Handlingsplan för mobbning

Krishandbok - om krisberedskap på
Riksföreningen Aktiva Synskadade
Krisplanen är justerad: 2016-10-10
Krisgruppen består av: Mattias Sjöberg, Mattias Carlshamre och kansli.
Ordförand, tfn: 070-3605555
Viceordförande, tnr: 070-8442470
Kansli, tnr: 08-7441593
Innehållsförteckning
 Inledning
 Krisgrupp
 Vem gör vad?
 Handlingsplan vid dödsfall av deltagare i samband med aktivitet
o
o
o
o
Åtgärder vid dödsfall
Ge besked
Minnestund
Uppföljning
Begravning
o
 Handlingsplan vid allvarliga olyckor på/vid aktivitet
 Handlingsplan vid smärre olycksfall
Bilagor;
1. Telefonlista
2. Att bemöta människor i kris
3. Samtal med ungdomarna
4. Krissituationens olika faser
5. Vanliga sorgereaktioner hos barn och unga
6. Handlingsplan
7. Handlingsplan
8. Handlingsplan
9. Handlingsplan
10. Handlingsplan
11. Handlingsplan
12. Handlingsplan
13. Handlingsplan
14. Handlingsplan
15. Handlingsplan
INLEDNING
Varför behöver man en krisplan?
När något oväntat händer sker det snabbt och inte när du hade trott det. För en del
av de oväntade händelserna behöver vi en plan redan innan. Krisplanen är ett stöd
för att veta vad som ska göras och utav vem.
Alla i verksamheten ska känna till krishandboken, vad den innehåller och var den
finns. Föreningens krishandbok delges på funktionärskonferenser och på vår
hemsida.
Kriser som den här krisplanen handlar om förorsakas av olika yttre händelser t ex
genom att någon avlider eller är med om en olycka. Denna plan är tänkt att fungera
som en övergripande handledning för funktionärer om en olycka skulle inträffa. I
denna krisplan finns även handlingsplaner med för att tydliggöra specifika incidenter.
En krissituation uppstår nästan alltid plötsligt och oväntat. Hur den upplevs varierar
från individ till individ, beroende på tidigare upplevelser och erfarenheter.
Det är viktigt att alla i en krissituation handlar snabbt och säkert så att inte skada
uppstår eller förvärras. Det är också viktigt att bistå med rätt information för att få den
bästa första hjälpen. De flesta krissituationer är för det mesta förknippade med starka
känslor och mycket stor stress.
En förutsättning för att allt skall fungera någorlunda bra i en krissituation är att det
finns en tydlig rollfördelning. Kom ihåg att alla personalkategorier kan ha viktiga
funktioner att fylla i svåra situationer. Olyckans, händelsens omfattning, tid, plats
avgör hur planen ska användas. Somliga händelser kräver enbart individuell
behandling, andra kräver en uppläggning som involverar hela eller del av enheten.
En utarbetad krisplan med aktuella telefonlistor och checklistor underlättar arbetet i
det akuta skedet.
Vidare krävs rätt information om vad som hänt till alla andra i gruppen, i föreningen, i
vår närhet och ibland till omvärlden för övrigt.
Det är också av största vikt att planen är aktuell vad beträffar kontaktpersoner och
telefonnummer
Om det värsta händer
Under all vår verksamhet ska det finnas en ansvarig funktionär som ansvarar för
aktiviteten och som har övergripande ansvar för planeringen av mat, transporter,
aktiviteten, deltagarlistor och allt annat som hör till.
Som ansvarig funktionär är man inte bara ansvarig för allt det praktiska, man måste
också vara förberedd på att det kan hända incidenter av mer eller mindre allvarligt
slag och man måste hela tiden vara observant på om allt inte står rätt till och agera
på rätt sätt.
Som ansvarig funktionär ska man ha vetskap om var första-hjälpen- utrustning finns
och ha kunskap om första hjälpen. Vid aktiviteter utanför våra egna anläggningar
skall man se till att det alltid finns första-hjälpen-utrustning tillgänglig.
Som ansvarig funktionär skall man också ha kännedom om utrymningsplan på plats,
vid t.ex. brand, ha kunskap om släckning och hur och var man larmar. Meddela
funktionärer och deltagare om utrymningsvägar och uppsamlingsplats efter utrymning
av lokal.
Man ska ha diskuterat igenom med funktionärsgruppen om hur man bör agera i
situationer som kan uppstå och ev. öva tänkta åtgärder. Fördela ansvarsområden
innan så alla vet vad man ska göra vi nödsituation. ”Hoppas på det bästa, men
förbered för det värsta”. Det ska alltid finnas en plan på hur alla i funktionärsteamet
skall gå till väga om olyckan är framme.
Akutskåp
På alla platser där föreningen har sin verksamhet skall det finnas ett akutskåp med
Första Hjälpen-utrustning, utrymningsplan samt aktuella telefonnummer till akutvård
och polis. Vid aktiviteter utanför våra egna anläggningar bör en akutväska tas med.
Utbildning
Alla ansvariga funktionärer och funktionärer ska utbildas i Första Hjälpen samt Hjärtoch Lungräddning. Vid konferens för funktionärer informeras om Kris och Stöd plan
samt genomförs uppdatering i Första Hjälpen och Hjärt-Lungräddning.
Samtliga funktionärer skall känna till utrymningsvägar i den/de lokaler man har sin
verksamhet.
Genom en god beredskap kan vi undvika en rad kriser och minska konsekvenserna
när en krissituation verkligen uppstår. När en kris inträffar ska vi på alla sätt stödja de
personer som drabbats. Vi skall visa att vi är en trovärdig, ansvarstagande förening
med goda säkerhetsrutiner. Alla intressenter skall få nödvändig och rätt information.
Uppföljning
Alla tillbud och incidenter skall rapporteras till styrelsen liksom rapport om hur
inträffade händelser har hanterats.
Media
Uttalanden till media görs i första hand av föreningens ordförande, insamlingschef,,
kanslist, representant från krisgruppen, informationsansvarig och eventuellt den
berörda ansvariga funktionären. Förfrågningar från media hänvisas till någon av
ovanstående funktioner (se handlingsplan, bilaga 6).
Krisgrupp
Krisgruppen består av: Mattias Sjöberg, Mattias Carlshamre och kansli
Ordförand, tfn: 070-3605555
Viceordförande, tnr: 070-8442470
Kansli, tnr: 08-7441593
Krisgruppens arbetsuppgifter är att så snabbt som möjligt få en klar bild av vad som
hänt och upprättar en handlingsplan för hur man skall hantera situationen
Krisgruppen träffas en gång/år, i början av året för att revidera och se över
Krisplanen. Krisgruppen sköter samordning, planering av stödåtgärder och ev.
kontakter med myndigheter och media. Krisgruppen har det yttersta ansvaret för
hantering av krissituationen i föreningen. I de lägen som så erfordras kan krisgruppen
tillsätta en extra krisgrupp som kan bestå av exempelvis representant för styrelsen,
funktionärer från gruppen, läkare, präst, psykolog, personal från socialtjänst eller
andra lämpliga personer.
Krisgruppen/Styrelsen kan tillsätta en arbetsgrupp för att behandla krisfrågor. Den
gruppen träffas någon gång per år tillsammans med krisgruppen, då Krispärmen gås
igenom och eventuella uppdateringar görs. Arbetsgruppen skall hållas informerad om
vad som händer i föreningen, bl.a. för att man skall kunna se över rutiner och föreslå
åtgärder till förbättringar för att minimera risken för krissituationer i framtiden. Även
kanslipersonal ingår i arbetsgruppen.
Tänkbara krissituationer
 Deltagare, funktionär som avlider till flöjd av olyckshändelse, sjukdom,
självmord, mord
 Deltagare och/eller funktionär skadas svårt
 Allvarliga händelser, t ex misshandel, våldtäkt, bombhot, hot om våld,
gisslandrama etc.
 Brand
Omedelbara åtgärder;
 Vid behov av akut hjälp tillkalla ambulans, polis, brand – ring 112. Var noga
med att tydligt tala om vad som hänt och vilken hjälp som behövs.
 Var lugn
 Se till att någon följer med till sjukhus
 Kontakta någon i krisgruppen och rapportera om händelsen.
Ansvarig funktionär och krisgruppen har följande arbetsuppgifter:
 Se till att det finns en ”Krispärm” tillgänglig.
Vem gör vad?
Ansvar i samband med aktivitet och om dödsfall eller olycka inträffar
Ansvarig funktionär på plats och vid händelse ansvarar för att:
 Skaffa information om vad som hänt
 Kontaktar krisgruppen
 Samla gruppen och informera övriga funktionärer och deltagare som är på
plats. Tala öppet och konkret om vad som hänt
 Låt deltagare/ungdomen tala om sina tankar och känslor
 Ansvarig funktionär eftersträvar att ingen ungdom/deltagare lämnas ensam
 Organisera nödvändiga åtgärder på plats
 Se till att de berörda blir underrättade av rätt person
 Hänvisa massmedia till krisgruppen
Krisgruppens första åtgärd:
 Kartläggning av situationen – Vad har hänt?
