riktats mot utveckling av metoder för utvärdering av förutsättningarna för framgångsrikt ”flernivåstyre”. År 2011 publicerade OECD rapporten Governance of Public Policies
in Decentralized Context The multilevel approach i vilken modellen ”Bridging Gaps” presenteras som ett verktyg för att ta “temperaturen” på flernivåstyre mellan aktörer. I genomförandet av fokus C har OECDs modell ”Bridging Gaps” prövats för att 1) identifiera de hinder
som kan finnas mellan lokal och regional nivå, och mellan regional och nationell nivå och
2) överbrygga hindren och stärka samhandlingen mellan nivåerna.
En workshop för samhandling lokal-regionalt har genomförts hösten 2013 med deltagare från ledningsfunktionerna på tjänstemannanivå och politisk nivå (pilot Skellefteå kommun och Region Västerbotten). Syftet var att formulera de bärande punkterna och peka ut
prioriterade områden vilka skulle kunna utgöra fokus för gemensam handling (samhandling) mellan Skellefteå kommun och Regionförbundet Västerbotten. En av FLIP-modellens
22
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
bärande punkter, samhandling, bygger på att hinder för ett effektivt flernivåstyre identifieras. Workshopen testade och använde GAP-analysen för detta.
Deltagarna från lokal och regional nivå fann att det fanns behov av att stärka samhandlingen mellan parterna behövde stärkas i syfte att tillvarata kommunens och regionens
fulla potential. Det bygger på ökad dialog och stärkt tillit mellan aktörerna. Beslut togs att
starta upp ett formellt tvåpartsmöte där kommun och regionledning träffas ca 4 ggr/år för
att diskutera gemensamma processer och sakfrågor.
Några potentiella samhandlingsområden som identifierades som strategiska att arbeta vidare med:
• Finna nya samarbeten mellan länets två största kommuner, landsting och RV.
• Utveckla formerna för flerpartssamtal för utvecklingsfrågor mellan universitetsledning,
Region Västerbotten, Skellefteå kommun och Umeå kommun
• CO2-snål ekonomi och energi: gemensam kraftsamling där Skellefteå kommun är draglok.
• I arbetet med Skellefteå 2030-stategi: hitta dialogformer med regionala aktörer däribland
landsting, Region Västerbotten, länsstyrelsen.
• Finna bättre former för samverkan när det gäller arenor, både allmänna, gemensamma
och specifika.
Metod och slutsatser
Förmågan och kapaciteten att samhandla mellan nivåer handlar i stor utsträckning om den
institutionella bakgrunden, nivåerna är inga isolerade aktörer utan är beroende av varandra.
Aktörerna på olika nivåer har därför stort behov av att överbrygga de hinder som kan
existera i syfte att stärka kapaciteten och öka samordningen mellan/inom offentliga och
med privata aktörer.
OECDs ”Bridging Gaps” är ett fungerande verktyg för att stärka kapaciteten till samhandling mellan samhällsnivåer genom dess syfte att identifiera svagheter och möjligheter för en fungerande samhandling mellan lokal och regional nivå.
En så kallad GAP-analys visar på brister i ett sammanhang genom att tydligt peka ut
svaga punkter i kontaktytorna mellan systemens olika delar. Utifrån metodtillfället med
lokal/regional samhandling konstateras att de primära Gapen ”att dela information mellan
aktörerna” och att ”dela beslut av strategisk karaktär” (som berör den andra parten) behöver
förstärkas av nära och tydlig kommunikation.
De politiska företrädarna från lokal och regional nivå behöver ges plats för en mer
proaktiv hållning i utvecklingsfrågor för att aktivt bidra till att skapa förutsättningar (ekonomiskt, legalt, koordinering av politiska beslut och undanröjning av motstridande syften
och mål etc.) mellan de politiska nivåerna, till en början lokalt – regionalt. En fråga för både
region- och kommunpolitikerna att ta fasta på och bestämma sig för hur man vill agera.
Sammantaget gäller att:
1. Dialog och tillit är huvudsakliga beståndsdelar för att stärka nivåers kapacitet att samhandla.
2. Den lokala nivån behöver vara tydlig i sina strategier och behov för att stärka samhandlingen med andra nivåer för att dessa i sin tur ska kunna agera platsstödjande.
3. Den regionala nivån behöver fånga upp den lokala nivåns budskap om behov, agera proaktivt med att involvera lokal nivå och ha beredskap att arbeta både sektorsövergripande och
processorienterat i den stund behoven spänner över flera av förbundets insatsområden
(ex. kompetens, event, näringsliv, innovation)
Fokus C:2. Klustersamverkan ”Framtidens bioraffinaderi”
Syfte, mål och aktiviteter
Syftet med klustersamverkan ”Framtidens bioraffinaderi” var att utveckla metodik om hur
klusterutveckling kan stärkas genom flernivåsamverkan mellan offentliga aktörer på lokal,
regional och nationell nivå och klusterföreträdare inom bioraffinaderi.
Målsättningen var att synliggöra och utvärdera vilka luckor som måste vara fyllda för att
23
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
få en bra flernivåsamverkan och stärka den utvecklingsinriktade och strategiska ansatsen.
Användning av OECD:s GAP-analysverktyg som diagnosställare med fokus på informationsglapp och kunskapsglapp.
Projektledningen hade tillsammans med de i projektet upphandlade konsulterna dialog med företrädare från klustret Framtidens Bioraffinaderi vid två tillfällen i syfte att fastställa möjligheter till samarbete som skapar största nytta för projektet och för piloten.
Det resulterade i ett konceptförslag som bygger på dialog mellan offentliga aktörer (lokal och regional nivå) och Framtidens bioraffinaderi (Processum) om vilka förutsättningar
som krävs för att stärka den strategiska dialogen utifrån den manual för flernivåstyre som
OECD tagit fram och med Smart Specialization som utgångspunkt.
Det behov som Framtidens Bioraffinaderi uttryckte var att stärka dialogen med företrädare från offentlig sektor i Västerbotten med ansatsen ”hur kan strategidiskussionen för
viktiga prioriterade insatsområden i RUS stärkas”, dvs. hur utvidgas projektfinansiering och
beviljade av regionala medel att även bli en strategi- och positioneringsfråga baserad på
dialog mellan aktörer.
Det förväntade resultatet av aktiviteten var kompetensutveckling och träning hos piloterna att arbeta flernivåbetonat i utvecklings- och tillväxtfrågor, t.ex. om investeringar,
i lärprocesser och om dokumenterade resultat rörande praktisk analysmetodik avseende
flernivåstyrning.
Metod och slutsatser
Arbetet började med ett möte med Region Västerbotten för att få ett underlag för vad som
ingick i begreppet, vilka huvudaktörerna var och vilka var de rätta kontaktpersoner, som
kunde delta i det fortsatta arbetet.
Nästa viktiga steg blev att övertyga huvudintressenten Processum, som näringslivsstyrt
kluster i Örnsköldsvik om
• syftet med projektet,
• att det inte skulle störa deras arbetsprocess
• att resultatet av att delta i arbetet skulle kunna bidra till deras långsiktiga utvecklingsarbete.
Efter två separata möten med ledningen för Processum blev det klart att det fanns ett intresse att fortsätta arbetet med GAP-analysen modell, kompletterad med den själv utvärderingsmetod som följer av arbetet med smart specialisering enligt kommissionens förslag. Det som framkom i diskussionen med Processum var det fragmenterade politiska
stödet av arbetet med idén bakom framtidens bioraffinaderi. I stort sett så berör projektet
fyra län, och finansieras av flera län och kommuner. Strukturen och det omfattande geografiska territoriet riskerar att vara ”okoordinerat”. Detta gäller även mot Österbotten i Finland,
som har nordens största energikluster med en omsättning över 40 miljarder sek.
Slutsatsen av det sista mötet blev att hela kedjan av aktörer kopplat till begreppet
Framtidens bioraffinaderier borde genomföra en GAP-analys i workshopformat. De parter
som identifierades som viktiga att delta representerar den offentliga sektorn, näringslivet,
forskning och utveckling, dvs. Triple helix.
De projekt eller organisationer som berörs är Bio4Energy som är Universitets ägt
(Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och lantbruksuniversitetet), Biofuel Region,
ägt av ett antal kommuner i de berörda länen, Processum ett kluster av företag kopplat till
utvecklingen av framtidens bioraffinaderi och skogstekniskt kluster med ledning i Umeå.
Framtidens bioraffinaderi ligger i mittfåran av europeisk politik - Europa 2020 och den
bioekonomi strategi som är antagen på EU nivå och på makroregional nivå med ansvariga
PAC:ar för hållbar utveckling-.
Projektet berör alla delar i konceptet flernivåstyrning. Kommuner och framförallt kommuner i glesbygd, regioner, nationer och inte minst unionen är berörda. Horisontellt berörs
alla aktörer inom trippel helix.
På EU nivå startas nu privat- offentliga företag som ska utveckla bioekonomin i allmänhet och den skogliga delen i synnerhet. Detta för att snabba på utvecklingen så att resulta-
24
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
ten snabbare når ut på marknaden och ger ekonomisk utveckling. De nya förutsättningarna
med Horisont 2020 och de nya GSR fonderna ska ge synergieffekter och inte minst ska
regionalfonderna kunna ge ett viktigt bidrag till forskning och innovation i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Ytterligare slutsatser är att en fortsatt analys av framtidens bioraffinaderi är nödvändig
för att skapa den plattform för utveckling som länen i norr behöver. Det är också högst sannolikt att - piloten framtidens bioraffinaderi- skulle kunna utveckla metodiken i arbetet med
flernivåstyrning och leda till:
• Bättre informationssystem mellan parterna horisontellt, vertikalt, och mellan sektorer utvecklas.
• Att utveckla kapacitet i regionerna genom bättre koordinering av resurser.
• Att samordningen av politiska prioriteringar mellan olika nivåer utvecklas.
• Bättre möjligheter att snabbare nå, såväl Europa 2020 strategin, som EU:s strategi för Östersjöregionen.
• Att förtydliga och renodla i det stödjande systemet på regional och kommunal nivå i norra
Sverige- förenkla för dialog och interaktion mellan berörda intressenter.
Fokus C:3. Kapitalförsörjningsfrågan
Syfte, mål och aktiviteter
Syftet med piloten Kapitalförsörjningsfrågan var att tydliggöra olika aktörers roller och
uppgifter när det gäller kapitalförsörjning i Västerbottens län och föra en dialog om hur en
stärkt flernivåsamverkan kan skapa bättre förutsättningar för långsiktigt hållbar kapitalförsörjning. Arbetet har avgränsats till att omfatta riskkapital.
Dialogen startade internt med berörda strateger inom Region Västerbotten, dvs. de
strateger som på något sätt arbetar med frågan. Det gäller de strateger som arbetar med
näringslivsutveckling och de strateger som arbetat med kommande strukturfonds-program.
De förväntade resultaten var dels att ett kunskapsunderlag med förslag skulle tas fram,
dels ökad kunskap hos berörda aktörer om hur flernivåsamverkan kan stärka förutsättningarna för långsiktigt hållbar kapitalförsörjning för företag i Västerbottens län.
Det faktiska resultatet är att ett kunskapsunderlag med förslag har tagits fram. En dialog
mellan Region Västerbotten och Tillväxtverket om hur flernivåstyre och samhandling kan
stärkas ägde rum inom ramen för Västerbottensdialogen den 19 maj 2014.
RÖSTER OM FLERNIVÅSTYRE
’’
Forum för dessa dialoger
måste finnas på såväl regional som
nationell och EU-nivå. Dialog och
samverkan behöver goda kunskapsoch analysunderlag som inte ska
vara styrande, utan just fungera som
underlag för diskussion, exempelvis
strukturbilder på regional nivå som
underlag för dialog med kommuner
om alternativa handlingsvägar i den
fysiska planeringen. Det handlar om
att vara uthållig så att tillit kan byggas mellan de deltagande aktörerna, vilket kan ta tid.
Sverker Lindblad
Ämnesråd, Näringsdepartementet
Enheten för regional tillväxt
Metod/slutsatser
Ett kunskapsunderlag och förslag om hur Region Västerbotten med platsbaserad flernivåsamverkan kan stärka kapitalförsörjningen i Norra Sverige har tagits fram och vidareutvecklats enligt plan vid två workshops med Region Västerbottens strateger den 3 september 2013
och den 19 november 2013. Underlaget innehåller en inventering av aktörer och finansieringsformer, en genomgång av strategier och program och ett antal förslag om hur platsbaserad flernivåsamverkan kan stärka kapitalförsörjningen för företag i Västerbottens län.
Fokus D. Region Plenum för kunskapsspridning och lärande
Syfte, mål och aktiviteter
Ett större event ska äga rum under 2014 för att redovisa projektets egna samt andra platser/
regioners relevanta erfarenheter av fördelar, nackdelar och fungerande metoder för flernivåstyre i praktiken.
Konferensen som ursprungligen planerades i Umeå i mars/april 2014 kommer istället
att ske i Stockholm den 5 november och arrangeras tillsammans med SKL och Regionförbundet i Örebro län. Den har rubriken Ett effektivare tillväxtarbete och målgruppen är kommunala och regionala tjänstemän. Det har också funnits en långsiktig ambition i projektet
att efter årsskiftet arrangera en konferens riktat till politiker samt vidareutveckla arbetet
inom ramen för en think-tank i Reglabs regi. Det kommer dock inte att ske då projektet
avslutas 2014-08-31.
