KRISPLAN
STRÖMBORGSKA
SKOLAN
Uppdaterad 08.2012
Granskad 08.2014
Uppdaterad 28.8.2015
Uppdaterad 29.9.2016
2
1. Innehållsförteckning
1.
Innehållsförteckning
Sidan
2
2.
Förord
3
3.
Viktiga telefonnummer
4
4.
Skolans krisgrupp och uppgifter
5
5.
Instruktioner för krisgruppen
6
6.
Handlingsplan i akuta situationer
7
7.
Våld och misshandel
8
8.
Våld och hot om våld mot skolan och människorna där
9
9.
När elev blir allvarligt sjuk
10
10.
Dödsfall, nära anhörig till elev
11
11.
Dödsfall, nära anhörig till personal
12
12.
Dödsfall, elev
13
13.
Dödsfall, personal
14
14.
Dödsfall i andra stora olyckor i närsamhället (som berör)
15
15.
Handlingsplan vid andra allvarliga kriser eller katastrofer i samhället
15
16.
Samtal med klassen – Det strukturerade samtalet
16
17.
Krisreaktioner
17
Krisens olika faser
Vanliga krisreaktioner hos barn och ungdomar
Krisreaktionernas inverkan på skolarbetet
BILAGOR:
A Minnesstund
B Begravning
C Krislådans innehåll
D Diktförslag
E Manualer
F Att möta media
19
19
19
20
22
23
3
2. Förord
Krisplanen ska ge klara och entydiga instruktioner för hur man skall handla i en
krissituation. Fastän alla situationer inte kan förutses, kan de skapade
verksamhetsmodellerna tillämpas också på andra situationer.
I krissituationer har den första vuxna personen som är på plats det primära ansvaret att
handla och därför är det viktigt att hela personalen är väl förtrogen med krisplanens
innehåll. Krisgruppens uppgift är att utarbeta vidare planer för hur den aktuella krisen
behandlas. De instruktioner som skolan får från stadens krisgrupp och från nationella
organ beaktas då den enskilda krisen behandlas.
Krisgruppen gör upp en plan för fortsatta åtgärder.
Varje kris är unik och behandlingen beror på krisens art.
Övriga planer som bör beaktas:
Räddningsplan
Plan mot mobbning
Plan mot rusmedel
Planerna förvaras i ”Säkerhetsmappen” som finns i lärarrummet och i rektorskansli.
4
3. Viktiga telefonnummer
Allmänt nödnummer
112
Polisen i Borgå
071 873 0291
Borgå sjukhus
* 54821 (växel)
Giftcentralen
09-471 977
Taxi
0100 86800
Krisgruppen
tjänstetel.
privat
Rektor, Carola Wiksten
040 350 7011
040 709 4013
Elevhandledare, Sandra Haavisto
040 350 7012
040 705 4324
Speciallärare, Karin Björk
040 489 9590
040 577 3839
Skolkurator, Camilla Rosqvist
040 526 2836
019 577 263
Skolhälsovårdare, Tove Ahlgren
040 489 1843
040 525 7860
Skolpsykolog, Nikolaj von Veh
040 589 9860
Skolsekreterare, Anne Bagge
040 350 7010
0400 84 0521
Andra viktiga nummer
Fastighetsskötare, Jan-Erik Kuhlberg
040 489 9520
Disponent, Peter Backman
0400 813 219
Utbildningsdirektör, Rikard Lindström
040 833 3789
Kulturhuset Grand (Kiinteistöhuolto Mainio)
040 516 0023
Lypa, rektor Li-Lo Söderholm
040 489 9548
Bogy, rektor Monica Johansson
040 748 8664
Kvaba, rektor Anne Smolander
040 480 1320
Skolpolis, Seppo Ijäs
071 873 8772