 Vilka är drabbade?
 Omfattning av det som hänt?
 Hur skedde det?
 Vilken information har förmedlats?
 Vilken information ska förmedlas?
 Hur är situationen nu?
 Vilka åtgärder krävs?
 Behöver man informera via media?
Krisgruppens andra åtgärder:
Efterarbete, debriefing, uppföljning
Uppföljning
Deltagare/ungdomarna måste få ärliga upplysningar om vad som hänt.
Ibland kan det vara bra att bjuda in polisen eller andra personer som kan ge
ungdomarna direkt information.
Reaktionsmönstret efter en olycka varierar från person till person (se bilaga 4 om
krisreaktioners olika faser). Tänk på att många av dem som inte omedelbart verkar
reagera kan drabbas av reaktioner längre fram.
Deltagare/ungdom som behöver ska erbjudas särskild uppföljning.
Åtgärder inom en vecka (ansvariga
 Ta kontakt med alla som personligen varit närvarande vid händelsen.
 Vid behov ordna lämplig samtalskontakt via föreningens försäkrings bolag
Uppföljning efter en vecka
 Undersök om det finns kvarstående problem. Vid behov ordna förnyad
kontakt.
 Vid behov ordna fortsatt samtalskontakt.
Uppföljning inom tre månader och efter ett år?
 Gör en uppföljning och om ytterligare uppföljningssamtal behövs.
Funktionärsstöd/debriefing
Krisgruppen kan vid behov erbjuda stöd för funktionärer så som samtal med en
utomstående rådgivare angående ett specifikt problem som uppstått. Samtalen syftar
till en problemanalys och för att hjälpa till att kunna hantera problemen på ett
konstruktivt sätt.
Rapport
Krisgruppen gör en rapport om hur det inträffade hanterats. Vad som var bra och vad
som kan göras bättre. Om media uppmärksammat det hela och hur det hanterats.
Ansvarig funktionär ger en skriftlig rapport till Krisgruppen om reaktionerna i
föreningen; om någon/några behövt hjälp och stöd direkt efteråt, ett par veckor
efteråt respektive hur läget är en månad efter, bland de övriga i gruppen och i
närstående grupper.
Dödsfall medlem/deltagare i samband med aktivitet
Handlingsplan
Direkt efter dödsfallet
 Ansvarig funktionär på plats underrättar polisen och polisen underrättar de
anhöriga.
 Ansvarig funktionär kontaktar och har kontakt med närmaste anhörig/ föräldrar
i samband med händelsen. Kom ihåg att dödsfall konstateras av läkare, som
lekman kan man säga att man inte fann några livstecken eller att personen är
svårt skadad.
 Ansvarig funktionär kontaktar krisgruppen.
 Krisgruppen i samarbete med kansli ansvarar för fortsatt kontakt med
anhöriga.
 Om dödsfallet skett på föreningens verksamhetsgårdar samlas
funktionärsgruppen av ansvarig funktionär i syfte att strukturera och planera
insatserna inom deltagargruppen.
 Debriefing ordnas för funktionärer under kommande vecka av krisgruppen.
Kan gälla enskilda, delar av funktionärsgruppen eller övriga funktionärer som
ej deltagit vid tillfället, men av olika anledningar påverkas av händelsen.
 Från början ska professionell hjälp från ambulanspersonal, polis och annan
räddningspersonal tas. Krisgruppen kontaktar annan hjälp så som präst etc.
Åtgärder vid dödsfall
Information till föräldrar
Vid dödsfall samråder krisgrupp med polis angående medverkan vid kontakt med
närmsta anhöriga. Polisens rutin vid en sådan händelse är att polisen tillsammans
med präst, eller annan religiös företrädare, söker upp närmsta anhörig för att lämna
dödsbudet.
Föreningen ska skicka en kondoleansbukett till de anhöriga.
Information till funktionärer
Det är viktigt för övriga funktionärer inom föreningen att det inte förflyter lång tid från
det att dödsfallet inträffat till dess information lämnas till berörda. Ordförande
tillsammans med krisgruppen ansvarar för att funktionärer informeras. Föreningens
ordförande (alt. Vice ordförande), någon från Krisgruppen och eventuell
psykolog/präst eller läkare, samlar personal och funktionärer till information om det
inträffade samt erbjuder samtalsstöd till de som önskar. Information till funktionärer
och personal snarast möjligt
Samtidigt informeras om hur man tänker hantera förfrågningar om det inträffade –
vem/vilka som tar hand om förfrågningar i första hand och hur man skall bemöta
förfrågningar från föräldrar och kamrater.
Information till aktivitetsgrupper och medlemmar
Information till de som är närmast berörd (snarast möjligt) görs av gruppens
funktionärer tillsammans med föreningens ordförande (vice ordförande) och
eventuellt läkare, psykolog eller präst, samt erbjuder samtalsstöd till de som så
önskar. Därefter informeras övriga medlemmar som inte varit närvarande.
Behovet av eventuell skriftlig information till berörd deltagare/ungdoms
vårdnadshavare/anhöriga värderas i varje enskilt fall. En skriftlig information från
föreningens ordförande bör dock skickas ut, där man berättar om det inträffade, hur
man samlat och informerat kamraterna i föreningen, ber föräldrar och anhöriga att
vara uppmärksamma på ungdomarnas reaktioner samt erbjuder samtalsstöd och
hjälp där behov uppstår.
Ge besked
 Personlig kontakt, alternativt via telefonsamtal.
 Förbered dig mentalt innan samtalet.
 Lämna besked i lämplig miljö (detta blir naturligtvis beroende på vart det
inträffade skett).
 Medverka till kort tidsintervall från dödsfallet inträffade tills besked ges.
 Öppen ärlig och direkt kommunikation.
 Ge dig tid att lyssna och se till att ha god tid för samtalet.
Minnesstund
Minnesstund hålls för funktionärer och berörda medlemar om det bedöms lämpligt.
(Det är viktigt att anhöriga informerats om dödsfallet innan åtgärder för att hedra
minnet av den bortgångna sker).
Det kan vara värdefullt för ungdomarna och föreningen, att en tid efter det inträffade
samlas för en kort minnesstund. Den kan vara i form av en tyst minut (eventuellt med
ett tänt ljus) vid nästa aktivitet, vid egen samling eller läger. En längre minnesstund
kan exempelvis innehålla att föreningens ordförande eller annan lämplig person
säger några ord, diktläsning och/eller musik, tända ljus och/eller blommor och
eventuellt ett fotografi.
 Minnesstund bör äga rum i lämpligt rum, i anslutning till dödsfallet, senast
dagen efter ljus ska tändas.
 Anhöriga ska underrättas och bjudas in.
 Kontakta präst/annan religiös företrädare om behov finns.
 Fotografi kan finnas av den avlidne, enkel blombukett.
 Minnesord från Ordförande eller kanslichef
 Några ord från funktionärer eller övriga medlemmar
 Någon läser en dikt
 Sång
 Musik
Uppföljning




Viktigt med kollegialt stöd
Var observant på sorgereaktioner
Skuldkänslor
Samtal med berörda funktionärer och deltagare
Krisgrupp och övrig personal – GLÖM EJ ATT TA HAND OM ER SJÄLV
Begravning
 Krisgruppen är ansvarig för att ta reda på var och när begravning äger rum,
 Ordförande eller kanslichef tillfrågar de anhöriga om funktionärer eller
medlemmar kan delta på begravningen.
 Vid begravningen bör föreningen representeras av ”någon” om de anhöriga
inte avböjt detta.
 Kansliet ansvarar för att blommor införskaffas av föreningen och eventuellt
andra praktiska arrangemang ordnas.
Allvarliga olyckor på/vid aktivitet
Handlingsplan
Förebyggande
Alla funktionärer är skyldiga att informera deltagarna och att uppträda vid aktiviteten
så att de undviker att utsätta sig och andra för olycksrisker.
Alla funktionärer skall genomgå ABC-utbildning (Andning, Blödning, Chock) samt
Hjärt- och Lungräddning enligt fastställd utbildningsplan
Ansvarig funktionär är ansvarig för att Akutskåp och sjukvårdsutrustning på
respektive aktivitet är komplett. Detta ska ses igenom vid varje aktivitet på gårdarna
och vidare rapporteras till kansli. Kansliet införskaffar saknad sjukvårdsutrustning
som sedan kan skickas med till nästa aktivitet.
Akuta åtgärder
Ring SOS 112, I samband med anmälan – lämna också uppgift om den drabbades
hemtelefon och adress
Kontakta krisgruppen och begär förstärkning
Akutåtgärder på olycksplatsen
Den funktionär alternativt deltagare som är först på platsen ser till att ambulans
tillkallas. Finns ingen anhörig på plats som kan följa med till t. ex sjukhus – skall en
funktionär alltid följa med.
Försök i möjligaste mån hålla andra deltagare/ungdomar borta från olycksplatsen. Se
till att kamrater som bevittnat det hela tas om hand tills anhöriga kommit på plats.
