Bilaga 10
Sidan 1 av 3
Åtgärdsförslag i ordinärt boende vid identifierad undernäring
eller risk för, resultat MNA-SF 0-11 poäng
Nutritionsrelaterade problem ska utredas och handläggas i enlighet med vetenskap och
beprövad erfarenhet ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Vid sjukdomsrelaterad undernäring
är den mat som erbjuds en del av medicinsk behandling. Därför ställs kvalitetskrav på den
kost som serveras inom vård- och omsorg, i ordinärt boende gäller det den portionsmat som
tillhandahålls via kommunen. När frågan om mat och näring övergår i medicinsk behandling
är det viktigt att denna vilar på vetenskaplig grund och följer nationella styrdokument.
Nutritionsbehandling skiljer sig från läkemedelsbehandling bland annat genom att olika
individer accepterar och följer behandlingen i varierande utsträckning. Behandling utgår ifrån
individens problem, behov och önskemål. Ibland är det svårt att motivera till en förändring.
Nutritionsbehandling innebär bl.a. att tillföra energi och näringsämnen för att tillgodose
vårdtagarens behov på ett optimalt sätt. Nutritionsbehandling kan vara både förebyggande, till
exempel för att undvika fel- och undernäring, eller terapeutisk, vid konstaterad risk för
undernäring eller diagnostiserad undernäring som i denna rutin.
Behandlingen inkluderar, enskilt eller i kombinationer:
• grundkost (SNR, A- eller E-kost)
• specialkost (enligt diagnos, läkarordination t.ex. glutenfri-, låglaktos-, dialyskost)
• anpassad kost (enligt diagnos, läkar- logopedordination t.ex. annan konsistens)
• speciallivsmedel (enligt diagnos)
• kosttillägg och annat oralt nutritionsstöd
• artificiell nutrition (enteral- eller parenteral tillförsel, enligt diagnos, läkarordination)
• rådgivning beträffande ätande och ätbeteende (enligt diagnos)
• äthjälpmedel, hjälp att äta/matning
• hjälp med sittställning etc.
Grunden för behandling är att äta tillräckligt mycket vanlig mat utspritt över dygnet för att ge
vårdtagaren tillräckligt med energi och näring. För många äldre och sjuka personer räcker det
inte med att bara anpassa mat och livsmedelsval, eller att erbjuda sex måltider om dagen.
Portionerna som äts blir ofta både för få och små för att täcka behoven av flera orsaker. Då
blir istället kosttillägg, t.ex. näringsdryck och berikningspreparat, viktiga komplement till Ekost, energi- och proteinrik kost, ordinarie måltider och mellanmål. Särskild hänsyn behöver
tas till såväl måltidsordning, hur tätt måltider serveras, och hur lång nattfastan är. Men även
sammansättning av själva maten och innehåll i måltiden, samt inventering av hjälpbehov i
måltidsmiljön är viktigt för att kunna tillgodose behoven hos vårdtagare med olika
åldersförändringar, sjukdomar, och funktionshinder.
Insatta åtgärder ska alltid dokumenteras och följas upp. Även om vårdtagaren tackar nej till
åtgärd bör detta dokumenteras. Kanske kan man erbjuda åtgärder igen längre fram? Bestäm
datum för uppföljning. Förslag på åtgärder som kan vara lämpliga vid olika
omvårdnadsproblem som vanligen orsakar undervikt eller undernäring finns nedan. De är inte
presenterade i någon inbördes rangordning. Flera åtgärder kan behövas samtidigt och några
kompletterar varandra beroende på vad som orsakar problemet, se dem som förslag, även om
de har evidens passar de inte alltid alla vårdtagare. Dessa generella åtgärder täcker givetvis
inte alla omvårdnads- eller nutritionsproblem som kan förekomma. Sök professionell hjälp
vid övrig nutritionsproblematik eller om ytterligare hjälp med åtgärder behövs.