25
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Målet med aktiviteten är att stärka lärandet, sprida kunskap, kompetensutveckla och ge
inspiration rörande ”flernivåstyre” till tjänstemän på lokal och regional i Sverige. Genom
projektet Regional tillväxt på alla nivåer är syftet att skapa insikt om behoven av långsiktigt
förändringsarbete inom den regionala tillväxtpolitiken.
Metod och slutsatser
Aktiviten var planerad inom projekttiden men flyttades fram till att genomföras 5 november 2014. Fokus för workshop är stärkt samhandling och dialog mellan lokal och regional
nivå med föredragning av konkreta exempel från olika delar av Sverige. Projektet kommer
att redogöra för FLIP samt genomföra en gruppövningsaktivetet i modellen med betoning
på GAP-analysen. Föredragningen genomförs i samverkan med Region 8 för att synliggöra
samhandlingen mellan lokal (mellankommunal) och regional nivå.
Fokus E. Samhandling mellan samhällsnivåerna
Syfte, mål och aktiviteter
Dialog har skett enligt plan med Näringsdepartementet samt därtill hörande myndigheter
med uppdraget att stödja det regionala utvecklingsarbetet och strukturfondsarbetet. Tillväxtverket har deltagit aktivt i projektet bland annat som nationell företrädare i det flernivåprocessarbete som genomförs. Syftet är bland annat att gemensamt utveckla formerna för
dialog mellan olika aktörer i flernivåsystemet.
Projektet har bidragit till att Tillväxtverket och Region Västerbotten utvecklat och testat
nya former för samhandling. Projektet har identifierat OECDs modell ”Bridging Gaps” som
ett bärande instrument för att stärka kapaciteten till regional och nationell samhandling
och överbrygga hindren mellan nivåerna.
Det innebär att de samarbeten och kontakter som organisationerna har inom ramen för
projektberedning, beslut och uppföljning av strukturfondsprojekt och inom olika sektorer
har kompletterats med ett mer långsiktigt och nära samarbete både på lednings-, strategi
och handläggarnivå.
Exempel på pågående och genomförda aktiviteter med utgångspunkt i GAP:en är
• Regelbundna utbyten för att förstärka mål, kompetens, information etc. Inom bl.a. cleantechområdet där nära samarbete etablerats genom att bl.a. Region Västerbotten deltagit
i Tillväxtverkets arbetsmöten. Ett gemensamt arbete har genomförts för att utveckla en
struktur för Cleantech med olika aktörer i Västerbottens län.
• Inom arbetet med den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) har flera av de nationella
myndigheterna deltagit i arbetsgrupperna.
• Region Västerbotten och Tillväxtverket har etablerat en informell arbetsgrupp med uppgift att summera våra erfarenheter och diskutera hur vi kan stärka flernivåstyre och samhandling mellan regional och nationell nivå i den regionala tillväxtpolitiken.
• För att öka den regionala dialogen och kunskapen om de regionala förutsättningarna har
två-partssamtal på ledningsnivå mellan Region Västerbotten och Tillväxtverket genomförts. Syftet var att etablera ett dialogforum där myndigheterna samordnas mot regionala
behov och stärker kompetensen om förutsättningarna i Västerbotten.
Dessutom har följande aktiviteter genomförts
• Samhandling vid framtagande av strukturfondsprogram.
• Samhandling med Svenska institutet
• Översiktlig analys av politikområden och kontakter som länets RUS omfattar.
• Analys av samarbeten och kontaktytor nationellt och på EU-nivå som Region Västerbotten
och aktörer har.
26
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Myndigheter med bäring på den regionala tillväxtpolitiken och länets RUS 2014-2020
Insatser i RUS
Myndigheter
Myndigheter
1. Samhällen som inkluderar och
utvecklar människor
Tillväxtverket
Riksantikvarieämbetet
2 Strukturer för innovation
Naturvårdsverket
Riksarkivet
3Miljödriven utveckling
Skogsstyrelsen
Verket för innovationssystem
–Vinnova
4 Investeringar i utbildning och
kompetens
Trafikverket
Statens energimyndighet
5 Platsbaserad näringslivsutveckling
Trafikanalys
Boverket
6 En tillgänglig och utåtriktad region
Myndigheten för
yrkeshögskolan, Myh
(Myndigheten för utländska investeringar i Sverige–Invest Sweden).
Numera: Sveriges export och
investeringsråd- Business Sweden
Statens jordbruksverk
Post- och telestyrelsen- PTS
Sjöfartsverket
ÖVRIGA:
Skolverket
Tillväxtanalys
Folkhälsoinstitutet
ESF-rådet
Statens kulturråd
Översiktlig analys av politikområden och kontakter som Region Västerbottens RUS
omfattar
Projektet har pågått från slutet av en strukturfondsperiod till början av en ny period; 20142020. Det har påverkat intresset för projektet framför allt genom att strukturerna och retoriken i den regionala tillväxtpolitiken förändrats. Vid projektslut kan konstateras att begreppen flernivåstyre, dialog och samhandling är frekvent förekommande (Den nationella
strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, Det nationella regionalfondsprogrammet för
investeringar i tillväxt och sysselsättning 2014-2020 samt i utredningar från Tillväxtanalys).
Behovet av förbättrad koordinering mellan insatsområden och finansieringskällor och förstärkt dialog mellan nivåerna för ett bättre genomförande av regionalpolitiken har bl.a. resulterat i att ett antal myndigheter har i uppdrag att upprätta interna strategier för arbetet
med den regionala tillväxtpolitiken.
Kartläggningen visar att det är ca 18 myndigheter som har direkt bäring på länets Regionala utvecklingsstrategi. Merparten av dessa (12) har på uppdrag av näringsdepartementet
utformat interna strategier för sitt engagemang fördelade på de nationella prioriteringarna
2007-2013. Syftet med de interna strategierna är att beskriva deras syn på mötet mellan
det egna sektorsområdet och de 21 regionala miljöerna/länen. En analys (En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013) av de interna
strategierna visar att myndigheternas medverkan i det regionala tillväxtarbetet till stor del
är tänkt att ske genom dialog och samspel samt kunskapsspridning – ofta i samverkan med
varandra och regionala aktörer samt gärna i internationella konstellationer.
27
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
I augusti 2014 presenterade näringsdepartmentet den nya nationella strategin för regional
tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. Syftet med strategin är att utveckla flernivå- och
sektorsamverkan i det regionala tillväxtarbetet, integrera EU:s sammanhållningspolitik i
den nationella regionala tillväxtpolitiken, den regionala tillväxtpolitikens verktyg, roller och
ansvar inom det regionala tillväxtarbetet, utgöra ett strategiskt arbete för att skapa lokal
utveckling och attraktionskraft. Prioriteringarna i strategin för det regionala tillväxtarbetet
är baserade på erfarenheterna av genomförd politik, olika kunskaps- och analysunderlag
samt i dialog med regionala och nationella aktörer. Prioriteringarna i den nationella strategin för 2014-2020:
•
•
•
•
Innovation, företagande och entreprenörskap
Attraktiva miljöer
Kompetensförsörjning
Internationellt och gränsöverskridande samarbete
I strategin för 2014-2020 betonas det regionala ledarskapet samt en utvecklad samverkan
och dialog mellan nivåer (lokal, regional och nationell) och sektorsområden en bärande
punkt för ett effektivt genomförande att den regionala tillväxtpolitiken. Ytterligare en ambition som regeringen har är en utökad dialog med regional nivå och därför inrättas Forum
för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. Dialogen bygger på samverkan mellan
regeringen, de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna, myndigheter och organisationer,
mellan politiker och tjänstemän. Forumet ska ha en strategisk och långsiktig ansats för mer
effekt av satsningar.
Den nationella nivån har även tagit fram ett nationellt regionalfondsprogram (Det nationella regionalfondsprogrammet för investeringar i tillväxt och sysselsättning 2014-2020) inför
kommande strukturfondsperiod. Motivet till inrättandet av programmet är att regeringen
i stort sett uppfattar genomförandet av strukturfonderna bra (dvs. åtta regionala strukturfondsprogam och en förvaltande myndighet) men att det finns behov av stärkt lärande och
samverkan inom och mellan programmen. Det nationella regionalfondsprogrammet syftar
också till att underlätta samverkan och leda till att insatser på regional, nationell och europeisk nivå är sammankopplade. Enligt förslaget ska programmet bidra till:
• Få fram kvalitativa projekt i konkurrens som stödjer en långsikt utveckling inom vissa tematiska områden
• Stödja samverkansprojekt mellan län samt projekt mellan län och den nationella nivån
som bidrar till att utveckla regionala styrkeområden utifrån de regionala förutsättningarna
i olika delar av landet.
• Bidra till att utveckla flernivåstyrning dvs. mellan nivåer och aktörer
• Främja insatser som bidrar till en ökad samverkan med andra relevanta EU-program
• Främja insatser som bidrar till en ökad medverkan av näringslivet i såväl utarbetandet som
genomförandet av programmet
• Utveckla arbetet med utvärdering, återföring av kunskap och lärande i strukturfondsarbetet
Analys av samarbeten och kontaktytor nationellt och på EU-nivå som Region
Västerbotten har
Tjänstemännen vid Region Västerbotten har ett stort antal kontaktytor med EU:s institutioner, med riksdag, regering, departement och svenska nationella myndigheter. I slutet av
projekttiden skickades ett frågeformulär ut till dessa i syfte att inventera dessa samarbeten
och kontaktytor, dock begränsat till fem (5) myndigheter/institutioner. I enkäten fångades
upp hur kontakten och dialogen såg ut (om det rör sig om enstaka tillfällen, regelbundna
kontakter eller samhandling/konkret samarbete), om kontaktytan var relaterad till primärt
1 person eller flera samt nivå/befattning på kontaktytan.
Svaren indikerar att kontaktytorna är många och på olika nivåer; det handlar om individuella relationer (t.ex. handläggning) och relationer baserade på sakfrågor i större sammanhang (breda möten, nätverk, semiarier, möten etc.). Variationen är stor med andra ord.
28
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Region Västerbottens vanligaste kontaktytor (myndigheter på nationell och
europeisk nivå)
Tillväxtverket
Tillväxtverkets programkontor Övre Norrland
Tillväxtanalys
Vinnova
Näringsdepartemetet
ALMI
Svenska Institutet
Inlandsinnovation
ESF
Socialfonden
SKL
Reglab
Skolverket
Socialdepartementet
EU-kommissionen DG Mare
EU-kommissionen DG Regio
EU:s Regionkommitté
EU Parlamentet
Svenska EU-representationen
Fortsatt samhandling med myndigheter TVV, TVA, Vinnova, Energimyndigheten
• Region Västerbotten och Tillväxtverket har sedan projektet startade genomfört ett samhandlingsarbete i ett antal utpekade utvecklingsfrågor med möten 5 ggr. Den 19 maj 2014
redovisades samhandlingsmötet för ledningsgrupper på Region Västerbotten och Tillväxtverket. Region Västerbotten och Tillväxtverket kommer att fortsätta arbetet enligt konceptet Västerbottensdialogen framledes. Hur samhandlingsarbetet utvecklas mot andra
myndigheter (TVA, Vinnova och Energimyndigheten) är i dagsläget för tidigt att bedömas.
Modellen och konceptet för hur ett sådant samhandlingsarbete kan utvecklas har tagits
fram av projektet.
Målet är stärkt dialog i hela kedjan/processen: analys – strategiutveckling – genomförande
– uppföljning i syfte att samla alla resurser mot gemensamma strategier och mål för att öka
konkurrenskraften. Förväntat resultat är att alla berörda nationella, regionala och lokala
aktörer deltar i dialogen och formerna för dialog mellan nivåerna har utvecklats.
Metod och slutsatser
En grundläggande utgångspunkt för det regionala tillväxtarbetet är att det ska bygga på
regionala förutsättningar och behov men samtidigt vara balanserade mot nationella sektorsmål. För att överbrygga GAPs är:
• Samhandling och nära dialog mellan regional och nationell nivå ett av de viktigaste verktygen i syfte stärka kopplingen mellan sektorsmålen och de regionala behoven.
• Ökad samordning mellan myndigheterna, inte minst när det gäller strukturfonderna, ett
annat område som bör stärkas för att frigöra regionernas potentialer i tillväxtarbetet.
Vi har dragit följande slutsatser:
1 Nivåerna behöver gemensamt utveckla forum och arbetsformer samt samhandla inom ett
konkret område.
2 Det finns i dag en stor potential och möjlighet för nivåerna att utöka dialog och samhandling. Strukturerna och strategierna öppnar upp för ett nytt genomförande av den regionala
tillväxtpolitiken men kapacitet behöver tillföras i både tid och kapital. Dialog och möten tar
tid och effekterna som uppstår är positiva men kan vara komplexa att se på kort tid.
3 Beställarkapacitetet”: Den regionala nivån behöver vara tydlig i sina strategier och behov
för att stärka samhandlingen med den nationella nivån för att dessa i sin tur ska kunna
agera platsstödjande.