Soc.handledare, Ann-Sofi Nylund
040 482 3336
Församlingens ungdomsledare, Gun Geisor
050 411 1210
Barnskyddet (24h/dygn)
040 517 4194
Ungdomspsykiatriska polikliniken
019 548 3840
050 456 3795
5
4. Skolans krisgrupp och uppgifter
Krisgruppen
PRIVAT
Rektor, Carola Wiksten
040 350 7011
040 709 4013
(Biträdande rektor, Sebastian Lindqvist)
040 489 1869
Elevhandledare, Sandra Haavisto
040 350 7012
040 705 4324
Speciallärare, Karin Björk
040 489 9590
040 577 3839
Skolkurator, Camilla Rosqvist
040 526 2836
019 577 263
Skolhälsovårdare, Tove Ahlgren
040 489 1843
040 525 7860
Skolpsykolog, Nikolaj von Veh
040 589 9860
Skolsekreterare, Anne Bagge
040 350 7010
0400 84 0521
Krisgruppens uppgifter
A) Sammankallas av rektor och samlas i rektorskansli (om inte annat meddelas) genast
efter att något har hänt
B) Organiserar verksamheten i krissituationer
C) Granskar och reviderar krisplanen i augusti varje år
D) Förankrar krisplanen hos personalen och informerar nyanställda
E) Ansvarar för information om krisplanens innehåll till vårdnadshavare
F) Stöttar lärare som har elever som befinner sig i krissituation
G) Ger i vissa situationer direkt stöd till elever och vårdnadshavare
H) Har ansvar för ”krislådan” som finns i rektorskansli
6
5. Instruktioner för krisgruppen
1) Rektor sammankallar krisgruppen genast efter att något har hänt
Vid rektors förhinder är biträdande rektor eller tillförordnad rektor sammankallare.
Vid behov kan en annan medlem av krisgruppen sammankalla gruppen.
2) Krisgruppen gör en bedömning av situationen
-
Vem är den/de drabbade?
Vad och hur har det hänt?
Vilken är situationen nu?
Vem tar hand om eleverna/klasserna?
Personalen bör få information om hur de skall agera tills de får mer information
Vilken information har förmedlats, av vem och vart?
Vem informerar och vad härefter?
Underrätta utbildningsdirektören, grannskolorna (Lypa, Kvaba, Bogy) och andra direkt
berörda
3) Krisgruppen gör upp en plan för dagen
-
Stöd till elever/föräldrar
Fortsätter arbetet i normal ordning?
Öppet hus i skolan efter skoldagen?
Innan eleverna går hem ges behövlig information
Personalen samlas innan dagen avslutas
Hur håller man kontakten ifall arbetet avbryts?
Bedömning av behovet av externa resurser
Bedömning av behovet av extra stöd för personalen
Hur och vem sköter praktiska ärenden som bör föras vidare?
4) Krisgruppen samlas på nytt vid dagens slut och planerar fortsatta åtgärder
- Krisgruppen sammankommer regelbundet, görs upp
överenskommelse om träffar dag 2,..
- Program för de följande dagarna
- Information som ännu behöver ges till hemmen
- Vem arrangerar och hur arrangeras minnesstund
- Uppföljning av speciellt drabbade elever/klasser
- Kontakter till församlingen/ungdomsväsendet/ RK:s krishjälp
- Föräldramöte?/Hembesök?/Telefonkontakter?/Media?
- Stadens krisgrupp kontaktas?
- Personalens behov?
- Övriga åtgärder?
