Infektioner hos barn i förskolan
Johanna Rubin
Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV
Stockholm, november 2014
Johanna Rubin
Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst
[email protected]
Tel: 08-6186386, Mobil: 0737453008
”Varför så ofta sjuk efter förskolestart!”
2
Infektioner hos barn är normalt
• Immunförsvaret ”tränas”
• Barn är friska bärare av många bakterier
3
Åldersfördelning övre luftvägsinfektioner, från 2008
Hur ofta är ”normalt”?
• Förskolebarn har fler infektioner
än ”hemmabarn”
• Småbarn är ofta sjuka i infektioner
(6-8 ggr/år) – det är ”normalt”
5
”Mitt barn
är alltid
sjukt”
Virus
• Virus orsakar många olika infektioner
• Över 90 % av infektioner i luftvägarna orsakas
av virus (t.ex. förkylning)
• Antibiotika har ingen effekt på virus
7
Bakterier
• Många bakterier finns i eller på utsidan av vår kropp utan att
göra oss sjuka = ”normalflora”
• Normalfloran är viktig och nödvändig
för vårt immunförsvar
• Antibiotika stör den normala bakteriebalansen
• Många lindriga bakterie-infektioner
läker ut med hjälp av kroppens eget immunförsvar
8
Vanliga infektioner hos barn
Vad kan jag
som förälder
göra?
Förkylning
• Förkylningar orsakas av virus därav hjälper ingen antibiotika, det finns
ungefär 200 olika förkylningsvirus
• Symtom är oftast täppt näsa, rinnande snuva, irriterad hals, hosta och
ibland feber
• En vanlig förkylning varar 1-2 veckor
• Uppbyggnad av immunologiskt minne
• Vanligt med gröngul snuva utan bakterier
• Fler förkylningar vintertid
• Handhygien och ”hostetikett”!
Snoriga näsor
•
Tjock, gul-grön snuva kan innehålla bakterier, men färgen
är ingen grund för att sätta in antibiotika
•
Besvären lindras med koksalt
eller nässpray
•
Förkylningar sprids lätt och är svåra att undvika i en
barngrupp.
•
Handhygien är viktigt
•
Allmäntillståndet avgör om barnet skall vara hemma eller
inte
•
Handhygien viktigt
”Noel är förkyld och
snuvan har blivit tjock
och gul-grön. Personalen
på förskolan sa att Noel
behöver antibiotika.
Stämmer det? Kan han
gå till förskolan?”
Hosta
• Hosta är en viktig skyddsreflex
• Hosta kan ha flera orsaker, men
virus är den vanligaste
• Luftvägarnas slemhinnor tar lång
tid att läka
• Antibiotika är sällan aktuellt.
Ibland ges luftrörsvidgande medel.
• Hostmedicin har tveksam effekt
• Barn med bara hosta, med gott
allmäntillstånd kan gå till förskolan
”Anton har hostat i snart 3
veckor. Det är jättejobbigt!
Kusinen fick penicillin. Ska
Anton också få penicillin?”
Öroninflammation
• Orsakas oftast av bakterier, ibland virus
• Ofta kombinerad med förkylning
• Barnet bör undersökas på vårdcentral
• De flesta okomplicerade öron-inflammationer
hos barn läker lika bra utan antibiotika
• Alla barn under 1 år samt om misstanke om
öroninflammation på båda sidor hos barn upp
till 2 år och rekommenderas antibiotika (samt
alla över 12 år).
Magsjuka
• Orsakas vanligen av virus – det finns många!
• Smittar lätt via avföring/ saliv. Viktigt med handtvätt.
• Symptomen är kräkningar och diarréer, ofta har man också
feber och ont i magen.
• Magsjukan går över efter några dagar men diarréerna kan
fortsätta upp till en vecka.
Magsjuka
•
•
•
•
Olika typer av magsjuka är olika smittsamt
Ofta säsongsvariation
Handhygien med tvål och vatten samt handsprit är viktigt
Barnen kan komma tillbaka till förskolan när det ätit normalt
och inte kräkts eller haft vattentunn diarré under två dygn. En
del barn har lös avföring en till flera veckor efter magtarminfektion. Detta saknar betydelse om barnet är piggt.
Streptokockinfektioner
Det är inte ovanligt med streptokockinfektioner i barngrupper särskilt under vinterhalvåret.
Infektionerna visar sig i olika former:
•
Scharlakansfeber (Scarlatina)
Feber, halsont och ett finprickigt utslag på kroppen. Barnens tunga ser ut som smultron.
•
Halsfluss (Tonsillit)
Infektion i halsmandlarna som blir prickiga och svullna, varför det kan vara svårt att svälja.
Förstorade och ömma lymfkörtlar kan finnas i käkvinklarna och barnen kan ha hög feber.
