Testresultat i svenska och matematik hos barn som behandlats för

Testresultat i svenska och matematik hos barn som behandlats för hjärntumör.
Malin Lönnerblad, Specialpedagog, Mobila Neurorehabteamet,, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Riikka Lovio, Neuropsykolog, Phd, Mobila Neurorehabteamet, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Ingrid van´t Hooft, Neuro psykolog, Phd, Utvecklingsledare, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Bakgrund och syfte
I Sverige drabbas ungefär 100 barn per år av en hjärntumör (Lannering et al., 2009). Ett stort antal
studier visar att sjukdom och behandling kan ha en negativ påverkan på den kognitiva utvecklingen
(Mulhern, Merchant, Gajjar, Reddick & Kun, 2004) vilket därmed innebär en risk att barn som
drabbats kan få svårigheter i skolan (Mitby et al., 2003). Kunskap och förståelse inom detta område
behöver utvecklas ytterligare (Bruce et al., 2008; Lähteenmäki et al., 2007).
Syftet med studien är att belysa resultat på diagnostiska tester i svenska och matematik utförda av barn
som behandlats för hjärntumör. De frågeställningar som står i fokus är: Hur presterar barn som
behandlats för hjärntumör på olika diagnostiska tester i svenska och matematik jämfört med normering
för ålder på testerna? Hur ser sambandet ut mellan antal år sedan behandling och resultat på olika
diagnostiska tester i svenska och matematik?
Metod
Frågeställningarna besvaras genom en retrospektiv journalstudie av specialpedagogiska bedömningar utförda
under 2010-2014 på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm. Undersökningsgruppen består av 45 barn som
behandlats för hjärntumörer före 18 års ålder mellan 1995-2013. De specialpedagogiska bedömningarna
innefattar diagnostiska tester i ordförståelse, läsförståelse, läshastighet, stavning, grundläggande aritmetiska
färdigheter och taluppfattning. Inklusionskriterier för att ingå i studien var att barnen skulle kunna tala och skriva
svenska samt läsa enligt grundskolans läroplan. Statistiska beräkningar är gjorda i SPSS.
Resultat
Studien visar att testgruppen presterar signifikant sämre än förväntat för åldern på diagnostiska tester i
läshastighet, stavning och grundläggande aritmetik. På läsförståelse och uppgifter som rör
taluppfattning ligger resultaten ojämnt men generellt i nivå med jämnåriga. Studien visar också att
testgruppen presterar ojämnt inom olika områden i svenska och matematik. Prestationerna på tester
som mäter förståelse är signifikant bättre jämfört med tester som fokuserar på snabbhet. Studien
indikerar vidare att det finns en risk att resultaten i stavning och grundläggande aritmetiska förmågor
försämras med åren. Det är därför av stor betydelse att barn som har behandlats för en hjärntumör
regelbundet följs upp specialpedagogiskt av både sjukvård och skola för att rätt och tidiga åtgärder ska
kunna sättas in i skolan. Många av dessa barn kan vara i behov av stöd och anpassningar i
undervisningen samt extra tid att genomföra uppgifter och prov.
Referenser:
Bruce, B. S., Chapman, A., MacDonald, A., & Newcombe, J. (2008). School experiences of families of children with brain
tumors. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 25(6), 331-339. doi:10.1177/1043454208323619
Lannering, B., Sandström, P-E., Holm, S., Lundgren, J., Pfeifer, S., Samuelsson, … Gustafsson, G. (2009). Classification,
incidence and survival analyses of children with CNS tumors diagnosed in Sweden 1984-2005. Acta Paediatrica, 98 (10),
1620-1627. doi:10.1111/j.1651-2227.2009.01417.x
Lähteenmäki, P. M., Harila-Saari, A., Pukkala, E. I., Kyyrönen, P., Salmi, T. T., & Sankila, R. (2007). Scholastic
achievements of children with brain tumors at the end of comprehensive education: A nationwide, register-based study.
Neurology, 69(3), 296-305.
Mitby, P.A., Robison, L.L., Whitton, J. A., Zevon, M.A., Gibbs, I. C., …Mertens, A.C. (2003). Utilization of Special
Education Services and Educational Attainment among Long- Term Survivors of Childhood Cancer. A report from the
Childhood Cancer Survivor Study. Cancer, 97 (4), 1115-26. doi:10.1002/cncr.11117
Mulhern, R. K., Merchant, T. E., Gajjar, A., Reddick, W. E., & Kun, L. E. (2004). Late neurocognitive sequelae in survivors
of brain tumortumors in Childhood. Lancet Oncology, 5 (7) 399-408. 10p. DOI: 10.1016/S1470-2045(04)01507-4.