Så snart någon från styrelsen eller en utsedd från Krisgrupp anlänt – Samla de
närmaste kamraterna och deras föräldrar, informera kort om vad ni vet, svara på
frågor
Fortsatt ansvarsfördelning – se ” vem gör vad?”.
Vid olyckor med dödlig utgång – se ”åtgärder vid dödsfall”.
Handlingsplan vid smärre olycksfall
Kontaktar närmaste anhörig
Ansvarig funktionär kontaktar och har kontakt med närmaste anhörig/ föräldrar i
samband med händelsen.
Ansvar
Kontrollera hur personen mår, innan han/hon lämnar anläggningen för att kanske
ensam åka hem. Ansvarig funktionär beslutar om man skall ringa efter anhörig eller
om någon skall följa med den skadade hem.
Det är ansvarig funktionärens ansvar att se till att den skadade får nödvändig hjälp
och stöd. När så erfordras sker detta i samråd med någon i krisgruppen.
Uppföljning
Någon av funktionärerna som deltog vid olyckan ringer upp den skadade eller
anhörig någon dag efter det inträffade för att följa upp händelsen. Vid en allvarligare
skada tar någon i krisgruppen kontakt med anhörig någon dag efter det att händelsen
inträffat.
Alla olycksfall skall inrapporteras skriftligt till styrelsen och krisgruppen, som bedömer
om särskilda åtgärder eller om ändring av rutiner bör ske för att undvika liknande
olyckor i framtiden.
Bilaga 1
KONTAKTLISTA
Vid nödsituationer, ring till någon av nedanstående och
tala om:
- Vem du är
- Vad som har hänt
- Varifrån du ringer
- Vilket nummer du ringer från
- Svara på andra frågor som larmoperatören har
- Lägg inte på förrän du fått klartecken från larmoperatören

Kom alltid ihåg att informera någon anhörig.

Meddela alltid någon i krisgruppen om det inträffade.

Finns ingen anhörig på plats, som kan följa med till sjukhus, skall en funktionär alltid
följa med.
Telefonlista
SOS alarm
Giftinformationscentralen
Sjukvårdsupplysning, Vårdguiden
Jourhavande tandläkare
Apotek Enköping
Apotek Bålsta
Apotek Stockholm (dygnet runt)
Socialjouren Stockholm
Jourhavande präst
Sjukhus
Vårdcentralen, Enköping
Enköpingssjukhus
Akademiska sjukhuset
begär Akutmottagningen
Karolinska Barnakut
Karolinska sjukhuset, Solna
begär Akutmottagningen
Södersjukhuset
Akut 112
08- 33 12 31
1177
08- 545 512 20 S:T Görans sjukhus
077-145 04 50
077-140 54 05
077-145 04 50
08-508 40 000 (dygnet runt)
112
0171-41 83 30
0171-41 80 00
018 -611 00 002
08-517 74125
08-517 700 00
vx 616 10 00
Polis
Akut
Enköpingspolisen
Västeråspolisen
401 13 00
114 14
114 14
Brandkår, i icke brådskande fall
0171 – 62 56 00
vx 08-517 70000
BILAGA 2
Att bemöta människor i kris
Hur kan man veta vad som är bra och inte bra att göra då man möter en
krisdrabbad? Är det bra att vara samlad eller ska man låta tårarna rinna? Ska man
tala om det som just hänt eller försöka avleda uppmärksamheten från det jobbiga och
tala om annat istället?
Det finns inga givna svar men nedan följer lämpliga riktlinjer att hålla sig till då man
som medmänniska/första-hjälpare möter en drabbad människa.
DU SKALL
• Säga vem du är och göra klart för den drabbade att din hjälp är menad som ett
erbjudande.
• Lyssna till den drabbade mer än vad du pratar själv. Om du inget har att säga
räcker det långt med att bara finnas där. Sök gärna kroppskontakt. En kram eller en
handtryckning kan betyda så mycket.
• Inrikta samtalet på den drabbades aktuella problem och symptom. Låt inte
medkännandet gå över till medlidande, så att du själv börjar prata om dina egna
upplevelser.
• Vara ärlig mot den drabbade – på ett taktfullt sätt. Att inge falska förhoppningar är
ingen hjälp. Den som frågar måste få ett svar, även om det är tragiskt.
• Hjälpa den drabbade att se realistiskt på sin situation. Låt den drabbade beskriva
skeendet och nöj dig med att rätta till uppenbara missuppfattningar och orealistiska
förväntningar.
• Hjälpa den drabbade att acceptera och ta emot hjälp.
• Acceptera den drabbades känslor som de är och hjälpa honom/henne att fritt våga
uttrycka känslor av sorg, smärta, skuld och vrede. Fråga försiktigt hur det är, vad som
hände, hur det känns… Våga visa din egen sorg och bestörtning över det som hänt.
• Förmedla en positiv grundstämning och inge hopp om att den drabbades reaktioner
kommer att gå över.
• Känna till och godta din egen begränsning som hjälpare. Var beredd på att du själv
blir berörd av det inträffade.
• Skydda den drabbade mot ytterligare stress. Håll åskådare och eventuella
journalister på avstånd. Försök hålla ihop familjer och vängrupper.
• Med jämna mellanrum uppdatera informationen om du har möjlighet. Information är
ångestdämpande även om det handlar om dåliga nyheter. Ange gärna fasta tider för
information men se då till att hålla dessa tidsangivelser även om det inte finns något
nytt att berätta. En chockad person kan drabbas av förändrad tidsuppfattning, så att
händelseförloppet uppfattas ta oändligt lång tid. Det är då bra att mata de drabbade
med information. ”Nu är ambulansen på väg”. ”Era föräldrar är på väg” och så vidare.
DU SKALL INTE
• Ge goda råd.
• Lösa den drabbades problem.
• Avlägsna den drabbade från hans eller hennes problem.
• Prata själv för att dämpa din egen ångest.
• Uppmuntra anklagelser mot andra.
• Tro att den drabbade till varje pris måste skyddas och inte bör anstränga sig. Det
kan tvärtom vara bra att få delta i lösningen av lättare uppgifter.
• Tro att en individ, som till det yttre verkar lugn eller inte visar några påtagliga
stressreaktioner, inte behöver din hjälp.
Att möta anhöriga
Även anhöriga kan befinna sig i en chockfas och behöva stöd enligt psykisk första
hjälp.
Tänk då på följande:
• se till att skadade och anhöriga får kontakt med varandra
• håll samman familjen, barn, syskon och föräldrar
• erbjud vila och förtäring om det går
• följ upp etablerade kontakter
• förmedla eventuellt krisstöd på orten.
Att ta vara på sig själv som hjälpare
Då man hjälper andra människor i sorg, reagerar man själv i olika hög utsträckning
på den sorg och förtvivlan man möter hos de drabbade. Det är vanligt att man själv
upplever samma reaktioner som de sörjande: nedstämdhet, vrede, hjälplöshet… När
barn drabbas reagerar vi starkare än när det gäller vuxna. Vi identifierar oss mer med
barnen. Som hjälpare är det ingen idé att stänga av eller gömma de egna känslorna.
Det gör inget om barnet ser att vi gråter, men det är inte bra om vi helt bryter
samman inför barnet.
Några viktiga punkter som gäller egenomsorg är följande.
Man ska
• skaffa sig kännedom om de reaktioner som hjälpare kan få då man kommer i
kontakt med sorg och kriser
• förvänta sig egna känslomässiga reaktioner.
• använda vänner och kollegor för att prata om de påfrestningar man utsätts för
• komma ihåg att man inte kan bära någon annans sorg men däremot hjälpa den
sörjande att ge uttryck för sina känslor
• vara försiktig så att man inte tar på sig för mycket på en gång
• dela ansvaret tillsammans med någon man kan få råd av
• ta kontakt med professionell vårdpersonal vid händelser som starkt upprör både en
själv och andra
Bilaga 3
SAMTAL med deltagare/ungdomar
Syftet med att genomföra ett strukturerat samtal är att klarlägga vad som hänt, ge
deltagarna/ungdomarna möjlighet att dela sina reaktioner med andra, berätta för dem
att reaktionerna inte är onormala samt hjälpa (om det är en grupp) dem att stötta
varandra.
Ett sådant samtal kan ta upp till ett par timmar. Man bör undvika att lägga in pauser.
Det är alltså viktigt att Du som funktionär ger deltagarna/ungdomarna tid att samtala
om det som hänt. Du bör ta hjälp av någon vid verksamheten som är känd av
ungdomarna.
Använd gärna symboliska handlingar. Genom att tända ett ljus som minnemarkeras
sorg och saknad på ett fint sätt.
Vid samtal med ungdomarna är det bra att ha en viss struktur:
Inledning
Berätta vad som hänt så konkret som möjligt. Betona att det kommer många
reaktioner och intryck när någon dör och att det är naturligt och viktigt att prata om
vad som hänt och ge uttryck för sina känslor. Det är viktigt för det hjälper oss att
förstå vad som hänt.
