Publicerad i Förskoletidningen 6/2016
TEMA: ARBETSMILJÖ
Många förskollärare upplever problem med buller i arbetet. God akustik och
bra möbler kan leda till att ljudmiljön rapporteras som bättre och huvudvärk
och ljudtrötthet kan minska. Men den uppmätta bullernivån är ändå ofta för
hög för att vara acceptabel för barns och personals hälsa.
TEXT: KERSTIN PERSSON WAYE OCH SOFIE FREDRIKSSON
Buller skapar problem
Förskolan är en av Sveriges största arbetsplatser. Nära en halv
miljon anställda och barn vistas i förskolan och många utsätts
dagligen för höga ljudnivåer. Det finns mycket lite forskning
på bullrets effekt på barnen i förskolemiljö, men regionala
miljöhälsoenkäter bland barn i mellanstadieålder visar att så
många som vart fjärde barn upplevde obehag av buller i skolan
flera gånger i veckan. Det har även tidigare visats att buller
kan försämra uppmärksamhet och språkinlärning. Särskilt
svårt med taluppfattning i bullriga miljöer är det för barn med
annat modersmål samt barn med hörselnedsättning.
28
FOTO: SHUTTERSTOCK
Forskargruppen Ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet
undersöker effekter på hörsel bland personal som arbetar i
kommunikationsintensiva ljudmiljöer inom skola och hälsooch sjukvård. Inom ett forskningsprojekt om ljud, hörsel och
stress bland kvinnor har vi kunnat visa en hög förekomst av
både hörsel- och röstrelaterade besvär hos förskollärare jämfört med kvinnor i andra yrken. I en enkätundersökning fick
förskollärare och en kontrollgrupp med slumpmässigt utvalda
kvinnor svara på hur de upplevde ljudmiljön på arbetet. 2017
kommer vi att genomföra en ny enkät till samma kvinnor där
vi kommer att undersöka vilka hälsoeffekter som kan uppstå
på längre sikt.
Av nära 4 000 tillfrågade förskollärare uppgav en liten andel – två procent – ”inte alls” på frågan om de ansåg att buller
i verksamheten påverkade barnens beteende. Nästan hälften
svarade ”ganska mycket” och en tredjedel svarade ”mycket”.
Andelen som svarat ”mycket” var inte statistiskt skilt mellan
förskolor med olika pedagogik men det fanns en tendens till
FÖRSKOLETIDNINGEN 6/2016
något lägre (25 procent) i I ur och skurförskolor. I anslutning
till frågan fick pedagogerna kommentera och här är några av
svaren:
Höga ljud/röster gör att alla höjer sina röster mer.
Mer ljud/buller gör barnen oroliga och högljudda.
Pratar högre (skriker), trötta, huvudvärk, söker (uttrycker)
att de vill vara i en lugn miljö, till exempel få gå undan och vara
där det inte är så mycket skrik.
Barnen blir okoncentrerade, rastlösa, orkar inte, blir fort
trötta och irriterade. Buller i miljön påverkar även att de blir
allt högljuddare.
Blir stressade, ingen lekro, avbrutna, det händer för mycket
hela tiden runt omkring.
Bullret i förskolan har inte en enskild orsak utan kan bero
på barnens och personalens röststyrka, aktivitet, pedagogik,
individernas psykosociala situation och stämningen i gruppen. Barngruppens storlek och de akustiska egenskaperna i
rummet och dess inredning kan också påverka bullernivån,
liksom rummets form, färgsättning och belysning.
Inom ett annat forskningsprojekt i Mölndals stad studerade
vi hur ljudmiljöförbättrande åtgärder i förskolan påverkade förskolebarns och personals hälsa och välbefinnande.
Inför studien bestämdes ett antal krav på material avseende
ljudegenskaper, hälsa och miljöpåverkan, rengörbarhet,
brandsäkerhet, estetik och kostnad. Krav ställdes på att
materialet skulle vara miljövänligt, det fick inte innehålla
farliga kemikalier eller andra ämnen som kan påverka vår
hälsa negativt. Material i inomhusmiljö ska inte heller vara
lättantändligt i händelse av brand. Det skulle vara lätt att
rengöra, ha en låg livscykelkostnad, se snyggt ut och sist men
inte minst vara bullerdämpande. I projektet har man lagt stor
vikt vid just materialens akustiska egenskaper.