•
Svinkoppor (Impetigo)
Krustabelagda sår på och kring läpparna, i näsöppningarna och i övriga ansiktet. Dessa
hudinfektioner kan finnas hos barn även på andra lokaler till exempel i armhålor och på fingrar ofta
som nagelbandsinfektioner.
•
Infektion i underlivet
Variga flytningar och/eller rodnad kring kroppsöppningarna kan bero på streptokockinfektioner.
Impetigo
• Hudinfektion med bakterier
• Hygienråd inklusive handsprit och
engångshandukar är viktigt
• Barnen skall stanna hemma tills såren är torra
• Noggrann uppblötning och rengöring av
krustor med tvål och vatten
• I besvärliga fall kan man använda klorhexidin eller lokal eller
systemisk antibiotika
Vad kan vi göra i förskolan för att minska antalet
infektioner?
Åter till förskolan?
• Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan
återgå till förskolan
• En dag på förskolan är som en dag på jobbet
– är man hängig och sjuk så orkar man inte
• Bra regel – en frisk dag hemma (feberfri, god
aptit, pigg) = åter till förskolan
Konjunktivit; variga ögon
• Hos nyfödda ofta beroende på trång tårkanal
• Kan orsakas av virus, bakterier eller vid allergi
• Virus och bakterier smittar när barnet gnuggar
sig i ögonen och sedan tar på andra barn eller
leksaker.
Behandling:
• Noggrann rengöring flera gånger om dagen
• Handhygien, egen handduk
• Vid långdragna eller intensiva besvär bör man
läkarundersöka barnet
• Ögonsalva vid bakteriell infektion
Barnen bör vara hemma från förskolan när ögonen är
variga och kladdiga och man regelbundet behöver
tvätta eller torka dem.
Maginfektioner
Rotavirus
• 40-50% av alla akuta diarrésjukdomar hos
barn orsakas av rotavirus.
• Inkubationstid: 1-3 dagar.
• Symtom: kräkningar, diarré, feber magont i
3-8 dygn.
• Lång immunitet mot svår sjukdom.
Calicivirus, vinterkräksjuka
• Sprids i kontakt med smittade personer, via avföring och
kräkningar, via livsmedel som hanteras av person som är
sjukeller håller på att insjukna.
• Symtom: kräkningar / diarré, ibland feber.
• Inkubationstid: 1-2 dygn, varar i 1-2 dygn.
• Symtomfri 48 tim innan återgång till förskola.
• Mycket smittsamt.
• Ger endast kortvarig immunitet.
Springmask
• Symtom: Klåda i ändtarmsöppningen framförallt nattetid.
• Smittar genom att man sväljer ner maskäggen. Maskäggen finns
framför allt på händerna. Äggen är smittsamma i flera veckor i
miljön, tex i sängkläder, på leksaker i och damm.
• Hygienråd: Noggrann handhygien efter toalettbesök och före
måltid, kortklippta naglar, byt underkläder varje dag och byt
sängkläder ofta.
• Behandling: De barn som har synlig mask ska behandlas med
maskmedicin.
• Barnen behöver inte vara hemma från förskolan.
Streptokocker
Symptom
• Halsfluss kallas också tonsillit och ger svullna,
röda halsmandlar med beläggningar och feber.
Barn < 3 år får ofta feber och tjock, gul snuva,
sällan typisk halsfluss. Liknande symtom orsakas
ofta av virus.
• Scharlakansfeber innebär halsfluss och feber med
småprickigt rött utslag i ansiktet, på armar,
armhålor, ljumskar och på bålens sidor.
Impetigo
• Svinkoppor kallas också impetigo och orsakas ibland av
streptokocker men även av stafylokocker och ger blåsor och
vätskande sår kring mun och näsborrar. Ibland ses variga nagelband.
• Barn med svinkoppor kan återgå när såren är torra.
• Behandling:
Antibiotikabehandling med penicillin är effektiv vid symtomgivande
streptokockinfektion. Även utan behandling läker de flesta
streptokockorsakade halsinfektioner utan komplikationer inom en
vecka. Efter 2 dygns penicillinbehandling bedöms personen vara
smittfri, och kan återgå till förskolan när de orkar delta. Barn som
inte behandlats kan återgå till förskolan när de är tillräckligt pigga
för att orka delta.
Källhänvisningar
KÄLLOR:
•
Smitta i förskola (Socialstyrelsen 2008)
•
Rikshandboken barnhälsovård, www.rikshandboken-bhv.se
•
1177, Sjukvårdsrådgivningen, www.1177.se
•
Strama, www.strama.se
•
Läkemedelsverkets behandlings-rekommendationer (otit, 2010 och nedre luftvägsinf. 2008)