Fokus F. Samverkan inom regionen med olika grupper
Bakgrund
Flernivåstyre har, som beskrivits ovan, både en horisontell och en vertikal dimension. Den
horisontella dimensionen handlar om aktörer inom en viss nivå. Aktörerna indelas i följande fyra grupper; offentliga aktörer, näringslivet, akademien och civilsamhället. Samverkan
mellan grupperna går under benämningen Quad Helix, Quadro Helix eller Quadruple Helix.
29
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
I det följande gör vi först en uppföljning av RUS och RIS-processerna med analys av
näringslivets deltagande från akademi, civila samhället och offentlig sektor. Därefter utvecklar vi hur förutsättningarna för flernivåstyre och samhandling med civilsamhället, akademien eller näringslivet kan utvecklas.
I Region Västerbottens uppdrag ingår att samverka med andra samhällsaktörer på olika
nivåer både vertikalt och horisontellt. Konkret exempel på ett flernivåarbete är framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin (RUS) som antogs av regionfullmäktige hösten
2013 och som har arbetats fram i samarbete med flertal externa aktörer. Projektet har följt
och deltagit i arbetet med framtagandet av RUS, bl.a. genom att fånga upp gruppernas
sammansättning utifrån ett flernivåperspektiv. Flera av gruppledarna har också löpande
återkopplat om RUS-processen till projektet.
Den regionala utvecklingsstrategin ligger till grund för regionens långsiktiga strategiska arbete utifrån de gemensamma prioriteringar som gjorts. Den utgör även underlag till
strukturfondsprogrammen (ERUF och ESF). Ett annat konkret exempel på hur flernivåperspektivet har genomsyrat det regionala arbetet är framtagandet av Västerbottens Regionala Innovationsstrategin (RIS) som knyter an mot EU2020 och den nationella innovationsstrategin som också har utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin. Strategierna
har tagits fram parallellt under 2012–2014.
Uppföljning av den regionala utvecklingsstrategin (RUS)
Arbetet med RUS:en har varit en lång process (1,5 år) med olika teman (näringslivsutveckling, innovationskraft, sysselsättning och kompetensförsörjning, regional attraktivitet, digital utveckling, miljö, energi och klimat, regionalt och internationellt samarbete) och förutsättningar att ta hänsyn till som avspeglar regionens aktörer och inomregionala skillnader.
Ett mål med RUS-processen har varit att skapa bred förankring och brett deltagande i länet.
Deltagarna i grupperna valdes därför ut genom de tre kommungrupperingarna, 3Komnorr,
Region8 och Umeåregionen och gruppledarna för varje grupp har föreslagit medverkande
deltagare.
Totalt fanns åtta temagrupper med 12-17 medlemmar per grupp vilket gör att ca 112
medlemmar deltog i grupperna. Sammansättningen av temagrupper skulle genomsyras
av jämn könsfördelning, olika etniska bakgrunder, flernivåstyre och geografisk spridning.
Majoriteten av gruppdeltagarna representerade offentlig sektor, därefter näringslivets representanter (Företagarna och Handelskammaren). Övriga samhällsaktörer som deltagit
var akademin, civila samhället och övriga (fackförbund).
Processen med framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin har följts upp genom intervjuer med gruppledarna och enkätutskick till gruppdeltagarna. Några av synpunkterna gällde inflytande i processen och sammansättning av aktörer.
1. Några synpunkter om inflytande i processen
• Merparten av deltagarna ställer sig mycket positiva till en inkluderande och dynamisk process där man haft inflytande över arbetet
• Några aktörer från kommun och ideella organisationer menar att det varit svårt att överblicka processen, alla grupper har inte varit lika bra på att uppdatera hemsidan exempelvis. Svaren indikerar också att det delvis varit för kort tid att processa och förankra ”hemma”.
• Framförallt mindre kommuner anser att de haft större inflytande och möjlighet att vara
med denna gång, och att modellen med att jobba med kommungrupperna (Region 8,
Skellefteåregionen och Umeåregionen) bidragit till detta. Samtidigt menar en del att
gruppmodellen minskat den egna kommunens möjligheter, samt att kommungrupperna
kanske endast är relevanta samarbeten i vissa frågor. Inom andra frågor kanske andra funktionella samarbeten varit att föredra • Många menar att de integrerade temana inte hanterades nog bra. Det var en del grupper
som knappt berörde dem, samt att det behövts processtöd kopplat till detta.
2. Några synpunkter om sammansättning av aktörer
• Önskemål om jämnare fördelning mellan offentlig sektor, akademi, näringsliv och det civi-
RÖSTER OM FLERNIVÅSTYRE
’’
Den nationella nivån kan
påverka förutsättningarna på olika
sätt, t ex genom utformningen av
tillväxtpolitikens
genomförande,
finansiering eller lagstiftning. Givet
det system vi idag har för genomförandet av tillväxtpolitiken handlar
sannolikt en stor del om att hitta
fruktbara processer mellan olika
aktörer. Utifrån ett nationellt tillväxtperspektiv har regionen här en
nyckelroll.
På ett övergripande plan krävs
att regionen och kommunerna har
mottagningsförmåga och mottagningskapacitet för att kunna ta
tillvara det ökade utrymmet inom
regionalpolitiken med anledning av
decentraliseringen inom politikområdet. Vi vet att många kommuner
idag är små – och ett sätt att arbeta,
är att göra som ni i Västerbotten, arbeta med kommuner i samverkan.
Som nämnts tidigare uppfattar vi
att samarbetet/samverkan mellan
den regionala och kommunala nivån har möjligheter att utvecklas
mer. Vi bedömer också att samverkan mellan det offentliga och det
civila samhället/näringslivet har
förbättringspotential. Det är mer
eller mindre svårt att engagera det
privata näringslivet i olika typer av
processer, exempelvis i samband
med framtagande av kommunala
näringslivsprogram eller regionala
tillväxtprogram. Samtidigt förväntas
dessa program bidra till bättre förutsättningar för näringslivet, varför det
är viktigt och naturligt att näringslivet ges möjligheter att påverka såväl
processer som innehåll i denna typ
av strategiska program”
Ulf Tynelius
analytiker, Tillväxtanalys
30
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
la samhället. Uppföljningen av RUS-arbetet visar att de flesta kriterier gick bra för gruppledarna att uppfylla, men att det var svårt att nå personer med olika etnisk bakgrund.
• Ökad tydlighet i valet av gruppmedlemmar önskades
• Önskemål om fler representanter från näringslivet speciellt i grupperna näringsliv, innovationskraft och sysselsättning och kompetensförsörjning.
• Representanterna från näringslivet och civila samhället var generellt mindre nöjda med
processen och hanteringen av RUS
Uppföljning av den regionala innovationsstrategin (RIS)
Den regionala innovationsstrategin syftar till att bland annat konkretisera det arbete och
den inriktning som anges i RUS:en men också stärka och skapa förutsättningar för innovationsförmågan i länet Västerbotten. Strategin anger hur innovationsstödsystemet bör vara
uppbyggt och hur olika parter i stödsystemet kan samarbeta för ökad innovationskraft och
regional tillväxt. Framtagandet av RIS:en har pågått sedan hösten 2012 och antogs av förbundsfullmäktige i mars 2014.
I likhet med framtagandet av RUS:en har arbetet letts av Region Västerbotten. Trots
en relativt stor bredd i processgruppen har sammansättningen varit ”snävare” och de offentliga företrädarna var väl representerande; Umeå Universitet, Luleå tekniska Universitet
i Skellefteå, Uminova Innovation, Umeå kommun, Innovation Västerbotten, Lycksele kommun, Storumans kommun, North Sweden European Office och Skellefteå kommun.
Eftersom stora delar av RIS:en tog utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin
har grupperna ”växeldragit” varandra genom att delar av motorgruppen för Innovationsstrategin har ingått i RUS-gruppen för Näringsliv. De bredare diskussionerna för förankring
och legitimitet har förts i Stora arbetsgruppen i vilken även representanter från det privata
näringslivet ingick. Tyngdpunkten bland intressenterna är fortfarande offentlig sektor från
kommunerna, universiteten, innovationsaktörer (Uminova Innovation, Innovationsbron,
IUC Västerbotten m fl.)
En motsvarande uppföljning av processarbetet med RIS har inte gjorts. De synpunkter
som har fångats upp genom samtal med gruppledaren indikerar generellt positiva omdömen kring processen där många åsikter och intressent har kommit till tals. Initialt fanns en
oro att akademin och aktörer intilliggande aktörer breda majoritet i grupperna skulle få att
för stort utrymme men gruppledaren anser att det inte har blivit så. Kontexten och helheten
har varit i fokus. Innovationsstödets konstruktion är något som är regionstödjande och här
har gruppens sammansättning varit viktig menar gruppledaren.
En viktig slutsats av genomförda dialog- och strategiprocesser som har genomförts är att
de regionala utvecklingsfrågorna har diskuterats i ett brett forum med ett stort antal samhällsaktörer. Strategiarbetena har varit en investering för att få folk i länet att ta sitt regionala ansvar men även gett förutsättningar till en framtida bred dialog. Ett första steg i
samhandling har därför tagits. Däremot är det tydligt att det finns en stor utmaning i att
involvera det privata näringslivet i större utsträckning. Man behöver avsätta tid och resurser
för att även i fortsättningen arbeta med att finna former för dialog och förankring. Flernivåstyre ur ett vertikalt perspektiv har däremot funnits i båda strategiarbetena men detta
är något som kan förstärkas och lyftas fram i mycket högre utsträckning för att skapa ännu
starkare förståelse på nationell nivå om regionens förutsättningar, behov och utmaningar
dvs. de platsspecifika förutsättningarna.
Samverkan med civilsamhället/den sociala ekonomin
Med civilsamhället avser vi det organiserade föreningslivet. Det består av ett stort antal
organisationer med roller och uppgifter inom en bredd av områden. Det gemensamma är
att de bygger på frivilligt engagemang. Andra benämningar är den sociala ekonomin eller
föreningslivet.
Civilsamhällets roll i det regionala utvecklingsarbetet har lyfts fram på ett nytt sätt under de senaste åren. Föreningslivets roll som betydelsefull för folkbildning, kultur, idrott,
hälsa, demokrati och delaktighet har betonats sedan 1980-talet som en del av den regionala och lokala kulturpolitiken. Det nya är att civilsamhället får en alltmer utvecklad roll
31
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
i det strategiska regionala och utvecklingsarbetet, t.ex. att delta i arbetet med regionala
utvecklingsstrategier och vara engagerad med utvecklingsinsatser inom flera olika politikoch utvecklingsområden.
Med ökande utmaningar inom välfärdsområdet så sker en tillväxt av stödformer och
strategiska prioriteringar på nationell och EU-nivå som ska främja nya sätt att organisera
välfärd och lösa utmaningar. EU lägger i många skrivningar vikt på att den sociala ekonomin
skall vara med som en tydlig part i utvecklingsarbetet.
Det finns idag ett 100-tal föreningar som bedriver verksamhet i Västerbottens län. Några exempel är Västerbottens idrottsförbund, länsbildningsförbundet och studieförbunden,
föreningar inom hälsa, omsorg och handikappområdet, ungdomsföreningar, pensionärsföreningar föreningar inom kulturområdet, t.ex. teater och musik. Vissa organisationer finns
enbart etablerade på lokal nivå, medan andra också finns på regional och nationell nivå.
I syfte att stärka roll och inflytande för civilsamhället har föreningslivet i Västerbotten
organiserat sig gemensamt i Föreningen för Social ekonomi i Övre Norrland. Det är en ideell paraplyorganisation för regionalt verksamma idéburna organisationer i Övre Norrland
med syftet att samla, utveckla och stärka den idéburna sektorn som kraft i samhällsutvecklingen. Den arbetar med omvärldsbevakning i relation till den sociala ekonomin, kunskapsutveckling som stöd för de egna medlemsorganisationerna, kunskapsspridning om den
sociala ekonomin i samhället samt påverkansarbete till fördel för den sociala ekonomin.
Projektets mål och inriktning
Projektets övergripande målsättning är att tillsammans med berörda aktörer på olika nivåer
utveckla former, system och metoder som stärker den regionala tillväxtpolitiken, bidrar till ett
mer samordnat regionalt tillväxtarbete och ett mer effektivt nyttjade av alla samlade resurser.
Initialt låg fokus på näringslivets engagemang men vi har successivt också valt att inkludera civilsamhället i arbetet. Det har varit naturligt eftersom det har varit en medveten
strategi i det arbete som genomförts med den regionala utvecklingsstrategin i Västerbottens län.
I den reviderade projektplanen som gäller under perioden 2013-05-01—2014-06-30
ingår samverkan med civila samhället inom ramen för fokusområde F. Samverkan inom
regionen med olika grupper.
Mål och förväntat resultat är uttryckt på följande sätt: Stärkt dialog i hela kedjan/processen: analys – strategiutveckling – genomförande - uppföljning i syfte att samla alla resurser
mot gemensamma strategier och mål för att öka konkurrenskraft. Formerna för det civila
samhällets engagemang har tydliggjorts.
Bland de aktiviteter som pekats ut märks:
- uppföljning av RUS-processen med analys av engagemanget hos det civila samhället
- inventering och beskrivning av RV:s huvudsakliga kontaktytor med civila samhället
- dialog med civila samhället, workshop under hösten 2013
Civilsamhällets deltagande i RUS-processen
Civilsamhället får en alltmer utvecklad roll i det strategiska regionala och utvecklingsarbetet, t.ex. att delta i arbetet med regionala utvecklingsstrategier. I takt med att vi breddar det
regionala utvecklingsarbetet får civilsamhället en alltmer betydelsefull roll. I det följande
redovisas några exempel på detta.