OBS! Alla ungdomar hade kanske inte goda relationer med den avlidne.
Du bör förmedla några regler för samtalet som innebär:
Man får inte berätta för andra utanför vad ungdomarna har tänkt, känt och upplevt
Ingen får efteråt kritiseras eller retas för vad han/hon sagt eller reagerat
Vem som helst kan tala för sig själv men inte för någon annan
Ingen måste säga något högt bortsett från att alla ska berätta om hur de fått reda på
vad som skett.
Fakta del
Ta reda på hur ungdomarna fått veta om vad som hänt och när. Detta skapar en
helhet. De som vet mycket kan dela med sig till sina kamrater.
Framför allt får man här tillfälle att rätta till missförstånd och man kan förhindra
ryktesspridning.
Några är kanske mer drabbade än andra. Om det inträffat en olycka kan de te x ha
varit vittne till den. Det är inte säkert att ungdomarna då spontant talar om sina tankar
och känslor, men genom att ställa direkta frågor kan man få fram deras reaktioner.
Vid ett suicid kan man
t ex fråga ”Var det någon av er som såg….eller förstod?”.
Tankar
Genom att fråga ungdomarna vilka tankar de hade när de fick höra talas om det
inträffade får man ofta svar på deras reaktioner och intryck.
Känslor
Det är viktigt att tänka sig för om vilka frågor man ställer så att man inte bromsar
samtalet. Undvik frågor som ”vad kände du?”. Fråga i stället ”vad var värst för dig”,
Ta hjälp av gruppen genom att säga ”är det någon annan som reagerar på samma
sätt” i stället för att säga ”det är normalt att reagera så”. Det är viktigt för ungdomarna
att se att de i många avseenden reagerat på likartat sätt.
Låt ungdomarna använda olika uttrycksmedel som t ex att skriva och rita/måla.
Avslutning
Samla ihop intrycken
Påpeka likheter, känslor och reaktioner. Betona det normala i reaktionerna. Man
måste inte reagera på ett särskilt sätt för att vara normal.
Förbered ungdomarna på kommande reaktioner som svårigheter att koncentrera sig
etc.
Rekommendera ungdomarna att samtala med personal, anhöriga och kamrater.
Ge ungdomarna ytterligare en chans att komma med egna frågor och funderingar.
Uppmana ungdomarna att ta kontakt med dig om de behöver samtala ytterligare om
vad som hänt.
Planera för den närmaste framtiden.
Slutligen:
Ge alla tillräckligt med tid och var observant på reaktioner under en tid framöver.
När en ungdom eller arbetskamrat dör drabbas man även som vuxen av sorg och
andra svåra känslor. Det är viktigt att ta detta på allvar och att man talar med
varandra om de känslor som väcks.
Bilaga 4
Krissituationers olika faser
Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. En del av dem, och det är
sådana kriser som denna bilaga handlar om, förorsakas av olika yttre händelser, t ex
genom att någon avlider eller är med om en olycka.
Reaktionssättet vid kriser följer oftast ett visst förlopp, som är bra att känna till.
Chockfasen
Denna fas varar från ett kort ögonblick till några dygn.
De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte riktigt förstå vad som hänt,
det hela är som en ond dröm eller något som sker på film.
De drabbade förefaller okänsliga, bedövade. Även om de på ytan kan verka lugna
upplever de ett inre kaos och har i efterhand svårt att redogöra för vad som hänt.
Detta tillstånd är lätt att missförstå, utanförstående kan tolka reaktionen ”Han tar det
så bra” när verkligheten är att personen befinner sig i ett chocktillstånd.
I andra fall kan de drabbade reagera genom förtvivlan, förvirring.
Det är sällan de drabbade grips av panik, men det kan inträffa vid hög grad av livshot
kombinerat med tidspress, som t ex vid brand. Man skall då isolera dem som
drabbats av panik, så att de inte kan ”smitta” övriga gruppen. Det är också mycket
viktigt att bekämpa rykten och sprida sann information för att minska risken för panik.
Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man tycker att händelseförloppet tar
oändligt lång tid, när det i själva verket kanske rör sig om minuter. Detta motverkas
om de drabbade får så tät information som möjligt om räddningsarbetet. ”Nu är
ambulansen på väg”, ”Era föräldrar är på väg hit” etc.
Olika kroppsliga reaktioner under chockfasen inträffar: man kan få hjärtklappning och
hög puls, drabbas av muskelspänningar, dragningar och skalningar, svettas, kan inte
hålla urin och avföring, kräks, man blir yr, känner sig matt eller svimfärdig.
Reaktionsfasen
Denna fas pågår oftast någon eller några månader. Den drabbade har nu förstått vad
som hänt, har tvingats öppna ögonen för det inträffade. Nu kommer sorgereaktionen.
Många får svårt att skilja mellan verklighet och det overkliga.
Man återupplever och får påträngande minnesbilder. Man kan påminnas av syn- och
hörselintryck, lukter, smaker och beröringar. Det kan t ex vara helt outhärdligt att
känna lukten av grillat kött om man varit med om en brand.
Man drabbas av ångest i varierande grad och omfattning. Man blir mer sårbar och är
rädd för nya olyckor. Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker ”Jag
kommer nog aldrig att bli vuxen” man får ökad fara beredskap, spritter till vid minsta
ljud. Detta gäller speciellt våldsoffer.
Krissituationer sätter så gott som alltid spår i skolsituationen, t ex sänkta prestationer
eller oförklarliga reaktioner i klassrummet (man vågar kanske inte längre sitta nära
dörren etc.).
Man kan få svårt att komma ihåg, koncentrationssvårigheter.
Sömnsvårigheter, man har svårt att somna eller vakna, mardrömmar.
Ledsenhet, sorg, depression. Många upplever sänkt livskvalitet.
Skuld, skam och självförebråelser. Man kan känna skuld över att själv ha överlevt
eller förblivit oskadd, likaså över sina egna reaktioner eller ouppklarade relationer.
Aggressivitet och ilska gentemot den döde, mot den som försökt hjälpa, mot den
skyldige.
Isolering. Man isolerar sig gentemot omvärlden, drar sig tillbaka. Isolering kan också
ta sig i uttryck i förnekande av känslor, Man kan t ex prata till synes lugnt om
dödsfallet eller den egna sjukdomen och förneka betydelsen av det inträffade.
Problemet med denna typ av reaktioner är att sorgen inte kan genomarbetas på ett
riktigt sätt. Känslorna behöver komma fram!
Olika kroppsliga reaktioner, t ex nedsatt immunförsvar, olika psykosomatiska
symptom, vilka i sin tur kan leda till sjukdomar.
Existentiella problem. Man frågar sig om meningen med livet, upplever
meningslöshet, man tycka sig återse den döde, överge sin tro eller ge sig hän åt
religiösa rörelser, spiritism. Självmordsförsök kan förekomma.
Reparationsfasen
Denna fas pågår från någon eller några månader efter händelsen till cirka ett halvt
eller ett år senare. Nu börjar de drabbade på nytt att vända sig utåt och se framåt.
Det har accepterat det inträffade och börjar se nya möjligheter i livet. Det är viktigt att
tiden före händelsen inte skönmålas, utan att man ser på verkligheten sådan som
den var – att man orkar minnas att tiden före krisen också hade sina svårigheter och
problem.
Nyorienteringsfasen
Denna fas har ingen avslutning. De drabbade lever nu vidare med det förgångna
som ärr som finns kvar. Ärren är dock inget hinder för ett relativt normalt liv. Ibland
upplever man korta perioder med smärta.
Bilaga 5
Vanliga sorgereaktioner för barn och ungdomar
Sorgereaktionen kan se olika ut beroende på ungdomens ålder, vilket släktskap eller
relation ungdomen hade med den döde, vilket stöd ungdomen får från omgivningen.
Barn ser annorlunda på döden, just för att de är barn, men de sörjer lika djupt som en
vuxen. Vi har försökt göra en sammanställning av olika sorgereaktioner hos barn och
ungdomar, och vilka symptom de kan visa då de sörjer. Vi har här närmast tänkt på
sorgereaktioner då det gäller dödsfall, men dessa reaktioner kan även förekomma vid
sjukdom, olyckor och andra separationer.
Ångest
rädd att vara ensam
rädd för mörker
rädd att bli sjuk
mardrömmar, sömnsvårigheter
Förnekelse
Förnekande kan förhindra att ungdomens sorgebearbetning kommer igång. Vanliga
uttryck från tonåringar kan vara: ”Spelar roll…..”, ”Vem bryr sig?”
Skuld, förebråelse
Ungdomen kan t ex skämmas för att den inte talat om för den döde hur mycket den
tyckt om denne. Särskilt svåra skuldkänslor kan uppträda då en förälder eller kompis
begått självmord, ungdomen kan då inte få någon förklaring till det inträffade. Det kan
vara svårt att få hjälp av den kvarvarande föräldern eller andra släktingar, eftersom
dessa har fullt upp att själva bearbeta sina egna skuldkänslor.
Social tillbakadragelse
Ungdomens drar sig undan och vill t ex inte träffa kamrater på fritiden.
