Vad innebär hållbarhetskraven på drivmedel?

Vad innebär
hållbarhetskraven på
drivmedel?
John Munthe
Julia Hansson, Michael Martin, Karin Hansen, Louise Staffas, IVL
Kontakt: [email protected]
Innehåll
Regelverk och definitioner
Hur ser det ut idag?
Hållbarhetskriterier - vad händer inom forskningen?
Innehåll
Till grund ligger ett EU-direktiv om främjande av förnybar energi,
det så kallade förnybartdirektivet eller RED (Renewable Energy Directive)
För att biodrivmedel och flytande biobränslen ska få bidra till de nationella
målen för förnybar energi och få ta emot ekonomiskt stöd måste
hållbarhetskriterier uppfyllas.
I Sverige lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande
biobränslen.
Energimyndigheten är ansvarig myndighet för genomförandet av systemet
och är tillsynsmyndighet.
Krav: Rapporteringsskyldiga företag ska årligen rapportera hållbara mängder
biodrivmedel och flytande biobränslen.
– Biodrivmedel som omfattas är bland annat etanol, olika typer av biodiesel
och biogas.
– Flytande biobränslen utgörs av uppvärmningsbränslen i kraft- och
värmeverk samt andra industrier, till exempel skogsindustrin.
Hållbarhetskriterier
• För att biodrivmedel och flytande biobränslen ska få bidra till
de nationella målen för förnybar energi och få ta emot
ekonomiskt stöd måste dessa hållbarhetskriterier uppfyllas:
 Växthusgasutsläppen ska minskas med minst 35 % (50% fr 2017)
 Det är förbjudet att avverka naturskog
 Det är förbjudet att odla råvaror i naturliga och icke naturliga
gräsmarker med hög biologisk mångfald
 Det är förbjudet att odla råvaror i våtmarker och torvmark
 Det är förbjudet att odla råvaror i områden med höga kollager
Hållbarhetsberäkningar för hela produktionskedjan
• Företag ska inrätta rutiner som säkerställer hållbarhet och spårbarhet.
• Företaget ska granskas av en oberoende granskare vars kompetens och
oberoende ska intygas.
• Hållbarhetsbeskedet intygar att företaget har tillräckliga rutiner för att
uppfylla hållbarhetskriterierna
• Hållbarhetsbesked är ett krav för skattebefrielse och elcertifikat
Hur mycket används idag?
Klimatnytta?
14 000
12 000
GWh
10 000
HVO
8 000
FAME
6 000
Etanol
Biogas
4 000
2 000
0
2011
2012
2013
2014
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2014, ET 2015:12, Energimyndigheten
Utsläppsminskning(%)/undvikt CO2
Utsläppsminskning [%]
95%
2,3 miljoner ton undvikta
koldioxidutsläpp (CO2ekv) 2014
HVO: 1,1 miljoner ton
FAME: 600 000 ton
Etanol: 340 000 ton
Biogas: 240 000 ton
85%
HVO
75%
Biogas i
gasform
Etanol
65%
55%
FAME
45%
35%
2011
2012
2013
2014
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2014, ET 2015:12, Energimyndigheten
RED II – under consultation
Om förnybar energi generellt: “The current regulatory environment does not
properly reflect externalities of energy production in market prices, including
environmental, social, innovation and economic externalities. “
Om drivmedel: “Enhancing renewable energy use in the transport sector: ………
could remove current market distortions and fragmentations observed in
particular in the internal market for biofuels ……..perceived uncertainty about the
policy framework after 2020. ………support measures for advanced biofuels,
The potential for electric transport using renewable electricity deployment is still
untapped, due to still high technology costs of deployment and lack of necessary
infrastructure.”
Open consultation pågår
Viktigt med tydliga och långsiktiga regler/kriterier och möjligheter till långsiktiga
subventioner – eller skatt på fossila drivmedel????
Bara stöd till “advanced biofuels” inte de traditionella?
Hållbarhetskriterier – certifiering (ska kollas)
34% av sålda biodrivmedel (2014) är certifierad enlig andra system
med högre krav – störst är ISCC*
– Greenhouse gas emissions are reduced
– Biomass is not produced on land with high biodiversity and high carbon
stock
– Good agricultural practices and the protection of soil, water and air is
applied
– Human, labour and land rights are respected
* http://www.iscc-system.org/en/
Vad pågår inom forskingen?