Vi undersökte sju förskoleavdelningar och jämförde dessa
med tre kontrollavdelningar. Mätningar (enkäter, intervjuer,
ljudnivåmätningar) gjordes före och efter åtgärderna i de
sju förskolorna och på liknande sätt för kontrollförskolorna.
Tak- och väggabsorbenter monterades, vilket gjorde att ljud
absorberades och reflekterades i mindre omfattning. Bord fick
akustiskt dämpade skivor som gav mjukare ljud från tallrikar
och glas och stolar fick tassar som gav mindre skrapljud.
”Det var tydligt att många
barn upplevde en fysisk
känsla i kroppen när de
hörde starka, höga, arga,
skrikande, skärande
och skrapande ljud.”
FÖRSKOLETIDNINGEN 6/2016
Före åtgärderna stördes nära 70 procent av personalen av
buller. Tre månader efter åtgärderna var andelen som stördes
endast 50 procent och nio månader efter var andelen 34 procent. Dessa sänkningar var statistiskt säkerställda och motsvarande förändring kunde inte ses bland kontrollavdelningarna. Ljud från höga röster och skrik, slammer vid måltider,
samtal samt skrap från stolar och bord var det som störde flest
i personalen före åtgärderna. Personalen uppgav att ljudmiljön blev bättre efter åtgärderna, men ansåg att det finns mer
att göra och enbart 20 procent var nöjda med ljudmiljön som
den var efter åtgärderna.
Genom intervjuer kunde vi analysera hur barnen beskrev,
reagerade på och kände sig efter att ha hört olika ljud i förskolemiljön. Så många som 61 procent av barnen hörde arga,
skrikande ljud ofta eller jätteofta och ingen skillnad sågs efter
åtgärderna. Det var tydligt att många barn upplevde en fysisk
känsla i kroppen när de hörde starka, höga, arga, skrikande,
skärande och skrapande ljud. Det fanns ett samband mellan
fysisk upplevelse av skrapande eller skärande ljud och bland
annat magont.
Tips för en hälsosammare ljudmiljö
• Öka er egen, barnens och föräldrarnas medvetenhet om
ljud. Lär barnen att lyssna efter både behagliga och
obehagliga ljud. Obehagliga ljud kan vara skrämmande om
barnen inte förstår dem.
• Arbeta för att uppnå behagliga ljudmiljöer. Det finns olika
pedagogiska material med tips gratis på internet, till
exempel Socialstyrelsens rapport Bullret bort! och skriften
Hörselhälsa (Arbetslivsinstitutet).
• Ge öronen ljudvila om det har varit särskilt stojigt.
Utevistelse kan vara ett bra alternativ.
• Dämpa belysningen så att lugn och ro lättare kan sprida sig
i barngruppen och bland personalen.
• Dela in barngruppen i mindre grupper, gärna i olika rum.
Undvik ”hela havet stormar”-lekar.
• Föregå med gott exempel. Gå fram till den du ska prata
med istället för att ropa tvärs över rummet eftersom det kan
öka ljudnivån i hela lokalen.
• Ta hjälp av skyddsombud eller företagshälsovård för att se
över lokalerna så att de sprider ljud på bästa sätt. Absorbenter i tak och på väggar samt tjocka kuddar och möbler
dämpar. Använd tassar (eller tennisbollar) på stolsfötterna
och mjukt underlag på
köksborden. Böcker och hyllor
sprider ljud. Undvik öppna,
plana, hårda ytor.
• Vid inköp av nya möbler och
leksaker försäkra er om att de
inte alstrar onödigt ljud,
särskilt i kontakt med andra
material. Hur låter till exempel
tallrik, bestick och bordsyta
tillsammans? Hur låter stolen
när den dras över golvet?
29
TEMA: ARBETSMILJÖ
Projektet visade att en god rumsakustik och möbler som
ger ifrån sig så lite ljud som möjligt vid användning leder
till en tydlig förbättring av upplevd ljudmiljö och minskad
förekomst av huvudvärk, ljudtrötthet och mindre anspändhet bland personalen. Barnen upplevde mindre obehag av
skrapljud och beskrev att pedagogen höjde rösten eller ropade
mindre efter åtgärderna.
Men samtidigt visade mätningarna att den uppmäta ljudnivån i rummen sänktes marginellt. Ljudnivåmätare som bars
av barn och personal visade på höga ljudnivåer och ljudnivåerna var i princip oförändrade efter åtgärderna. Barnen utsätts
för de högsta nivåerna, vilka tangerande arbetsmiljöverkets
gränsvärden för att undvika hörselskadligt buller om man
exponeras för åtta timmars daglig vistelse.
