HYFS föräldrautbildning

HYFS föräldrautbildning
Bild 1. Hyfs – hygiensjuksköterska i förskolan
HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan
Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen för
rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens).
Syftet med projektet är att förbättra hygienrutiner på förskolan och därmed minska
antalet infektioner och sjukfrånvaron bland barnen.
Projektet startade 2006 i Göteborg och pågår nu i hela VG-regionen tom. 2011.
Bild 2. Smitta i förskolan
Bild 3. Infektioner kan undvikas
Bild 4. Studier
1999 genomfördes en finsk studie. Barnen lärde sig att tvätta händerna, det infördes
tydliga hygienrutiner vid blöjplatsen, regelbunden rengöring av leksakerna.
Personalen fick undervisning i smitta och smittspridning och även föräldrarna
undervisades. Resultatet visar att genom utbildningsprogrammet kunde man
reducera sjukfrånvaron med 24 %. Det fick även till följd att antibiotikaförbrukningen
minskade (Uhari, M., mottonen, M. 1999).
En dansk studie har visat att skärpt handhygien reducerade sjukfrånvaron i förskolan
med 34 % (Ladegaard, M., Stage, V. 1999).
Bild 5. Infektioner är normalt
Barn exponeras hela tiden för virus och bakterier.
På förskolan är det stora barngrupper vilket innebär att många barn vistas på en
begränsad yta och det medför en större smittrisk. Det finns studier som visar att barn
som vistas på förskolan har en översjuklighet i infektionssjukdomar på 20-30 %.
De första fyra åren har barn i genomsnitt 6-8 luftvägsinfektioner per år. De följande
åren minskar antalet infektioner till i genomsnitt 2-3 i 5-19-årsåldern.
Bild 6. Virus
Virus kan orsaka många olika infektioner. Det finns mer än 600 olika virus som kan
ge infektion hos människa. Bara bland förkylningsvirus finns det ca 200 olika typer.
Det förklarar varför man kan bli förkyld om och om igen. Man blir immun mot just det
virus man infekterats av och nästa gång man möter samma virus känner vårt
immunförsvar igen det och går till ”attack” = Vi blir inte sjuka.
Immuniteten kan dock variera, mot t.ex. vinterkräksjuka (Calicivirus) är immuniteten
mycket kortvarig, medan mot t.ex. mässling är den livslång.
Bild 7. Bakterier
Det finns tusentals olika bakteriearter. Endast ett hundratal arter är
sjukdomsframkallande. I vår kropp finns naturligt cirka 2 kg bakterier, framförallt på
huden och i tarmen. De kallas ”normalflora” och är viktiga för att vårt immunförsvar
och ämnesomsättning ska fungera optimalt.
När vi äter antibiotika påverkas normalfloran. Den normala bakteriebalansen rubbas
och den kan ta lång tid att återställa (månader). Exempel på vanliga bakterier som
kan orsaka infektioner i barngrupper är Pneumokocker, Streptokocker och Hemofilus
influenzae.
Många känner till att antibiotika inte ”biter på” virus, men tror att bakterieinfektioner
alltid ska behandlas med antibiotika. Idag vet vi att många lindriga bakterieinfektioner
ofta läker lika bra utan antibiotika.
Bild 8. Smittvägar
Kontaktsmitta: Kan ske direkt eller indirekt. Det vanligaste är indirekt via t ex händer,
föremål, kläder eller handdukar. Risker: dålig handhygien, handdukar, blöjbyte,
näsdukar/snytning, vattenlek
Livsmedel: Kall mat skall förvaras kallt, Varm mat skall förvaras varm. Livsmedel får
inte fara ut och in i kylen flera gånger. Tänk på fruktskålar, godisskålar och kakfat,
där alla är med sina händer.
Luftburen/Droppsmitta: innebär att droppar som sprids vid nysning, hostning, diarré
eller kräkningar når mottagarens slemhinnor i mun, näsa, eller ögon. Smitta når oftast
en begränsad radie på ca en meter. Så här smittar våra vanligaste förkylningar och
maginfluensa. Droppsmitta kan bli kontaktsmitta om dropparna faller på föremål eller
händer som sedan sprider smittan till ögon eller näsans och munnens slemhinnor.
Mindre droppar kan spridas genom luftströmmar över längre sträckor och är därför
mer smittsamma.