5) En tid efter händelsen
- Krisgruppen dokumenterar och utvärderar krisarbetet och krisplanen
7
6. Handlingsplan i akuta situationer
-
Tillkalla ambulans, brandkår och/eller polis, RING 112, om situationen det kräver
-
Ge första hjälp
-
Informera rektor genast (biträdande rektor eller tillförordnad rektor, om rektor inte
finns på plats)
-
Utrymning av huset sker på rektors order, enligt räddningsplanen
-
Räddningsväsendet eller polis kan också ge order om utrymning
-
Rektor informerar krisgrupp och personal
-
Krisgruppen gör så fort som möjligt upp en handlingsplan
-
Eleverna informeras, helst alla samtidigt för att undvika uppkomst av felaktiga
rykten
-
Trösta och lugna
-
Håll obehöriga borta från olycksplatsen
-
Informera de anhöriga till de drabbade snarast möjligt, rektor avgör vem som
kontaktar de anhöriga
-
Dödsbud till anhöriga ges endast av polis, präst eller läkare
-
All information går via rektor också till massmedia
-
Skydda eleverna från massmedia
-
Krisgruppen sköter informationen till hemmen
-
Krisgruppen informerar utbildningsdirektören
-
Lypa, Bogy och Kvaba rektorerna informeras, de mindre skolorna vid behov
8
7. Våld och misshandel
-
Informera rektor
-
Krisgruppen avgör om våldet polisanmäls, regeln är att allt våld polisanmäls
-
Den utsatta personen bör få ett varsamt omhändertagande
-
Professionell hjälp bör erbjudas av exempelvis elevvården om elev har blivit utsatt
eller av företagshälsovården om det gäller personalen
-
All information går via rektor, också till massmedia
-
Skydda eleverna från all kontakt med massmedia
-
Krisgruppen följer upp fallet genom att höra med den drabbade om han/hon fått
den hjälp som han/hon behöver
9
8. Våld och hot om våld mot skolan och människorna där
-
Ta alla hot på allvar och vidta åtgärder
-
Informera rektor omedelbart
-
Rektor tillkallar polis, om möjligt, i annat fall tillkallas polisen av personen som fått
vetskap om hotet
-
Då polisen kommer till platsen följer alla polisens order
-
Rektor sammankallar krisgruppen, som uppgör en handlingsplan
-
Eleverna informeras, helst alla på en gång för att undvika onödig ryktesspridning
-
All information går via rektor, också till massmedia
-
Skydda eleverna från all kontakt med massmedia
-
Krisgruppen sköter informationen till hemmen
-
Krisgruppen informerar utbildningsdirektören
-
Lypa, Bogy och Kvaba rektorerna informeras, de mindre skolorna vid behov
10
9. När elev blir allvarligt sjuk
- Rektor och klassföreståndare kommer överens om vem som kontaktar familjen då
skolan har fått kännedom om att eleven drabbats av en allvarlig, eventuellt livshotande
sjukdom eller skada, som leder till att skolgången avbryts.
- Rektor eller klassföreståndare kommer överens med familjen om hur och vad som
informeras till klasskamrater och lärare
- Klassföreståndaren fungerar som länk mellan den insjuknade eleven och klassen, tex
genom att tillsammans göra och skicka uppmuntrande brev, kort, mjukisdjur
- Krisgruppen gör upp en plan för hur informationen ges och om eventuell information till
övriga vårdnadshavare i klassen (skolan?)
- Allt agerande sker med respekt för familjens önskemål
11
10. Dödsfall, nära anhörig till elev
-
Informera rektor
-
De anhörigas önskemål beaktas
-
Rektor och klassföreståndare besluter om och hur informationen ges till klassen
-
Rektor och klassföreståndare bör vid lämpligt tillfälle tala enskilt med eleven och
visa sin medkänsla
o var finkänslig
o hör hur eleven vill ha det
o ta reda på om eleven vill att man berättar vad som hänt i klassen
o ta reda på om eleven vill tala med någon
-
Klasskamraterna och klassföreståndaren beaktar elevens sorg på ett lämpligt sätt,
som känns naturligt (t.ex. med blommor, kort, mjukisdjur)
-
Om eleven blir borta från skolan en längre tid och man vet att det beror på
anhörigs död, tar klassföreståndaren eller rektor kontakt med eleven, gärna genom
ett hembesök
Dödsbud till elev i skolan bör alltid ges av en anhörig
-
Om skolan trots allt får i uppgift att meddela ett dödsbud till en elev bör det vara av
en person som eleven känner väl
-
Välj en ostörd plats, visa värme och varsamhet, säg genast vem och vad det gäller
-
Ge korrekt information, spekulera inte, var ärlig
-
Våga vara nära och ta emot reaktioner
-
Lämna inte eleven ensam, eleven hämtas från skolan av en anhörig
12
11. Dödsfall, nära anhörig till personal (barn, make, maka)
-
Informera rektor
-
Rektor kontaktar arbetstagaren och hör hur hon/han vill att den övriga personalen
informeras och hur man vill bli bemött
-
Rektor besöker arbetstagaren för att förmedla personalens deltagande
-
Ett dödsfall inom familjen leder ofta till sjukskrivning. Det är viktigt att man
upprätthåller kontakten till den drabbade
-
Då personen återkommer till jobbet visar personalen sin medkänsla, en varm kram
är alltid på sin plats om de ”rätta orden” är svåra att hitta
13
12. Dödsfall, elev
-
Informera rektor
-
Rektor kontaktar polis om dödsfallet skett under skoltid
-
Polis, läkare eller präst ger dödsbudet och informerar vårdnadshavarna
-
Rektor sammankallar krisgruppen
-
Rektor underrättar klassföreståndare, lärare och övrig personal efter att dödsbudet
är givet
-
Om eleven har syskon i skolan bör det beaktas enligt situation
-
Rektor underrättar syskonets klassföreståndare
-
Dödsbudet till syskon bör alltid ges av vårdnadshavare
-
Den berörda klassen underrättas i ett strukturerat samtal som leds av
klassföreståndaren tillsammans med en annan person ur krisgruppen
-
Klassföreståndaren och en annan person från krisgruppen är med klassen resten av
skoldagen.
