BERNSTORPSBÄCKEN
VELLINGE
VATTENVÅRDSPLANERING
Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via
Länsstyrelsen i Skåne
NATURCENTRUM AB
DECEMBER 2014
1
Uppdragsgivare
Länsstyrelsen i Skåne
Uppdragstagare
Naturcentrum AB
Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund
Tel. 0303-726160
Jens Morin
Tel: 046-53045 / 0703-168786
E-post: [email protected]
John Fidler
Tel: 0739-997522
E-post: [email protected]
Kartmaterial och illustrationer
Terrängkarta © Lantmäteriet
Illustrationer och foto övrigt © Naturcentrum AB
Omslagsfoto
Bernstorpsbäcken, direkt uppströms Falsterbovägen
Foto: Jens Morin © Naturcentrum AB
2
Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken
Naturcentrum AB December 2014
Innehåll
SAMMANFATTNING ....................................................................................................................4 UPPDRAGSBESKRIVNING OCH BAKGRUND .......................................................................5 METODIK & ANALYS ..................................................................................................................5 ANALYS AV HÖJDFÖRUTSÄTTNINGAR OCH OLIKA KARTUNDERLAG .............................................. 5 Dikningsföretag ....................................................................................................................... 6 Fältinventering och övrig information .................................................................................... 6 RESULTAT ......................................................................................................................................6 VÄRDEN ........................................................................................................................................ 6 Värdebeskrivning ..................................................................................................................... 7 ÅTGÄRDSFÖRSLAG .....................................................................................................................8 VÅTMARKER ................................................................................................................................. 8 SKYDDSZONER .............................................................................................................................. 8 DIKESAVFASNING/TVÅSTEGSDIKNING........................................................................................... 8 BIOTOPVÅRDANDE ÅTGÄRDER ...................................................................................................... 9 Tillförsel av sten/grus ............................................................................................................ 10 Plantering av träd .................................................................................................................. 11 Översyn av vattenuttag .......................................................................................................... 11 RÅDGIVNING TILL LANTBRUKET ................................................................................................. 11 ÅTGÄRDSFÖRSLAG OMRÅDESVIS I BERNSTORPSBÄCKEN ............................................................ 12 BILAGOR .......................................................................................................................................13 Bilaga 1 – Åhörarkopior från presentation vid möte 11 december ....................................... 13 3
Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken
Naturcentrum AB December 2014
Sammanfattning
Bernstorpsbäcken är ett vattendrag med avrinningsområde på drygt 2000 ha som
mynnar i Foteviken. Den är i hela sin sträckning rätad och fördjupad och högre uppströms är bäcken delvis kulverterad. Till betydande del har de öppna sträckorna ett
tydligt fall vilket gör bäcken särskilt intressant för t ex havsöring även om bäckmiljön
är kraftigt påverkad av rensning. Den nedersta delen är dock flack men först nedanför Bernstorps Gård där vattendraget rinner ut på strandängarna invid Foteviken.
Bäcken är ett värdefullt inslag i jordbrukslandskapet och en viktig miljö för växt och
djurliv. Foteviken och bäcken i sig är starkt påverkade av förhöjda halter av näringsämnen. Mycket av de värden som gör vattenmiljön och området så speciellt och värdefullt påverkas negativt av näringsämnen. Åtgärder för att minska näringsbelastningen är därför angelägna men även mindre natur- och fiskevårdande åtgärder i
vattendraget kan här få en stor betydelse för djurlivet, inte minst anpassningar för
havsöring.
Åtgärder som kan vara aktuella handlar om att skapa en större variation längs med
vattendraget och mer utrymme för vattnet, både för rening och flödesutjämning.
Våtmarker, dikesavfasning och olika fiskevårdsåtgärder bedöms som värdefulla verktyg för att skapa ett renare och mer levande vatten.
