Hinduismen
Karta som förtydligar Induskulturen och den ariska invandringen.
Hinduismen är en blandning av den gamla Induskulturen och påverkan av
de invandrande arierna. Denna invandring ägde rum mellan 2000 fkr1500 fkr.
Om hinduismen
Tredje största religionen i världen
Den äldsta religionen
Cirka 900 miljoner anhängare
Cirkulär religion
Kalpa, tidsålder (cyklisk världsbild)
Världen föds om och om igen
Varje tidsålder är lika lång som det tar att slipa ner Himalayas berg g enom att stryka över
toppen med en mjuk duk vart hundrade år.
Hinduismens skrifter
Vedaböckerna - vetande, kunskap. Innehåller sånger, offerritualer och funderingar kring livet.
Upanishaderna – handlar om meditation
Bhagavadgita- indiernas mest älskade religiösa skrift.
Viktiga begrepp inom hinduismen
Samsara
Atman
Brahman
Karma
Moksha
Dharma
Samsara
Det eviga tröstlösa kretsloppet av otaliga återfödelser
(reinkarnationer=åter i kropp/kött)
Atman
Den individuella själen, som vandrar runt i samsara i olika skepnader, människa
eller djur.
Själen måste ”förädlas”, innan den är värdig att få ”mucka” och uppgå i
världssjälen,
Ex. en Brahmin som inte uppfyller sin dharma -kastplikten, drar på sig en dålig
karma och kommer att återfördas hundra ggr orm, hundra ggr råtta o s v
Atman är en del av Brahman.
Brahman
Världssjälen
Gud – den stora passionen- alltings början och alltings slut – den
högsta verkligheten.
När man höjt sin medvetandenivå, insett att sinnevärlden är en
illusion och att den andliga världen är den högsta verkligheten, kan
man bryta samsara.
”TAT TWAM ASI” – Du är Det!
Karma
Gärningarnas obönhörliga lag.
Summan är de gärningar man samlat på sig under tidigare existenser,
goda eller onda.
Det är karman, som bestämmer vad du återföds till.
Moksha
En hindus högsta önskan är att ”mucka” från samsara, d v s att slippa
återfödas och få frälsning, mukti eller moksha.
Befriad från det onda.
Dharma
Tron på samsara, som bestäms av karman och moksha
genom kunskapen att atman är identisk med brahman.
Kons speciella plats i samhället
Det tidiga indoariska samhället var uppbyggt kring boskapsskötsel, och
folket var ofta nomadiserade.
Mjölk från kon var en viktig del av dieten
Kon bidrog också med
gödsel
Kons avföring torkades och användes som bränsle
Kon var också mor till de
livsviktiga oxarna
Kon var också viktig i betalningssystemet.
Man hade inte pengar utan
prissatte varor och tjänster i ett antal kor
Kastsystemet- en uppdelning av samhället
Kast är latin och betyder ”ren”. På hindu heter det varna som i sin tur betyder färg.
Varje kast har sin egen färg.
De fyra kasterna är i sin tur uppdelade i ca 3000 olika undergrupper, jati.
Varje jati formar en exklusiv grupp som lever och bor , äter tillsammans och har ofta samma
yrke.
Diskriminering utifrån kast är numer förbjudet enligt indisk lag.
De fyra kasten
Brahmaner – de styrande- VIT FÄRG
Präster, lärare, astrologer och ministrar
Kshâtriyas – krigaradel – RÖD FÄRG
Militärer och poliser. Tapperhet, kraftfullhet och beslutsamhet
Vaishyas – de närande – GUL FÄRG
hantverkare, bankirer, bönder
Ansvarar för ekonomin, jordbruk,
handel och bankväsende
Shudras – tjänare – SVART FÄRG
Servicefolk, mekaniker, städare, artister, konstnärer, vårdare och byggare
Parias
Parias – de oberörbara, dalits (de förtryckta), haridjan el. harijan
Läderarbete, renhållning, arbete med lik
Kastlösa inget bra namn, det finns kastgrupper även inom ”de kastlösa”
Varför är det så?
