1(4)
Vindkraftens effekter på marint liv
Vindvals syntesrapport Vindkraftens effekter på marint liv publicerades
2012 och har fått stort genomslag. Den åberopas av såväl domstolar som
sökande vid prövning, den används av myndigheters handläggare och
konsulter inför inventering och tillståndsgivning.
De forskningsresultat som tillkommit sedan syntesrapporten skrevs har i stort
förstärkt stödet för det allmänna innehållet i rapporten när det gäller fiskar,
marina däggdjur och marint liv i övrigt. Det finns därför inte något behov av att
revidera syntesrapporten just nu.
Vindkraften har som ny verksamhet mötts med stor skepsis när det gäller
påverkan på den marina miljön. Det är mycket som kan påverka det marina livet
på ett negativt sätt, och i debatten lyfts ofta vindkraften fram som ett hot. Om det
är det marina livet man oroar sig för, så är det den samlade påverkan från alla
typer av exploatering samt påverkan av klimatförändringar som borde vara
intressant.
Vindkraftens påverkan på fisk
Vindkraftens påverkan på lek- och uppväxtområden för fiskar lyfts ofta fram
som ett allvarligt problem. Det man vet är att de flesta djur tydligt påverkas
under byggnadsfasen av en vindkraftsanläggning, då störningar från exempelvis
pålning, grävning, sprängning och fyllning är påtaglig. Det finns emellertid ännu
inga studier som visar på långvarigt allvarliga effekter av vindkraftsparker på
fisk under driftsfasen. Däremot är kunskaperna om de sammanlagda effekterna
av flera vindkraftsanläggningar inom ett havsområde ännu inte klarlagda.
Denna kumulativa effekt lyfts ofta fram som osäkerhet i vindkraftssammanhang.
Kumulativa effekter uppstår när fisk, eller andra organismer, samtidigt påverkas
av stressorer från flera källor, inklusive stress till följd av förändrat klimat.
Dessa stressorer kan komma ifrån olika vindkraftsanläggningar men också, och
mer vanligen, från andra källor såsom fartygstrafik, fiske, övergödning eller
försvarets övningar. Till exempel kan pålningsarbeten för två
vindkraftsanläggningar i samma havsområde vara lika stressande som att det
samtidigt pålas och försvaret utför sprängningar i närheten.
Först med en mycket storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft kan
kumulativa effekter av flera vindkraftsanläggningar komma att bli märkbara.
De försiktighetsåtgärder, som beslutas av ansvariga myndigheter och domstolar,
bygger ofta på försiktighetsprincipen och är ursprungligen baserade på
rekommendationer från det tidigare Fiskeriverket, Naturvårdsverket och numera
Havs- och vattenmyndigheten.
2(4)
Även om kunskap saknas vet vi en hel del om hur fiskar påverkas av olika
verksamheter. Fisket i sig är den enskilda marina verksamhet som har störst
påverkan på de marina ekosystemen (HELCOM 2010). Om fiske inom ett
vindkraftsområde förbjuds blir sannolikt etableringen av en vindkraftspark
positiv för den fisk som finns i området, men inte för fisket som näring.
År 2012 genomförde Greenpeace en enkätundersökning med landets 14 kustlän.
Resultatet visade att det bedrivs organiserat fiske i alla marina områden med
Natura 2000-skydd. I elva av länen bedrevs ett yrkesfiske i områdena och i fem
län även bottentrålning.
Att det finns restriktioner för vindkraft i Natura 2000-områden, men inte för
fiske, innebär att man inte skiljer stort från smått. Anledningen till detta orimliga
förhållningssätt är troligen att vindkraft och fiske regleras genom olika
regelverk.
Visst behövs mer kunskap om fisk vid vindkraftetablering. Kunskapsläget
kommer att öka i takt med att kontrollprogram genomförs och utvärderas. En av
de viktigare uppgifterna nu, är att ta vara på den kunskap som kommer fram
genom de kontrollprogram som finns i olika länder. Resultaten från
kontrollprogrammen bör samlas ihop och göras tillgängliga så att alla
intresserade kan ta del av dem.
Genom att samla kontrollprogrammens resultat från flera olika platser, finns en
möjlighet att testa resultaten statistiskt och vetenskapligt. Det kräver att
myndigheterna ser till att kontrollprogrammen följs upp och utvärderas på ett bra
sätt. Härvid finns brister på flera håll. Kunskapsuppbyggandet kräver också att
kontrollprogram utformas så att hög statistisk styrka uppnås, annars kan
uteblivna effekter inte skiljas från svaga provtagningsinsatser och resultatet
förlorar sitt värde. En högre ansats i ett mindre antal studier är därför bättre än
det omvända.
Marina däggdjur
Det finns en växande oro över hur framförallt tumlare påverkas av de
kumulativa effekterna från den planerade storskaliga utbyggnaden av
havsbaserad vindkraft. Det är främst pålningsarbetena under byggfasen som
oroar, eftersom tumlare, då lämnar området. Det har emellertid visat sig att
tumlarna återkommer till vindkraftsområdet under driftsfasen.
Det finns metoder för att till viss del reducera undervattensljud och andra
störningar i samband med undervattensarbeten.