Underlaget är framtaget i syfte att informera om potentialen för vattenvårdsåtgärder
och inspirera till genomförande. Det ska inte ses som ett utpekande av platser där
inte intresse finns för åtgärder. Alla vattenvårdsåtgärder ska planeras helt i samförstånd med berörda fastighetsägare och nyttjare.
4
Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken
Naturcentrum AB December 2014
Uppdragsbeskrivning och bakgrund
Naturcentrum AB har under 2013-2014 haft i uppdrag att välja ut två mindre vattendrag med kring 1000-5000 ha avrinningsområde. I dessa ska förslag till vattenvårdande åtgärder tas fram och dokumenteras som ett enkelt åtgärdsprogram med fokus
på primärt näringsretention och biologisk mångfald. Markägare ska informeras vid ett
gemensamt möte där förutom åtgärdsförslag även information om vattenvårdsarbete
i allmänhet ska presenteras (Bilaga 1).
Vägledande för valet av vattendrag har varit att det ska finnas en tydlig miljöproblematik med påverkan på såväl vattendrag som recipient. Samtidigt har potential till
förbättring också vägts in, d v s att goda förutsättningar finns att kunna gynna vattenmiljön med rimliga insatser. Bernstorpsbäcken i Vellinge kommun bedöms uppfylla dessa krav mycket väl. Syftet med projektet är som alltid i ”Greppa Näringen”
primärt att informera markägare. I det här projektet om de värden som döljer sig i
ett till synes ointressant rätat dike och vilka åtgärder som bäst gynnar vattenmiljön,
fiskar, fåglar och det känsliga kustområdet. Underlaget som tas fram i projektet är i
första hand avsett att vara en information till markägare och inspiration till åtgärder.
Underlaget förpliktigar på inget sätt att vidta några åtgärder eller till något annat åtagande.
Metodik & Analys
För att kunna föreslå lämpliga, relevanta och kostnadseffektiva åtgärder har en stor
mängd information analyserats. Fältinventering har också genomförts vid olika tillfällen och är avgörande för många bedömningar.
Analys av höjdförutsättningar och olika kartunderlag
För att i detalj kunna studera bidragande orsaker till förhöjda förluster av närsalter till
vattendragen (marklutningar, brukningsytor, diken etc.) och förutsättningar för åtgärder så har en mängd olika underlag använts. Särskilt viktiga är terrängmodell ifrån
den högupplösta flygskanningen Grid 2+, ortofoto både från senaste åren men även
från 40- talet, dikningsföretag med båtnadsområden och i särskilda fall granskning av
aktkartor. Vid fördjupning i enskilda fall, exempelvis intressanta våtmarkslägen, har
olika historiska underlag analyserats. Äldre kartunderlag finns tillgängliga via Lantmäteriets karttjänst ”Historiska kartor”. Arealavmätningar och skifteskartor är exempel
på sådana kartor.
5
Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken
Naturcentrum AB December 2014
Dikningsföretag
I jordbruksområden med relativt flacka förhållanden har dikningsföretag skapats i
syfte att leda bort vatten genom flera fastigheter. Om vattendraget är strömmande
och omgivande mark lutar mot vattnet så finns däremot ofta inget behov av dikningsföretag. Vid planering av åtgärder som innebär dämning och fördröjning av
vatten i området så är anpassningar till dikningsföretagen nödvändiga. Därför har
dikningsföretagens båtnadsområden granskats översiktligt i samband med kartstudierna. Där möjliga åtgärder identifierats har berörda dikningsföretag studerats närmare
genom att i akten granska ex. längd och tvärsektioner.
Fältinventering och övrig information
För att kunna föreslå rätt åtgärder krävs kunskap om vattendragets kemi, morfologi
och biologi. Information om kemi och till viss del bottenfauna och fisksamhälle har
sökts i olika miljöövervakningsrapporter. Genom en översiktlig fältinventering har
vattendragets morfologi, växtlighet och förutsättningar för åtgärder kunnat studeras
ytterligare.
