Buller

Buller – Varför är det
ohälsosamt?
Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare
Miljömedicinska Enheten
Centrum för Arbets- och Miljömedicin
Stockholms Läns Landsting
Centrum för Arbets- och Miljömedicin,
Stockholms läns landsting
 Enheten för Miljömedicin
 Miljömedicinskt samhällsstöd
 Identifiera och förebygga ohälsa vad gäller
 Inomhusmiljö, allergier, luftföroreningar, buller, UVstrålning och klimat
 Kartläggning av risker
 Informationsspridning, ex. Bullernätverket
 Undervisning
 Forskning
2
Miljöhälsorapportering
 Vart 4 år, omväxlande vuxna och barn
 Miljöhälsorapport 2009
 Vuxna
 Enkät 2007: 26 000 svar (59,4%)
 Miljöhälsorapport 2013
 Barn, 8 mån., 4 år, 12 år
 Enkät 2011: 36 000 (51%)
3
Institutet för Miljömedicin (IMM)
 Traditionell institution vid Karolinska Institutet
 Nationellt expertorgan inom miljömedicin
 Verksamhetsområden
 Arbets- och Miljömedicin
 Epidemiologi
 Fysiologi samt
 Toxikologi
4
Kunskapssammanställning om
buller och hälsa
 Uppdrag från Naturvårdsverket
 Skapa en vetenskaplig grund och ge vägledning i det svenska arbetet med
omgivningsbuller
 Identifiera viktiga kunskapsluckor
 Sammanfatta behov av ytterligare
forskning
 Författare
 Charlotta Eriksson, IMM, KI
 Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, SU
 Göran Pershagen, IMM, KI
5
Metoder
 Litteraturgenomgång av kunskapsläget om trafik- respektive
industribuller och hälsa
 Allmän störning, sömnstörning, inlärning och prestation, hjärt- och
kärlsjukdom
 Tidigare kunskapssammanställningar som utgångsläge
 “Guidelines for Community Noise”, WHO 2000
 “Night Noise Guidelines for Europe”, WHO 2009
 “Burden of disease from environmental noise, Quantification of healthy life
years lost in Europe”, WHO 2011
 Fokus på nyare studier
 Enskilda forskningsresultat, metaanalyser, reviews
 Rapporter från EU och WHO
 EU-projekt om buller, t.ex. “ENNAH”
6
Bakgrund om buller
 Ett omfattande och växande
miljöhälsoproblem!
 Ökad urbanisering
 Tillväxt av transportsektorn
 Ca 2 miljoner personer i Sverige
exponeras för trafikbuller
överstigande riktvärdet för
utomhusbuller (55 dB)
 Buller från vägtrafik dominerar
(ca 1,7 miljoner)
7
Allmän störning
 Om man betänker WHOs definition av hälsa..
”A state of complete physical, mental and social well-being and
not merely the absence of disease or infirmity”
..så bör störning ses som en negativ hälsoeffekt.
 Upplevelse av störning är det vanligaste symptomet på den
stress som byggs upp i kroppen till följd av oönskat ljud
 Störning orsakar även fysiologiska besvär/stressymptom
 Trötthet
 Irritation
 Rastlöshet
 Koncentrationsproblem
 Ont i magen/huvudet……….