Tristess, depression, längtan, saknad och vrede
Ungdomen kan känna sig övergiven, ensam och längta efter en gemenskap som inte
längre kan uppfyllas. Dessa känslor kan omvandlas till vrede. Det kan t o m vara så
att vreden kan riktas mot den allvarligt sjuke eller döende föräldern. Ungdomen blir
hjälpt om man låter den uttrycka sin vrede och klä sina känslor i ord, samtidigt som
man bejakar elevens känslor.
Uppmärksamhetskrävande beteende
Ungdomen kan t ex bli hyperaktiv i skolan och ständigt pocka på omgivningens
uppmärksamhet.
Skolsvårigheter
Som kan yttra sig i passivitet eller svårigheter att koncentrera sig.
Psykosomatiska symtom
Som t ex magont, huvudvärk.
Litteratur: Atle Dyregrov
Bilaga 6
Handlingsplan för hantering av media
Uttalanden till media görs i första hand av föreningens ordförande, representant från
krisgruppen, informationsansvarig och eventuellt berörda ansvariga funktionärerer.
Förfrågningar från media hänvisas till någon av ovanstående funktioner.
Checklista
På vilka sätt kan media tänkas bevaka frågan?
Hur bör vi agera?
Vilka resurser krävs?
Systematisering
Alla förfrågningar från journalister, organisationer etc. ska antecknas. Den som
svarar bör fråga om
Namn, företag/organisation
Telefon, e-mailadress
Vilken information som önskas
Eventuellt komma överens om att skicka faktainformation om föreningen och krisen.
Detta ger oss en bild av vem som ringer, vad de frågar efter och att alla förfrågningar
verkligen besvaras av oss. När krisen väl är över har vi en möjlighet att följa upp
kontakten med de vi önskar skapa en djupare kontakt med.
Vid händelser under resa/läger skall det finnas en ”hemma-ledare” som kan fungera
som kontaktperson.
Uppföljning
Alla tillbud och incidenter skall rapporteras till styrelsen liksom rapport om hur
inträffade händelser har hanterats.
Bilaga 7
Handlingsplan för brand
Brandskyddspolicy
Bakgrund
Lagstiftningen ställer krav på att en arbetsplats har ett fullgott brandskydd. Det är
givetvis viktigt att vår förening har ett bra brandskydd för att göra vår annläggning
säker och trygg för de deltagare, besökare och omgivningen, som befinner sig på
eller i närheten av vår anläggning.
Mål
Aktiva synskadade skall bedrivas ett systematiskt brandskyddsarbete vilket innebär
att det skall:
 Finnas en brandskyddsansvarig.
 Finnas en brandskyddsorganisation.
 Finnas en god dokumentation av det organisatoriska brandskyddet.
 Finns uppföljningsrutiner i form av regelbunden kontrollverksamhet och en
aktiv incidentrapportering.
Personalen och funktionärer ska ha kännedom om förebyggande brandskydd,
alarmering och utrymning samt kunskap om att ingripa vid ett nödläge.
Personal och funktionärer ska regelbundet få utbildning/information om brandskydd.
Brandskyddsansvarig
Förvaltare av anläggningen är ansvariga för brandskyddet på anläggningen skötts.
Brandskyddsorganisation.
Enköpingskommun, vet ej vilken vår kontaktperson är ?
Brandsäkerhet
Ansvaret för att brandskyddsutrustning fungerar ligger för all fast utrustning och för
lösutrustning (handsläckare) på brandskyddsansvarig. Förebyggande
brandskyddsarbete sker inom ramen för det interna arbetsmiljöarbetet
Återsamlingsplats:
Vid klockstapeln utanför Lillebo
Vid flaggstången utanför Mälarvik
Brandskyddsregler
- Brännbart material tex. emballage skall minimeras på anläggningen
- Arbete som utförs där värme eller gnistor kan uppstå och som är av karaktären
reparation och
underhåll faller inom begreppet ”Heta Arbeten”.
Den eller de personer som utför arbetet antingen egen eller utomstående skall
inneha tillstånd,dessutom skall ”Tillstånd för tillfälliga Heta arbeten” utfärdas.
Beredskap
Alla funktionärer skall vara väl förtrogna med utrymningsvägar på respektive
anläggning, lägeranläggning eller där man bedriver sin dagliga eller tillfälliga
verksamhet.
Det är också på funktionärens ansvar att känna till var närmsta brand-släckare och
annan släckutrustning finns och hur man hanterar dessa.
Vid Brand
RÄDDA/VARNA
Varna personer i omedelbar fara. Du är skyldig att, så långt det är möjligt och utan
risk för egen skada, minimera risk för skador på annan person.
LARMA
Kontakta SOS 112
SLÄCK
Medverka till att släcka brand eller begränsa skada om detta kan ske utan risk för
egen skada
SÄTT DIG SJÄLV I SÄKERHET
Bege dig till uppsamlingsplatsen (enligt utrymningsplanen). Stanna kvar utomhus tills
dess att du fått meddelande om att faran är över.
Utrymning
Det är funktionärernas ansvar att vid utrymning se till att alla deltagare kommer ut
och att utanför anläggningen ha en samling för att räkna ihop att alla verkligen
kommit ut.
En plan för hur man genomför en utrymning skall finnas på varje anläggning.
Styrelsen är ansvarig för att sådan plan tas fram och finns tillgänglig i Krispärmen
samt uppsatt på lämplig plats.
Respektive funktionär är den som i första hand ger personlig stöttning och hjälp.
Kontakta representanter i krisgruppen.
Alla tillbud skall rapporteras till styrelsen, som tillsammans med de inblandade
utvärderar och lämnar förslag till eventuella åtgärder som skall genomföras för att
undvika att situationen upprepas.
Se även – ”vem gör vad?” samt separat dokument för egenkontroll av brandsäkerhet.
Bilaga 8
Handlingsplan för Stöld eller rån
Inom anläggning
Här behandlas stöld från enskild person (funktionär eller deltagare) på anläggning
eller på annan plats där aktivitet skett.
Beredskap
Det är viktigt att alla är uppmärksamma och inte släpper in obehöriga på platsen, på
anläggningen eller på lägerförläggningen och att man i förekommande fall stänger
ordentligt eller låser efter sig.
Det är varje persons ansvar att förvara sina personliga tillhörigheter på ett så säkert
sätt som är möjligt.
Det är funktionärernas ansvar att tillse att gemensamma förvaringsutrymmen och
föreningsutrymmen är stängda och låsta på ett säkert sätt.
Deltagare uppmanas att lämna dyrbara föremål hemma.
Åtgärder
Vid stöld eller rån inom anläggning, kontaktas ansvarig ledare. Är stölden av den
omfattningen att man bedömer att polis bör kopplas in, görs detta i samråd med
föräldrar och den drabbade.
Vid stöld från enskild person från gemensamma förvaringsutrymmen (exempelvis
utrustning som förvaras gemensamt) är det ansvarig ledares uppgift att detta löses
så att minsta möjliga skada drabbar den enskilde.
Stöd och hjälp
Vid stöld av kläder, skor, pengar eller resebevis etc., är det ansvarig ledares ansvarig
för att hjälpa till att ordna så att den drabbade kan ta sig till hemmet (under
förutsättning att stölden kommer till ledarens kännedom).
Föreningens egendom
Som funktionär i föreningen är man skyldig att hantera och förvara föreningens
egendom på ett sådant sätt att risken för stöld, olyckor etc. minimeras. Dörrar till
kansli och anläggningar skall alltid hållas låsta och larmade efter stängningstid.
Enskild egendom
Det bör finnas möjlighet att kunna låsa in tillhörigheter i eget rum eller låsbart skåp.
Deltagare som väljer att ta med sig dyrbara föremål får själv ta ansvar för att förvara
dessa på säkert sätt under verksamheten, om inte annat gjorts upp innan med
ansvarig ledare.
Uppföljning/rapportering
Vid stölder inom anläggningar som nyttjas av föreningen skall det inträffade alltid
rapporteras till styrelsen, som tar beslut om eventuella åtgärder eller förändringar av
rutiner för att om möjligt undvika liknande stölder i framtiden.
Närmaste funktionär tar efter någon dag kontakt med den drabbade för att höra hur
stölden/rånet påverkat honom/henne samt erbjuder samtalsstöd om det finns behov
av det.
Bilaga 9
Handlingsplan för hot mot anläggning
Informationsplikt
Det är vars och ens skyldighet att informera ansvarig ledare för aktiviteten eller
anläggningsansvarig, om man får kännedom eller vet något, om ett föreliggande hot
mot anläggningen. Om du själv tar emot ett hot, hänvisa till ansvarig ledare.
Det är angeläget att alla är uppmärksamma och inte släpper in obehöriga i
anläggningen.
Checklista/Handlingsplan
Du är skyldig att agera, så långt det är möjligt, gör som du blir tillsagd Utsätt aldrig
dig själv eller någon annan för skada eller risk om det går att undvika.