Resultat
Värden
Vattendraget har översiktligt indelats i olika delsträckor med avgränsning beroende
på t.ex. vattendragets struktur, påverkan och närområde (Figur 1). I inventeringen
delas vattendraget upp i olika delsträckor med någorlunda homogen karaktär. Värdebedömningen grundar sig primärt på fältobservationer men även på terrängmodellen
(Grid 2+). För varje delsträcka lämnas en översiktlig värdesbedömning med skalan;
Värden saknas - Bäckmiljön är helt bortbyggd antingen genom kulvertering eller
uträtning och kanalisering i kombination med stor belastning av exempelvis förorenande ämnen. Påtagligt fall saknas typiskt och botten pålagras kontinuerligt av finsediment.
Allmänna värden - Bäckmiljön har bitvis eller tidvis vissa värden för fisk och/eller
bottenfauna. Tidvis kan vattendraget torka ut eller på annat sätt påverkas så att bestående värden för fisk och fauna inte kan upprätthållas. Vattendraget utgör ett värdefullt inslag i landskapet.
Höga värden - Bäckmiljön har ex. strukturer, djup, beskuggning och
flöde/vattenkemi som bidrar till bestående värden för exempelvis laxfisk (även om
laxfisk inte förekommer lokalt) och för syrekrävande bottenfauna. Förutsättningar
för känslig, hotad eller sällsynt fauna är god.
Mycket höga värden - Bäckmiljön har, utöver förutsättningar som för höga värden,
även en mycket känslig, hotad eller sällsynt flora och/eller fauna. Dessa arter indikerar en relativt opåverkad miljö med lång kontinuitet.
6
Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken
Naturcentrum AB December 2014
Figur 1: Värden knutna till vattenmiljön i Bernstorpsbäcken enligt legend i figuren. Generellt har de öppna
delarna av bäcken höga värden eller intressant potential. Vattendraget är indelat i 3 delar A-C för enklare
texthänvisning nedan.
Värdebeskrivning
A. Närmast Foteviken mycket flackt och påverkas tidvis av havsvattenuppträngning. Unika värden för vadarfåglar som är beroende av vatten. Havsöring passerar förbi men intresserar sig mer för de mer strömmande miljöerna
med hårdbotten uppströms (Höga värden) där åtskilliga havsöringar leker i
dagsläget.
B. Sträcka som är kraftigt rätad och rensad men till större delen med gott fall
och stor potential (streckat – Hög potential) för exempelvis havsöring.
C. Sträcka med relativt strömmande vatten och substrat med sten och grus. Den
strömmande vattenmiljön har goda förutsättningar för syrekrävande bottenfauna och fisk.
7
Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken
Naturcentrum AB December 2014
Åtgärdsförslag
Här redovisas först en allmän översikt av de åtgärder som rekommenderas i området
och sedan på karta en översikt av platser som bedöms lämpliga för olika åtgärder.
Platsspecifika förslag kommenteras därefter med hänvisning till karta.
Våtmarker
Våtmarkerna bör utformas så att de uppfyller de syften man har i varje enskilt läge,
vilket normalt är fler än ett! Generellt bör man för både näringsrening, biologisk
mångfald och landskapsanpassning sträva efter grunda våtmarker och att anläggning
tar vara på de naturliga förutsättningarna på bästa sätt. Markerade vallar och branta
slänter ska undvikas både för att förenkla skötsel, gynna mångfald och ur säkerhetssynpunkt. Grunda våtmarker med rik växtlighet och gärna med hög belastning av
näringsämnen växer dock igen och man bör räkna med att skötselinsatser kan
komma behövas. Våtmarker ska därför normalt skapas med någon manuell regleringsmöjlighet eller tillåtas variera med det naturliga flödet så större ytor kan kommas
åt tidvis med vanliga jordbruksmaskiner. Särskilt i de fall man förväntar sig sedimenteringsproblem bör man överväga att anlägga någon djuphåla vid inloppet som enkelt
kan kommas åt maskinellt för rensning. Ofta är betesskötsel det enklaste och effektivaste sättet att förhindra igenväxning, särskilt om våtmarken varierar en del i vattennivå.