-
Skolans övriga klasser underrättas av sina undervisande lärare eller
klassföreståndare och strukturerade samtal hålls, lediga lärare, elevvårdspersonal
och skolgångsbiträden går med i klasserna
-
När hemmet, samtliga klasser och hela personalen har fått budet hissas flaggan på
halvstång
-
Krisgruppen ordnar en minnesstund några dagar senare, sorgebord och minnesbok
ordnas
-
All information går via rektor, också till massmedia
-
Skydda eleverna från all kontakt med massmedia
-
De anhörigas önskemål beaktas då krisgruppen planerar elevernas/personalens
deltagande i begravning och minnesstund
-
Om klassen deltar i begravningen, berättar klassföreståndaren på förhand vad som
kommer att ske vid jordfästningen
-
Deltagandet i jordfästningen är frivilligt
-
Allt agerande sker med respekt för de anhörigas önskemål
14
13. Dödsfall, personal
-
Informera rektor
-
Rektor kontaktar polis om dödsfallet skett under arbetstid
-
Polis, läkare eller präst ger dödsbudet till de anhöriga
-
Efter att anhöriga fått dödsbudet informerar rektor och en representant från
krisgruppen personalen
-
Rektor sammankallar krisgruppen
-
Alla elever informeras samtidigt
-
När alla informerats hissas flaggan på halvstång
-
Strukturerat samtal hålls vid behov i berörda klasser av undervisande lärare eller av
klassföreståndarna.
-
Krisgruppen bestämmer hur hemmen informeras och av vem
-
En gemensam minnesstund hålls på lämplig dag för hela skolan
-
All information går via rektor, också till massmedia
-
Skydda eleverna från massmedia
-
De anhörigas önskemål tas i beaktande då krisgruppen planerar
elevernas/personalens deltagande i begravning och minnesstund
-
Om klassen deltar i begravningen, berättar man på förhand vad som kommer att
ske vid jordfästningen
-
Deltagandet i jordfästningen är frivilligt
-
Allt agerande sker med respekt för de anhörigas önskemål
15
14.Dödsfall i andra stora olyckor i närsamhället (som
berör)
-
Rektor sammankallar krisgruppen
-
Krisgruppen gör upp en handlingsplan och tar i beaktande de instruktioner som ges
av stadens krisgrupp
15. Handlingsplan vid andra allvarliga kriser eller stora
katastrofer i samhället
-
Krisen kan gälla enskilda elever, skolan eller hela samhället
-
Rektor sammankallar krisgruppen och en plan görs upp utgående från kommunala,
nationella eller motsvarande direktiv
16
16. Samtal med klassen – Det strukturerade samtalet
1) Det är alltid två vuxna som leder samtalet, den ena bör vara bekant för eleverna.
2) Stämningen i klassen skall präglas av omsorg, förståelse och respekt.
3) Berätta vilket syftet med samtalet är. Säg att det är tillåtet att visa sina känslor.
Vanliga känslor är maktlöshet, overklighet, rädsla, sorg och ilska.
4) Kom ihåg att poängtera att allting som sägs under samtalet bör hållas mellan oss.
Man får inte efteråt berätta vidare hur andra har reagerat eller tänkt, endast
uttrycka sina egna känslor och tankar.
5) Berätta så konkret som möjligt om det som har hänt, berätta bara det du vet med
säkerhet.
6) Åldersanpassa den information du ger.
7) Ta dig god tid för att berätta om det skedda.
8) Låt eleverna uttala sig eller ställa frågor, men tvinga ingen att tala. Alla bör få tala
till punkt.