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 10
Sidan 2 av 3
Förslag till åtgärder:
Översyn av läkemedel
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång. Sätt ut/byt läkemedel
som ger minskad aptit, ger illamående, muntorrhet, eller förstoppning i samråd med
ordinerande läkare
Övervakning av näringsintag
Observation av måltidssituation vid behov i syfte att hitta orsaker till problem eller
åtgärder som underlättar ätandet
Kost och vätskeregistrering
Nutritionsbehandling
Tillgodose vätskebehov (generellt 30ml/kg/dygn), se Vårdhandboken
Försök påverka vårdtagaren att äta alla måltider (frukost, lunch, middag och tre
mellanmål)
Ge förslag på/hjälp till att förbereda lämpliga maträtter, se Broschyr ”Mat för äldre” nedan
för inspiration
Försök påverka/minska nattfastan till max 11 timmar
Sprid ut måltiderna över dygnet så de inte kommer för tätt
Ge förslag på/hjälp till att förbereda mellanmål
Försök påverka att vårdtagaren vid behov äter extra mellanmål
Bred ordentligt med matfett 70 % (gärna D-vitaminberikad) eller fetare på smörgåsen,
lägg dubbelt pålägg
Ge förslag på/hjälp till att berika kosten, om den inte redan är berikad (t.ex. extra fett
rapsolja, smör, grädde, ägg, berikningspulver, extra tillbehör som sås, oljedressing, majonnäs
sylt, marmelad, socker). Smaka av så att maten fortfarande smakar bra efter berikning.
Fråga om maten smakar något (kanske behövs extra smaksättning: kryddor, buljong, fett
och socker för att framhäva smakerna eller livsmedel med smak av umami; kryddan Aromat,
ost, öl, ansjovis, sardin/makrill i tomat, skinka, tomatpuré, köttbuljong)
Om vårdtagaren har matdistribution beställ eventuellt E-kost. Observera att det bara är en
portion i förpackningen (ungefär 420-500 kalorier) maten bör helst kompletteras med bröd
och matfett, grönsaker och dryck för att bli en komplett måltid. En portion mat täcker inte
dagsbehovet utan står för omkring 20-25 % av generellt dygnsbehov. Många äter endast en
halv portion. Vad ska erbjudas istället för att täcka resten av energibehovet?
Föreslå dessert efter lunch och/eller middagen, två desserter kan behövas en tid
Ge förslag på/hjälp till att förbereda lämpliga maträtter
Ge förslag på energirik dryck till maten (t.ex. D-vitaminberikad mellanmjölk, juice, öl,
svagdricka) istället för vatten eller lättdrycker
Undvik light- och lättprodukter
Eventuellt kosttillägg eller berikning enligt ordination, som komplement när det övriga
måltiderna inte räcker till
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 10
Sidan 3 av 3
Underlättande av ätande och sväljning
Anpassning av äthjälpmedel, t.ex. tallrik med förhöjd kant, antiglidmatta eller bestick med
tjocka skaft, greppvänliga glas (kontakta arbetsterapeut)
Skapa en bra sittställning (kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast)
Åtgärder som främjar en god munhälsa/tandstatus, se Vårdhandboken
Föreslå aptitretare (något syrligt eller salt)
Ev. remiss till logoped vid tugg- och sväljsvårigheter (skrivs av läkare)
Anpassning av matningsteknik/sväljteknik vid dysfagi, (kontakta logoped remiss via
läkare)
Anpassning av konsistens (kontakta logoped, remiss skrivs av läkare)
Omgivningsanpassning
Anpassning av stol och bord (kontakta arbetsterapeut)
Anpassning av ljud och ljus, synhjälpmedel
Dukning med tydliga kontraster, där maten är det som framträder allra tydligast
Skapa gemenskap, alternativt enskildhet, om så önskas. Kanske kan en mötesplats för
äldre vara ett alternativ någon gång i veckan? Kontakta områdets biståndshandläggare för mer
information
Förändrade behov
Vid behov av förändrat biståndsbeslut kontakta områdets biståndshandläggare
Remiss till dietist, se Bilaga 7
Broschyr
Broschyren ”Mat för äldre” Kan vara ett stöd i samtalet runt mat tillsammans med
vårdtagaren och/eller anhöriga.
Broschyren finns att beställa ifrån [email protected]
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