Skyddszoner
Bernstorpsbäcken omges primärt av odlingsmark. Ökat inslag av hårdgjorda ytor på
Vellingesidan och delvis ökande nederbördsmängder och ökad frekvens av kraftig
nederbörd liksom högre havsvattenstånd ger stor risk för ytavrinning och erosion vid
höga flöden. Ytavrinning på bar jord medför att det under korta perioder transporteras mycket sediment med högt näringsinnehåll ned i vattendraget. I synnerhet för
läckage av fosfor är dessa episoder mycket allvarliga. Att tillskapa av skyddszoner på
mark intill vattendraget men också på starkt sluttande mark eller i svackor som leder
ytvatten vid kraftiga flöden kan starkt reducera fosfortransporterna till själva bäcken
och den känsliga Foteviken. Hela närområdet kring Bernstorpsbäcken är intressant
för etablering av mer skyddszoner och en ökad andel vegetationstäckt mark, i synnerhet vintertid när risken för ytavrinning generellt är hög. Skyddszoner kan med
fördel skötas med slåtter eller bete (trampskador ska dock undvikas).
Dikesavfasning/tvåstegsdikning
Om möjligt bör Bernstorpsbäcken i vissa delar ges möjlighet att ta mer plats, åtminstone vid höga flöden. Fåran har idag huvudsakligen branta kanter och vid kraftiga flöden finns begränsad möjlighet för vattnet att rymmas inom vattendraget vilket
kan ge översvämningar på vissa platser. Vattendragets flödesutjämnande och näringsrenande funktion kan väsentligt utökas om man i vissa delar kan vidga fåran så att
den tillåts bredda ut över ytterligare några meters bredd vid högre flöden (Figur 2). I
sträckor där vattendraget ligger mycket djupt blir detta kostsamt och nyttan får vägas
mot kostnaden för varje enskild plats men principiellt är åtgärden möjlig i stora delar
av bäcksträckningen. Kulverterade sträckningar är ibland underdimensionerade ef-
8
Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken
Naturcentrum AB December 2014
tersom de vid genomförande av dikningsföretag är dimensionerade för endast ytavrinning från odlingsmark och inte för dagens högre andel hårdgjorda ytor. I
Bernstorpsbäcken är dock kulvertar t ex under nyare vägar generellt väl dimensionerade. Kan rörledningar i täckdikade ytor ersättas med öppna diken ger detta en
bättre kapacitet. Längre kulverterade sträckningar av huvudfåran finns främst långt
upp i systemet medan vissa tillkommande större ledningar finns.
Figur 2: Exempel på ”tvåstegsdikning” överst och en mer naturligt anpassad bäckfåra underst. Båda ger
väsentligt större flödesutjämnande potential, bättre rening och större utrymme för biologisk mångfald.
Biotopvårdande åtgärder
Bernstorpsbäcken är ett kustmynnande vattendrag med långa svagt strömmande till
strömmande sträckor och torkar normalt inte ut sommartid. Det finns därmed en
stor potential för strömvattenlevande fiskar och andra djur som man starkt kan
gynna med riktade åtgärder. Redan idag leker mycket havsöring i Bernstorpsbäcken
(figur 3). Under åtgärdsförslagen nedan lämnas en översiktlig områdesvis beskrivning
av vilka åtgärder som bör prioriteras i syfte att gynna fisken och faunan i vattendraget
på olika sträckor.
9
Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken
Naturcentrum AB December 2014
Figur 3: Lekgrop skapad av havsöring i Bernstorpsbäcken, nedströms Falsterbovägen.