Låt eleverna beskriva sina reaktioner:
-
Vad var det första du tänkte på när du fick höra om händelsen?
-
Hur reagerade du senare under dagen?
-
Vad kände du? (lukt, känsel, syn, hörsel)
-
Hur har natten varit?
9) Ge råd åt eleverna och uppmana dem att:
-
Prata om det som har hänt med föräldrar, syskon, vuxna i skolan, vänner
-
Besöka gravgården
-
Skriva dikter, dagbok
-
Äta, sova och röra på sig så att kroppen kan återhämta sig från den psykiska
stress som den har utsatts för
10) Avsluta genom att sammanfatta det man diskuterat.
Blicka framåt, vad kommer att hända härnäst. Minnesstund? Begravning?
11) Berätta att det finns vuxna i skolan som man kan gå och prata med.
17
17. Krisreaktioner
Krisens olika faser
Chockfasen - Det kan inte vara sant!
Chockfasen följer genast efter ett trauma. Offret är bestört, förvirrat
och reagerar ofta på ett från det normala avvikande sätt. Denna fas
kan vara från ett kort ögonblick upp till några dygn.
Reaktionsfasen - Varför just jag!
I reaktionsfasen börjar offret förstå vad som har hänt. Den egentliga
faran är över. Han är inte längre förvirrad och reagerar på det som
sker. Detta kan vara mycket smärtsamt och pågå i flera veckor. Offret
går igenom traumats följdverkningar, vilka kan ta sig olika uttryck hos
olika människor.
Reparationsfasen – Livet går vidare!
Reparationsfasen börjar då offret småningom vänjer sig vid
situationen. Han börjar koncentrera sig på vardagliga sysslor och
intressera sig för framtiden. Han kan redan hantera situationen och
kommer över krisen. Reparationsfasen kan räcka t o m sex månader.
Nyorienteringsfasen – Livet segrar!
Nyorienteringsfasen inleds då man kommit över krisen. Genom sina
erfarenheter skapar människan en ny grund i sitt liv. Hon kan efter en
kris vara psykiskt starkare än tidigare, men saknaden och minnena
finns kvar.
Vanliga krisreaktioner hos barn och ungdomar
Omedelbara reaktioner kan vara:
-
Chock eller tvivel, ”det kan inte vara sant” och förnekande.
Rädsla och motstånd, förfäran och starka protester.
Apati och lamslagenhet.
Allt fortsätter som förr, barnet fortsätter med sina vanliga sysslor som om ingenting
hade hänt.
Vanliga reaktioner är också:
-
Ångest, trygghetskänslan rubbas. Rädsla (rädd för att någonting skall hända
föräldrarna, den förälder som finns kvar, rädsla för att bli lämnad ensam, rädsla för
mörker osv). Ständigt beredd att möta risksituationer, blir lätt skrämd.
Starka minnesbilder som ansluter sig till händelsen kommer hela tiden tillbaka.
Sömnsvårigheter, insomningssvårigheter, mardrömmar och uppvaknande på
natten. Kom ihåg! Döden skall inte liknas vid att sova, en evighetsresa eller dylikt.
Depression, längtan och saknad. Uttryck för det kan vara gråt och att ingenting är
roligt. Det är normalt och viktigt att söka närhet till den döde genom att t ex söka
18
-
efter den döde (t ex att man söker sig till sådana ställen där man varit
tillsammans), ha minnen och tankar om den döde, titta på foton, album, video om
den döde, söka närhet t ex bära den avlidnes kläder eller ta fram saker som har
anknytning till den döde, identifiering, härma den avlidna och ta på sig hans roll.
Ilska och uppförande som kräver uppmärksamhet, utlopp för ilska, raseriutbrott,
anklagande, hotande.
Skuldkänslor, självförebråelser och skam. Barnet kan tro att hans tankar, känslor
eller förehavanden har föranlett dödsfallet.
Skolsvårigheter, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, störande
beteende.
Psykosomatiska symptom, huvudvärk, magbesvär, oftare sjuk.
Andra eventuella reaktioner kan vara:
-
Regressivt beteende, t ex sängvätning, ”babyspråk”.