Den som upptäcker eller drabbas av ett hot tillkallar ansvarig ledare eller ringer 112.
Ansvaret övergår härmed till ansvarig ledare.
Eventuell kontakt med media sköts av informationsansvarig (se handlingsplan, bilaga
6).
Ansvarig ledare skriver en rapport om det inträffade till styrelsen, som beslutar om
några åtgärder behöver vidtas för att undvika framtida hot.
Bilaga 10
Handlingsplan för hot mot person
Om någon upplever sig hotad som privatperson och detta får till följd att det påverkar
medlemmens situation under verksamhet i föreningen, tas detta i första hand med
ansvarig funktionär som i sin tur kontaktar krisgruppen för att gemensamt diskutera
hur man skall hantera situationen.
Inom verksamhetsanläggning
När hot uppstår:
Utsätt dig inte för några som helst risker
Agera för att minimera risken att hotet realiseras, gör inte motstånd, utsätt inte dig
själv eller någon annan för skada om det går att undvika
När du bedömer risken som borta, kan du efter egen förmåga och omdöme,
medverka till att lindra konsekvenserna av det inträffade.
Åtgärder
Det är viktigt att alla är uppmärksamma och inte släpper in obehöriga på
anläggningen eller lägerförläggningen.
Den som upptäcker eller drabbas av ett hot, tillkallar ansvarig funktionär eller 112
(SOS) och tillkallar även funktionär, som tar ansvar för om styrelsen eller Krisgrupp
skall inkallas.
Stöd
Krisgruppen informeras om det uppstådda hotet. Det åligger krisgruppen att
tillsammans med ansvarig funktionär fatta beslut om ytterligare stödåtgärder behöver
vidtas, som t ex samtal med psykolog, präst eller liknande.
Ansvar
Ansvarig funktionär är ansvarig för att krisgruppen informeras och att nödvändig hjälp
tillkallas.
Utanför anläggningen
Åtgärder
Den drabbades närmsta funktionär informerar ansvarig ledare och i tillämpliga fall
styrelsen.
Ansvarig funktionär, i samråd med krisgrupp, fattar beslut om eventuella
stödåtgärder, som t ex samtal med psykolog, präst eller hjälp med att kontakta
polismyndighet. I dessa fall skall alltid styrelsen informeras. Krisgruppen har ansvaret
att informera övriga i styrelsen.
Ansvar/rapportering/media
Ansvarig funktionär är ansvarig för att krisgruppen informeras och tillsammans med
krisgrupp gör en bedömning av situationen också ur föreningens perspektiv.
Det inträffade skall skriftligen rapporteras till styrelsen.
Har det uppstådda hotet ett medieintresse, skall alla frågor från press och media
hänvisas till Informationsansvarig eller föreningens ordförande (se handlingsplan,
bilaga 6).
Bilaga 11
Handlingsplan för missbruk
Beredskap
Vara påläst och följa föreningens policy.
Informera samtliga deltagare på aktivitet om föreningens drog/alkohol policy.
Eventuell utbildning av funktionärer i syfte att bli uppmärksam för att kunna se tecken
på eventuella missbruk.
Kontinuerlig utbildning om droger – för funktionärer och i vissa fall föräldrar.
Inledande handlingsplan
Alla misstankar och samtal behandlas med den största sekretess.
Har man hos någon uppmärksammat tecken på någon typ av missbruk under en tid –
ta i första hand ett samtal med den som är berörd, för att se hur den personen mår.
Tala också om hur du som funktionär/kompis upplever honom/henne just nu –
kanske jämfört med tidigare – och fråga vad det beror på. Det kan finnas en naturlig
orsak till symptomen (trött, hängig, magrar, avskärmar sig).
Håll kontakten och upprepa detta samtal efter någon vecka.
Kvarstår misstankarna, kontakta ansvarig funktionär eller någon annan som har god
kontakt med den som är berörd – så att du har en diskussionspartner framöver och
att ni tillsammans kan besluta om hur ni går vidare.
Kontinuerlig uppföljning och samtal. Kanske mellan den berörde och ansvarig ledare.
Erbjud hjälp och stöd. Föreslå att du talar med förälder eller annan anhörig.
Kontakt med förälder för att delge honom/henne vad man iakttagit och för att höra
dennes uppfattning och diskutera hur man gemensamt kan hjälpas åt för att vända
trenden – ev. koppla in läkare eller annan professionell person.
Styrelsen informeras när missbruk konstaterats och handlingsplanen presenteras. En
krisgrupp kan här eventuellt erbjuda ytterligare hjälp och stöd.
Stöd
Erbjud den berörde, men också föräldrar stöd och hjälp. Håll en kontinuerlig kontakt.
Lägg tillsammans upp en handlingsplan.
Tipsa och hjälp till med kontakter där man kan få ytterligare hjälp/stöd, professionell
hjälp. Återkoppling när man ser att det börjar bli bättre.
Ansvar
Det är allas ansvar att reagera när man under en tid sett symptom på ett eventuellt
missbruk och se till att den berörde får hjälp och stöd från föreningen i arbetet att
komma ur sitt missbruk.
Uppföljning/Rapportering
Uppföljning sker med den berörde genom de kontinuerliga samtal man normalt har
med varandra.
Rapportering till styrelsen när man konstaterat att problem finns, i syfte att eventuellt
lägga upp ett program om förebyggande åtgärder som skall genomföras i föreningen.
Bilaga 12
Handlingsplan för mobbning
Definition av mobbning
När en eller flera personer vid upprepade tillfällen, under en period, trakasserar en
annan person fysiskt eller psykiskt, aktivt eller passivt (t.ex. utfrysning). Det kan vara
genom exempelvis nedsättande och hånfulla kommentarer, knuffar, att man tar
föremål som tillhör den mobbade etc. Den mobbade kan behandlas som om han/hon
inte existerar.
Målsättning
Föreningen har som mål att alla verksamma, inom alla aktiviteter med föreningen
som arrangör, skall känna sig trygga och förvissade om att alla är lika betydelsefulla i
en miljö utan trakasserier/mobbning och kränkande tilltal. Aktiva Synskadade
tolererar ingen mobbning inom föreningen.
Vi är alla delaktiga i och bidrar till att bygga upp en bra stämning i föreningen och en
god kamratanda bland våra deltagare och funktionärer. Engagerade föräldrar,
funktionärer, anställda och medlemmar i föreningen är de som föregår med gott
exempel. Kamratskapet och en god anda i gruppen är ett bra redskap för att uppleva
glädje på sina aktiviteter och för att förebygga mobbning.
Förebyggande verksamhet
Föreningen vill verka för ett jämlikt och demokratiskt tänkande och förhållningssätt.
I förebyggande syfte förs fortlöpande dialoger med deltagare och funktionärer om
kamratrelationer, attityder och värderingar i enlighet med föreningens anda.
I utbildning av funktionärer skall ingå föreningens mål med den värdegrund som
föreningen står för, förhållningssätt till varandra och föreningens inställning till
mobbning.
Till detta hör också träning i att uppmärksamma situationer som kan uppstå,
exempelvis under aktiviteter, resor och på läger samt att vara lyhörd för stämningar i
gruppen.
Handlingsplan
Alla funktionärer är skyldiga att vara uppmärksamma på eventuella indikationer på
mobbning. Ansvarig ledare skall alltid kontaktas när man misstänker mobbning.
Funktionär tillsammans med respektive ansvarig ledare gör upp en handlingsplan
med syfte att snarast få en uppfattning om vad som inträffat och för att snabbt
komma tillrätta med problemet.
Rapport skall lämnas till styrelsen.
Föräldrar skall informeras om vad som hänt och vilka åtgärder som planeras.
Avstängning från aktivitet under en period eller definitivt kan bli resultatet för den/de
som mobbat.
Bilaga 13
Handlingsplan för Sexuella trakasserier
Föreningen vill verka för ett jämlikt och demokratiskt tänkande och förhållningssätt.
Föreningen tolererar inga sexuella trakasserier eller övergrepp.
Definition av sexuella trakasserier
Trakasserier definieras som ett ovälkommet uppträdande som kränker en persons
integritet.
Det innebär att den utsatta personen själv avgör vad som är trakasseri. (Vilket
innebär att det som upplevs som trakasseri för en person, inte säkert betyder
detsamma för någon annan). Trakasserierna behöver inte vara av sexuell natur
(beröringar, skämt, förslag, blickar, bilder mm) Också trakasserier som är grundade
på en persons kön räknas dit (förlöjligande generaliseringar kvinnliga/manliga
egenskaper, ignorerande, undanhållande av information exempelvis). (Detta enligt
jämställdhetslagen § 6)
Målsättning
Föreningen har som mål att alla verksamma, inom alla aktiviteter med föreningen
som arrangör, skall känna sig trygga och förvissade om att alla är lika betydelsefulla i
en miljö utan någon form av trakasserier och kränkande tilltal. Föreningen tolererar
ingen form av trakasserier.
Vi är alla delaktiga i och bidrar till att bygga upp en bra stämning i föreningen och en
god kamratanda bland våra deltagare och ledare. Engagerade föräldrar, funktionärer,
anställda och medlemmar i föreningen är de som föregår med gott exempel.