Tillförsel av sten/grus
Block, sten och grus läggs ut med hänsyn tagen till befintlig sektion enligt eventuell
dikesförättning och den avbördningskapacitet som krävs. Detta innebär att det vid
val av exakt plats krävs en bedömning av om utläggning kan göras utan risk för dämningsproblem. Om risk för dämning finns så ska åtgärden antingen flyttas eller så ska
den avbördande sektionen kompenseras, t ex genom att bäckfåran vidgas. Exempel
på en fåra med mer naturlig struktur ses i figur 4.
10
Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken
Naturcentrum AB December 2014
Figur 4: Exempel på naturligt anpassad mindre strömfåra. Utöver illustrerat bör bottenmaterial innehålla
grus/sten (typ 0-90mm) för att tillföra bra lekmaterial för havsöring.
Plantering av träd
Bernstorpsbäcken är idag till största delen obeskuggad vilket för t ex öring medför en
ökad risk för skadligt hög vattentemperatur. Trädplanteringar som gjorts på norra
sidan om bäcken bidrar tyvärr endast lite till beskuggning. En ökad beskuggning ger
en markant minskad igenväxning i bäckmiljön och kan därmed minska rensningsbehovet. Lämpliga trädslag är lokalt förekommande arter och i fuktiga miljöer, t ex al.
Plantering får inte ske i Bernstorpsbäckens nedre del där strandängarna tar vid och
rekommenderas inte heller i anslutning till eventuella större våtmarksytor eftersom
träd blir bra utkiksposter för t ex kråkor som då lättare kan få tag i känsliga våtmarksfåglars ägg och ungar.
Översyn av vattenuttag
Längs med vattendragen finns vissa anläggningar för uttag av vatten till olika ändamål, t ex bevattning. Det är inte utrett huruvida vattenuttag sker eller i vilken omfattning. Bernstorpsbäcken har ett relativt begränsat sommarflöde och lågflödessituationer kan handla om bara enstaka liter per sekund. Dessa sekundliter är ofta av avgörande betydelse för fisken i bäcken och begränsande för populationen totalt sett över
året. Därför kan vattenuttag som sker samtidigt innebära en risk för direkt påverkan.
Det finns alltså anledning att se över de vattenuttag som görs ur bäckarna, i synnerhet om investeringar planeras som ska gynna fisken. Vattenuttag kan sannolikt tillåtas
om det i övrigt är ett högt eller måttligt högt flöde i vattendraget. Vid lågflödessituationer så bör man vara restriktiv med uttag och även följa Länsstyrelsens rekommendationer och anvisningar för tillåtlighet av vattenuttag. För att underlätta för bedömningar av flöden kan en graderad pegel sättas upp för allmän information.
Flertalet av de eventuella våtmarker som föreslås nedan kan utnyttjas för att magasinera ytvatten och delvis användas för bevattningsuttag och kan på så sätt förbättra
lantbrukets möjlighet till bevattningsuttag utan att tulla på den känsliga lågvattenföringen
Rådgivning till lantbruket
Optimering av gödning (liksom bekämpningsmedel) kan säkert vara en viktig förklaring till att näringstransporterna i Bernstorpsbäcken ändå uppvisar en nedåtgående
trend (liksom övriga Vellingebäckarna enligt Vellinge kommuns miljöövervak-
11
Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken
Naturcentrum AB December 2014
ning/provtagning). Ytterligare förbättringar och anpassningar i lantbruket kan helt
säkert uppnås genom rådgivning och dialog exempelvis inom Greppa Näringen
(www.greppa.nu). Även stöd vid planering av åtgärder som t ex våtmarksanläggning
finns att få via Greppa Näringen.
Figur 6: Vattenvårdsåtgärder områdesvis. Platsspecifika åtgärdsförslag är numrerade och kommenteras
särskilt nedan. Vattendragssträckorna är indelade i tre delar, A-C och kommenteras nedan. Planerade fördröjningsdammar enligt ÖP 2013 är inritade där de ligger i anslutning till bäcken.