DOI:10.1177/1043454208328765
Title: Group Activities for Teenagers with Acquired Brain Injuries (ABI)
Authors: Maud Hagberg OTR Msc, Susanne Agelin Child Life Specialist
Background: Young persons with ABI often experience beside the physical and cognitive
impairments also social deprivation. Many have feelings of loneliness and have lost friends
after the brain injury. They may also have problems in socializing with peers and making new
contacts. The neurological rehabilitation team at Astrid Lindgren’s Children’s Hospital sees
children in all ages and among the physical and cognitive rehabilitation also have an ambition
to address the social consequences of ABI.
Objectives: The main objective was to create possibilities for a group of teenagers with ABI
to meet with others to socialize and share experiences. A second objective was to give
information in a relaxed environment on the consequences of the injuries. A third objective
was to create possibility for the parents to meet other parents
Method: Twelve teenagers were invited to the group activities. Three sessions were planned
in the hospital setting and the last fourth was an outing to a bowling alley. For the parents
there were three parallel sessions in the hospital. All three sessions had a theme for discussion
or information and a kitchen activity. For the teenagers there were two team members present
each session and for the parents one team member. After the last session an oral evaluation
was made.
Results: Six teenagers between 13 – 16 years accepted the invitation to the group sessions.
Three were girls and three were boys. In average four participated each time. I the sessions
some of the teenagers were more talkative but in the evaluation all of them were very positive
to the group activities and everybody wanted a continuation of the group. Everybody liked the
mix of kitchen activities and discussion or information on a subject. One boy also claimed
that he became more confident and started to make some friends at school. How much they
learned about their injuries however could not be evaluated. The parents did participate in two
sessions.
Conclusion: Group activities for young persons with ABI are valuable interventions for
socializing and sharing experiences.
Titel
Lärande föräldranätverk och lärande nätverk för ungdomar på Facebook
Medverkande
Benny Anderberg (psykolog), Maria Bengtsson (kurator), Lena Lindvall (arbetsterapeut),
Sofie Nilsson (specialpedagog)
BarnRehab Skåne (BRH) - en specialresurs inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Region
Skåne som bland annat arbetar med rehabilitering efter förvärvad hjärnskada.
Bakgrund och syfte
BarnRehab Skåne (BRH) har startat två olika Facebookgrupper med avsikt att skapa lärande
nätverk för ungdomar med förvärvad hjärnskada och deras föräldrar. I dessa grupper ska man
kunna diskutera och utbyta erfarenheter och samtidigt ha tillgång till professionell kunskap
och stöd vid behov. Familjerna befinner sig i en utsatt situation och har ofta många tankar
kring hur det ska fungera i skolan, på fritiden, i kamratrelationer samt på arbetsmarknad och i
vuxenliv. Vid flera tillfällen har föräldrar och ungdomar uttryckt önskan om mer kontakt med
andra i samma situation.
Metod
I augusti 2014 inledde BRH med att starta ett lärande föräldranätverk i form av en sluten
grupp för föräldrar till ungdomar i åldern 13-20 år som har haft kontakt med BRH. I gruppen
kan föräldrar diskutera fritt och ta upp vilka ämnen de vill samtidigt som de kan ta del av tips,
råd och länkar som personal från BRH bidrar med. I september 2015 utökades gruppen till att
inkludera även föräldrar till barn mellan 0-12 år.
I augusti 2015 startade BRH ett lärande nätverk för ungdomar. Det är en sluten grupp för
ungdomar i åldern 13-20 år som har haft kontakt med BRH. I gruppen kan ungdomarna ta del
av information om vad som händer på BRH och de kan få tips om skola, fritid och vuxenliv.
De kan även diskutera med varandra och tipsa om olika aktiviteter.
Personal från BRH deltar aktivt i detta nätverk och gör regelbundna inlägg varje vecka samt
bidrar med tips och stöd vid behov. De som deltar är arbetsterapeut Lena Lindvall, kurator
Maria Bengtsson, psykolog Benny Anderberg och specialpedagog Sofie Nilsson.
Resultat eller preliminära resultat
Gruppen Lärande föräldranätverk utvärderades efter sex månader genom att använda en enkät
som besvarades av föräldrarna samt en strukturerad intervju med de aktiva yrkesverksamma.