Bild 9. Överlevnad i textilier
Bakterier och virus överlevnad i textilier. Bakterier behöver värme och fukt för att
överleva och tillväxa.
Bakterier kan föröka sig utanför kroppen, vilket inte virus kan.
Tänk på snuttefiltar, gosedjur och barnens kläder, man för smittan mellan hemmet
och förskolan. Extra viktigt vid magsjuka och streptokockinfektioner.
Bild 10. Bakterier flyger inte – de bärs
Viktigt med god handhygien
Bild 11. Hur kan man minska smittspridningen?
Egen handduk hemma
Ta hem napparna från förskolan och koka regelbundet, det gäller även snuttefiltar.
Byt barnets tandborste regelbundet och efter avslutad antibiotika kur.
Ta inte med gosedjur till förskolan när det går mycket infektioner, tänk på att man för
smittan från förskolan och hem eller tvärtom.
Det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och förskola för att minska
smittspridningen. Vid t.ex. magsjuka räcker det att det är 1-2 barn som insjuknar för
att åtgärder ska vidtas.
Det är viktigt att förskolan och föräldrar har en dialog så att förskolan vet vilken
infektion som går, för att kunna sätta upp anslag i hallen.
Det är viktigt att alla respekterar de rekommendationer som finns, när barnen ska
vara hemma vid olika sjukdomar.
HYFS rekommenderar handsprit till barnen om det går mycket infektioner och då
efter toalettbesök/blöjbyte och innan måltid.
Bild 12. Forts. Hur kan man minska smittspridningen?
Noggrann handhygien hindrar dig från att bli smittad. Förhindrar att smitta andra.
Tvätta händerna innan alla måltider, efter toalettbesök, efter blöjbyte, efter
utevistelse, efter snytning.
Tvätta händer och byt kläder på barnet när ni kommer hem från förskolan. Extra
viktigt om det finns spädbarn i familjen.
Hosta och nys i armvecket.
Bild 13. Hur tvätta händerna?
Bild 14. Lek ute i alla väder
Bild 15. När barnet är sjukt
Bild 16. När skall barnet vara hemma
Barnet ska kunna vara delaktig i aktiviteter på förskolan och vistas med flera andra
barn. Det är skillnad på att vara sjuk hemma och att vara sjuk på förskolan.
Personalen ska aldrig behöva ta tempen på barnen, eftersom det är allmäntillståndet
som ska avgöra om barnet kan vara på förskolan.
Går magsjuka i familjen är det lämpligt att barnet stannar hemma även om det just då
inte uppvisar några symtom.
Bild 17. Diarré och/eller kräkning
Virus t.ex. calicivirus, adenovirus, rotavirus. Den som är sjuk utsöndrar stora
mängder virus. Det behövs bara en liten mängd virus för att bli sjuk. Smitta sprids
person till person, via händer, kontaktytor.
Bakterier:
• EHEC, blodig eller oblodig diarré, Låg smittdos, barn med EHEC får inte vistas
på förskolan.
• Salmonella, total symtomfrihet till svår blodförgiftning. Barn får vistas på
förskolan om de ej har symtom, får ej vara med i mathantering. Förskolan ska
känna till om barnet är smittat.
• Shigella, blodig, skummig diarré, låg smittdos. Smittväg person till person,
grönsaker som är bevattnade med avlopps vatten.
Parasiter
• Giardia, långvarig diarré, gaser. Smittväg förorenat vatten el. livsmedel.
Person till person smitta. Antibiotikabehandling. Till förskola med behandling
utan symtom.
Bild 18. Diarré och kräkning smittar via
Smittar fekalt - oralt. Ofta krävs en kombination av kontaktsmitta (då man får
smittämnet på händerna) och dålig handhygien för att överföring ska ske.
Måltider är en risksituation eftersom händer då ofta kommer i kontakt med mat som
sedan sväljs. Tänk på god handhygien!
Tarmsmittor är ofta livsmedelsburna. Om den som hanterar livsmedel har varit i
kontakt med smittämnet eller själv är sjuk eller bärare och dessutom har dålig
handhygien kan smittan spridas via maten.
Vid bristande vattenrening, då avlopp inte skiljs från dricksvatten, kan stora utbrott
ske. Smitta kan även ske via badvatten, då barn dricker eller smakar på vattnet eller
får i sig det av en olyckshändelse.