Vi har idag utvidgat innovationsbegreppet i RUS till att på ett tydligare sätt involvera den
sociala ekonomin. Detta kommer att innebära att vi också måste skaffa oss bättre kunskap
om dess funktion, om vi också ska kunna hantera dess roll i innovationsarbetet. På samma
sätt har civilsamhället fått en tydligare roll i att bygga inkluderande attraktiva samhällen.
Att tydligare knyta dem nära genomförandet av RUS kommer att vara viktigt för strategins
eventuella framgång.
Västerbotten blir allt mer mångkulturellt samtidigt som många drabbas av arbetslöshet, ungdomsarbetslösheten är hög och många klarar inte av skolan. Denna utveckling leder till att det civila samhällets roll som introduktion i samhället via föreningar men även
32
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
deras flexiblare utbildningsformer, dess vana av att arbeta med utsatta målgrupper mm.
kan få en viktigare roll framgent. Att mobilisera civilsamhället att stärka det regionala utvecklingsarbetet inom detta område kan bli oerhört viktigt.
I många kommuner är resurserna för att arbeta med attraktivitet och även välfärd begränsade. Samtidigt har ofta den sociala ekonomin en oerhört viktig roll för att bygga socialt kapital och se till ”att något händer” i framförallt små kommuner, men även stora (Se
SM-veckan exempelvis). I takt med att resurserna begränsas allt mer och ingen ”återuppbyggnad” av den svenska välfärdsstaten är i sikte så bör rimligtvis deras roll bli än mer tydlig
i detta. Många kommuner jobbar idag med den sociala ekonomin för att bygga attraktivitet.
Den utvecklade rollen innebär att civilsamhället har deltagit i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin på ett mer aktivt sätt än tidigare. I RUS-arbetet har flera av arbetsgrupperna, för att tillföra mervärde till projektet, tagit upp frågan om hur vi kan möjliggöra
ökad delaktighet från civila samhället. Det handlar alltså om att identifiera s.k. GAP och
därmed kunna överbrygga hinder för deltagande.
Ett exempel är reflektioner från workshop den 15 november 2012 i Lycksele som genomfördes av arbetsgruppen för Trafik och Infrastruktur.
Efter workshopen drogs följande slutsatser:
• Val av tidpunkt och plats. Vissa av de intressen som inte var företrädda kan kanske förklaras
med problem att delta i aktiviteter dagtid. Medborgarorganisationer (miljörörelsen, byaföreningar, politiska ungdomsorganisationer och invandrarorganisationer) var inte företrädda. För medborgarorganisationernas del kan det bero på arbete dagtid med sådant
som kanske inte har något att göra med fritidsintresset. Handikappförbund och pensionärsorganisationer var företrädda. Spontant kan man tolka det som att medlemmarna i
dessa organisationer i mindre grad än andra har heltidsarbete dagtid, och att de därför har
lättare att delta. Det finns också andra intressen som inte har möjlighet att vara representerade. De bör också följas upp. De kan kontaktas per telefon.
Den slutsats som drogs var att det finns ingen plats och tid då det blir en jämn fördelning
av intressen i olika delar av samhället vid en och samma tidpunkt. Om man vill nå både
medborgarorganisationer och andra på ett likvärdigt sätt så behövs det möten både dagoch kvällstid. Föreningsverksamhet äger ofta rum på kvällstid även i normala fall.
Lycksele är en bra plats att mötas för dit kan alla i Västerbotten åka över dagen. Å andra
sidan har medborgarorganisationer och intresseorganisationer svårt att resa långt och de
har oftast huvudkontor i Umeå och Skellefteå. Därför kan det vara bra att anordna två olika
tillfällen, ett i t.ex. Lycksele och ett i Umeå eller Skellefteå.
• Metoder vid workshops. Under workshopen engagerades deltagarna dels genom att de fick
skriva ner mål för trafik och infrastruktur individuellt, dels diskutera och sortera i mål och
på eftermiddagen i åtgärder i arbetsgrupper. Erfarenheterna är att det inte tillför något att
först fråga om mål, sedan om åtgärder. Det är svårt att utan vidare dela in förslag i mål och
åtgärder. Det är bättre att fråga sådant som ”vad tycker du är viktigt att göra…” eller ”vad
tycker du är viktigast under perioden…”. Då får man viktigt innehåll, som man sedan kan
använda och strukturera till mål respektive åtgärder på ett sätt som man finner lämpligt.
En annan reflektion är att det inte tillför så mycket att fråga efter övergripande mål. Det
blir ett bollande med ord. Ett exempel: ”Ett hållbart, tillgängligt och säkert transportsystem” tillför inte så mycket i arbetet, för det är en självklarhet. Även om man har dialog på
en strategisk nivå så är det viktigt att fokus ligger på en mer konkret nivå och att de övergripande målen av typen ”hållbart, tillgängligt och säkert transportsystem” tas för givet.
Deltagare från olika sektorer agerar utifrån olika premisser och logiker även i den stund
man delar ett intresseområde. Detta bör leda till att både frågeställningar och premisser
för deltagande grundligt arbetas igenom om m an önskar ett verkligt engagemang. En
workshop kan ha två vägar att välja mellan: den ena handlar om ett diskuterande kring
textmassor och formuleringar i delvis färdigformulerade dokument som endast ska förankras, den andra handlar om hur vida formuleringar ska omsättas i praktiken av de som
till vardags håller på med aktiviteter som direkt berör frågan. En sådan workshop handlar
33
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
då mer om att skapa ett ägarskap kring de formulerade målen hos de som dagligen arbetar med frågorna. Vår erfarenhet är att det finns en svag förförståelse att aktörer på olika
samhällsnivåer kan gå in i olika roller. Konkret så kan rollerna vara operativa, strategiska
och policyskapande, vilket skulle kunna motsvara den lokala, regionala och nationella nivåns olika utmaningar. Här skulle man kunna ha ett inledande samtal mellan alla parter
vad detta innebär och vilken potential som skulle kunna frigöras om alla vore klara med
den egna rollen och den potential att agera som följer med rollen/uppdraget.
Vad händer om deltagarna allra först hade får placera in sig själv i kategorier så som
”operativ” eller ”strateg” liksom ”verksam lokalt” eller ”verksam regionalt” etc. innan man
går in i workshopen? Då skulle arrangören dels kunnat se hur aktörerna själva placerar in
sig själva i ett flernivåsammanhang, dels kunna matcha frågor av mer operativ respektive
mer strategisk karaktär till rätt kategori av deltagare. Slutligen skulle arrangörerna kunna
matcha och mäkla ihop strateger med operatörer för att på så vis få till verkningsfulla samtal kring hur önskvärda mål går att uppfylla och hur man i så fall skulle kunna gå tillväga.
• Ersättning. Det har varit tal ersättning för att delta på möten. Detta kan ifrågasättas med
samma argument som gäller vanliga medborgare eller föreningar i medborgardialog. Att
betala för detta engagemang kan ge en signal till medborgare och företag att ”ni behöver
inte engagera er i samhällets utveckling, det gör våra yrkespolitiker och tjänstemän, om vi
vill att ni medverkar så köper vi tjänsten av er”. Samhällets funktioner och infrastrukturer
är till för medborgare, invånare, företag och organisationer och de finansieras oftast med
skattepengar. Att delta i samråd, workshops etc. är ett sätt att vara aktiv som medborgare,
organisation och företag. Det är också i medborgarnas och företagens intresse att delta i
samhällsdiskussionen.
Inventering och beskrivning av RV:s huvudsakliga kontaktytor med civila samhället
Region Västerbotten har omfattande kontaktytor med civilsamhället. Det finns kontakter
inom flera olika processer, liksom inom många sektorer. Inom kulturområdet finns sedan
länge väl utvecklad samverkan med länsbildningsförbundet och studieförbunden, ungdomsorganisationer, Västerbottens idrottsförbund och kulturföreningar. Eftersom en stor
det av vård- och omsorgsarbetet sker i samverkan med närstående och anhöriga, så sker
kommunikation med följande föreningar- organisationer- företrädare vid behov FrivilligCenter i Vännäs, anhörigstödjande verksamhet- varaktigt stöd för anhöriga och närstående
(PRO, SPF, RPG, Röda Korset, Svenska Kyrkan, Studieförbundet Vuxenskolan, Sensus &
ABF), ANDT- arbetet vid länsstyrelsen ( Länsbildningsförbundet, IOGT, Antidopningsgruppen i Västerbotten, Den samlade nykterhetsrörelsen i Västerbotten), HSO-handikapprörelsens samverkansorgan, Demensförbundet, Hjärt- och kärlsjukas förening, Föreningen
Asperger och Autism, RSMH, Reumatikerförbundet samt Astma och allergiförbundet.
Kollektivtrafikmyndigheten har väl utvecklade kontaktytor med brukarföreningar, t.ex.
funktionshindrade. Inom näringslivsutveckling finns utvecklade kontakter med den sociala
ekonomin och exempelvis med idrottsförbundet som driver projektet Sportregion Västerbotten.
När det gäller mer övergripande processer har kommunikationsenheten kontakter med
civilsamhället som deltar i varumärkesarbete och event. Dessutom har engagemanget från
civilsamhället varit stort i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Kontakter finns
också i det internationella arbetet, t.ex. i arbetet med flernivåstyret i Östersjöstrategin.
Vidare har Västerbottens läns landsting väl utvecklade kontakter inom sina prioriterade
områden, t.ex. folkhälsa, och Länsstyrelsen har kontaktytor kopplade till flera av sina uppdrag, t.ex. integration och missbruksförebyggande.
Dialogen med civilsamhället
Inom projektets ram har vi genomfört ett särskilt delprojekt om hur vi kan stärka dialogen
med civilsamhället. Region Västerbotten och företrädare för det civilsamhället har haft en
nära samverkan i en gemensam projektgrupp. I arbetet har från Region Västerbotten Peter
Hedman, Aurora Pelli och Niklas Gandal deltagit och från den sociala ekonomin har Roger
34
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Filipsson, Ann-Marie Lindgren och Marie Sandström Öberg deltagit. Projektgruppen har
haft flera möten och avstämningar.
Region Västerbotten har inom ramen för delprojektet uppdragit till Föreningen för social ekonomi i Övre Norrland att inventera föreningar, genomföra workshops och dra slutsatser. Föreningen utsåg Ann-Marie Lindgren på länsbildningsförbundet till att vara projektledare.
Inom ramen för delprojektet gjordes en inventering av ideella organisationer i Västerbottens län. Den resulterade i kontaktuppgifter till:
• Cirka 45 organisationer varav en del är s k paraplyorganisationer
• 10-tal nationella organisationer som inte finns i länet, men ändå intresserade av hur dialogprocessen utvecklas för sina medlemmars skull. En del vill också etablera sig.
• 20-tal har försökt kontaktas men inte fått kontakt med trots korrekta kontaktuppgifter
• Kartläggning av ytterligare ett 40-tal organisationer som ännu inte kontaktats.
Följande slutsatser kan dras:
• En del är redan inne i dialogprocesser
• En del vill endast vara del av specifika processer
• En del vill vara med övergripande
Detta uppdrag ska hitta former och metoder för att påbörja och utöka dialogen mellan civila samhället och offentlig sektor på regional nivå i Västerbottens län.Inom delprojektet
arrangerades två konferenser som inspiration och diskussioner om hur dialogen kan utvecklas.
Den första konferensen ägde rum i Umeå 23 november och totalt deltog 17 personer vid
konferensen. Det var civila samhället/social Ekonomi som bjöd in till konferens om dialog
och inflytande i offentliga beslutsprocesser. Från offentliga aktörer deltog Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting och Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Bakgrunden var att organisationer inom civila samhället har intresse att öka dialogen
med offentlig sektor men vet inte alltid vilka frågor som diskuteras, i vilka sammanhang och
hur ingången till dessa samtal sker. Samtidigt behöver offentlig sektor civila samhällets
delaktighet, kunskap och engagemang inom många utvecklingsområden, men har svårt
att veta vilka som är civila samhällets aktörer och hur intresset för regionala utvecklingsfrågor tar sig uttryck bland civila samhällets organisationer.
Den andra konferensen genomfördes i Skellefteå den 3 december 2013 deltog 26 personer. Ungdomsstyrelsen var med i och med uppdraget att utbilda offentlig sektor om civila samhället och samverkan. Skåne rapporterade sitt arbete som är det första länet med en
överenskommelse på regional nivå.
I delprojektets slutrapportering har följande slutsatser dragits:
• Dialogen har påbörjats och utökats.
• Föreningen Social ekonomi i Övre Norrland är på ett tydligare sätt en aktör och involverad
t.ex. i arbetet med regionala strukturfonder.
• Fler inom civila samhället har fått information om möjligheterna att delta i regional utveckling.
• Fler ideella organisationer har inbjudits att delta i nya sakfrågor, t.ex. inom etableringen av
nya svenskar.
• Enskilda unga har också än mera gjorts delaktiga i kulturfrågor i dialog med Region Västerbotten.