Även om gruppen vid tillfället var liten visar de preliminära resultaten att föräldrarna i
Facebookgruppen har haft givande diskussioner och fått idéer om hur de kan stödja sina barn i
vardagen. De tycker att Facebook är ett bra forum för att skapa kontakt med andra föräldrar.
De yrkesverksamma upplever positiv respons i diskussioner med föräldrar och ungdomar och
de båda grupperna utökas kontinuerligt. Slutsatsen är att Facebookgrupperna hittills varit en
positiv upplevelse för föräldrar, ungdomar och yrkesverksamma. Ytterligare ett resultat är att
kontakten mellan yrkesverksamma och familjer har underlättats, vilket därmed har gett ökad
tillgänglighet.
Bedömning av kognitiv-kommunikations förmåga hos ungdomar med förvärvad
hjärnskada: Översättning och standardisering av Funktionell bedömning av verbalt
resonerande och exekutiva strategier/ Functional Assessment of Verbal Reasoning and
Executive Strategies (S-FAVRES)
Medverkande Logoped Maria Karlsson, logoped Karin Persson, logoped Linda Wångmar
Lindhagen och logoped Åsa Fyrberg
Bakgrund och syfte Förvärvade hjärnskador hos barn kan påverka kommunikativa
funktioner som krävs för att fungera socialt och framförallt för att lyckas i skolan. Kognitiva
kommunikations svårigheter (Cognitive Communication Disorders) framträder ibland först
när barnet blir tonåring och de socio-emotionella och de akademiska kraven ökar. Begreppet
kognitiva-kommunikations svårigheter är i många länder ett vedertaget begrepp och
bedömningsinstrument finns för att upptäcka dessa svårigheter.
S-FAVRES är ett bedömningsinstrument som är utvecklat av Shelia MacDonald, M.CI. SC.,
speech-language pathologist in Toronto. Sheila arbetar kliniskt men är även författare,
forskare och lärare. Hon har över 30 års erfarenhet av att bedöma och behandla patienter med
förvärvad hjärnskada. S-FAVRES avser mäta subtila kognitiva kommunikationssvårigheter
hos ungdomar med förvärvad hjärnskada. Det är ett bedömningsinstrument som på
aktivitetsnivå mäter kognitiva kommunikationsförmågor i komplexa, kontextuella och
integrerade uppgifter vilka simulerar vardagliga kognitiva och kommunikativa utmaningar.
S-FAVRES har översatts till svenska av ovanstående logopeder. S-FAVRES består av fyra
deltest ”planera en aktivitet”, ”schemaläggning”, ”fatta beslut” samt ”formulera ett
svar/argumentera”. Varje deltest efterföljs av följdfrågor då testpersonen förväntas förklara
hur uppgiften löstes. Materialet finns sedan mars 2016 i svensk utgåva med engelsk manual.
En svensk standardisering av S-FAVRES planeras. Tills vidare kan den engelska normeringen
användas.
Metod S-FAVRES ska administreras till 100 ungdomar med typisk utveckling och 100
ungdomar med mild-svår hjärnskada i åldern 12-19. Därefter ska flera parametrar beräknas
statistiskt för att säkerhetsställa att S-FAVRES är ett reliabelt och funktionellt
bedömningsinstrument för att mäta subtila kognitiva kommunikations svårigheter hos
ungdomar med förvärvade hjärnskada.
Förväntat resultat Den engelska standardiseringen, vilken omfattas av 182 typiskt
utvecklade ungdomar och 57 ungdomar med förvärvad hjärnskada (mild-svår), visar att
ungdomar med förvärvad hjärnskada presterar statistiskt lägre på samtliga
bedömningsparametrar jämfört med ungdomar med typisk utveckling. Detta med undantag för
parametern ”tid” där ingen statistisk mätbar skillnad finns. Inter-bedömarreliabiliteten är
acceptabel. Liknande resultat förväntas för den svenska standardiseringen.
Sammanfattning S-FAVRES är översatt till svenska vilket gör det möjligt att bedöma subtila
kognitiva-kommunikations svårigheter hos ungdomar i åldern 12-19 ungdomar med förvärvad
hjärnskada. En svensk standardisering är påbörjad. Utifrån vår kliniska erfarenhet är vi
övertygade om att bedömningsinstrumentet, även fram till den svenska standardiseringen är
klar, underlättar för logopeder att bedöma subtila kognitiva kommunikationssvårigheter och
därefter planera behandling av dessa.