Fundera…
Om vi tittar på vårt eget land för ca 100 år sedan kan vi se ungefär samma typ av
rangordnat samhälle som i dagens Indien.
På vilket sätt?
Finns det ett osynligt kastsystem i Sverige idag?
Har till exempel alla samma chans när de söker arbeten?
Hur ser våra ”kaster” ut om de finns?
Tre frälsningsvägar
Insiktens väg: meditation och insikt genom religiösa texter.
Gärningarnas väg: att utveckla osjälviskhet och pliktkänsla.
Kärlekens väg: hängivenhet till en gud, dyrkan.
Gudsbilder inom hinduismen
Hinduismen är en kombination av olika gudsbilder
Monoteism – dyrkan av en personlig gud, (bönen – ett ”jag-du”-förhållande)
som kan uppenbara sig som flera
Polyteism – dyrkan av flera personliga gudar
Panteism – en opersonlig kraft, som genomsyrar alltet (universum). Offer, bön,
gudstjänster, heliga tempel överflödiga, eftersom det är svårt att ha någon
kommunikation med denna opersonliga kraft
Symboler
AUM◦ A- skapande
◦ U- bevarande
◦ M- upplösning
Symboler
Svastika
En av mänsklighetens äldsta och över hela världen förekommande symbol.
Den har tolkats som en bild av den roterande solen, livshjulet som snurra, en stiliserad
människogestalt osv.
För de kristna var svastikan symbol för Kristus och de fyra evangelisterna.
Inom hinduismen representerar svastikan den högste guden och fyra andra gudar.
Svastikan står också för liv, rörelse, lycka och tur.
Gudar inom Hinduismen
Det finns många gudar inom hinduismen.
Tre gudar är viktigare och vanligare än andra:
Brahma
Vishnu
Shiva
Brahma
Skapade världen.
Brahma finns under en viss tidsperiod och när den är slut återgår världen till sitt ursprung hos
Gud.
Sedan kommer en ny Brahma och en ny skapelse.
Brahma är också brahman, världssjälen eller världsalltet, en helig kraft som finns överallt.
Brahma skapar världen
Brahma skapade kvinnan ur ett stycke kött ur sin egen kropp, hon var det vackraste och
ljuvligaste han visste.
Men kvinnan var blyg och gömde sig hela tiden så Brahma sköt upp 3 extra huvuden ur kroppen
så att han kunde se åt alla fyra väderstreck samtidigt.
Då kunde inte kvinnan gömma sig längre, de hade samlag och på så sätt födde hon
människosläktet.
Vishnu
Alla själars och världars yttersta ursprung
Han avbildas vanligen med blå hy och fyra armar, hållandes i en klubba och i en diskus.
Vishnu har visat sig i olika avatarer.
En av avatarerna är Krishna som bl.a. dyrkas av Hare-Krishna-rörelsen. En annan avatar är
Buddha.
Shiva
Avbildas vanligen med tre ögon och fyra armar.
Är förgörande men anses också vara en fruktbarhetsgud.
En av sönerna är Ganesha.
Hinduismen i samhället
Stora variationer från plats till plats.
I byarna lever man strängt åtskilda i yrkes- och släktgrupper (i en by kan man ha
ett tiotal olika kaster) men i städerna är det knappt märkbart.
Positivt: kastens gemenskap ger trygghet, samhörighet och självkänsla.
Kast och demokrati: Indien är världen största demokrati. I politiken spelar
kasterna en betydande roll.
Lägst status har kvinnan.
Utövande av hinduismen
Templet – gudens bostad. Ingen samlingslokal för gemensam gudstjänst, utan besöks av enskilda
(familjer).
Vid besöket följer familjen en bestämd ordning.
Inredning: mörker för meditation och en bild av templets gud.
Guden väcks, får mat och badas av tempelpräster.
Familjen har med sig gåvor (mat och blommor).
Familjen utför sin puja (bön).
Så ofta man kan försöker man vallfärda till heliga platser.