Vid det sista mötet i projektgruppen som genomfördes den 25 mars 2014 diskuterades
frågorna hur samhandlingen mellan Region Västerbotten och civilsamhället kan stärkas.Vi
diskuterade syfte och mervärde med samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället och konstaterade att det handlar både om demokrati i beslutsfattandet och delaktighet
i genomförandet. Det hänger ihop.
Vi gjorde en genomgång av OECD:s modell Bridging GAP:s och möjligheten att tilläm-
35
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
pa den på det civila samhället i stort. Tanken är att överbrygga eventuella hinder för samhandling. Den generella inställningen hos det civila samhällets företrädare är att gruppen
det civilsamhällets aktörer är heterogen och att värdet av en sådan process skulle man få
om processen skulle omfatta Region Västerbotten och enskilda föreningar eller ske inom
ramen för de lokala utvecklingsarenor som etableras på olika platser i inlandet.
Ett annat utvecklingsverktyg är Europarådets kod - ett verktyg för inflytande. Koden ger
förslag och goda exempel till hur organisationer kan medverka i den demokratiska processen. För att samverkan mellan de idéburna och det offentliga ska kunna fungera väl har
fyra principer som båda parter ska hålla sig till tagits fram. Koden utgår från principerna om
medverkan, tillit, ansvar, öppenhet samt oberoende. Den kan användas som invärde i en
fortsatt process.
För att överbrygga de informations-GAP som finns mellan offentliga aktörer och civilsamhället är kompetensutveckling och dialog viktig. Den nya myndigheten för civila samhället
och ungdomsfrågor finansierar och har utarbetat ett färdigt koncept och upplägg där myndigheten tar fram och sprider kunskap om det civila samhällets villkor och utveckling till
myndigheter och kommuner, så att de har bättre kunskap och förståelse när de fattar beslut
som rör det civila samhället genom rapporter, bidrag till forskning och konferenser. Syftet
är att öka förståelsen om civila samhället hos tjänstemän och politiker - hur kommuner och
regioner kan samverka. Region Västerbotten har understött samverkan i en avsiktsförklaring mellan Social ekonomi i Övre Norrland och den nya myndigheten.
En annan metod att skapa delaktighet i processer och arenor som Region Västerbotten
och andra offentliga aktörer samordnar och driver. Ett exempel är mötesplats Lycksele och
de idéverkstäder som genomförs i samband med eventet.
Delaktigheten i det regionala strategiarbetet har visat sig lyckosam. Genom att vara
delaktig i RUS-arbetet har flera av civilsamhällets organisationer påverkar innehållet på
ett sätt som stärker organisationernas förutsättningar att delta. Det innebär också stärkta
förutsättningar att driva projekt och aktiviteter inom ramen för flertalet och strategier och
åtgärder och därmed bidrar i det regionala utvecklingsarbetet.
I flera regioner har den sociala ekonomins roll i det regionala utvecklingsarbetet formaliserats genom överenskommelser. Dessa har till syfte att mobilisera gemensamt för att ta
tillvara kraften i den civila sektorn. Detta kan vara en möjlighet även för Västerbotten. Vi kan
vara först i norra Sverige med detta. Samarbetet idag har utvecklats genom bildandet av
föreningen social ekonomi övre Norrland. Här har den sociala ekonomin tagit ett initiativ för
att stärka sitt arbete med utveckling – Möter vi upp detta?
Ett gott exempel
Västerbottens idrottsförbund tar en mycket aktiv roll och har ett brett synsätt på idrottens
roll i det regionala utvecklingsarbetet. Ett exempel är att idrottens roll diskuterades på
idrottsförbundets årsstämma. Bland annat lyftes rollen när det gäller positionering (Skellefteå hockey), attraktionskraft (IKSU), hälsa, innovation och företagande, lokal utveckling,
barn och ungdomar, utveckling och forskning, jämställdhet och integration och turism.
Västerbottens idrottsförbund har ett stort engagemang i regionala utvecklingsprocesser och har utvecklat en ställning som en kompetent samarbetspartner, inte enbart inom
kärnverksamheten utan även när det gäller projekt och aktiviteter inom flera för områden,
t.ex. innovationsutveckling genom idéverkstäder och Sportregion Västerbotten. Idrottsförbundet har också haft en pådrivande roll i arbetet med att stärka civilsamhällets roll, bl.a. i
etableringen av Föreningen för Social Ekonomi i Övre Norrland.
Slutsatser och förslag
1 Civilsamhället får en alltmer utvecklad roll i det strategiska regionala och utvecklingsarbetet, t.ex. att delta i arbetet med regionala utvecklingsstrategier och vara engagerad
med utvecklingsinsatser inom flera olika politik- och utvecklingsområden. Det innebär att
statliga myndigheter, regioner, landsting och kommuner bör utveckla samhandling med
civilsamhället för att stärka den regionala konkurrenskraften.
36
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
2 Statliga myndigheter, regioner, landsting och kommuner har ofta väl utvecklade kontakter
med civilsamhället. Region Västerbotten har t.ex. redan omfattande kontakter både inom
olika sektorer, t.ex. kultur, vård- och omsorg, kollektivtrafik och näringslivsutveckling och
övergripande processer, t.ex. varumärkesarbete, mobiliserande processer och den regionala utvecklingsstrategin. Kontakter finns också i det internationella arbetet, t.ex. i arbetet
med flernivåstyret i Östersjöstrategin. Vidare har Västerbottens läns landsting väl utvecklade kontakter inom sina prioriterade områden, t.ex. folkhälsa, och Länsstyrelsen har kontaktytor kopplade till flera av sina uppdrag, t.ex. integration och missbruksförebyggande.
Många statliga myndigheter, regioner, landsting och kommuner saknar dock ett samlat
strategiskt grepp på samhandling med civilsamhället. Eftersom regionalt tillväxtarbete
både handlar om att styra regionala utvecklingsresurser och skapa förutsättningar för att
olika aktörer att kunna delta i det regionala utvecklingsarbetet krävs ett långsiktigt arbete
för att dra nytta av den potential som finns i ett ökat strategiskt och operativt engagemang
hos civilsamhället. Exempelvis Region Skåne är en föregångare inom detta område.
3 Region Västerbotten kan och bör ta ett samlat strategiskt grepp genom att ledningen
bjuder in civilsamhället till en fortsatt process om hur samhandling kan stärka det regionala utvecklingsarbetet. Region Västerbotten bör utse en processledare och kontaktperson som kan arbeta med frågan för organisationen som helhet. Arbetet bör ha fokus
på hur vi skapar förutsättningar för att det civila samhället ska bidra till maximal nytta
för den regionala utvecklingen och kopplas nära regionala utvecklingsstrategin och det
regionala kommunikationsarbetet. Region Västerbottens arbete bör därmed fokusera
på civilsamhällets deltagande i genomförande av den regionala utvecklingsstrategin.
Arbetet bör ske i nära samverkan med den nybildade föreningen för social ekonomi i Övre
Norrland. Region Västerbotten bör:
• stödja en fördjupad utredning om hur civilsamhället med en fördjupad inventering,
• bidra till kompetensutveckling om civilsamhället
• stärka samhandlingen med den nya nationella myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
I arbetet kan och bör vi dra nytta av våra erfarenheter och vidareutveckla verktygen för samhandling mellan offentliga aktörer och civilsamhället. Några utgångspunkter är den Europarådets koden för inflytande och fortsatt arbete med GAP-analyser enligt Bridging GAP:s.
4. Inom ramen för projektet kan vi dra följande slutsatser om hur förutsättningarna för samhandling kan stärkas:
• Förutsättningar att nå både medborgarorganisationer och andra på ett likvärdigt sätt kräver möten både dag- och kvällstid. För att nå organisationer i olika delar av länet bör flera
möten äga rum, ett i t.ex. Lycksele och ett i Umeå eller Skellefteå.
• Det är viktigt att utveckla och använda ändamålsenliga metoder vid workshops. Utgå inte
från mål och åtgärder från ”vad tycker du är viktigt att göra…” eller ”vad tycker du är viktigast under perioden…”. Då erhåller offentliga aktörer viktigt innehåll, som man sedan kan
använda och strukturera till mål respektive åtgärder på ett sätt som man finner lämpligt.
Lägg fokus på en mer konkret nivå och ta de övergripande målen av typen ”hållbart, tillgängligt och säkert transportsystem” för givet.
• Deltagare från olika sektorer agerar utifrån olika premisser och logiker även i den stund
man delar ett intresseområde. Först är det viktigt att klargöra syftet och sedan välja metod. Om det enbart gäller en mer formell förankring kan det handla om diskussioner kring
textmassor och formuleringar i delvis färdigformulerade dokument. Om det gäller att skapa en verklig samhandling handlar det om att skapa ett ägarskap kring de formulerade
målen hos de som dagligen arbetar med frågorna. Det gäller också att ha förförståelse
om att aktörer på olika samhällsnivåer kan gå in i lite olika roller. Konkret så kan rollerna
vara operativa, strategiska och policyskapande, vilket skulle kunna motsvara den lokala,
37
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
regionala och nationella nivåns olika utmaningar. Här skulle man kunna ha ett inledande
samtal mellan alla parter vad detta innebär och vilken potential som skulle kunna frigöras
om alla vore klara med den egna rollen och den potential att agera som följer med rollen/
uppdraget.
• Ersättning för att delta på möten kan ifrågasättas med samma argument som gäller vanliga medborgare eller föreningar i medborgardialog. Att betala för detta engagemang kan
ge en signal till medborgare och företag att ”ni behöver inte engagera er i samhällets utveckling, det gör våra yrkespolitiker och tjänstemän, om vi vill att ni medverkar så köper vi
tjänsten av er”. Det är också i medborgarnas och företagens intresse att delta i samhällsdiskussionen.
Samverkan med akademin (universitet och högskolor)
Det finns i Sverige drygt 50 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare som
erbjuder högre utbildning. I norra Sverige finns Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet etablerade.
Universiteten och högskolorna har tre huvuduppgifter: att bedriva utbildning och forskning samt att samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat
kommer till nytta.
Universitet och högskolor är på flera olika sätt av stor betydelse för det regionala tillväxtarbetet. Det gäller exempelvis de stärkta förutsättningar för utbildning och kompetensförsörjning som skapas genom tillgång till högre utbildningar och den ökade attraktionskraft
som bidrar till att studenter, forskare och anställda söker sig till universitetsorter.
Men det gäller i lika hög grad den samverkan mellan akademin, näringslivet och den
offentliga sektorn som blir alltmer betydelsefull i det regionala utvecklingsarbetet.
Vi menar att det finns en omfattande förbättringspotential när det gäller att utveckla
samhandling mellan offentliga aktörer och universitet och högskolor.
Projektets mål och inriktning
Projektets övergripande målsättning är att tillsammans med berörda aktörer på olika nivåer utveckla former, system och metoder som stärker den regionala tillväxtpolitiken, bidrar
till ett mer samordnat regionalt tillväxtarbete och ett mer effektivt nyttjade av alla samlade
resurser.
Initialt låg fokus på näringslivets engagemang men vi har successivt också valt att inkludera akademin (universitet och högskolor) i arbetet. Det har varit naturligt eftersom det har
varit en medveten strategi i det arbete som genomförts med den regionala utvecklingsstrategin i Västerbottens län.
I den reviderade projektplanen som gäller under perioden 2013-05-01—2014-06-30 ingår samverkan med akademin inom ramen för fokusområde F. Samverkan inom regionen
med olika grupper.
Mål och förväntat resultat är uttryckt på följande sätt: Stärkt dialog i hela kedjan/processen: analys – strategiutveckling – genomförande - uppföljning i syfte att samla alla resurser
mot gemensamma strategier och mål för att öka konkurrenskraft. Formerna för akademins
engagemang har tydliggjorts.
Bland de aktiviteter som pekats ut märks:
- uppföljning av RUS-processen med analys av engagemanget hos universitet och högskolor
- beskrivning av RV:s huvudsakliga kontaktytor med universitet och högskolor
- dialog med universitet och högskolor
Universitetens deltagande i RUS-processen
Universitet och högskolor får en alltmer utvecklad roll i det strategiska regionala och utvecklingsarbetet, t.ex. att delta i arbetet med regionala utvecklingsstrategier. De universitet
som har verksamhet i Västerbottens län, dvs. Umeå universitet, Luleå tekniska universitet
och Sveriges lantbruksuniversitet har varit aktiva i RUS-processen.
38
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Umeå universitet bedriver utbildning, forskning och samverkan som träffar flertalet
delstrategier i den regionala utvecklingsstrategin. Det innebär att representanter för universiteten deltagit i flera olika arbetsgrupper. Det gäller t.ex. kompetensförsörjning, innovationskraft. Dessutom har Umeå universitet aktivt deltagit i arbetet med den regionala
innovationsstrategi som tagits fram.
Umeå universitet håller för närvarande på att ta fram en modell för sitt regionala engagemang. I samband med den processen identifieras också några av de områden inom vilka
universitet ska bedriva projekt och aktiviteter.
Beskrivning av RV:s huvudsakliga kontaktytor med akademin
Region Västerbotten har omfattande kontaktytor med akademin. Det finns kontaktytor och
samarbeten både inom ramen för flera olika processer (t.ex. RUS och RIS) och inom många
sakområden. Det gäller framförallt kontakter med Umeå universitet, men Region Västerbotten har också kontaktytor och samarbeten även med Luleå tekniska universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Region Västerbotten och Umeå universitet har väl utvecklade kontakter med regelbundna möten på ledningsnivå.