Åtgärdsförslag områdesvis i Bernstorpsbäcken
1. Våtmark (5,9 ha) gränsande till extremt värdefulla strandängar i Foteviken.
Mycket hög reningspotential. Kräver noggrann anpassning till befintlig landskapsbild och biologiska värden men kan rätt utformad bli ett mycket värdefullt tillskott även för biologisk mångfald och en rad rödlistade arter. Inom
ytan och i angränsande områden finns möjlighet att skapa en stor variation av
livsmiljöer. Hela eller merparten av flödet bör sannolikt ledas igenom. Utlopp
måste anpassas väl för vandrande fisk och utformningen ska anpassas för att
minimera risken att våtmarken blir en fälla för vandrande fisk.
2. Mycket strategisk plats för våtmark (5,7 ha) som kan göras stor och relativt
kostnadseffektiv. Tar emot vatten från kulverterat system (dikningsföretag)
och mycket avrinning från jordbruksmark men med en ökande andel hårdgjorda ytor. Anläggande kommer i konflikt med god jordbruksmark men anpassningar i omfattning kan såklart göras i hög grad. Ett alternativ kan vara
att skapa ett mindre permanent vatten och med en särskild utformning av utlopp skapa en större utjämningsvolym (över en större yta) för 10- 30+ års
flöden.
12
Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken
Naturcentrum AB December 2014
3. Väl avgränsad svacka som tidigare varit våtmark. Ingår i separat och kulverterat dikningsföretag som mynnar vid Kungstorp. Kan möjligen belastas av
vatten från Bernstorpsbäcken för rening om vatten kan ledas tillbaka till
Bernstorpsbäcken så nedströms kulverterade system inte belastas ytterligare.
Mycket intressant område för våtmarksanläggning i någon form. Särskilt intressant yta med tanke på den omedelbara flödesutjämnande funktionen den
kan ha på Bernstorpsbäckens högflöden. Skulle gå att kombinera i viss utsträckning med bevattningsuttag. Inritad yta 23,8 ha.
4. Lämplig låglänt mark för sidodamm (2,3 ha) samt belastning av mindre,
täckta system. Utformning bör styras av reningsfunktion och i viss mån flödesutjämning. Grunda strandpartier med flacka och varierande slänter skapar
goda förutsättningar för fågelliv och groddjur. Går att kombinera i viss utsträckning med bevattningsuttag.
5. Lämplig svacka för sidodamm (1,7 ha) samt belastning av mindre täckta system. Utformning och funktion samma som för nr 4.
6. Lämplig svacka för sidodamm/översvämningszon (0,9 ha) intill bäcken. Idag
en relativt flack och låglänt yta med möjlighet att leda in vatten från våtmark
nr 7, om denna anläggs samtidigt.
7. Lämplig låglänt yta kring bäcken (våtmark, översvämningsyta). Hela flödet
kan ledas in i en större våtmark omgärdad av markerade slänter mot högre
mark och av hög vägbank. Alternativt mindre sidodamm söder om bäcken.
Vid anläggning bör möjlighet till samordning med nr 6 undersökas vidare.
Vattendragssträckor:
A. Intressant att se över möjliga anpassningar för att variera och utöka vattenmiljön med hänsyn till fåglar och groddjur (t ex grönfläckig padda i närområdet).
B. Höga värden kan skapas genom enkla åtgärder som beskuggning och tillförsel av sten och grus. Intressant med tvåstegsdikning/dikesavfasning.
C. Höga befintliga värden som kan förstärkas ytterligare genom främst plantering men bitvis även med tillförsel av sten och grus. Intressant sträcka även
för dikesavfasning/tvåstegsdikning.
Bilagor
Bilaga 1 – Åhörarkopior från presentation vid möte 11 december
13