Vattenfall genomför för närvarande ett stort forskningsprojekt av hur tumlare
påverkas av undervattensljud i samband med pålning. Projektet ska slutredovisas
under 2016.
Ett av de största och allvarligaste hoten mot tumlare i svenska vatten är fisket då
djuren kan fastna i fiskenät och drunkna. Andra hot är miljögifter och på längre
sikt klimatförändringar. Tumlarpopulationen i svenska vatten längs västkusten
3(4)
klassas idag som sårbar. Populationen i Östersjön är däremot klassad som akut
hotad.
Att marina däggdjur också kan gynnas av havsbaserad vindkraft har nyligen
visats i en studie från Holland, där knubbsälar simmar mellan de olika
vindkraftsverken för att finna fisk som ansamlats vid fundamenten.
Artskyddsförordningens tillämpning omdiskuterad
Artskyddsförordningen som bland annat säger att det är förbjudet att avsiktligt
döda, skada eller fånga djur är omdiskuterad i vindkraftsammanhang.
EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv, som är grunden till Artskyddsförordningen, tolkas hårdare i Sverige än i andra länder, just i
vindkraftssammanhang enligt branschen. Förordningen gäller alla arter men i
handboken för Artskyddsförordningen finns en lista på arter som ”man bör ta
extra hänsyn till”. I Sverige tas nationella rödlistor fram av ArtDatabanken vid
SLU. Rödlistorna slås fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte
år. Det finns flera rödlistor, som Svenska rödlistan och arter i Habitatdirektivets
bilaga 1. Endast Habitatdirektivets bilaga 1 är fast medan övriga listor är
föränderliga. Att använda en fast lista när verkligheten hela tiden förändras är
problematiskt. I just vindkraftsammanhang bör man givetvis bry sig mest om de
arter, som antingen är verkligt hotade, eller som löper störst risk att påverkas av
vindkraft.
Det har i vindkraftssammanhang upplevts som att tillståndsprövningarna har
blivit mer oförutsebara och att de i många fall har gått mot en striktare
bedömning. I denna bedömning har tolkningen av fridlysningsbestämmelserna i
4 § artskyddsförordningen blivit mycket extensiv. I mark- och miljödomstolens
avslag för vindkraftsanläggningen Kattegatt Offshore skriver domstolen att även
störning av ett fåtal individer av tumlare utifrån artskyddsförordningen är
oförenligt med miljölagstiftningen. Denna tolkning innebär ett stort avsteg från
ekologisk praxis där man ser till effekter på populationsnivå. I Naturvårdsverkets
handbok för artskyddsförordningen finns också en öppning för att bedöma skada
på populationsnivå för att undvika orimliga konsekvenser av förordningen.
I fallet Skottarevet-Kattegatt Offshore i Hallands län har myndigheternas
bedömning av vindkraftens effekter på torskens lek- och uppväxtområden,
liksom förekomsten av tumlare, gjorts på ett mycket svagt vetenskapligt
underlag. Försiktighetsprincipen har hävdats i förhållande till vindkraftens
”okända” effekter samtidigt som fiskets kända effekter på samma populationer
inte beaktats. Området är av Naturvårdsverkets utsjöbanksinventeringar inte
klassat som av större intresse för naturvården och heller inte anmält av Sverige
till HELCOM´s och OSPAR´s nätverk av skyddade marina områden. I
utsjöbanksinventeringarna har andra marina områden i Kattegatt utpekats som
viktiga att skydda. Att döma av erfarenheterna från andra håll av vindkraftens
påverkan på torsk och tumlare under driftsfas, är sannolikheten liten för att
effekterna för det marina livet av vindkraftsanläggningar skulle vara allvarliga.
4(4)
Ännu återstår att arbeta vidare med hur en storskalig utbyggnad av havsbaserad
vindkraft kan komma att påverka det marina livet på landskapsnivå och om
beteendet förändras hos de djur som lever invid fundamenten.
Januari 2015
Text: Kjell Grip
Faktaruta försiktighetsprincipen
Tre särskilda principer ska vara vägledande för användningen av
försiktighetsprincipen [KOM (2000)].
en så fullständig vetenskaplig bedömning som möjligt, och fastställande,
så långt det går, av graden av vetenskaplig osäkerhet;
en bedömning av risken och möjliga konsekvenser av att inte vidta
åtgärder;
att alla berörda parter deltar i studien av försiktighetsåtgärderna, så snart
resultaten från den vetenskapliga bedömningen och/eller
riskbedömningen finns tillgängliga.
Så här definieras försiktighetsprincipen i Miljöbalken (2 Kap 3 §):
"Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd
skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de
försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att
verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa
eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa
möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att
anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön".
Referenser:
HELCOM, 2010. Ecosystem health of the Baltic Sea. HELCOM holistic
assessment. Baltic Sea Environment Proceedings No. 122.
Naturvårdsverket 2009. Vägledning om vindkraftsetablering i Natura 2000områden till havs. Regeringsuppdrag 23 2009.
Naturvårdsverket, 2012. Vindkraftens effekter på marint liv. En syntesrapport.
Rapport 6488.
Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB, 2014. Promemoria. Förslag till
förtydligande av regler om artskydd för anpassning till fågeldirektivets
bestämmelser.