Inom området utbildning och kompetensförsörjning finns väl utvecklade samarbeten
både vad gäller utbildning, forskning och samverkan. Under flera år har samverkan funnits
med lärarutbildningen inom ramen för Regionalt utbildningscentrum (RUC).
Inom ramen för universitetets samverkansuppgift sker samarbete inom i princip alla
områden. Det gäller t.ex. IT, näringslivsutveckling, kultur och vård och omsorg.
Region Västerbotten och Umeå universitet har under många år haft ett väl utvecklat
samarbete för att stärka analysarbetet. Samarbetet med i första hand skett med Centrum
för regionalvetenskap (Cerum) vid Umeå universitet. Det har förändrats över tid med stundtals hög ambition, t.ex. inom ramen för AC-analysprojektet.
När det gäller mer övergripande processer har Region Västerbottens kommunikationsenhet kontakter med Umeå universitet som deltar i varumärkesarbete och event. Dessutom
har engagemanget från universiteten varit stort i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin.
Samverkan sker också inom ramen för Virtuella EU-programkontoret i syfte att regionen ska bli starkare att ta del av de medel för och delta i de samarbeten inom forskning,
utveckling och tillväxt som möjliggörs inom EU:s olika program, t.ex. Horizon 2020 och
strukturfondsprogrammen. Vidare driver universiteten ett stort antal projekt med finansiering från Region Västerbotten.
Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet är genom sina holdingbolag också
delägare i innovationsstödjande aktörer. Genom delägande i Uminova Innovation AB samverkar parterna för att stödja utveckling av idéer som kommer från akademin och med speciella branschsatsningar som t.ex. Biotech Umeå och InfoTech Umeå.
Dialog med universitet och högskolor
Stärkt dialog och samhandling mellan Region Västerbotten och de universitet och högskolor som har verksamhet inom regionen är av mycket stor betydelse för regionens utveckling.
Vi kan konstatera att det idag finns utvecklade kontaktytor inom de flesta områden.
Samtidigt finns en stor förbättringspotential i att strategiskt dra nytta av de kontaktytor som
finns för att utveckla samhandling som ger större effekt på vår regionala utveckling. Det
finns avsevärda GAP och brister exempelvis i förståelse för varandras roller och uppgifter.
Universiteten är självständiga aktörer som arbetar inom ramen för sitt uppdrag. Det är
viktigt att klargöra att universitet och högskolor verkar på alla nivåer och att en nyckel till
framgångsrik samhandling är att identifiera gemensamma utmaningar och mål som skapar
vinna-vinna-situationer både för Regionen och för universitetet i fråga.
På lokal nivå kan det handla om att vara en aktör som bidrar till att stärka platsens attraktionskraft genom att attrahera studenter, forskare och anställda, attrahera besökare,
ordna event osv.
På regional nivå kan det handla om att samverka för genomförande av den regionala
39
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
utvecklingsstrategin eller den regionala innovationsstrategin, genom att utveckla forskningsmiljöer och innovativa miljöer, samarbeten mellan näringsliv, offentlig sektor och
akademin vad gäller styrkeområden, utveckla arenor för kunskapsutbyten t.ex. science
parks och stödja utveckling av innovationer och företag som kommer från akademin, t.ex.
genom inkubatorer.
Umeå universitet har av staten inget omfattande formellt regionalt uppdrag, I regleringsbrevet finns det följande tre särskilda åtaganden för UmU som inverkar på det regionala planet.
• Universitetet ska anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 100 helårsstudenter.
• Universitetet ska erbjuda utbildning i miljövetenskap i Kiruna.
• Bedriva lärarutbildning i samiska och utbildning i minoritetsspråken meänkieli och samiska.
På nationell nivå kan det handla om att stärka Sveriges tillväxt genom forskning, utbildning
och samverkan. På global nivå kan det handla om att ta en ledande position inom forskning
och utbildning inom ett antal viktiga spetsområden.
Slutsatser och förslag
• Universiteten verkar i en regional miljö. Genom att hitta rätt strategi för samverkan i rätt
frågor kan samhandlingen ytterligare stärkas och ge gemensamma fördelar.
• RUS kan utgöra en naturlig ingång till vidare samhandling mellan offentlig sektor och akademi. Genom att akademin tydligt kartlägger och identifierar pågående aktiviteter inom
varje insatsområde i RUS:en kan forskningen få en tydligare regional koppling i form av
nätverk, empiri, extern kunskap samt tillgång till testmiljöer i länet. Dessutom kan en nära
samhandling mellan samhällsaktörer bidra till att idéer snabbare kommersialiseras via
t.ex. regionala kluster inklusive deras nätverk.
• En gemensam utmaning kan vara att jobba tillsammans för att ta global position. Det sker
genom flernivåstyre och samhandling inom ett antal utpekade, specifika och prioriterade sakfrågor. Genom samhandling kan också platsens (länets) unika förutsättningar inom
t.ex. klimat, demografi och hälsa lyftas fram. Den regionala uniciteten (som kan vara näringslivsbundna, geografiska eller finansiella genom t.ex. strukturfonder) i kombination
med universitetens utbildningar och forskningsområden kan leda till specifika globala och
nationella uppdrag.
• Genom en stärkt dialog i hela kedjan från analys till strategier och genomförande kan de
regionala utmaningarna hanteras och utvecklas till nya möjligheter bl.a. i form av stärkt
attraktionskraft till länet och kommunerna (ökad inflyttning).
Samverkan med näringslivet
Projektets mål och inriktning
En målsättning för projektet har varit att tillsammans med andra samhällsaktörer på olika
nivåer utveckla former, system och metoder som stärker den regionala tillväxtpolitiken och
som bidrar till ett mer samordnat regionalt tillväxtarbete för ett effektivt nyttjande av alla
samlade resurser. I likhet med samverkan med övriga samhällsaktörer, en stärkt dialog i
hela kedjan/processen: analys – strategiutveckling – genomförande—uppföljning i syfte att
samla alla resurser mot gemensamma strategier och mål för att öka konkurrenskraft.
Näringslivets nytta och delaktighet i det regionala utvecklingsarbetet har länge varit föremål för diskussion framför allt med fokus på hur dialogen och samverkan kan stärkas. Inom
projektet har en övergripande inventering gjorts av goda, verkningsfulla exempel på näringslivets deltagande och näringslivsnytta, dels av olika förslag och idéer som förts fram.
Bland de aktiviteter som pekats ut där näringslivet har deltagit märks:
– uppföljning av RUS-processen med analys av engagemanget hos näringslivet
– beskrivning av RV:s huvudsakliga kontaktytor med näringslivet
– dialog med näringslivet
40
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Syftet med den regionala tillväxtpolitiken är att skapa goda förutsättningar för företag att
utvecklas och växa, men för att politiken ska motsvara näringslivets behov och utmaningar
är dialogen mellan privat och offentlig sektor avgörande. Den stora utmaningen är att engagera näringslivet i planering och genomförandet av politiken. Företrädare för näringslivet och arbetslivet (fackliga organisationer) fyller därför en viktig funktion i samhällsutvecklingsarbetet, de är språkrör och representanter för länets samlade näringsliv. På Region
Västerbotten finns en mängd kontaktytor mot både enskilda företag och näringslivsföreträdare och kontakterna handlar om dialog kring finansiering för verksamhetsutveckling
och tillväxt (bl.a. inom ramen för strukturfondprogrammen) samt deltagande i strategiarbete (den regionala utvecklingsstrategin, den regionala innovationsstrategin, den digitala
agendan, i kompetensplattformsarbetet och i styrgruppen för Modell för branschsamverkan för att nämna några).
Beskrivning av RV:s huvudsakliga kontaktytor med näringslivet
Den översyn av näringslivskontakter som genomförts inom projektet visar att Region Västerbotten har omfattande kontaktytor med näringslivet. Den visade på ett stort antal, ibland
överlappade kontakter med olika syften där kontaktytorna varierar utifrån de behov som
finns inom särskilda sakfrågor och projekt.
Inventeringen visar att inom Infrastrukturområdet har man nära kontakt med bl.a. SCA,
Sveaskog, Norra Skogsägarna, INAB/NLC, Outokumpuu, Boliden, NLC Storuman Terminal,
Bastuträskterminalen, Cranab, Indexator, Umeå hamn, Skellefteå hamn, Skellefteå Airport,
Umeå Airport och inlandsflygplatserna.
Näringslivsstrateger hade helt naturligt utvecklade kontakter både med kluster och näringslivsorganisationer/näringslivs- och innovationsstödjande aktörer, t.ex. Uminova Innovation, Innovation Västerbotten, ALMI Företagspartner, Företagarna, Handelskammaren
och Svenskt Näringsliv. Dessutom finns kontaktytor med större företag, t.ex. Volvo, och ett
antal må och medelstora företag. I kompetensförsörjnings-arbetet finns dessutom utvecklade kontaktytor mot branschorganisationer och näringslivets företrädare. Västerbottens
Handelskammare, Företagarna Västerbotten, LRF Västerbotten, TCO Västerbotten, LO-distriktet i Norra Sverige är några av de aktörer som ingår i kompetensförsörjningsarbetet
Modell för branschsamverkan. Dialog finns även med Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen,
Trä- och möbelföretagen, Skogstekniska klustret, IUC Trä, de gröna näringarna och med
Gruvnäringen.
När det handlar om arbetet med det regionala varumärkesarbetet av Västerbotten samt
i arbetet med kommunikativa plattformar och mötesplatser (Västerbotten på Grand Hotel,
Västerbotten i Almedalen, länsgala/ framtidsdagar, bilagor etc.) är kontaktytorna mot olika
samhällsaktörer väsentlig, framför allt mot näringslivet. Dialog finns med enskilda företag i
varierande branscher såsom PWC, Balticgruppen, Dohi Sweden, Skellefteå Kraft, Codemill,
Boliden, North Kingdom, Algoryx, Komatsu Forest, Länsförsäkringar, Swedbank, Kallholmens maltbryggeri, Norrmejerier, Polarbröd, Northland Resources etc. I profileringsarbete
och för den offentliga debatten är samtliga medieföretag viktiga kontakter. Västerbottensturism har i sitt arbete att utveckla besöksnäringen nära samarbete med Destinationsbolag och ett stort antal turismföretag.
Näringslivet deltagande i RUS-processen
Näringslivets företrädare uppfattar deltagandet i RUS-arbetet och i andra strategiska som
värdefullt och prioriterat. Samtidigt ser man arbetet mer som ett referensgruppsarbete där
det handlar om att ta ställning till redan framarbetade förslag. Utvärderingen av RUS-processen visade att det fanns önskemål om jämnare fördelningen mellan offentlig sektor,
akademi, näringsliv och civila samhället samt att det hade varit önskvärt med fler representanter från näringslivet (framför allt i grupperna näringsliv, innovationskraft och sysselsättning och kompetensförsörjning).
Näringslivets representanter menar att det inte är svårt att föra dialog med offentlig
sektor och att det finns ett stort intresse av att ta del av näringslivets erfarenheter och kunskap i utvecklingsfrågor. Svårigheten ligger snarare i att hitta rätt form för att stärka interaktionen mellan privata och offentliga aktörer.
41
PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH INRIKTNING
Dialog med näringslivet
Utifrån den kartläggning som gjorts kan konstasteras att det finns en rad kontaktytor mot
näringslivet. För att minimera risken för ett svagt deltagande från näringslivet i utvecklingsprocesser där de inte känner till utvecklingsstrategier och program behöver offentlig sektor
fortsätta arbetet med att bjuda in och etablera arenor där dialog kan föras. Företrädare för
näringslivet uttrycker att dagens dialog är bra men ytterligare forum/arena för att diskutera
regionövergripande utmaningar skulle stärka kedjan analys – strategiutveckling – genomförande - uppföljning och bidra till att samla alla resurser mot gemensamma strategier
och mål för att öka konkurrenskraften i länet. Avgörande för dialog är att det finns tydliga
incitament och frågor att diskutera som har direkt bäring på näringslivet. På så vis byggs
förtroende och tillit mellan aktörerna.
En effektiv samverkan ställer krav på förmågan att hantera olikheter i form av problem,
mål, tillvägagångssätt, förväntningar och ansvar. Det finns fördelar av att pröva var i systemet mellan två olika aktörer, i det här fallet privat och offentlig sektor, hindren för en effektiv samverkan eller samhandling finns, GAP-analysen syftar till att identifiera svagheterna
och stärka kunskapen om varandras roller och uppgifter.
Slutsatser
• Inom Region Västerbotten pågår en rad aktiviteter, insatser, möten och finansieringsinstrument riktade mot näringslivet. Kontakter med näringslivet sker delvis med enskilda
företag men i stor utsträckning sker dialogen med näringslivets företrädare. Andra former
av dialog med näringslivet sker genom de klusterallianser som Region Västerbotten tillsammans med näringslivets företrädare har initierat. De s.k. klusterallianserna syftar till
att skapa bättre förutsättningar för en samlad dialog med branscherna men också för att
fånga upp behov och utmaningar hos näringslivet i Västerbotten.