Kamratskapet och en god anda i gruppen, där vi alla behandlar varandra med
respekt, är bra redskap för att uppleva glädje på sina aktiviteter och för att förebygga
trakasserier.
Förebyggande verksamhet
I utbildning av funktionärer skall ingå föreningens mål med den värdegrund som
föreningen står för, förhållningssätt till varandra och gällande policy inom föreningen.
I förebyggande syfte förs också fortlöpande dialoger med de aktiva om
kamratrelationer, attityder och värderingar i enlighet med föreningens anda.
Vid utbildningar och informationstillfällen uppmanas att den som känner sig
trakasserad påtalar detta i första hand direkt till den som trakasserat eller tar hjälp av
annan person – funktionär man känner förtroende för – för att komma tillrätta med
situationen.
Handlingsplan
Alla funktionärer är skyldiga att vara uppmärksamma på eventuella indikationer på
trakasserier.
Vid indikationer på trakasserier, försök att snarast få en uppfattning om vad som
inträffat, om det skett vid upprepade tillfällen etc.
I första hand försök reda ut det med de inblandade och påtala för den som
trakasserat, hur den utsatte upplevt det hela samt understryk vikten av att det inte
upprepas – en varning.
Upprepas trakasserierna efter denna varning, kontakta styrelsen för att göra upp en
handlingsplan för att snabbt komma tillrätta med problemet.
Rapport skall lämnas till styrelsen.
Avstängning från aktivitet under en period eller definitivt kan bli resultatet för den som
trakasserat.
Bilaga 14
Handlingsplan för försvinnande
En eller flera av föreningens deltagare eller funktionärer kan ha försvunnit.
Åtgärder
Inhämta information från anhöriga eller andra närstående om vad som inträffat.
Informera styrelsen, som tillsammans med ansvarig ledare kommer överens om hur
man informerar vidare till kamrater och övriga i föreningen
Ansvarig ledare bör ingå i en ev. Krisgrupp
Löpande information till aktivitetsgruppen om utveckling av händelsen.
Har den försvunne efter en tid ej återfunnits, hålls en samling med gruppen
tillsammans med ledare, någon från Krisgruppen samt en psykolog eller präst.
Eventuellt kan en anhörig till den försvunne delta i denna samling (Minnesstund).
Stöd
Funktionärer bör inte ensam informera sin grupp om det inträffade.
Informationstillfällena skall alltid genomföras tillsammans med Sektionsansvarig eller
någon från styrelsen eller Krisgruppen.
Krisgruppen tar hand om information till övriga i föreningen i den omfattning man
anser relevant.
Den egna aktivitetsgruppen och de i andra grupper som stått den försvunne
personen nära, erbjuds stöd i form av samtal med psykolog eller präst.
Ansvarig ledare eller den närmaste funktionären är under hela tiden från
försvinnandet uppmärksam på vad som händer i gruppen, om någon ser ut att
behöva extra stöd eller hjälp på grund av det inträffade. Ledaren tar kontakt med
Krisgruppen om detta.
Ansvar
Skulle försvinnandet uppmärksammas av media och föreningen blir kontaktad av
pressen, skall de alltid bli hänvisade till föreningens ordförande eller till
Informationsansvarig. Skulle polisen ta kontakta med föreningen vid sina sökningar
efter den försvunne, skall alltid föreningens ordförande, sektionsansvarig och
informationsansvarig informeras.
Uppföljning/Rapportering
Krisgruppen utvärderar tillsammans med alla inblandade det som hänt och
sammanställer en rapport. De lämnar även förslag på eventuella åtgärder som ska
genomföras för att förbättra rutinerna om detsamma skulle hända igen.
Bilaga 15
Handlingsplan för dödsfall och självmord
(Med dödsfall menas här bortgång av anställd, funktionär, medlem eller
närstående, som ej inträffat under föreningstid).
Beredskap
Utbildning av personal och funktionärer om de krishanteringsplaner och policys som
finns i föreningen.
Styrelsen eller Krisgruppen har kontakt med präst, psykolog, läkare
Handlingsplan och ansvar
Information till närmaste funktionär samt styrelsen. Den som först får information om
det inträffade informerar gruppens ansvarige ledare. Ansvaret för vidare information
till styrelsen övergår till honom/henne.
Information till kamraterna skall ske snarast möjligt)
Föreningens ordförande (alt. Vice ordförande), någon från Krisgruppen och eventuellt
en psykolog, läkare eller präst, samlar kamrater och informerar om det inträffade
samt erbjuder samtalsstöd till de som så önskar. Samtidigt informeras om hur man
tänker hantera förfrågningar beträffande det inträffade – vem som tar hand om
förfrågningar i första hand och hur man skall bemöta förfrågningar från föräldrar och
kamrater.
Samlingen bör ske avskilt och gärna med något/några tända ljus.
Information till den aktivitetsgrupp som är närmast berörd (snarast möjligt) Gruppens
ansvarige ledare tillsammans med föreningens ordförande, (vice ordförande) och
eventuellt en läkare/psykolog/präst, samlar den grupp den bortgångne tillhört och
informerar om det inträffade samt erbjuder samtalsstöd till dem som så önskar.
Genomförs i samverkan med berörda ledare.
Information till närstående grupper (strax efter att den egna gruppen blivit informerad)
Respektive ledare tillsammans med någon från Krisgruppen, samlar gruppen/grupperna och berättar om det inträffade samt erbjuder samtalsstöd till dem som så
önskar.
Information till föräldrar (samtidigt som information till aktivitetsgrupperna genomförts)
En skriftlig information från föreningens ordförande skickas ut, där man berättar om
det inträffade, hur man samlat och informerat kamraterna i föreningen, ber föräldrar
och anhöriga att vara uppmärksamma på ungdomarnas reaktioner samt erbjuder
samtalsstöd och hjälp där behov uppstår.
Anhöriga kontaktas
Krisgruppen ansvarar för att anhörig kontaktas. Medlemsregistret som hanteras av
kansliet skall ha kontaktuppgifter till närmast anhörig för samtliga medlemmar.
Krisgruppen är också ansvarig för att ta reda på var och när begravning äger rum,
om klubbkamrater är välkomna samt se till att blommor och eventuellt andra
praktiska arrangemang ordnas.
Information till massmedia
Har massmedia intresse av dödsfallet, skall alla frågor hänvisas till
ordförande/Informationsansvarig som för föreningen ansvarar för all info till press och
media.
Uppföljning - minnesstund
Det kan vara värdefullt för ungdomarna och föreningen, att en tid efter det inträffade
samlas för en kort minnesstund. Den kan vara i form av en tyst minut (eventuellt med
ett tänt ljus) vid nästa aktivitet, egen samling eller läger.
En längre minnesstund kan exempelvis innehålla att föreningens ordförande,
ansvarig ledare eller annan lämplig person säger några ord, diktläsning och/eller
musik, tända ljus och/eller blommor och eventuellt ett fotografi. Dialog med familjen
bör föregå planering av minnesstund.
Rapport
Krisgruppen gör en rapport om hur det inträffade hanterats. Vad som var bra och vad
som kan göras bättre. Om media uppmärksammat det hela och hur det hanterats.
Ansvarig ledare ger en skriftlig rapport till styrelsen om reaktionerna i gruppen; om
någon/några behövt hjälp och stöd direkt efteråt, ett par veckor efteråt respektive hur
läget är en månad efter, bland de övriga i gruppen och i närstående grupper.
Bilaga 16
Handlingsplan mot sexuella övergrepp
Policy
Alla aktiva, och då inte minst barn och ungdomar, har rätt att utvecklas en trygg och
positiv miljö och bemötas med respekt. I detta ligger bland annat att sexuella
övergrepp inte får förekomma i någon som helst form eller omfattning. I vår förening
ska vi arbeta för att alla funktionärer skall vara medvetna om och aktivt arbeta med
för att minimera riskerna för detta
.
Denna handlingsplan ingår som del i föreningens arbete för en trygg miljö och emot
övergrepp och kräkningar av olika slag i ett bredare perspektiv.
Vad menar vi med sexuella övergrepp?
Definition: Sexuella övergrepp är alla sexuella handlingar som görs mot någon,
inför någon eller som en person får någon annan att göra, mot den utsatta personens
vilja.
Denna Policy och följande Handlingsplan gäller samtliga ledare i föreningen. Med
ledare menar vi alla funktionärer, styrelse, anställda och övriga föreningsfunktionärer
som kommer i kontakt med aktiva barn- och ungdomar.
Handlingsplan
Vårt arbete emot sexuella övergrepp kan delas upp i följande tre moment:
1. Undvika att olämpliga personer kommer in i verksamheten
2. Säkerställa den pågående verksamheten bedrivs enligt policyn
3. Hantering om problem uppstår
4. Undvika att olämpliga personer kommer in i verksamheten
Behovet av ledare och funktionärer är stort och vi vill välkomna så många som möjligt
att efter förmåga hjälpa till i vår förening. Vi rekryterar nya funktionärer främst genom
vårt befintliga kontaktnät, bland annat föräldrar till aktiva, tidigare aktiva och andra
personer som har en relation till föreningen.