8
Miljöhälsorapport 2009
 14% störs av trafikbuller,
jämfört med 12% 1999
 12% störs av vägtrafik buller,
jämfört med 9% 1999
 Ökning med 200 000
personer, 40%
 Störning av spår- och flygtrafikbuller ökar ej nationellt, men
däremot regionalt (ex Sthlm)
9
Miljöhälsorapport 2013
 Kraftig ökning också av besvär av ljud från andra barn i skolmiljö
 18 till 31%
10
Samband med trafikbuller
 Tydliga exponering-responssamband på populationsnivå
 Flygbuller mest störande
 Stora individuella skillnader
 Känslighet, ålder, utbildning, ekonomiskt eller annat beroende
 Behov av uppdatering av kurvorna för flyg- och spårbuller
 Kurvor saknas för kombinerat buller
11
Samband med industribuller
 Få studier, osäkra resultat
 Något lika eller något mer störande än vägtrafikbuller
 Undantag: buller från rangerbangårdar
 Fler studier behövs, speciellt för hamnar och bangårdar
12
Sömnstörning
Miljöhälsorapport 2009
 Vila/avkoppling: Ökning från
4% till 6%
 Sömn: Ökning från 3% till
4%
 Höra radio och TV: Ingen
förändring
 Stör samtal: Ökning
13
Miljöhälsorapport 2013
 Barn eventuellt mer känsliga än vuxna
 Barn sover längre vilket ökar risken att de utsätts för buller någon
gång under sömnperioden
 Barn behöver längre tid för återhämtning
 Av 12-åringar i flerfamiljshus uppger 4%
att de har svårt att somna…
 ..3% att de blir väckta
 Enfamiljshus – 1%
14
Hälsopåverkan
 Sömn är en biologisk nödvändighet för en god fysisk och
psykisk hälsa
 Normal sömn har en tydligt definierad och stabil struktur med
sex olika sömnstadier
Från Muzet 2007
15
Omedelbara effekter av buller på sömnen




Ökad motilitet (kroppsrörelser)
Kortare sömnperiod
Fragmenterat sömnmönster
Fysiologiska effekter från 35 dB (LAmax inomhus)
 Blodtryck, puls, andning… (stresspåslag)
 Uppvaknanden från 42 dB (LAmax inomhus)
16
Kroniska effekter av buller på sömnen
 Akuta fysiologiska effekter avtar inte
 Kronisk aktivering av stressystemen
 Ökning av stresshormon i blodet (ex kortisol)
 Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom
 Påverkan på aptitreglerande system
 Minskning av Leptin
 Ökad aptit, minskad energiåtgång
 Viktuppgång, försämrad glukostolerans
 Påverkan på immunologiska funktioner
 Ökning av C-reactive protein (CRP)
 Ökning av inflammatoriska mediatorer
 Ateroskleros (åderförkalkning)
17
Inlärning och prestation
 Buller påverkar den kognitiva förmågan, dvs hur information
bearbetas, lagras och återkallas
 Ju svårare arbetsuppgifter, desto större påverkan
 Bullret påverkar bland annat
 Koncentration, tal- och läsförståelse, motivation, logiskt tänkande,
minne
 Prat är den mest störande källan
 hjärnan söker efter signaler i bullret som måste tydas
 Ljud som varierar upplevs mer distraherande än konstanta ljud
 Konstanta lågfrekventa ljud har dock en tydligt uttröttande effekt
18
RANCH: Road traffic and Aircraft Noise exposure
and Childrens cognition and Health
 3000 barn, 9-10 år
 89 skolor runt 3 Europeiska
flygplatser
 Samband mellan flygbuller och
läsförståelse, minne samt
motivation
 5 dB ökning i ljudnivån försenade
läsförståelsen med 1-2 månader
 Inga samband med vägtrafikbuller
19
Hjärt- och kärlsjukdom
 Den vanligaste dödsorsaken, Sverige 42%
 Riskfaktorer inkluderar rökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam
kost, alkohol
 Hjärt- och kärlsjukdom inkluderar sjukdom i hjärtat, hjärnan
och kroppen kärlsystem och orsakas ofta av ateroskleros
(åderförkalkning), t.ex.