• Kartläggningsarbete av regionförbundets näringslivskontakter behöver uppdateras för att
rätt platsledare och aktörer ska delta i regionalt tillväxtarbete. Kartläggningsarbetet bör
genomföras i samarbete med näringslivets företrädare.
• GAP-analysen kan användas som metod för att finna hindren för en effektiv samverkan eller samhandling och stärka kunskapen om varandras (offentlig sektors och näringslivets)
roller och uppgifter. En sådan analys bör dock inte användas i dialog med näringslivet utan
snarare med näringslivets företrädare.
Fokus G. Stärkt regionalt ledarskap
Syfte, mål och aktiviteter
Syftet är att förutsättningarna för regionalt och lokalt ledarskap ska stärkas med ökad tydlighet i ansvarsförhållanden och minimering av begränsningar i samverkanssystemet som
kan vara hinder för utövandet för det regionala ledarskapet. Inom projektet sker kompetensutveckling i Place management, dialog och processarbete. Ett förslag hur det regionala
ledarskapet kan stärkas ska tas fram.
Enligt projektplanen skulle en workshop med Region Västerbottens ledande politiker och
chefer genomföras under april/maj som avslutning med summering, lärande och slutsatser.
Region Västerbotten beslutade av tidsskäl att inte genomföra den planerade workshopen.
Målet var stärkta förutsättningar för regionalt och lokalt ledarskap med ökad tydlighet
i ansvarsförhållanden och minimering av begränsningar i samverkanssystemet som kan
vara hinder för utövandet för det regionala ledarskapet. Förväntat resultat är att förutsättningarna för det regionala och lokala ledarskapet stärks genom kompetensutveckling, dialog och processarbete.
Metod och slutsatser
I den svenska nationella strategin för tillväxt och attraktionskraft pekar regeringen ut det regionala ledarskapet som en nyckelfråga för en regions tillväxt och utveckling. Regeringen
menar att ett ökat regionalt ansvar och inflytande över det regionala tillväxtarbetet ställer
höga krav på ett starkt regionalt ledarskap med förmåga att göra prioriteringar på både kort
42
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
och lång sikt.
Syftet med fokusområde G. ”Stärkt regionalt ledarskap” var att förutsättningarna för
regionalt och lokalt ledarskap skulle stärkas genom kompetensutveckling, dialog och processarbete. Framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete handlar både att styra offentliga
resurser på ett sätt som ger maximal nytta för regionens utveckling och tillvarata de unika
förutsättningar som varje region har, samt platsens möjligheter i fokus samla alla nyckelaktörer och knyta till sig investeringar, talanger och besökare.
En nyckelfråga för framgång är ledarskapet. Det talas i dag alltmer om platsledare och
platsledarskap. Skickliga platsledare har både strategisk förmåga och förmåga att genomföra insatserna. Ledarskapet bygger bland annat på att intressebevaka, omvärldsorientera,
bygga starka nätverk och interagera med aktörer inom och utanför regionen.
När det gäller det regionala utvecklingsarbetet pekar regeringen tydligt ut de regionalt
utvecklingsansvariga aktörerna som ledare för det regionala utvecklingsarbetet. Det gäller de
regioner, regionförbund och länsstyrelser som har det regionala utvecklingsansvaret på uppdrag av den svenska regeringen. Men det regionala ledarskapet kräver också legitimitet från
kommunerna i länet och övriga aktörer som är engagerade i det regionala utvecklingsarbetet.
Några av resultaten är:
• att parterna tydliggjort att den regionala utvecklingsstrategin utgör den styrande strategin
för vilka utvecklingsinsatser som ska genomföras under 2014-2020.
• att de politiska ledningarna och tjänstemannaledningarna i Region 8 och hos Region
Västerbotten har stärkt sin kompetens genom gemensam platsledarträning och träning i
platsbaserad utveckling, flernivåstyre och samhandling.
• att gemensamma mötesplatser mellan dels mellan kommuner och Region Västerbotten,
dels mellan Region Västerbotten och statliga myndigheter har skapats. De omfattar både
politiker och tjänstemän.
43
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
Regionalpolitikens skiftning- mot en
platsbaserad utvecklingspolitik?
Den regionala tillväxtpolitiken har helt ändrat fokus under de senaste 40 åren. De tre megatrenderna – globalisering, urbanisering och demografisk utveckling – ställer nya krav på
en politik som skapar förutsättningar för regional attraktions- och konkurrenskraft. Det är
också grunden till skiftningen; från en nationell regionalpolitik till en europisk sammanhållningspolitik och en regional tillväxtpolitik.
Svenska regioner är i allmänhet väl medvetna om megatrendernas effekter och de olika samhällsutmaningar som vi ställs inför, från klimatfrågan till utanförskap. Alla regioner
möter upp utmaningarna med regionala strategier med prioriteringar som är framtagna
i ett brett partnerskap. Regionerna har arbetat fram analyser och förfogar över finansieringsinstrument. Det handlar om att stärka och lyfta fram det som är unikt för regionen, att
genom en vass och strategisk politik beakta regionala att EU ska vara konkurrenskraftigt på
den globala arenan. Det handlar med andra ord om platsbaserad utveckling med platsernas förutsättningar i fokus och rätt mix av åtgärder för att stödja det unika och bärkraftiga.
För att öka effekten av det regionala tillväxtarbetet behöver även den organisatoriska
kapaciteten på olika nivåer i det offentliga systemet utvecklas. Det handlar om att stärka
kapaciteten för att driva utvecklingsprocesser, att arbeta strategiskt med hög innovationsförmåga i processer som styr mot mål och effekter med attraktionsförmåga och konkurrenskraft i fokus.
Ett tillvägagångssätt är att starta en utvecklingsprocess i en ”sammanhängande problematik” som behöver en lösning. Det handlar alltså inte om att starta utveckling utifrån
”pengarna och direktiven” från andra nivåers identifierade behov. Problematiken har sannolikt en värdekedja som återspeglar olika aspekter av en och samma problemställning,
t.ex. kompetensförsörjningsfrågan har bäring på både kommuners attraktionskraft och
utbildningssystemet. Fokus flyttas från ett direkt resultat, från ett enskilt projekt till den
långsiktiga effekten av en samlad och koordinerad mängd initiativ. Dessa samverkar för att
påverka bakomliggande strukturer vilket betyder att fokus flyttas till BÅDE sakfrågan OCH
de aktörer som gemensamt berörs och möjligen även äger ansvaret för de olika delar som
frågeställningen gäller.
Sammansättningen av de aktörer som valt att ta ansvar för eller varit pådrivande i en
samhällsfråga kan skifta från plats till plats. Det innebär att platsen och dess kontext blir
en mycket viktig aspekt eftersom platsen synliggör vilka aktörer som ska adresseras i en
viss fråga om verklig förändring ska nås. Utifrån den logiken blir det uppenbart att de aktörer som berörs mycket väl kan (utifrån sina ansvarsområden och interna organisering)
vara verksamma på olika samhällsnivåer. Konsekvensen blir att styrningen av denna utvecklingsprocess behöver ske på flera samhällsnivåer samtidigt. Det går alltså inte att på
förhand bestämma att en fråga bara ska hanteras på en samhällsnivå om en av de inblandade aktörerna inte ens finns representerad på denna utpekade nivå.
Projektet Regional tillväxt på alla nivåer har utifrån denna ”teoretiska” förklaring och de
praktiska case och aktiviter som genomförts utvecklat en modell för genomförandet som
bygger på platsbaserad utveckling, flernivåstyre och samhandling.
44
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
En ny modell Flernivåstyre
i praktiken/FLIP
Behovet av att arbeta utifrån flernivåstyre ökar och såväl näringsdepartementet som underliggande myndigheter, däribland Tillväxtverket och Tillväxtanalys, lyfter fram ansatsen
som central för kommande strukturfondsperiod 2014-2020. Multilevel Governance (MLG,
eller på svenska Flernivåstyre) är ett viktigt inslag i den europeiska sammanhållningspolitiken men samtidigt är de praktiska erfarenheterna av ett strukturerat flernivåstyre få. I
flernivåstyre ingår både samarbetet vertikalt mellan olika nivåer (EU, nationell, regional
och lokal) och samarbetet horisontellt inom varje nivå. Samverkan mellan nationella myndigheter, regional och lokal nivå, som stöd i det regionala och lokala utvecklingsarbetet är
av särskild betydelse.
Regional tillväxtpolitik får störst effekt om den utgår från lokala och regionala förutsättningar. Själva poängen med en flernivåstyrningsmodell är att utvecklingen på en plats
ska stärkas eftersom det är i och på platsen som möjligheterna till utveckling finns. Det
förutsätter en tydlig idé om hur platsen ska utvecklas, oavsett om detta är en stadsdel, en
kommun, en region eller något annat funktionellt territorium. Det kräver politiska prioriteringar omfattande idé, vision och strategi med tillhörande aktiviteter samt ett partnerskap
som är med och förverkligar idéerna och visionerna. Konkret innebär det att sektorspolitiska ambitioner behöver sammankopplas med markplanering, bebyggelse och övrig fysisk
Utmaning
Insats/
Investering
Samhandling
Flernivåstyre
Platsbaserad
utveckling
• Högre verkningsgrad
av de medel som
satsas på regional
tillväxt=
• Mer utveckling för
pengarna
Modell Flernivåstyre i praktiken- FLIP.
• Stärkt inflytande över
nationella resurser
45
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
planering. Först då kan platsen uppfattas som det rum det är där sektorsspecifika mål kan
anpassas till platsens unika förutsättningar och möjligheter Utgångspunkten är alltid platsen med sina specifika förutsättningar och det är aktörerna på platsen (platsledarna) som
äger utmaningarna och möjligheterna i det operativa arbetet. I ansvaret ingår att invitera
aktörer från övriga samhället och från andra nivåer i syfte att tillsätta rätt kompetenser för
utvecklingsfrågan.
Projektet har genom den praktiska ansatsen utvecklat en modell för hur flernivåstyre i
praktiken kan genomföras, kallad FLIP (Flernivåstyre i praktiken). En av projektets viktigaste slutsatser är att flernivåstyre i sin enklaste form handlar om att det offentliga politiska
systemet betraktas utifrån hierarkier, i vilken politiken genom insatser och åtgärder implementeras top-down. I ett traditionellt flernivåarbete är den bärande punkten information
och dialog men mottagarna vilka ofta är lokala aktörer inom privat och offentlig sektor har
däremot inte påverkat och bidragit med platsbaserad kunskap.
Men för att flernivåstyre ska ge resultat behöver metoden tillföras ett antal komponenter. I FLIP kombineras därför flernivåstyre med platsspecifik kunskap och samhandling.
Flernivåstyre handlar om att de aktörer som är intressenter i platsens utveckling gemensamt styr sina resurser på ett sätt som maximerar effekterna på utvecklingen genom att
tillvarata platsens potential.
Modellen bygger på att utmaningen och utvecklingsområdet är tydligt definierat och
att de platsspecifika förutsättningarna är genomlysta och konkretiserade (platsbaserad utveckling). För att modellen ska ”jobba” i rätt riktning är det särskilt viktigt att rätt aktörer,
dvs. intressenter (stakeholders) samlas med utvecklingsområdet i fokus (flernivåstyre). Att
klargöra vad som ska göras, när det ska göras och vem som ska göra ingår i modellen.
1. Informations GAP
Uppstår när olika ”nivåer” inte har likvärdig information, när policies
utvecklas och genomförs
– Behov av instrument som öppnar upp och delar information
2. Kapacitets GAP
Uppstår vid brist på människor, kunskap eller infrastrukturella resurser
– Behov av instrument/ verktyg som bygger regional/ lokal kapacitet för att möta upp nationell och europeisk nivå
3. Finansiella GAP
Brist på resurser som svarar mot behov och genomförande av anpassade strategier och policies
– Behov av att utveckla gemensamma finansiella mekanismer t.ex.
flerårsbudget
4. Politik GAP
Uppstår när andra nivåer bedriver ”stuprörspolitik” som berör flera politik-
områden och kräver ett sektorsintegrerat förhållningssätt. politiken är ”territoriellt blind (plats-blind)”.
– Behov av mekanismer som på regional/lokal nivå skapar ett integrerat förhållningssätt
5. Mål GAP
Olika förnuftsmässiga skäl bland politiskt ansvariga på nationell och regional/
lokal nivå skapar hinder för att anta sammanhängande strategier.
– Behov av mekanismer som på regional/lokal nivå skapar flerdimensionella ansatser
6. Ansvarighets GAP
Svårigheter att säkerställa öppenhet vad gäller metodval
– Behov av mätmetoder
– Behov av instrument som stärker medborgarsamverkan
Tabell över OECDs GAP-analys
46
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
Samhandling ska inte sammanblandas med samverkan eftersom det förstnämnda kan
beskrivas som en djupare grad av samverkan genom att aktörerna uttryckligen i gemensam
anda väljer att i en sakfråga/fokusområde/investering arbeta tillsammans för att säkerställa att rätt kunskap är samlad och att policyprocessen (planering, genomförande, mål och
uppföljning) delas mellan aktörerna. Syftet med samhandling är att få ut maximal effekt av
investerat kapital (både privat och offentligt) genom skarpa satsningar som är behovsbaserade (utifrån platsen/regionen/territoriet).