Sociala aspekter av biobränsleproduktion
Social LCA för screening av risker för negativa sociala effekter av
produktion
Elisabeth Ekener-Petersen, Julia Hansson, Göran Finnveden. Screening social
and environmental impacts in the supply chain of vehicles fuels. Poster
Integrerad utvärdering av fordonsbränslen med
hållbarhets LCA - sociala och miljömässiga
konsekvenser i ett livscykelperspektiv
Mål: att genomföra en Life Cycle Sustainability Assessment på
drivmedel (en LCSA integrerar miljömässiga, sociala och ekonomiska
aspekter)
– fördjupa analysen av negativ social påverkan för 3-4 drivmedel,
– försöka integrera positiva och negativa sociala aspekter i analysen,
– vidareutveckla metoden för LCSA och tillämpa på drivmedel,
– diskutera betydelsen för policyutvecklingen inom området.
Socio-ekonomiska fördelar och dimensioner av biodrivmedel i
Sverige (dvs alla biodrivmedel), t.ex. arbetstillfällen, ekonomisk
värde i regionen, med mera.
Samlokalisering
Biodrivmedel och ekosystemtjänster
att sammanställa och analysera befintlig kunskap om påverkan på
ekosystemtjänster (och tillhörande indikatorer) av en eventuell
ökad biodrivmedels-produktion från svensk skog och jordbruk samt
att analysera möjligheten att inkludera ekosystemtjänstkonceptet i
beslutsprocesser.
Fokus på HVO från tallolja, metan från skogsrester, vetebaserad
etanol och rapsbaserad biodiesel. En förenklad jämförelse med
fossil diesel ingår också.
Biodrivmedlens ursprung
FAME
Biogas
Övriga
Lettland 6%
Norge Tyskland
3%
3%
5%
Danmark
20%
Sverige
7%
Ryssland
7%
Australien
17%
Ukraina
8%
Ungern
Polen 2%
2%
Etanol
Belgien
3%
Litauen
6%
Övriga
10%
Sverige
94%
Tyskland
15%
Litauen
15%
Storbritanni
en
26%
Ukraina
16%
Sverige
19%
Frankrike
16%
Irland
Malaysia 3%
4%
Frankrike
4%
HVO
Övriga
6%
Sverige
19%
Finland
4%
Belgien
5%
Indonesien
12%
Tyskland
18%
Nederländerna
Storbritannien 13%
12%
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2014, ET 2015:12, Energimyndigheten
Nationellt skogsprogram – pågående arbete
Visionen: Skogen – det gröna guldet – ska bidra till jobb och hållbar
tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi.
Skogsprogrammet ska bidra också till att stimulera flera andra
strategiska satsningar och politikområden om till exempel klimat och
miljömål, landsbygdsutveckling, nyindustrialisering, utveckling av
export, besöksnäring med mera.
Fyra arbetsgrupper
– 1. Tillväxt, mångbruk och värdeskapande av skogen som resurs
– 2. Virkesproduktion, övriga ekosystemtjänster och naturens gränser
– 3. Främjande av biobaserade produkter och energi, smarta transporter, en skogsindustri i
världsklass och ökad export
– 4. Internationella skogsfrågor
Ska resultera i en slutrapport 1 oktober 2016
www.regeringen.se/skogsprogrammet
Råvaruströmmar från skogen - tillgång och
samband BioMapp
Visioner om biobaserad ekonomi – stor FoU om tillverkning av
drivmedel, biogas, material, kemikalier osv – från olika ”sekundära
skogsråvaror”:
– GROT, pellets, svartlut, tallolja, lignin, cellulosa osv
Tillgång på dessa råvaror begränsas av dagens industriproduktion av
”primära skogsråvaror” (massaved, sågtimmer) – framtidspotential
beror inte bara på primärproduktion/avverkning av skog utan av
skogsindustrins struktur och hur den primära råvaran används.
Material- och energiflödesanalys - Hur bäst använda svensk
skogsråvara?
Biomapp
Slutsatser
Nya hållbarhetskrav kommer (?), inklusive sociala aspekter och
bredare miljöpåverkan, ekosystemtjänster
Externaliteter räknas in – skatter, ekonomiska styrmedel?
Forskning och utveckling om metoder pågår…..
Framtida råvarutillgång – hur ska vi bäst nyttja den svenska skogens
resurser?
– Inte bara drivmedelsfråga