Vi ställer generellt inga utbildningskrav på våra funktionärer. Däremot ställer vi krav
att de har tid och förmåga för sitt engagemang, att de delar föreningens värderingar
och i övrigt har en sund och positiv inställning till sitt uppdrag. Vi skall ha en
rekryteringsprocess som säkerställa detta. Det är styrelsens ansvar att se till att
rekryteringsprocessen säkerställer att vi rekryterar endast personer som lever upp till
våra värderingar. Därmed skall alla rekryteringar av ledare och funktionärer
godkännas av styrelsen. Samtliga nya funktionärer skall informeras och vara väl
införstådda med våra regler och policys. En överenskommelse om detta skall göras
skriftligen. Ytterst är föreningens ordförande ansvarig att detta förfarande efterföljs.
Föreningen har som policy att begära registerutdrag i samband med
funktionärsrekrytering.
Säkerställa den pågående verksamheten bedrivs enligt policyn
I den pågående verksamheten skall vi inte gå omkring och vara misstänksamma mot
varandra. Men vi skall vara öppna och mottagliga om vi ser eller upplever saker som
vi finner ovanliga eller märkliga. Om vi upplever olämpliga situationer skall vi kunna
diskutera detta på ett öppet och respektfull sätt. Vi skall undvika att det uppstår
skvaller eller ryktesspridning. Ett sätt att öka tryggheten för en funktionär och
aktivitetsgrupp är att ha ….. Detta skall vi eftersträva efter bästa förmåga.
Det skall finnas en av styrelsen utsedd person, ordförande? dit alla, aktiva,
funktionärer eller föräldrar, kan vända sig till för att rapportera eventuella misstankar
eller ställa frågor. Utsedd persons uppgift är att finnas tillgänglig för rapportering och
frågor, och att säkerställa en professionell hantering av ärenden som uppkommer.
Utsedd persons uppgift är inte att fungera som samtalspartner eller behandlande part
utan detta ska vi överlämna till extern professionell expertis.
Det är kanske inte alltid som en aktiv eller en förälder till en aktiv vill vända sig till
föreningen med sina frågor eller misstankar. Därför skall det finnas information om
externa kontakter dit man kan vända sig i händelse av att man har frågor eller vill
diskutera eventuella misstankar.
Vi skall i allt agerande kring ovanstående uppträda professionellt och ärligt och med
en öppenhet som är situationen kräver.
Hantering om problem uppstår
Om vi misstänker att någon är utsatt, eller riskerar att bli utsatt för sexuella övergrepp
så SKALL vi agera på detta. Om vi inom föreningen finner misstanke om att det kan
ha uppstått övergrepp skall detta omgående polisanmälas och ärendet skall prövas i
ett rättsligt förfarande. Vi skall inte inom föreningen bedriva egen utredning. Det är
polisens sak att utreda eventuellt brott. Vi skall i alla lägen sätta den utsatte personen
i främsta rummet. Initialt fokus är att bringa klarhet i situationen för att utifrån det
agera. Det är den utsedde personens ansvar att informera styrelsens ordförande om
rapporterade misstankar. Tillsammans beslutar man hur ärendet skall hanteras och
om så är föranlett initierar en vidare hantering av situationen.
Konstaterade sexuella övergrepp accepteras inte under några som helst
omständigheter. Givetvis är en person som fällts för sexuella övergrepp inte förenligt
med ett medlemskap i föreningen. Dock skall vi komma ihåg att en anklagelse inte är
detsamma som att man gjort sig skyldig till det man anklagas för. Likadant gäller att
det faktum att en person inte kan lagföras innebär inte att personen bör kvarstå med
sitt uppdrag i föreningen.
Det är inte i alla lägen som det för den utsatte känns naturligt att rapportera till
föreningens funktionärer. Det skall därför finnas identifierat externa kontakter dit
aktiva och utomstående också kan vända sig.
Den som utsatts för sexuella övergrepp skall få professionell hjälp. Den utsatte skall
inte vara hänvisad till att diskutera sitt ärende med föreningens funktionärer om
han/hon inte vill. Vi skall inte inom föreningen ge terapeutiskt hjälp till den utsatte. För
detta hänvisar vi till externa kontakter som kan ge profession hjälp, se kontaktlista
nedan.
En situation av sexuella övergrepp är normalt mycket känsligt för alla inblandade.
Detta måste beaktas och all hantering skall präglas av respekt och saklighet.
Samtidigt får det inte finnas någon tveksamhet om föreningens inställning till frågan
eller rädsla för att agera om det behövs.
• För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga
och
gynnsamma förhållanden är det av största vikt att vuxna i barnens omgivning
reagerar på barnens/ungdomens signaler och/eller berättelser.
Om du har misstankar om att ett barn eller ung person i verksamheten befinner
sig i en utsatt situation och far illa. Samtala med utsedd person och/eller en
ledarkamrat du kan lita på, om vad som väckt dina misstankar. Håll alltid utsedd
person informerad. Tveka aldrig att rådgöra med yrkeskunniga på orten, till exempel
socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin samt
BRIS (vuxentelefon 077-150 50 50).
Tänk på barnets och föräldrarnas integritet och undvik ryktesspridning!
Kom ihåg att under alla förhållanden är barnets säkerhet av yttersta vikt och går före
alla andra hänsyn.
Gör tillsammans med ordförande/ledarkamrat en sammanfattning av vad du har
observerat eller hört. Kom ihåg att barn kan utsättas för övergrepp i alla
samhällskretsar.
Utgå aldrig från att populära eller respekterade personer inte skulle kunna
utsätta barn för övergrepp.
Vid misstanke om att ett barn far illa, ställ inga ledande frågor till barnet. Det kan
senare
innebära att uppgifterna får ett lågt bevisvärde vid en rättslig prövning. Lyssna
uppmärksamt,
lägg barnets egna ord på minnet och skriv ner det du fått veta efter samtalet.
Om barnet själv berättar för dig om övergrepp han/hon utsatts eller fortlöpande
utsätts för:
Låt barnet få uttrycka alla sorters känslor och förhåll dig så neutral som möjligt. Fråga
inte ut barnet på detaljer, det räcker för dig att få veta att något kan ha skett.
Ge aldrig löften om tystnad, eftersom du inte vet vad barnet kommer att berätta för
dig.
Förklara att du kommer att vidarebefordra informationen till människor som kan
hjälpa till.
Skriv omedelbart ner följande:
Vad du sett och fått berättat för dig, använd barnets egna ord.
Hur du agerat.
Signera och datera.
Dina anteckningar kan vara av betydelse för den sociala utredningen och eventuell
rättslig process.
Anmäl alltid misstanke om övergrepp mot barn till socialtjänsten i kommunen.
Följande åtgärder bör vidtas i situationer där anmälan ska göras:
Rapportera snarast det misstänkta övergreppet till socialtjänsten i kommunen.
Vid anmälan till socialtjänsten om misstanke om övergrepp ska föräldrarna
informeras.
Grundregeln bör dock vara att du inte informerar föräldrarna om anmälan,
vid misstanke om att det är föräldrarna eller annan nära anhörig som utsätter barnet.
Överlåt det till socialförvaltningen så att du inte riskerar att skada socialförvaltningens
eller polisens utredning genom att den misstänkte gärningsmannen får möjlighet
att förbereda sig eller påverka barnet inför en kontakt från socialförvaltningen eller
polisen.
Det är bra om ordföranden och den funktionär som fått misstanken om att ett barn
befinner sig i en utsatt situation eller fått berättat för sig om övergrepp gemensamt
står för den anmälan som görs, för att undvika att en enskild funktionär ensam har
ansvarför situationen.
Kommunikation av denna handlingsrapport liksom information om våra
värderingar, policys mm skall publiceras på vår hemsida.
Samtliga berörda funktionärer skall skriftligen bekräfta sitt deltagande i denna
information.
Externa kontakter:
Socialjouren
Socialjouren är socialtjänstens jourverksamhet efter kontorstid. Vi har öppet dygnet
runt, årets alla
dagar. Hos oss arbetar socialsekreterare med akuta sociala insatser.
Jourtelefon: 031-365 87 00
http://www.stockholm.se/wps/portal/socialjouren
Rädda Barnen
Erbjuder kostnadsfri, professionell behandling till särskilt utsatta barn och ungdomar.
Kontakt någon av följande:
Barnhuset
Barnhuset arbetar med barn mellan 0-18 år och deras familjer, när barnet misstänks
ha blivit utsatt för sexuella övergrepp, misshandel eller kvinnlig könsstympning.
Adress:
Telefon dagtid:
http://www.stockholm.se/...sation/resurser/barnhus
BRIS
Till BRIS 116 111 kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som
helst. Det är gratis och ditt nummer syns inte på våra telefoner.
BRIS för dig som är ung: 116 111
BRIS Vuxentelefon: 0771-50 50 50