Den bärande punkten för samhandling är att identifiera de hinder som finns för ett effektivt flernivåstyre med platsen som utgångspunkt för att skapa förutsättningar för högre
verkningsgrad av de medel som satsas på regional tillväxt. OECD har utvecklat ett verktyg (GAP-analys) för effektivt flernivåstyre med syfte att samordna och koordinera nivåer.
Dessa nivåer interagerar med varandra på två sätt:
• Mellan nivåer, dvs. vertikalt
• Mellan relevanta aktörer på samma nivå, dvs. horisontellt
GAP-analysen ska betraktas som ett diagnosverktyg för att identifiera de vanligaste problemen som hindrar ett effektivare samspel och koordineringsarbete mellan olika politiska
nivåer och samhällsaktörer. Genom att kommunicera och arbeta igenom GAP-analysens
olika delar har aktörerna (intressenterna) identifierat ett antal hinder som behöver undanröjas för att effektivt flernivåarbete och samhandling ska kunna åstadkommas.
En ny design för genomförandet av
den regionala tillväxtpolitiken
Det pågår för närvarande en rad aktiviteter och initiativ som styr i riktning mot ett nytt sätt
att genomföra den regionala tillväxtpolitiken- kanske kan man börja tala om en platsbaserad regional tillväxtpolitik? Ett exempel på hur den nationella nivån förändrar genomförandet i politiken är Tillväxtverkets nya organisation där kapacitet byggs för att möta de nya
utmaningarna. Den skapar förutsättningar för att vidareutveckla en nationell expertroll och
samtidigt utveckla dialogen med regionerna. Tillväxtverkets ambition är att utveckla samverkan med andra statliga myndigheter, främst Vinnova och Energimyndigheten, för att de
tillsammans ska kunna stärka den regionala dialogen. Tillväxtverket har lagt en organisatorisk grund och ska nu i nästa steg utveckla arbetssättet. Projektet har bidragit med värdefull
input till hur Tillväxtverkets nya organisation har utformats.
Det är svårt att ha en generell slutsats för hur den regionala nivån ska arbeta för ett optimalt genomförande av den regionala tillväxtpolitiken. Förutsättningarna skiljer sig i olika
delar av landet dels beroende på att inriktning och aktörernas roller, samspel och styrkeförhållanden ser ut, dels beroende på att vi har olika organisationer som har det regionala
tillväxtansvaret.
För Region Västerbotten är det viktigt att kvalitetssäkra genomförandet av den Regionala utvecklingsstrategin genom att koppla på rätt funktioner i utvecklingsprocesserna
från strategi till finansiering. Projektet har stärkt Region Västerbottens utvecklingsarbete
bl. a. genom att integrera platsbaserat synsätt, flernivåstyre och samhandling i teori och
praktik i det regionala strategiarbetet och bidragit till kapacitetsutveckling genom platsledarträning, platsbaserade innovations-processer och att utveckla arenor för samhandling
med nationell och lokal nivå. Nästa steg är att vidareutveckla organisationens kapacitet och
arbetssätt.
Stärkt kapacitet på lokal nivå handlar om att platsens aktörer ska ha förmåga att styra
över sin egen utveckling. Här har projektet bland annat bidragit med att stärka platsledarkapaciteten, platsbaserade innovationsprocesser och dialogen med den regionala nivån.
Strukturfonderna kan stödja designen av den platsbaserade regionala tillväxtpolitiken.
Sverige står i likhet med övriga regioner i Europa inför en ny programperiod för den gemen-
47
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
samma sammanhållningspolitiken. Denna politik styrs av EU:s övergripande strategi ”Europa 2020” och här pekas både en hållbar samhällsutveckling och en effektivare förvaltning
ut som viktiga målsättningar.
Då samtliga svenska regioner är strukturfondsregioner så kan regionalt tillväxtansvariga
ansvariga nyttja strukturfonderna. Dessa medel ska primärt bidra till att satsningar förverkligas som i grunden påverkar samhällssystemen och bidrar till långsiktiga effekter nås utöver
vad den nationella och regionala tillväxtpolitiken i sig genererar. Här öppnar sig med andra
ord en möjlighet att nyttja fondernas medel till en omställning som ligger mer i linje med den
utvecklingspolitik och den utvecklingslogik som beskrivits tidigare. Fondernas medel styrs
av de program och planer som man i regionerna skriver fram och tar ansvar för att förverkliga.
Konkret kan strukturfonderna exempelvis användas för:
• Att vinna acceptans för en längre planeringshorisont än det innevarande budgetåret – ta
ansats i en utvecklingslogik
• Ett närmande av olika sektorspolitiska frågor genom kravet på att arbeta över fondsgränserna – arbeta processmässigt med fokus på lärande
• Ett närmare arbetssätt mellan regionalt tillväxtansvariga och berörda myndigheter för gemensamt ansvarstagande kring komplexa samhällsutmaningar – utveckla flernivåstyre
• Framhålla hållbara städer som en viktig dimension i det regionala utvecklingsarbetet och
därmed en möjlighet för tillväxtansvariga att föra samman regionala utvecklingsfrågor,
regionala innovationsfrågor, kompetensplattforms-frågor samt regional översiktsplaneringsfrågor in i samma kontext. – fokus på en platsbaserad utveckling
Alla dessa exempel är delar i byggandet av en regional utveckling som bygger på att funktionella samband stärks och att politiken bidrar till att det byggs upp en kapacitet på plats.
Nästa steg – rekommendationer
och åtgärdslista
Den regionala tillväxtpolitiken syftar till stärkt konkurrenskraft och tillväxt som bygger på
lokala och regionala förutsättningar. För att politiken ska ge effekt är genomförandet av
politiken avgörande. Studier och projektet Regional tillväxt på alla nivåer har visat att det
finns ett antal brister och förbättringspotential för ett fungerande flernivåstyre där samhällsaktörer på både horisontell och vertikal involveras i arbetet. Det finns behov av och stor
potential för den regionala tillväxtpolitiken genom att dialogen mellan och inom nivåerna
stärks i hela kedjan/processen: analys – strategiutveckling – genomförande – uppföljning.
Då kan resurser samlas mot gemensamma strategier och mål och på sikt kan stärkt konkurrenskraft nås. En utmaning handlar om att nivåerna ska kunna hantera brytpunkten i
de nationella sektorsmålen och de regionala tillväxtmål där nationella riktlinjer möter de
regionala förutsättningarna.
Genom projektet Regional tillväxt på alla nivåer har Region Västerbotten praktiskt prövat och utvecklat en modell och strategier för ett fungerade genomförande av den regionala tillväxtpolitiken som ger mer effekt av utvecklingsmedel.
ÅTGÄRDSLISTA FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN REGIONALA TILLVÄXTPOLITIKEN:
• Använd modellen Flernivåstyre i praktiken (FLIP)
Kompetensuppbyggnad om våra förutsättningar är en nyckelfråga. I en region där man vill
samhandla är det viktigt att samhandlande nyckelaktörer äger en gemensam generell kunskap om förutsättningarna, annars är risken stor att kunskaps- och informationsgapet blir
ett hinder.
– Använd befintliga forum inom länet för att stärka och dela kunskapen om de utmaningar
och möjligheter vi står inför.
48
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
Under projekttiden har flernivåstyre som fenomen och som en lösning på utmaningarna
vi står inför lyfts fram i bl.a. de nationella strategierna, i Tillväxtverkets omorganisering, i
EU2020 och programformuleringarna. Förutsättningarna för ett stärkt arbete som är koordinerat och samordnat är bättre inför 2014-2020 än de var inför förra programperioden.
– Starta nu-rätt i tid: det finns stor relevans för flernivåstyre-frågan i genomförandet av politiken och med genom den nya programperioden. Det är hög tid att fortsätta utveckla och
stärka kapaciteten för ett koordinerat och samlat genomförande av insatser och åtgärder
inom den regionala tillväxtpolitiken
• Stärk kapaciteten för platsledarskapet (Platsbaserad utveckling)
Det är en nyckelfråga för politiska ledare på olika nivåer att öka sin platsledarkapacitet för
att hantera de utmaningar och möjligheter som globaliseringen ger. Platsledarkapacitet
kan med fördel utvecklas med en platsledarträning omfattande teori och praktik. Det handlar om genomgångar av grunderna för framgångsrikt platsledarskap, möjlighet att diskutera frågeställningar med andra och tester att fatta beslut. Att ta fasta på:
– Gemensamt forum som omfattar både de politiska ledningarna och tjänstemannaledningarna för att minska GAP:en mellan aktörerna
– Inbjud relevanta nationella myndigheter i deras roll som ”platsstödjare”
– Samhandlingsarenan bör fortsätta utvecklas inom ramen för ordinarie verksamhet. Det
kräver dock att processtöd till ledningarna finns i ordinarie verksamhet alternativt vidareutvecklas i projektform.
– Region Västerbotten: utveckla konceptet Arena för samhandling till att omfatta fler subregionala aktörer för att få mer effekt av prioriteringarna i genomförandet.
• Stärk den vertikala samhandlingen- lokalt och regionalt flernivåstyre
De politiska företrädarna från lokal och regional nivå behöver ges plats för en mer proaktiv
hållning i utvecklingsfrågor för att aktivt bidra till att skapa förutsättningar (ekonomiskt,
legalt, koordinering av politiska beslut och undanröjning av motstridande syften och mål
etc.) mellan de politiska nivåerna, till en början lokalt – regionalt. Det är en fråga för både
region- och kommunpolitikerna att ta fasta på och bestämma sig för hur man vill agera.
Några viktiga beståndsdelar för samhandling mellan nivåer är:
– Dialog och tillit mellan nivåerna och aktörerna
– Tydlighet i strategier och behov (lokal nivå) för att andra nivåer (regional och nationell) ska
kunna agera platsstödjande.
– Att den regionala nivån har kapacitet att fånga upp den lokala nivåns budskap om behov,
agera proaktivt med att involvera lokal nivå och ha beredskap att arbeta sektorsövergripande.
– Region Västerbotten: fortsätt utveckla och arbeta i konceptet Arena för samhandling. Utveckla samhandlingsytan med skarpa aktiviteter som går djupare än dialog och informationsutbyte.
• Stärk den vertikala samhandlingen -regionalt och nationellt flernivåstyre
En grundläggande utgångspunkt för det regionala tillväxtarbetet är att det ska bygga på regionala förutsättningar och behov och samtidigt vara balanserade mot nationella sektorsmål. Samhandling och nära dialog mellan regional och nationell nivå är ett av de viktigaste
verktygen i syfte stärka kopplingen mellan sektorsmålen och de regionala behoven.
– Nivåerna behöver gemensamt utveckla forum och arbetsformer samt samhandla inom ett
konkret område.
– ”Beställarkapacitetet”: den regionala nivån behöver vara tydlig i sina strategier och behov
för att stärka samhandlingen med den nationella nivån för att dessa i sin tur ska kunna
agera platsstödjande.
– Ökad samordning mellan myndigheterna, inte minst när det gäller strukturfonderna, är ett
annat område som bör stärkas för att frigöra regionernas potentialer i tillväxtarbetet.
– Region Västerbotten: vidareförädla Västerbottensdialogen med relevant innehåll. Utveckla
samhandlingsytan med skarpa aktiviteter som går djupare än dialog och informationsutbyte.
49
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
• Stärk den horisontella samhandlingen- flernivåstyre med omgivande samhället
Civilsamhället, näringslivet och akademin har fått alltmer utvecklade roller i det strategiska regionala och utvecklingsarbetet, t. ex. genom deltagande i arbetet med regionala utvecklingsstrategier och engagemang med utvecklingsinsatser inom flera olika politik- och
utvecklingsområden. Det innebär att statliga myndigheter, regioner, regionförbund, landsting och kommuner bör fortsätta utveckla former och arenor för horisontell samhandling
syfte att stärka det regionala utvecklingsarbetet och konkurrenskraften.
– Bredda kunskapen om regionens behov och utmaningar (t.ex. inom kompetensförsörjning) genom spridning och diskussion i både etablerade samt nya forum och arenor.
– Tillsätt kapacitet (tid, resurser och kompetens) för att utveckla samhandlingen med aktörer utanför den egna organisationen.
– Klargör roller, förväntningar och syften. Deltagare från olika sektorer agerar utifrån olika
premisser och logiker även i den stund man delar ett intresseområde. Det viktigt att klargöra syftet. Om det enbart gäller en mer formell förankring kan det handla om diskussioner kring textmassor och formuleringar i delvis färdigformulerade dokument. Om det
gäller att skapa en verklig samhandling handlar det om att skapa ett ägarskap kring de
formulerade målen hos de som dagligen arbetar med frågorna.
Flernivåstyre tar tid och bygger på tillit och tålamod, dialog, ödmjukhet och vilja till gemensamt samarbete. Endast då kan mer effekt av den regionala tillväxtpolitiken nås. Med
projektet Regional tillväxt på alla nivåer har ett första steg tagits i detta viktiga förändringsarbete.
50
KONTAKT
Aurora Pelli, strategisk analytiker/projektledare
Enheten för regional utvecklingsplanering
[email protected]
070–611 57 77
Peter Hedman, projektledare
Regional tillväxt och flernivåstyrning
[email protected]
070–696 83 08
Arbetet har genomförts med stöd av
APeL AB, Ottoson Consulting och
Place Consulting AB.
Layout: Ord & Co. Umeå augusti 2014.
www.regionvasterbotten.se