 Högt blodtryck
 Hjärtinfarkt
 Stroke
 Samvarierar ofta med metabola sjukdomar
 Övervikt och höga blodfetter
 Nedsatt glukostolerans
 Typ 2 diabetes
20
Biologisk mekanism
Bullerexponering
Långtidseffekter
Akuta effekter
Allmän störning
Sömnstörning
Kronsikt stresstillstånd
Stressrespons, aktivering av
sympatiska nervsystemet och
endokrina systemet
Haemodynamiska, metabola och immunologiska
effekter:
• Slagvolym
• Hjärtfrekvens
• Kärlsammandragning
• Blodtryck
• Frisättning av fria fettsyror till blodbanan
• Mobilisering av glucos
• Aggregering av trombocyter (blodets viskositet)
Högt
blodtryck
Hjärtinfarkt
Övervikt
Glukostolerans
Stroke
Typ 2
Diabetes
21
Hälsoriskbedömning
 Tydlig biologisk mekanism
 Ökande bevisning för ett orsaksamband från epidemiologiska
studier
 Metodologiska problem
 Oprecis exponeringsbedömning
 Få longitudinella studier
 Oklart vid vilken bullernivå risken ökar
 Få studier har undersökt buller och luftföroreningar samtidigt
 Inga studier av buller från mer än en källa
22
Avhandling – “Cardiovascular and Metabolic
effects of Long-Term Traffic Noise Exposure”
 Att undersöka långtidseffekterna av trafikbuller på
kardiovaskulära och metabola utfall
 Hjärt- och kärlsjukdom, främst högt blodtryck
 Överviktsmaskörer
 Body Mass Index (BMI)
 Bukomfång
 Typ 2 diabetes
23
Flygbuller:
högt blodtryck, övervikt och diabetes
 Kohortstudie – baserad på
Stockholms diabetespreventiva
program
 5 kommuner i Stockholms
län,1992 – 2006
 2 383 män och 3 329 kvinnor
följdes 8-10 år
 Frågeformulär och kliniska
undersökningar
24
Bullerexponering
 Geografiska Informationssystem
 Adressregister och geokodning av
adresser
 Bullerdata från Luftfartsverket
 Exponering från 50 till 65 dB(A)
Studiedeltagare och bullerutbredning runt Arlanda
Lden 50-65 dB(A).
25
Sjukdomsdata
 Frågeformulär
 Sjukdomar, livsstil, utbildning, yrke, social kontakter
 Bullerstörning (flyg, väg, spår och yrke)
 Kliniska undersökningar – Vårdcentraler
 Längd och vikt, BMI (kg/m2)
 Buk- och höftmått (cm)
 Blodtrycksmätning (mmHg)
 Oralt glukostoleranstest (OGTT)
26
Resultat
-Högt blodtryck
Bullerexponering
(FBN)
Ojusterat
Justerat a
N
Hypertoni, n (%)
RR (95% CI)
RR (95% CI)
2020
626 (31)
1.11 (1.02-1.21)
1.10 (1.01-1.19)
<50 dB(A)
1610
478 (30)
1.0
1.0
≥50 dB(A)
410
148 (36)
1.22 (1.05-1.41)
1.19 (1.03-1.37)
Kontinuerlig
Per 5 dB(A)
Dikotom
a
Justerat för ålder och BMI
 Tydlig överrisk hos män
 Starkare samband bland äldre (≥57 år)
27
-Könsskillnad?
RR per 5 dB(A) Ldena
Män: 1.21 (1.05-1.39)
Kvinnor: 0.97 (0.83-1.13)
a
Justerat för ålder, SES, BMI och tobaksanvändning.
 Eventuell könsskillnad, dock ej statistiskt signifikant
28
-BMI och bukomfång
Samband mellan flygbuller och BMI
Samband mellan flygbuller och bukomfång
29
Typ 2 diabetes
 Inga samband i totalpopulationen
 Möjlig effekt hos kvinnor?
Table 5. Associations between aircraft noise exposure and cumulative incidence of Type 2
diabetes, stratified by sex (No. males=2 091, No. females=3 065).
Aircraft noise
exposure (Lden)
Type 2 diabetes
Males
Females
(n=102)
(n=57)
N
n (%)
OR (95% CI)
N
n (%)
OR (95% CI)
1 783
88 (5)
1.00
2 723
45 (2)
1.00
252
13 (5)
0.97 (0.52, 1.78)
282
9 (3)
1.84 (0.88, 3.90)
56
1 (2)
0.33 (0.04, 2.42)
60
3 (5)
2.68 (0.78, 9.24)
-
-
0.96 (0.75, 1.24)
-
-
1.32 (1.00, 1.76)
Categorical, dB(A)
<50
50-54
≥55
Per 5 dB(A)
30
Sammanfattande ord…
 Buller är en vanlig och fortfarande ökande exponering
 Tydliga samband med störning och sömnstörning
 Effekter på inlärning och prestation
 Ökande bevisning för påverkan på hjärt-kärlsystemet
 Ny forskning visar effekter även på det metabola systemet
 Buller bör tas i beaktning vid stadsbyggnadsplanering så att
hälsoeffekterna minimeras
31
Tack för uppmärksamheten!
[email protected]