Det saknas ofta ett helhetstänk kring utrustning i förskolor
och dess interaktion med ytskikten. Det finns därför ett behov
att ta fram både standardiserade laboratoriemätmetoder och
fältmätningsmetoder med vilka man skulle kunna ”samtesta”
ljudnivåer som uppstår när olika ytmaterial möter varandra,
till exempel stolar mot golv, bordsytor och matvagnar mot
bestick, tallrikar och glas samt leksaker mot golv och väggar.
För att nå längre behövs flera angreppssätt där en god
rumsakustik tillsammans med förändringar i organisation,
barngrupper, verksamhet samt förhållningssätt kan samverka för att åstadkomma en god ljudmiljö för både barn och
pedagoger. n
Lästips
Rapporter i projektet finns att ladda ner på amm.se/ljudmiljo
Det låter som en geting i mitt huvud. Populärvetenskaplig
sammanfattning av rapport nr 2: 2011 från enheten för
Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet.
God ljudmiljö i förskola – samband mellan ljudmiljö, hälsa
och välbefinnande före och efter åtgärdsprogram. Rapport
från Enheten för Arbets- och miljömedicin nr 2: 2011.
God ljudmiljö i skola – krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller. Rapport från Enheten för
Arbets- och miljömedicin nr 4:2011.
God ljudmiljö i förskola – beskrivning av rumsakustik före
och efter åtgärdsprogram. Rapport från Enheten för
Arbets- och miljömedicin nr 6:2011.
En kartläggning av ljudmiljön och personalhälsa i Stenungsunds förskoleklasser och årskurserna 1–3 av Katrin Nielsen
och Kerstin Persson Waye (2010).
KERSTIN PERSSON WAYE. Professor i miljömedicin. Leder forskargruppen Ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet. Har
medverkat i nationella och internationella utredningar av bullers
hälsopåverkan, senast inom WHO:s revidering av bullerriktvärden
i Europa.
SOFIE FREDRIKSSON. Legitimerad audionom och doktorand vid
Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
universitet. Medlem av forskargruppen Ljudmiljö och hälsa.
30
Publicerad i Förskoletidningen 6/2016
”Prata med barnen
om ljud och hörsel”
Bifrost i Mölndal deltog i studien om ljudmiljöförbättrande åtgärder. Pia Hellström,
förskollärare, berättar om förskolans arbete.
TEXT: PERNILLA RÖNNLID
Hur såg bullersituationen ut innan
åtgärderna?
– Det hördes ständiga kommentarer
om ljudnivån. Personalen var känslig för plötsliga ljud och hade svårigheter med att sortera ljud. Störande
bakgrundsljud upplevdes jobbigt.
Man var stressad av bullret och ville ha total tystnad efter
arbetstid. Några hade tinnitus. Hur fick ni ner bullernivån?
– Dubbla mattor och möbeltassar till matborden gjorde
stor skillnad. Efterklangstiden blev mindre, slammer
och skrapljud minskade. Ljuddämpande plattor i taket,
ljudabsorbenter i lekhallarna och dimmerljus dämpade
effektivt. Att ljuset hade så stor betydelse hade vi inte
tänkt på innan.
När upplever du att det är jobbigt med buller?
– Främst i övergångssituationer mellan aktiviteter, ibland
i den självvalda leken och i inskolningstider med gråt då
övriga barn måste höja sina röster.
Hur pratar ni med barnen om buller?
– Det är viktigt att prata med dem kring ljud och hörsel
kontinuerligt i vardagen och att hitta strategier för hur de
kan göra istället för att skrika när kompisen inte hör. På
avdelningen har vi en regel: inomhus springer och skriker
vi inte. Genom att påminna varandra kombinerat med en
fantastisk utemiljö funkar detta bra. Att låna ett bulleröra
konkretiserar också för barnen.
Hur pratar ni om buller i arbetslaget?
– Numera diskuterar vi inte detta. Men nu när vi renoverar har det börjat lyftas lite igen eftersom det verkar
som att vi inte får behålla den ljuddämpande mattan på
väggen. Det är märkligt att man väljer att gå ifrån det som
fungerar. Jag förstår att det en ekonomisk fråga men det
blir det också när personalen får problem med hörseln
och känner en ökad stress av bullret. Dessa faktorer hör
onekligen ihop. n
FÖRSKOLETIDNINGEN 6/2016