Bild 19. Calicivirus, vinterkräksjuka
Hög smittsamhet, det krävs bara en liten droppe för att bli smittad.
Överlever väl i miljön vilket medför att man kan smittas om och om igen.
Viktigt att vara hemma 48 timmar efter sista kräkning och/eller diarré eftersom man är
smittsam minst två dygn efter symtomfrihet.
Bild 20. Vad ska man göra?
När det går magsjuka på förskolan ska alla barn med lös avföring vara hemma
eftersom man inte vet vilka barn som är smittade utan provtagning. Alla ska vara
hemma 48 timmar efter sista diarré. Noggrann handhygien efter toalettbesök,
blöjbyte och innan alla måltider. Var noggrann med städning av toaletter.
Bild 21. Förkylning
Bild 22. Vad ska man göra?
Bild 23. Streptokockinfektioner
Streptokockinfektioner kan yttra sig på flera olika sätt. Feber, halsont och rödprickigt
utslag är vanliga symtom. Barn som har ont i halsen pga. en streptokockhalsfluss är
sällan förkylda samtidigt dvs. har inte någon klar rinnsnuva eller hosta. Barn som är
yngre än tre år har sällan typiska halsfluss symtom, utan istället får de feber och tjock
gul snuva.
Stjärtfluss är smärtande välavgränsad rodnad runt anus, kan ibland leda till
förstoppning, inga andra symtom.
Bild 24. Hudinfektioner
Bild 25. Vad kan det vara?
Orsakas av både streptokocker och stafylokocker.
Gulaktiga såriga utslag som sitter runt näsa och mun samt på fingrar, armar, bål och
ben. Barnen brukar sällan bli allmänpåverkade eller svårt sjuka av infektionen.
Bild 26. Vad ska man göra?
Noggrann handhygien är viktig både hemma och i förskolan.
Använd pappershanddukar på förskolan och egen handduk hemma.
Glöm inte att ta hem napp och snuttefilt från förskolan och tvätta, byt tandborste.
Tvätta barnens örngott.
Tänk på att streptokocker och stafylokocker kan leva länge i textilier.
Barnet ska vara hemma tills såren är helt torra. Impetigo är mycket smittsamt och
sprider sig lätt till andra personer vid direktkontakt i en grupp. Barnet smittar tills
såren är läkta.
Bild 27. Ögoninfektioner – ”snuva i ögat”
Det är inte ovanligt att barn i förskoleåldern får en ögoninfektion (konjunktivit) i
samband med förkylning. Infektionen sitter i ögats bindhinna. Tårkanalen utgör en
förbindelse mellan slemhinnorna i luftvägarna och ögat, vilket möjliggör transport av
förkylningsvirus och bakterier till ögonen. Det blir som en ”snuva i ögat”.
Bild 28. Vad ska man göra?
God handhygien
Behandling: Torka ur ögonen flera gånger dagligen med ljummet vatten.
Barnet bör ha egen handduk i hemmet.
De flesta ögoninfektioner läker ut av sig själva inom sju dagar. Om det variga
sekretet kvarstår efter en vecka kan infektionen ev. behandlas med antibiotika.
Barnen bör vara hemma vid kraftig varbildning från ögat, även om deras
allmäntillstånd är gott. Förskolepersonalen bör inte ha som uppgift att torka barnens
variga ögon.
Bild 29. Till sist ………….
Bild 30. Hemsida
Finns riktlinjer för när det sjuka barnet ska vara hemma.
Riktlinjerna är Socialstyrelsens rekommendationer från boken Smitta i förskolan.
Referenslista
Ladegaard, M., Stage, V. (1999). Håndhygiejne og småbörnssyglighed I
daginstitutioner. Ugeskr for laeger,161:4396-00
Socialstyrelsen (2008). Smitta i förskolan: En kunskapsöversikt. Västerås: Edita,
Västra Aros
Strama (2010). Stramautbildning på BVC. Hämtad 26 augusti 2010 från
http://www.strama.se/dyn//,235,69,22.html
Uhari, M., Mottonen, M. (1999). An open randomized controlled trials of infection
prevention in child day-care centers. Pediatric infection disease journal,18(18):672-7
Ullevål universitetssykehus klinikk for forebyggende medisin. (2003). Håndbok i
hygiene og smittevern for sykehus. Oslo