Undvikande, tillbakadragenhet, illusioner, missförstånd
Personlighetsförändringar, t ex ett glatt, livligt barn kan bli tystlåtet och
tillbakadraget
Pessimistisk inställning till framtiden, vanligare bland barn som upplevt krig
Tankar om orsak och avsikt, upplevelsen av orättvisa
Utveckling och mognad, självupptagenheten minskar och empatin utvecklas
Krisreaktioners inverkan på skolarbetet
-
Följderna av krisen kan påverka skolarbetet på lång sikt:
-
Barn kan förlora motivationen för skolarbetet
En depressiv reaktion kan störa kognitiva funktioner
Bilder och tankar kan störa koncentration och minne
Barnens försök att förtränga minnesmaterial kan hindra kreativitet, spontanitet och
andra kognitiva funktioner som är viktiga för skolarbetet
Barn kan ta på sig nya uppgifter i familjen som tar mycket tid och energi
-
19
Bilagor
A Minnesstund
Stunden följer de med anhöriga överenskomna formerna
Bjud in närmaste anhöriga, frivilligt förstås för dem att delta
Minnesord av rektor och/eller klassföreståndare
Någon läser en dikt
Prästen talar
Sång eller musik
En tyst minut
Ljus och fotografi på den döda
Ett sorgebord med en minnesbok, där rektor har skrivit en inledning
B Begravning
Elevers och skolpersonals deltagande i begravning sker i enlighet med familjens önskan.
Alternativt kan man t.ex. senare besöka graven eller skicka en blomsterhälsning.
Beroende på typen av händelse kan antingen vissa klasskamrater eller en eller flera
klasser delta i jordfästningen. Där kan eleverna få ge ett symboliskt uttryck för sin sorg
genom att lägga en blomma på kistan, en representant för klassen kan säga några ord
eller på klassens vägnar lägga en krans på kistan. För barnen är det inte bara ett sätt att
ta avsked utan också en erfarenhet som har betydelse för deras fortsatta utveckling och
lärande. Föräldrar uppskattar dessutom ofta kamraternas engagemang och ser det som
ett bevis på att deras barn varit omtyckt och uppskattat.
Ifall barnen deltar bör de vara väl förberedda. Prästen kan t ex komma till klassen och
berätta hur begravningsritualen går till. Det är även bra med föräldrar som stöd vid
förberedelse inför begravningen.
Deltagande i begravningen bör vara frivilligt.
C Krislådans innehåll
Ljus, ljusstakar, tändstickor
Vit duk, vas, ram för foto
Psalmbok, diktbok eller högläsningsbok
Minnesbok (tom)
Vattenkanna, engångsmuggar, servietter
Näsdukar
Krisplanen
Minnessticka som innehåller krisplanen och manualer för texter
20
D Diktförslag
Hur fort blir lönnarna
gula,
som lyser vår vandring i
parken
Att dö är att resa en smula
från grenen till fasta
marken
Håll om mig
Det enda jag förstår just nu
är din kroppsvärme.
Orden du säger hör jag
men meningarna går sönder
och jag uppfattar inte innehållet.
Stig Dagerman
Ibland liksom hejdar sig
tiden ett slag
och någonting alldeles
oväntat sker.
Världen förändrar sig
varje dag
men ibland blir den aldrig
densamma mer.
Men jag förstår
när du stryker med handen
över mitt hår
och låter mitt huvud vila i ditt knä
Caroline Krook
Alf Henrikson
Vid himlens grind
Gråt inte för att jag är död
jag finns inom dej alltid
Du har min röst
den finns i dej
den kan du höra när du vill
Du har mitt ansikte
min kropp
Jag finns i dej
Du kan ta fram mej när du vill
Allt som finns kvar av mej
är inom dej
Så vi är jämt tillsammans.
Barbro Lindgren
Lilla hand
mjuka kind
som en tveksam
morronvind
darrar ögonlocket
till ibland
Barbro Lindgren
Vid himlens grind
där blåser en vind
från närmaste stjärna
så sval mot din kind.
Vid himlens port
står tofflor på rad
när barfota änglar
går molnpromenad.
I himlens sal
är väggarna blå.
Där leker Vår Herre
tittut med de små.
Britt G Hallqvist
3
Det finns hundratusende stjärnor,
Gud känner varendaste en,
precis som han känner var fjäril
var blomma, var strå, varje sten.
Det finns ingen stjärna och blomma,
som Gud inte kallar vid namn.
Det finns inget barn i all världen,
som inte får rum i hans famn.
Britt G Hallqvist
Till fjärilens minne
Säg inte
att ingenting blir kvar
av den vackraste fjäril livet gav.
Säg inte
att vingarnas färg bleknar bort
och försvinner i vinden som stoft.
Om fjärilens kropp måste gömmas i grav,
är ändå den svindlande
flykten kvar.
Bo Setterlind
22
E Manualer
Vi har idag fått veta att vår lärare/medarbetare/elev NN har dött.
Vi här på skolan känner sorg och saknad. De lärare som undervisar i berörda
klasser har under dagen samtalat/kommer att samtala med eleverna om det
som hänt.
Det är viktigt att eleverna om och när de vill får möjlighet att uttrycka sina
känslor. Skolans krisgrupp, elevvårdspersonal och en präst/ungdomsledare
finns till hands för att prata med eleverna.
En minnesstund äger rum …/……. kl.…. i ……….
Kontakta gärna skolan om det är något ni undrar över.
Med vänlig hälsning
Carola Wiksten-Gustafsson
rektor
tel. 040-3507011
Det är nu bestämt att NN kommer att begravas
dagen den
/
kl.
Enligt överenskommelse med familjen deltar klassen i begravningen.
Deltagandet är frivilligt, men det är bra om så många elever som möjligt är
med, vilket kan ha stor betydelse för bearbetningen av sorgen under den tid
som följer.
Klassföreståndaren och andra vuxna från skolan deltar.
Med vänlig hälsning
Carola Wiksten-Gustafsson
rektor
tel. 040-3507011
23
F Att möta media
10 råd för god mediahantering
1 Få överblick över situationen så långt det är möjligt.
Vem, vad, var, när och hur?
Vem har alarmerat vem?
Vilka åtgärder bör vidtas?
2 Gör upp en plan tillsammans med medarbetarna för vidare hantering.
Det brådskar.
Kort möte utan avbrott.
Klargör vem som skall informera media. I allmänhet rektor eller utbildningsdirektören.
3 Vid första mötet med media
Saklig information med hänsyn till begränsningar i datasekretess och rättsskydd.
Fakta om vad som hänt.
Vi jobbar efter skolans egen krisplan.
Vi följer upp berörda elever/personal.
Kommunens krisgrupp stöder skolan.
Betona att händelsen har skakat vardagen, men att eleverna skall hjälpas på bästa sätt för
att kunna återgå till rutinerna.
4 Drabbade och nära involverade är de första som skall få information vid en kris.
Övrig personal bör få veta vad som förmedlats till media.
5 Involverade elever och personal skall skyddas från media.
Journalister skall inte släppas in på skolans område för att intervjua elever eller personal.
Elever skall som huvudregel skyddas från media. Journalister har ingen anledning att
intervjua elever på skolans område utan tillåtelse av rektor. Om det ges tillåtelse bör
skolan hjälpa till med att förbereda eleven och även följa upp eleven efter intervjun.
6 Händelsen är offentlig och skall kunna omtalas omedelbart utan att nämna namn på
involverade.
Arbetsgivaren skall alltid stötta och värna om de inblandade i en kris.
7 Inga spekulationer och tolkningar.
Endast fakta omtalas i det första skedet.
8 Informera om följande tillfälle.
Förklara för pressen att detta är vad du vet i det här skedet och att du på avtalad tid
återkommer med mera information.
9 Berätta själv den negativa nyheten först.
Det förhindrar de rubriker som ett ”avslöjande” kan ge.
10 Bokför alla åtgärder och all kontakt som tas.
24
Pressmeddelande
I vissa fall kan skolan ge ett pressmeddelande som mera ingående beskriver händelsernas
gång. Vid stort pressuppbåd kan skolan skriva en kortfattad presentation av händelsen
som kan e-postas till Finska Notisbyrån (FNB). Efter detta kan man hänvisa media till FNB.
Be om betänketid
Det är rätt att be journalisterna om betänketid så att du kan tänka dig för och diskutera
saken med den övriga personalen.
Följ med i media, nya utspel kan förekomma.
(Efter Inger Carlsson 2012)
25
